Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

framtida utmaningar och möjligheter. Översynen berör framför allt direktstöd (inkl.
gårdsstöd), landsbygdsutveckling och den samlade marknadsordningen.
Hälsokontrollen beslutades i november 2008 och diskussionerna om hur
jordbrukspolitiken ska se ut efter 2013 drog i princip igång så fort beslutet hade fattats.
Sannolikt kommer inte konkreta förslag till reformer förrän under slutet av 2010. En
trolig utveckling är att EU:s jordbrukspolitiken i allt högre grad kommer att fokusera på
åtgärder som stödjer lantbrukarna för att producera kollektiva nyttigheter och arbeta
med framtida utmaningar så som klimatförändringen. 14
Analysen av en reformerad jordbrukspolitik fokuserar på Hälsokontrollen som bl.a.
innebär en marknadsanpassning av mejeri-, nötkötts-, får- och getkötts- samt
rissektorerna. Enligt beslutet ska i stort sett alla direktstöd 15 frikopplas före 2013, vilket
innebär att produktionen i än större grad kommer att styras av efterfrågan och
jordbrukaren kan själv bestämma vad och hur mycket han vill producera. Den sk.
moduleringen som innebär att finansiella medel överförs från direktstöden till
landsbygdsprogrammen fortsätter, samtidigt som ytterligare medel kan tillföras
landsbygdsprogrammen och öronmärkas för områdena klimat, förnybar energi,
vattenförvaltning, skydd av biologisk mångfald och omstrukturering av mjölksektorn.
En del av direktstöden ska medlemsländerna kunna använda till särskilda åtgärder för
att t.ex. mildra effekterna av marknadsanpassningen för producenterna inom mejeri-,
nötkötts-, ris- samt får- och getköttsektorerna. På liknande sätt ska extra stöd även
kunna ges till särskilda åtgärder för att; skydda eller förbättra miljön, förbättrad
djurhälsa, förbättrad kvalité eller marknadsföring av jordbruksprodukter och genom
gemensamma fonder ersätta ekonomiska förluster till följd av utbrott av djur- och
växtsjukdomar eller miljöincidenter. Till följd av hälsokontrollen ska även
tvärvillkoren 16 avseende bl.a. djurskydd, folkhälsa, växtskydd och miljö uppdateras.
Sverige får även bibehålla stöd för skötsel av traditionella betesmarker.
4.2 Nya handelsavtal
Den globala handeln med jordbruksvaror regleras huvudsakligen av WTO:s
jordbruksavtal som sätter gränserna för vad länderna får och inte får göra för att skydda
jordbruket och livsmedelsindustrin från konkurrens. I jordbruksavtalet finns det även
regler för vad länderna får och inte får göra för att gynna den egna produktionen och
exporten. Detta innebär att EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste vara utformad
inom de ramar som jordbruksavtalet ger, och att kommande reformer också måste vara
det.
Handeln med jordbruksprodukter och livsmedel påverkas även av tekniska handelshinder.
Flera av dem avser sanitära eller fytosanitära regler (SPS), vilket regleras av
14 LRF, Internationella perspektiv Nr 2 2009
15 Torkat foder 1 april 2009, potatisstärkelse, lin, hampa 1 juli 2012, arealstöd, durumvete, olivolja,
humle1 jan 2010, slakt- och handdjursbidrag, ris, nötter, utsäde, proteingrödor och stärkelsepotatis 1 jan
2012. Om medlemsländer väljer att frikoppla innan dessa datum ska de meddela kommissionen senast 1
aug 2009.
16 De krav jordbrukaren måste uppfylla för att få stöd.
22