Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

När det gäller exportkonkurrens var länderna överens om att exportbidragen ska
avskaffas 2013, och att reglerna ska skärpas för andra former av exportstöd såsom
exportkrediter 20 , livsmedelsbistånd 21 och statshandelsföretag 22 .
När det gäller marknadstillträdet hade man kommit överens om att:
• harmonisera de bundna tullarna, vilket innebär att länder med de högsta tullarna
ska göra de största sänkningarna,
• i-länderna ska sänka sina tullar med i genomsnitt 54 %, och u-länderna med 36
%,
• både i- och u-länder ska få undanta ett antal tullpositioner 23 som känsliga
produkter (KP), och att man för dessa produkter får göra en mindre tullsänkning
– förutsatt att förbättrat marknadstillträde erbjuds inom ramen för nya kvoter,
• den särskilda skyddsklausulen (SSG) antingen slopas helt eller att tillämpningen
begränsas till 1,5 % av de bundna tullinjerna,
• u-länderna ska få undanta ett antal tullinjer som särskilda produkter (SP), dessa
produkter undantas från de generella tullreduktionerna pga. produkternas
betydelse för landsbygdsutveckling och livsmedelstrygghet,
• en särskild skyddsmekanism (SSM) inrättas för u-länderna, som ger dem rätt att
höja sina tullar vid plötsliga pris- eller importförändringar för att skydda
landsbygdsutvecklingen och trygga livsmedelsförsörjningen.
Trots att dessa avtalsförslag ännu inte är ratificierade av WTO:s 153 medlemsländer har
förhandlingarna om ett nytt multilateralt handelsavtal ändå inflytande på handels- och
jordbrukspolitiken i många medlemsländer, eftersom politiken successivt anpassas till
det förväntade utfallet av förhandlingarna.
4.2.2 Bilaterala avtal
Traditionellt har Sverige, liksom övriga EU-länder, i första hand haft frihandelsavtal
med länder i sitt närområde, men i början av 2000-talet ändrades detta delvis. Det finns
flera anledningar till det, men en kan vara att under andra hälften av 1900-talet var det
EU, USA och Japan som drev världsekonomin. Under 2000-talet utökades skaran med
en rad växande ekonomier, framförallt Kina och Indien men även Brasilien, Ryssland
m.fl.
20 Exportkrediter behöver inte vara en stödform, utan de blir ett stöd först när de ges på bättre villkor än
rent kommersiella. Exakt var den gränsen går är svår att mäta och reglera
21 Ingen ifrågasätter att livsmedel ska kunna skänkas vid akuta katastrofer, men det får inte vara en ursäkt
för i-länderna att göra sig av med sin egen överskottsproduktion, eller binda upp kommersiella
transaktioner i framtiden.
22 Statshandelsföretag har ofta en monopolställning och ägs eller kontrolleras av en stat och de kan därför
ha stort inflytande på prisbildningen. Om de är exporterande STE kan deras aktiviteter ha samma effekt
som exportbidrag, och det är just det som ska regleras.
23 För EU rör det sig om 82-124 tullinjer i bindningslistan.
24