Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nyttor som biodiversitet och bevarat jordbrukslandskap främst ryms inom miljömålet<br />
Ett rikt odlingslandskap.<br />
Vad beträffar den kollektiva nyttan <strong>av</strong> säkra livsmedel värnas denna främst genom ett<br />
långsiktigt arbete kring smittskydd och kontrollerad användning <strong>av</strong> kemiska substanser i<br />
livsmedelskedjan. Sedan EU-inträdet regleras förekomsten <strong>av</strong> kemiska substanser i<br />
livsmedel huvudsakligen genom EU:s förordningar. Inom EU finns en harmoniserad<br />
lagstiftning kring hygien samt förekomsten <strong>av</strong> kemiska bekämpningsmedel, läkemedel<br />
och tillsatser i livsmedel, viken främjar jordbruksprodukters fria rörlighet på EU:s inre<br />
marknad. Gemensamma EU-regler finns också kring smittskydd, men på detta område<br />
har Sverige i flera fall striktare regler än övriga EU-länder. Detta gäller i synnerhet för<br />
salmonella vilket diskuteras mer utförligt i <strong>av</strong>snitt 2.2.2.<br />
2.2.1 Miljökvalitetsmål om ett rikt odlingslandskap<br />
Miljömålet om ett rikt odlingslandskap innebär i huvudsak att jordbruksmarkens värde<br />
för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas samtidigt som den<br />
biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och förstärks. Hoten mot<br />
odlingslandskapets natur- och kulturvärden uppstår huvudsakligen till följd <strong>av</strong><br />
strukturomvandlingen i <strong>jordbruket</strong>, vilken resulterar i färre men större gårdar och<br />
nedläggning <strong>av</strong> jordbruk i områden med lågproduktiv jordbruksmark. Denna utveckling<br />
skapar två motsatta effekter: igenväxning <strong>av</strong> jordbruksmark i lågproduktiva<br />
jordbrukbygder och en intensifiering <strong>av</strong> <strong>jordbruket</strong> i områden med gynnsamma<br />
förutsättningar. Båda dessa företeelser har en negativ inverkan på biodiversitet och<br />
kulturmiljöer. Ett <strong>av</strong> syftena med miljöpolitiken är att motverka de negativa effekter<br />
som <strong>jordbruket</strong>s strukturomvandling har på odlingslandskapet och dess biologiska och<br />
kulturella värden. Miljökvalitetsmålet om ett rikt odlingslandskap inrymmer därför flera<br />
delområden vilka huvudsakligen sammanfattas i följande punkter (SJV, 2007):<br />
12<br />
• Ängs- och betesmarker bevaras så att biologisk mångfald och kulturmiljövärden<br />
förstärks fram till år 2020.<br />
• Mängden småbiotoper bevaras i odlingslandskapet och ökar i slättbygder.<br />
• Kulturbärande landskapselement, såsom stenmurar, öppna diken, bäckfåror,<br />
stenrösen, åkerholmar och solitärträd.<br />
• Växtgenetiska resurser och inhemska husdjursraser ska långsiktigt bevaras<br />
vilket bl.a. innebär att frömatrial bevaras på Nordiska genbanken samt att<br />
tillräckligt många individer måste finnas <strong>av</strong> olika husdjursraser för att deras<br />
långsiktiga fortlevnad säkerställs.<br />
• Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader och bebyggelsemiljöer ska tas till<br />
vara.<br />
Flertalet <strong>av</strong> dessa punkter omfattas <strong>av</strong> landsbygdsprogrammens miljöersättningar.<br />
Viktiga miljöersättningar är stöd för att hålla betesmarker i hävd och sköta slåtterängar<br />
eftersom dessa snabbt förlorar sina biologiska värden om hävden upphör. Ängs- och<br />
betesmark som sköts med miljöersättning har haft en positiv utveckling under 2000-<br />
talet. Av den ängsmark som fanns i landet vid 1900-talets början återstår dock<br />
uppskattningsvis endast 1 % och antalet nötkreatur har stadigt minskat sedan 1970 (se
Change language