Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

dock studier som kopplar produktionen av kollektiva värden till marknadsvillkoren för
de jordbruksvaror som utgör det verkliga produktionsincitamentet för lantbrukaren.
Målsättningen med denna studie är att tydliggöra kopplingarna mellan varumarknaderna
för jordbruksprodukter och de kollektiva nyttigheter som uppstår som externa effekter
av inhemsk jordbruksproduktion, samt att peka ut vilka kollektiva nyttigheter som
förväntas drabbas negativt av en marknadsanpassning av jordbrukssektorn. Därmed kan
studien sägas ha två syften. Det första syftet är att redogöra för vilka externa effekter
som olika typer av jordbruksproduktion ger upphov till och koppla samman
produktionen av kollektiva nyttigheter med produktionen av olika typer av
jordbruksvaror. Det andra syftet är att analysera hur förändringar i marknadsvillkoren
för jordbruksvaror förväntas påverka produktionen av kollektiva nyttigheter och peka på
delsektorer där marknaderna tycks misslyckas med att generera samhällsekonomiskt
optimala jämvikter.
Studien är av deskriptiv karaktär och baseras huvudsakligen på tidigare teoretiska och
empiriska studier, OECD:s prognoser på priser och produktionsvolymer, kompletterade
med annan deskriptiv statistik.
1.2 Osäkerhet och avgränsningar
Denna studie fokuserar på nödvändigheten av en aktiv jordbruksproduktion för att
bibehålla vissa kollektiva nyttigheter. I linje med tidigare studier på området fokuserar
rapporten på tre externa effekter av inhemsk jordbruksproduktion: Landskaps- och
kulturmiljöer, biodiversitet och säkra livsmedel. En annan positiv externalitet som kan
härledas till jordbruket är en levande landsbygd. Forskning kring liv och arbete på
landsbygden påvisar emellertid att landsbygdens invånare har allt svagare kopplingar
till jordbrukssektorn och att andra sektorer, såsom turism och rekreation, får en allt
större betydelse för sysselsättningen på landsbygden. Förutsättningarna för företagande
inom turism och rekreation på landsbygden är dock i hög grad beroende av vissa naturoch
kulturmiljöer så det finns en uppenbar koppling mellan ett aktivt jordbruk och
utvecklingen av andra ekonomiska aktiviteter på landsbygden. I denna rapport betraktar
vi emellertid dessa aspekter som en del av det kollektiva värde som genereras av ett
öppet jordbrukslandskap och övriga kopplingar mellan jordbruksproduktion och
levande landsbygd beaktas inte.
Som framhålls ovan analyseras i denna studie effekterna av förändringar i politik och
marknadsförhållanden på positiva externaliteter. Det är emellertid ett väletablerat
faktum att jordbruket också genererar negativa externaliteter, såsom övergödning och
försurning av sjöar och vattendrag, koldioxidutsläpp och kemisk miljöförorening mm.
Det ligger dock inte inom ramen för denna studie att väga jordbrukets negativa
miljöpåverkan mot de positiva externaliteter som jordbruket genererar utan rapporten
fokuserar endast på kollektiva nyttigheter.
För att få djup insikt i hur den inhemska produktionen påverkas av förändrade
relativpriser mellan inhemska och utländska varor bör priselasticiteter på både
efterfråge- och utbudssidan beaktas. Tidsramen för studiens genomförande lämnar
emellertid inte utrymme för en sådan djupanalys. I stället för att använda ekonometriska
verktyg för att skatta hur efterfrågan och utbudet av inhemska respektive utländska
varor påverkas av förändrade relativpriser baseras analysen på deskriptiv statistik över
4