Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

För att förbereda Europa för globaliseringen och göra EU till ett konkurrenskraftigt
område i världen krävs, enligt kommissionen, åtgärder för att skapa tillväxt och
sysselsättning. Lissabonstrategin antogs i början av 2000-talet med det ambitiösa målet
att göra EU till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade
ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre
arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Bakgrunden till strategin
var att det fanns en risk att EU skulle halka efter USA och andra nyckelkonkurrenter på
världsmarknaden om inte relativt långtgående åtgärder vidtogs.
Under 2006 kompletterades Lissabonstrategin med Global Europe 24 som beskriver vilka
åtgärder (både interna och externa) som behöver vidtas för att öka EU:s
konkurrenskraft. Att det finns både interna och externa åtgärder beror på att
globaliseringen till viss del suddar ut skiljelinjen mellan inrikes- och utrikespolitiken,
vilket gör att den inhemska politiken i hög grad kan påverka EU:s konkurrenskraft på
den internationella arenan och vice versa.
Kommissionen anser att två krav måste uppfyllas för att EU ska kunna förbättra sin
konkurrenskraft; rätt politik på EU:s inre marknad och öppnare marknader i tredje land.
Att de nya tillväxtekonomierna öppnar upp sina marknader bidrar i hög grad till
produktivitetsökningar, ökad tillväxt och fler arbetstillfällen i EU. EU är i dagsläget
öppet för import från tillväxtekonomierna, men flera av dessa länder kombinerar hög
tillväxt med onödigt stora hinder för exporten från EU.
Ett ambitiöst och balanserat WTO-avtal är den främsta prioriteringen för kommissionen
och den externa agendan. De nya frihandelsavtalen kan bygga vidare på WTO-avtalen,
och/eller andra internationella bestämmelser, och både gå längre och snabbare fram när
det gäller att främja öppenhet och integration. Till exempel kan de behandla frågor 25
som inte är redo för multilaterala överenskommelser och på så sätt fungera som
byggstenar för framtida multilaterala överenskommelser.
Ambitionen för Global Europe är långtgående och kommissionen vill bl.a. att de nya
(konkurrensdrivna) frihandelsavtalen ska gå längre än ett nytt WTO-avtal, att de ska
vara vittomspännande, ambitiösa och syfta till största möjliga nivå av
handelsliberalisering. Kvantitativa importbegränsningar och alla former av tullar,
avgifter och andra begränsningar för exporten bör avskaffas. Frihandelsavtalen bör även
omfatta icke tariffära handelshinder och som exempel nämns konvergens på
lagstiftningsområdet (där det är möjligt), effektiva åtgärder för handelsförenkling (trade
facilitation) 26 samtidigt som ursprungsreglerna i frihandelsavtalen bör förenklas,
moderniseras och anpassas till globaliseringen.
Genom att gå längre på detta område är förhoppningen att EU:s nya bilaterala
handelsavtal kan fungera som språngbrädor snarare än bromsklossar i framtida
multilaterala WTO-förhandlingar. Sydkorea, central Amerika, Andinska pakten,
24 Om inget annat anges är källan: Global Europe – competing in the world. A contribution to the EU’s
Growth and Jobs Strategy, European Commission External Trade.
25 Investeringar, offentlig upphandling, konkurrens samt skydd för immateriella rättigheter.
26 Ytterligare exempel är bestämmelser om immaterialrätt, konkurrens, goda styrelseformer på finans-,
skatte-, och rättsområdena.
25