Alla hundar ska märkas och registreras Alla ... - Jordbruksverket

Alla hundar ska
märkas och registreras

Alla hundar ska märkas
och registreras
Sedan den 1 januari 2001 ska alla hundägare
ID-märka sin hund och registrera
sitt ägarskap i ett centralt register. Detta
gäller alla hundar som är födda efter den
31 december 1992. Hundar som redan är
ID-märkta behöver inte märkas om. Däremot
ska hundägaren registrera sitt ägarskap
i det centrala registret. De nya
reglerna gör det enklare att ta reda på
vem som äger en hund om hunden är
orsak till en skada eller en olycka. Det är
också enklare att hitta ägare till upphittade
hundar, då bland andra polisen har
direkt åtkomst till registret.
Djurskyddsmyndigheten har från och med
den 1 januari 2004 ansvaret för hundregistret
enligt personuppgiftslagen. Driften av
registret har Djurskyddsmyndigheten
överlåtit åt Jordbruksverket.
Så här märker du din hund
Du ska låta märka din hund och registrera
ditt ägarskap:
• innan hunden fyller fyra månader om du
skaffar den som valp,
• inom fyra veckor om hunden är äldre än
tre månader när du skaffar den eller
• inom fyra veckor från införseln om du
importerar en hund som är äldre än tre
månader.
Märkningsmetoder
De märkningsmetoder som finns är tatuering
och mikrochip och märkningen ska
utföras av veterinär eller någon som har
genomgått en godkänd utbildning. Det
finns för- och nackdelar med båda märkningsmetoderna.
Om du är osäker vilken
metod som passar din hund bäst kan du
diskutera detta med din veterinär.
Tatuering
Tatuering ska göras
i ett av hundens
öron, vanligtvis i
vänster öra. Tatuering
kan i vissa fall
även göras på insidan
av hundens lår.
Märkningen består
oftast av fem siffror
och en bokstav, men
även andra sifferoch
bokstavskombinationer
förekommer.
Mikrochip
Allt fler hundar
märks med mikrochip
som injiceras
under huden i nacken. Vanligt förekommande
är chip utformade enligt ISOstandard
11784 och 11785. Dessa ISOstandarder
kan avläsas med de avläsare
som finns hos bland
andra polisen. Du
bör känna till att det
i vissa fall krävs
mikrochipmärkning,
till exempel
för införsel till en
del länder.

Så här gör du en ägaranmälan
Du anmäler ditt ägarskap på en blankett
som du beställer från Jordbruksverket. För
att din anmälan ska kunna registreras
måste blanketten vara korrekt ifylld.
Endast en person kan registreras som
ägare till en hund. Om ni är två eller flera
som äger hunden bör ni teckna ett inbördes
avtal mellan er.
Ägaranmälan skickar du till Jordbruksverket
som registrerar ägarskapet och skickar
ut en faktura på ägarregistreringen. Fakturan
fungerar också som en bekräftelse på
registreringen. Det är viktigt att du
kontrollerar uppgifterna på fakturan och
kontaktar Jordbruksverket om uppgifterna
är felaktiga.
Ägarbyte
Anmälan om ägarbyte gör du genom att
fylla i en ändringsblankett. Denna blankett
kan beställas från Jordbruksverket. För att
anmälan ska kunna registreras måste blanketten
vara korrekt ifylld. Du ska också
meddela alla ändringar till Jordbruksverket,
t.ex. om du byter namn, flyttar eller
om hunden dör. Detta kan du göra på
samma blankett som du gör ett ägarbyte,
eller genom att ringa, faxa, skriva eller
e-posta in ändringarna.
Avgifter
Registret finansieras med avgifter. Detta
innebär att du som hundägare betalar för
de registreringar du gör. Du betalar en
avgift per registrering. Avgifterna ska
täcka kostnaderna för registret samt de
scanners som polisen har köpt in för att
kunna läsa av märkningen.
Jordbruksverket fakturerar avgifterna i
efterhand. Detta betyder att du får fakturan
efter att du gjort själva anmälan.
Uppgift om aktuell avgift finns
på Jordbruksverkets hemsida
www.sjv.se eller kan fås genom
att ringa tfn 036-15 64 60.
Vad får registret användas till
Registret får användas för att fastställa vem
som är ägare till en hund. Djurskyddsmyndigheten,
Jordbruksverket, Tullverket,
polismyndigheterna, länsstyrelserna samt
kommunernas djurskyddsansvariga ska ha
direkt åtkomst till registret.
Om du har skyddad identitet kan du få
dina personuppgifter skyddade i registret,
så att de inte syns vid en sökning. Du ska
då anmäla detta till Jordbruksverket. Att
du har rätt att få dina personuppgifter
skyddade ska styrkas.
Omärkta hundar
Polisen har rätt att omhänderta omärkta
hundar, eller hundar som inte har någon
registrerad ägare. Inom sju dagar från
omhändertagandet ska hundens ägare
låta märka hunden och anmäla sitt ägarskap
till Jordbruksverket. I annat fall får
polisen besluta att hunden ska säljas,
skänkas bort eller avlivas. Avlivning får
ske först efter att yttrande inhämtats från
veterinär eller om det finns särskilda
skäl. De kostnader som uppstår vid ett
omhändertagande ska respektive hundägare
stå för.
Upphittad hund
Om du hittar en hund ska du kontakta
polisen, som har direkt tillgång till registret.
Om du kan hitta hundens ID-nummer
genom en läsbar tatuering eller med hjälp
av scanner kan du också höra av dig till
Jordbruksverket, som kan hjälpa dig att
hitta hundens ägare.
Ägaransvar
Som hundägare har du ett så kallat strikt
ägaransvar. Det innebär att du ansvarar
för vad hunden gör, oavsett vems fel det
är. Alltså kan du ställas till svars om din
hund skadar t.ex. en människa, en annan
hund eller andra djur. Ett av syftena med
att alla hundar ska vara ID-märkta och
ägarregistrerade är att det ska gå att fastställa
vem som är ansvarig, om en hund
uppträder aggressivt eller skadar människor
eller djur.

Djurskyddsmyndigheten
Box 80
532 31 Skara
Telefon 0511-274 00
Fax 0511-274 90
e-post: registrator@djurskyddsmyndigheten.se
Jordbruksverket
Hundregistret
826 84 Söderhamn
Telefon 036-15 64 60
Fax 0270-738 10
e-post: hundregistret@sjv.se
Foton: Stig Brewitz, Rikard Milton, Göran Molin, Per G Norén.