VerksamhetsberÃ¤ttelse 2011 - IVA

VÄRT ATT MINNAS 

IVAs verksamhetsberättelse 2011

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 

IVA, ska till nytta 

för samhället främja tekniska 

och ekonomiska vetenskaper 

och näringslivets utveckling

Innehåll. 

Inledning 4 

IVAs personal 6 

Fyra experter om ”Grand Challenges” 8 

Mål för IVAs verksamhet 11 

Rune Andersson, porträtt 12 

Projekt på IVA 14 

Innovation för tillväxt 16 

Transport 2030 20 

Internet of Things 20 

Agenda för forskning 21 

Naturvetenskap och teknik för alla, NTA 22 

Ett energi effektivt samhälle 22 

Energiboken 22 

Mentor4Research 23 

Hans Rosling, porträtt 24 

IVA på bredden 27 

IVAs Kungliga Teknikresa 28 

IVA-aktuellt 28 

Lena Treschow Torell, avgående preses 29 

Forsknings- och innovationspropositionen 30 

Jan Björklund, kolumn 31 

Möten på IVA 32 

Avdelnings verksamheten 34 

Sommarfest 35 

Ett urval av årets seminarier 36 

IVA i Almedalen 38 

Elisabeth Nilsson, porträtt 42 

Industriforskargruppen 44 

Näringslivsrådet 46 

Frukostmöten och NR-årsmöte 48 

Björn Savén, porträtt 50 

Högtidssammankomsten 52 

Stor guldmedalj 58 

Guldmedaljer 59 

Stipendier och priser 61 

IVAs Konferenscenter 62 

IVA-dokumentation 2011 64

4 | förord 

Björn O. Nilsson. Innovationer 

behövs för att möta framtidens 

utmaningar 

Mänskligheten står inför stora utmaningar som kräver nya och kraftfulla lösningar. Vi 

måste förhålla oss till prognosen att världens befolkning omkring år 2050 passerar 

niomiljardersgränsen. Med dagens resursanvändning innebär det att vi behöver ytterligare 

ett jordklot eftersom vi sliter hårt på det vi har. Det är förstås inte hållbart. 

Det finns ett glapp mellan hur vi 

nu agerar och den kunskap vi 

har genom forskning kring vilka 

gränserna är. Utmaningarna är 

enligt vetenskapen ofantligt många; klimat, 

mat, vatten, livsmedel, olja och fosfor – ja, listan 

är lång. Även inom hälsoområdet finns en 

rad olika utmaningar, inte minst västvärldens 

kraftigt åldrande befolkning som leder till att 

färre måste föda fler med ålderskrämpor. 

Hur löser vi dessa utmaningar? Jag är 

teknik optimist och hävdar med en dåres 

envishet att ny teknik utgör en viktig hörnsten, 

kanske den viktigaste, för att hitta framtida lösningar 

på de globala utmaningarna. Ny teknik 

kommer att utvecklas där behov uppkommer. 

Ibland behövs internationella överenskommelser 

om begränsningar i nyttjandet av begränsade 

resurser. Men med överrenskommelser 

skapas nya marknadsbehov som släpper loss 

den viktiga innovationskraften på en fungerande 

marknad. Såväl brister i råvaror som 

föråldrad teknik kan då föda många spännande 

idéer som snabbt når en efterfrågandemarknad. 

Vad innebär då dessa globala utmaningar 

för IVAs del – kan vi bidra i vårt dagliga arbete, 

och i så fall på vilket sätt? 

För det första konstaterar vi att arbetet med 

att finna långsiktiga lösningar på de globala 

problemen är viktiga och måste prioriteras. 

Här kan IVA peka på nya områden. För det 

andra är IVAs nätverk med och bidrar till att 

sammanföra politik, företag och akademi så 

att Sverige får bästa möjliga grogrund för nya 

innovativa lösningar som kan nå nya marknader 

och leda till en hållbar utveckling. För det 

tredje har IVA ambitionen att även jobba med 

välståndsutveckling mot utvecklingsländerna. 

Här spelar IVAs kompetens inom exempelvis 

vatten och energi en viktig roll. 

Vetenskap och teknik har löst det mesta av 

mänsklighetens problem genom tiderna. Per 

Anders Fogelströms romanserie som utspelas i 

Stockholm tar sitt avstamp i 1700-talets stora 

misär som uppstod då endast 50 000 stockholmare 

skulle leva inom ett begränsat område 

utan tillgång till nödvändiga lösningar. Idag 

bor det 34 miljoner invånare i Stor-Tokyo 

som trots sin storlek fungerar teknisk sett 

bra med transporter, logistik och vatten- och 

avloppsinfrastruktur. De problem vi prioriterar 

i samhället löser vi oftast, och tekniken 

är en hörnsten i att hitta lösningarna. Det är 

snarare vår oförmåga att många gånger förstå 

utmaningarna som drar ut på tiden. 

2011 har varit ett väldigt produktivt år på 

IVA. Mycket fokus har legat på projektet Innovation 

för tillväxt och i oktober presenterades 

Innovationsplan Sverige som är ett inspel till 

en svensk innovationsstrategi. 

I Innovationsplan Sverige sammanfattas de 

konkreta förslag som projektet utvecklat i syfte 

att stödja innovationsutvecklingen i Sverige. 

Projektet har fått bra genomslag i media och 

jag konstaterar med glädje att det politiska 

systemet har uppmärksammat vårt arbete och 

redan påbörjat genomförandet av flera av våra 

förslag. 

Ett annat långsiktigt projekt som vi fortsätter 

att arbeta med är NTA, Naturvetenskap och 

teknik för alla. Detta skolutvecklingsprogram 

inom naturvetenskap, teknik och matematik 

har på sätt och vis också en långsiktig och 

tydlig koppling till innovation. Ytterligare ett 

projekt som fått stor uppmärksamhet är Transport 

2030, som är ett samverkansprojekt mellan 

de olika transportslagen. Resultatet från 

projektet presenterades under ett välbesökt 

seminarium under Almedalsveckan. Agenda 

för forskning är ett projekt som vi arbetat med 

och som syftar till att lyfta och stärka den 

forskningspolitiska diskussionen i Sverige. 

Arbetet kommer att synliggöras än mer under 

det kommande året 

Även internationellt har IVA mycket att 

bidra med. EU är en stor möjlighet för Sverige, 

och Bryssel blir en allt viktigare plattform för 

IVA. För detta arbete seglar IVA under namnet 

Euro-CASE tillsammans med tjugoen ingenjörsvetenskapsakademier 

i Europa. Just nu arbetar 

Euro-CASE med innovationsfrågor, där IVA 

koordinerar arbetet tillsammans med systerakademien 

i Tyskland, AC Tech. 

Innovation har nästan blivit ett mantra, något 

som har blivit lösningen på allt. Är det en 

överdriven inställning, måntro? Nej, säger jag 

med emfas. Släpp loss innovationskrafterna så 

kan vi tillsammans bidra till att lösa de flesta 

utmaningarna. Innovation är en förutsättning 

för att lösa framtida problem. Forskning och 

lagbeslut leder till något nytt. 

Med detta sagt önskar jag dig en trevlig 

läsning!

förord | 5

6 | ivas personal 

Marika Thunberg Petersson, 

kanslikoordinator 

Malin Kratz, konferensbokning 

Sheryhan Benzon, 

konferensservice 

Ann Clauson, 

konferensbokning 

Björn O. Nilsson, 

verkställande direktör 

Markus Strömberg, 

konferensservice 

Johan Carlstedt, 

projektledare 

Lars Fog, fastighetschef 

Jan Westberg, 

kommunikatör 

Kirsti Häcki, 

projektassistent 

Lotta Thörn, 

Ekonomichef 

Elin Vinger, projektledare 

Ingrid Jansson, 

avdelningskoordinator 

Joakim Rådström, 

pressansvarig 

Camilla Koebe, 

Kommunikationschef 

Pär Rönnberg, chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

Jacob Bjarnason, 

serviceansvarig it 

Lennart Ohlsson, vaktmästare 

Östen Frånberg, projektledare

ivas personal | 7 

Arvid Söderhäll, 

projektledare 

Marie Owe, vd-assistent 

Johan Persson, 

projektledare 

Caroline Ankarcrona, 

projektledare 

Staffan Eriksson, 

projektledare 

Anna Lindberg, 

kommunikatör 

Ann-Margret Malmgren, 

assistent 

Jan Nordling, 

projektledare 

Henrik Lagerträd, 

kommunikatör 

Robert Bwomono, 

AV-tekniker 

Lena Anderson, 

redovisningsekonom 

Anna-Karin Friskopps, 

konferensbokning 

Barbara Eriksson, 

personalansvarig 

Ulla Svantesson, 

internationell koordinator 

Hampus Lindh, projektledare 

Kenneth Leverbeck, redaktör 

och skribent 

Britta Aulio, konferensbokning 

Ann-Margret Back, assistent 

Pär Ödling, 

Åsa Sjöberg, konferenschef 

Magnus Breidne, 

projektchef 

akademisekreterare

8 | grand challenges 

Hur bidrar Sverige till att lösa 

Grand Challenges? Fyra experter 

siar om globala utmaningar och 

möjliga lösningar 

Christian Azar. Professor i hållbara 

energi- och materialsystem vid 

Chalmers tekniska högskola. 

Utifrån ditt perspektiv, vilka är de 

största utmaningarna vi står inför? 

Oj, det är svårt att välja ut någon enstaka, men 

det är klart att konstant stärka demokratin, så 

att vi inte hamnar i allt för mycket teknokratiska 

styrelseskick (utvecklingen i Europa nu är 

oroande), att motverka korruption, populism 

och främlingsfientlighet och att sträva efter ett 

jämlikt samhälle med så lika förutsättningar 

som möjligt för alla är centralt. 

På det internationella planet är det mycket 

viktigt att vi i väst lever upp till våra löften om 

respekt för mänskliga rättigheter samt att vi får 

ordning på våra budgetunderskott, om vi vill 

att demokrati ska vara en attraktiv förebild för 

världen (notera diskussionen om den kinesiska 

modellens attraktionskraft i stora delar av 

världen, till exempel i Beijing Consensus av 

S Halper). 

Större ansträngningar behövs för att minska 

fattigdomen, framför allt i Afrika. På miljösidan 

handlar det om klimatfrågan, att ställa 

om våra energisystem mot förnybar energi 

men också om att minska avskogning och 

förstörelsen av värdefulla ekosystem. Utmaningen 

är enorm, på ett halvt sekel behöver vi 

halvera våra utsläpp, i den rika världen minska 

utsläppen med uppemot 90 procent. Det är en 

teknologisk, ekonomisk och politisk utmaning 

som får tankarna att svindla. Men den som 

är tidigt ute med lösningar kommer att kunna 

göra enorma vinster på omställningen. Redan 

idag omsätter vind och solceller cirka 1000 

miljarder kronor per år på världsmarknaden. 

Vilka är lösningarna? 

Att ge ett uttömmande kort svar på världsutmaningarna 

är naturligtvis omöjligt. Men så kort 

det går: När det gäller klimatfrågan handlar det 

i princip om att få till stånd höga avgifter på 

utsläpp av koldioxid, samt att stödja framväxten 

av nya tekniker, till exempel solenergi i dess 

olika former. Hur man får till stånd politisk 

acceptans för detta är naturligtvis den stora 

frågan, speciellt i USA, vars kongress är den 

stora flaskhalsen för tillfället. När det gäller 

demokrati är öppenhet, utbildning och rättvisa 

centralt, för att förhindra ett växande utanförskap 

som kan kidnappas av populistiska och 

främlingsfientliga krafter. 

Hur kan Sverige bidra till lösningarna? 

Sverige är ett litet land, och kan primärt bidra 

genom att fungera som ett föregångsland, till 

exempel visa hur en god ekonomi och minskade 

utsläpp av koldioxid är möjliga, genom att föra 

en politik som motverkar främlingsfientlighet, 

och att stå upp för mänskliga rättigheter. 

Kommer vi att klara det? 

Historien har varit en lång evig kamp mellan motstridiga 

intressen. Så kommer det fortsätta vara... 

Pontus Braunerhjelm. Professor 

KTH och verkställande direktör, 

Entreprenörskapsforum. 



Den största utmaningen är enligt min mening 

att få igång en global hållbar ekonomisk tillväxt. 

Utan tillväxt blir det dels mycket svårare 

att på sikt lösa miljöproblemen, dels att lyfta 

den del av världens befolkning som ännu inte 

fått ta del av de senare decenniernas ökade 

välstånd, särskilt de cirka 15 procent som lever 

i yttersta fattigdom. 


Vi talar idag om kapitalismens kris. Men 

lösningen ligger inte i mer av statliga eller 

internationella regelverk och interventioner 

utan snarare i att stärka förutsättningarna för 

att marknadsekonomin ska fungera. Det kommer 

att innebära av- och omregleringar av vissa 

marknader (till exempel delar av infrastruktur-, 

transport- och finansmarknaderna), ökad konkurrens 

på flera områden och att möjligheterna 

att delta i en ekonomisk utveckling breddas till 

att omfatta betydligt fler individer än idag. I det 

senare fallet handlar det om utbildningsinsatser 

och kompetensförstärkningar samt att detta 

kombineras med ekonomisk-politiska system 

som innebär att individen kan få en anställning 

eller engagera sig i företagsbyggande som 

främjar både individ och samhälle.

grand challenges | 9 

Gustav Fridolin 

Pontus Braunerhjelm 

Eric Giertz 

Christian Azar

10 | grand challenges 


Sverige kan bidra genom att arbeta för förändringar 

enligt dessa riktlinjer i de internationella 

fora där Sverige medverkar, inom EU samt 

genom att självt vara ett föregångsland. 


Jag är utvecklingsoptimist: trots allehanda hot 

om att planeten jorden håller på att urholka sin 

resursbas och ödelägga sig själv är jag övertygad 

om att vår innovativa förmåga kommer att lösa 

problemen. Det förutsätter dock att innovationer, 

entreprenörskap och tillväxt sätts i förgrunden i 

internationella ramverk som nu växer fram. 

Gustav Fridolin. Språkrör 

Miljöpartiet de gröna. 



De förutsättningar på vilka vi har byggt vår 

ekonomi, närmast obegränsad tillgång till 

råvaror och energi, håller i grunden på att 

förändras. Resursbristen och klimatutmaningen 

driver fram en omställning. I framtiden kommer 

inte grön teknik vara en del av marknaden, alla 

lösningar och all teknik måste vara grön. 


Vi behöver nya sätt att transportera oss och våra 

varor, klokare sätt att bygga städer, effektivare sätt 

att använda och framställa energi. I stor utsträckning 

finns lösningarna redan idag, vad som nu 

krävs är politik för att använda dem på bred front. 


Vi har möjlighet att ta täten. Det gör också att 

nya jobb och industrier får möjlighet att växa 

fram i Sverige. 


Det avgörs av vilken politik vi väljer. I min 

bok ”Maskiner och Människor” skissar jag på 

en ny industripolitik med tre tydliga mål: 

1. Sverige ska vara det land i den industrialiserade 

världen som investerar mest per capita i 

ny, hållbar teknik. 

2. Genom långsiktiga spelregler ska Sverige 

fördubbla de privata investeringarna i ny, 

hållbar teknik. 

3. Utbildningssystemen ska ge tillgång till 

utbildad arbetskraft som kan ta de jobb som 

behövs när nya industrier växer fram. 

Eric Giertz. Professor Industrial 

Economics and Management 

(INDEK), KTH. 



Till de största utmaningarna hör att hantera 

utmanande miljöfrågor, till exempel tillgång 

på vatten, energiomställning och klimatfrågan 

samt att hantera den tilltagande urbaniseringen, 

komma tillrätta med fattigdomen, de stora folksjukdomarna 

och utmaningar som följer i spåren 

av en åldrande befolkning i utvecklade länder. 


För IVA, som är en ingenjörsvetenskaps akademi, 

är det viktigt att fokusera på möjliga tekniska 

lösningar på de stora utmaningarna. Det innebär 

behov av satsningar på teknisk, naturvetenskaplig 

och medicinsk forskning. Men forskning är 

ingen lösning om inte nya upptäckter omsätts i 

innovationer och i nya produkter och tjänster. 

Därför är det viktigt att lyfta fram de politiska 

och ekonomiska förutsättningar som krävs 

för att nya tekniska möjligheter ska komma i 

praktisk tillämpning i olika typer av företag, 

nya såväl som etablerade, små såväl som stora 

och varuproducerande såväl som tjänsteproducerande. 

Ofta sker utvecklingen i ett samspel 

mellan många olika företag som formar naturliga 

kluster av olika slag. I det sammanhanget 

tycker jag det är viktigare att lyfta fram generella 

åtgärder för att skapa ett gynnsamt innovationsoch 

företagsklimat, samt ett fungerande samspel 

mellan offentligt finansierade verksamheter och 

privata intressenter, än att arbeta för specifika 

riktade åtgärder. 


Om Sverige på allvar ska kunna bidra i utvecklingen, 

så är det viktigt att politiken anpassas 

till ett alltmer specialiserat och internationaliserat 

näringsliv. Det innebär att Sverige måste 

kunna attrahera såväl svenska som utlandsägda 

företag att etablera FoU-intensiv verksamhet, 

och verksamheter med högt förädlingsvärde per 

sysselsatt, i Sverige. Det är viktigt att det finns 

rätt kompetens och rätt företagsklimat i Sverige 

men också att vi är tidiga teknikanvändare. En 

viktig drivkraft i det sammanhanget är att vi är 

tidiga teknikanvändare. Tidig teknikanvändning 

är utomordentligt betydelsefull för det svenska 

näringslivets uthålliga konkurrenskraft och för 

Sveriges möjligheter att bidra till att de stora 

utmaningarna löses. 

Vissa minns nog med nostalgi decennierna 

i mitten av 1900-talet då statliga affärsverk 

hade ett tätt samarbete med svenska storföretag 

i utvecklingspar som Televerket och LM 

Ericsson eller Vattenfall och ASEA. De förutsättningar 

som rådde under de decennierna är 

dock inte längre giltiga. Det är varken möjligt 

eller önskvärt att bygga upp samma planmässiga 

nationella samverkan mellan svenska universitet, 

statliga monopol och enstaka svenska 

storföretag. Men samtidigt är det ytterst 

angeläget både att vi tillvaratar möjligheter att 

förbättra och effektivisera viktiga offentliga 

verksamheter och att vi skapar bästa tänkbara 

jordmån för innovativa (svenska och utländska) 

företag i vårt land. I stor utsträckning är 

det fallet inom exempelvis ICT-området i Sverige 

men knappast inom exempelvis den del av 

medicintekniken som utvecklar utrustningar 

och system till vården. 


Som jag ser det är det en mycket stor utmaning 

för IVA att anpassa sig till de strukturförändringar 

som sker i näringslivet. Omvandlingen 

innebär att vi får fler specialiserade globala 

företag. Om IVA ska bidra till att öka innovationskraften 

och tillväxten i det svenska 

näringslivet, så kan inte hela IVAs fokus koncentreras 

till svenskägda företag. Det är en rejäl 

utmaning! 

Med globala utmaningar menas de 

samhälleliga utmaningar som bland 

annat är kopplade till klimat, energi, 

miljö och demografi, men också till 

social trygghet och delaktighet, god 

hälsa och utbildning. Bland andra 

har FN arbetat med att definiera och 

beskriva dessa globala utmaningar. 

Samhällsutmaningar har därför 

blivit en allt starkare drivkraft för 

att hitta nya tekniska lösningar 

och därigenom kan också nya 

affärsmöjligheter skapas. 

IVA ser stora behov av att arbeta för 

samhällsförändringar med dessa 

utmaningar i fokus, och ser stora 

möjligheter för akademien att bidra 

i detta viktiga arbete.

ivas strategiska mål | 11 

Strategiarbete. 

Mål för IVAs verksamhet 

Väl fungerande 

infrastruktur, 

transportsystem 

och 

samhällsbyggnad. 

Positiv attityd till ekonomi, teknik 

och vetenskap, speciellt ökat intresse 

bland ungdomar för högre utbildning 

inom matematik, natur vetenskap, it 

och teknik. 

Säkerställd tillgång till energi med 

konkurrens kraftiga priser genom utveckling 

av ny hållbar energiteknologi, samtidigt som 

målen för effektivare energianvändning och 

minskade utsläpp av växthusgaser uppnås. 

Sverige ska 

vara världsledande 

inom energiteknik, 

miljöteknik 

(”cleantech”), 

bioteknik 

och it. 

Bidra till att lösa ”the Grand 

Societal Challenges”. 

Förbättrat klimat för 

entreprenörer och 

innovationer. 

Internationellt 

konkurrens kraftiga 

utbildningar. 

Ökad tillväxt och internationell 

konkurrenskraft 

för kunskaps intensiva 

företag. 

Stärka Sveriges möjligheter 

till påverkan på europeisk nivå. 

Mildra problemen med otillfredsställande 

kunskaps-, vatten-, energi- och livsmedelsförsörjning 

i utvecklingsländer. 

Ökade statliga 

forskningsinvesteringar 

för tillväxt och 

konkurrenskraft.

12 | porträtt 

Rune Andersson. Väl fungerande 

hemmamarknad gynnar Sverige 

och möjliggör export 

Utbildning, väl fungerande infrastruktur och utökad satsning på tjänstesektorn 

är tre viktiga parametrar för att Sverige ska kunna stå sig i den internationella 

konkurrensen och öka sysselsättningen. Lönekostnaden blir avgörande för var 

i huvudsak den manuella produktionen ska äga rum, enligt industrimannen och 

tillika IVA-ledamoten Rune Andersson. 

Rune Andersson har ett 

förflutet som bland annat 

vd, koncernchef och 

styrelseordförande för en 

rad storföretag, bland andra Trelleborg 

AB, Electrolux och Getinge. Idag 

upptar rollen som styrelseordförande 

för Mellby Gårdkoncernen huvuddelen 

av hans arbetsliv. Inom IVA blir 

hans nästa uppdrag som ordförande i 

Innovation för tillväxts uppföljningsprojekt 

Innovationskraft Sverige. 

Exportfrågan har alltid haft en central 

roll i de verksamheter han har varit 

involverad i, men även den svenska 

marknadens utveckling inom olika områden 

har fått hans uppmärksamhet. 

− Vår största utmaning i Sverige är 

att få fart på sysselsättningen, och då 

är det främst inom tjänstesektorn som 

den utvecklingen måste ske eftersom 

den står för 80–85 procent jämfört 

med varuproduktionens 15–20 procent, 

säger Rune Andersson. 

Dagens skattesystem bidrar inte 

alltid till att främja tjänstesektorn, 

anser Rune Andersson. Hans kunskap 

om skattesystemet är väl uppdaterad 

eftersom han var ordförande 

i arbetsgruppen inom IVAs projekt 

Innovation för tillväxt som just analyserade 

det svenska skattesystemet 

för att se hur det påverkar innovationsklimatet 

och därmed tillväxten 

i Sverige. 

Lönekostnaden i tillverkningsfasen 

är en av de viktigaste parametrarna att 

ta i beaktning när företag fattar beslut 

om var produktionen ska äga rum, framförallt 

om den till stor del sker manuellt. 

− Är den under 10 procent är det 

försvarbart att ha den kvar i Sverige, 

men om lönekostnaden däremot stiger 

upp över 20 procent är det svårt att 

motivera produktion på hemmaplan, 

säger han och påpekar att den manuella 

tillverkningen är svår att möta 

konkurrensmässigt om man jämför 

Sverige och Asien. Däremot står sig 

Sverige väl jämfört med andra europeiska 

länder och även USA. 

Om produktionen klarar sig med 

begränsad manuell arbetskraft finns det 

inga hinder för att låta tillverkningen ske 

i Sverige, anser Rune Anderson. Största 

bolaget inom Mellby Gårdkoncernen, 

miljardföretaget Roxtec i Karlskrona 

som utvecklar, tillverkar och säljer röroch 

kabelgenomföringar för att skydda 

människor och utrustning mot till 

exempel vatten, eld, gas, sand, smuts, vibrationer, 

elektromagnetisk störning och 

skadedjur, har sin tillverkning i Sverige. 

97 procent går på export. 

− Utmaningarna på exportmarknaden 

är inte nämnvärt större idag än 

vad de har varit tidigare, möjligtvis att 

tillverkningslandet väljs med än större 

omsorg med tanke på lönekostnaden, 

säger Rune Andersson. 

IVAs roll för att bidra till lösningar på 

de globala utmaningarna är att vara 

en tydlig opinionsbildare, menar Rune 

Andersson. Det handlar om att föra 

upp viktiga frågor på agendan inte 

minst vad gäller ett ökat engagemang 

för utbildning inom naturvetenskapliga 

och tekniska ämnen. Rune 

Andersson har själv en civilingenjörsexamen 

i väg- och vattenbyggnad vid 

Chalmers tekniska högskola. 

Trots kritiken mot dagens utbildning, 

som enligt Rune Andersson 

har sina tydliga brister, anser han att 

Sverige har ett rimligt gott utbud av 

kvalificerad arbetskraft. Han understryker 

dock att de flesta bosätter sig i 

storstäderna vilket försvårar för företag 

som har sina huvudkontor utanför 

Stockholm-, Göteborg- och Malmöregionerna 

att hitta kvalificerad personal. 

En väl fungerande infrastruktur 

blir därför avgörande eftersom den i 

hög grad påverkar rekryteringen av 

välutbildade människor. 

Rune Andersson ser positivt på framtiden, 

de stora utmaningarna till trots. 

− Sverige har det bra förspänt. Jag 

anser inte att det råder tuffare konkurrens 

på exportmarknaden idag jämfört 

med tidigare. Men med det sagt måste 

man självfallet adressera de problem 

som finns inom utbildning, infrastruktur 

och ökat fokus på tjänstesektorn. 

namn: 

Rune Andersson 

bor: 

På landet i Skåne 

familj: 

Fru och tre barn 

utbildning: 

Civ.ing. väg- och vatten, 

Chalmers 

karriär: 

Diverse vd- och 

ordförande uppdrag 

i storföretag, nu egen 

företagare sedan 25 år 

hjärtefråga inom iva: 

Innovationsfrågor främst 

för små- och medelstora 

företag

porträtt | 13

14 | projekt 

Projekt på IVA. En arena för 

samtal om samhällets utveckling 

I projektverksamheten arbetar IVA med att skapa större förståelse för teknikens och 

ekonomins betydelse. Projekten engagerar ett stort antal beslutsfattare och experter 

från näringslivet, forskningen, myndigheter och politiken. Processen där beslutsfattare och 

experter från olika områden möts, är ofta lika viktig som slutresultaten. De flesta projekt 

fokuserar på långsiktiga frågor som forskning och utbildning, energi och miljö, innovation och 

företagande samt kommunikation och infrastruktur. Internationalisering liksom kopplingen till 

EU är viktiga aspekter i alla projekt.

projekt | 15

16 | innovation för tillväxt 

Innovation för tillväxt. Från ord till handling 

Nyckeln till Sveriges framtida 

välstånd heter förnyelse eller 

innovation. Innovation för tillväxt 

vill genom konkreta förslag 

och bred dialog bidra till att öka Sveriges 

innovationskraft. 

I många länder sker idag en kraftsamling 

kring innovation. Innovation är en viktig del av 

lösningarna på de stora samhällsutmaningar 

som världen står inför, inte minst i en situation 

präglad av ekonomisk kris och bristande förtroende 

för den politiska inriktningen i Europa och 

USA. Genom innovationsstrategier vill länderna 

förstärka sina komparativa fördelar för att möta 

dessa utmaningar. Samtidigt skapas goda generella 

förutsättningar för en gynnsam utveckling 

av näringslivet och det övriga samhället. 

Den svenska statens innovationspolitiska 

satsningar har under de senaste decennierna 

varit blygsamma. Men regeringens innovationsstrategi 

som ska presenteras 2012 väcker 

förhoppningar. Sverige behöver en långsiktig och 

blocköverskridande politik med bred förankring 

för att stärka förutsättningarna för innovation. 

Vi menar att det politiska ledarskapets 

uppgift är att presentera en vision och en strategi 

för innovation som innebär tillväxt, god 

sysselsättning och ett inkluderande samhälle. 

Innovation för tillväxt bidrar till detta arbete 

genom att både föreslå konkreta förslag och en 

nationell kraftsamling kring innovation. 

Globaliseringsrådets arbete som slutrapporterades 

i maj 2009 har varit en viktig utgångspunkt 

för projektets arbete. I en process på 

nationell och regional nivå har en rad konkreta 

förslag tagits fram som ett första steg för 

ett bättre innovationsklimat. Individer från 

många delar av samhället, inte minst näringslivet, 

har engagerat sig. 

Innovationsplan Sverige är en sammanfattning 

av de arbetsprocesser och förslag Innovation 

för tillväxt utvecklat i syfte att stödja 

innovationsutvecklingen i Sverige. Det glädjer 

oss att det politiska systemet och myndigheter 

uppmärksammat vårt arbete och påbörjat 

genomförandet av flera av våra förslag. 

Processen har präglats av dialog och 

aktiviteter. Femton regioner/län har varit 

engagerade i den Regionala dialogen. Inom 

den Nationella dialogen har vi genomfört 

möten med riksdags- och ungdomspolitiker, 

politiker och tjänstemän i Regeringskansliet, 

unga innovatörer och representanter från 

näringslivet. Åtta arbetsgrupper har utarbetat 

konkreta förslag för att stärka innovation 

inom utvalda områden. Idé- och analys grupper 

har kompletterat deras arbete. Förslag och 

analyser har granskats av ett Vetenskapligt 

råd. Ett Förtroenderåd, med representanter 

för 35 organisationer och myndigheter, har 

löpande gett värdefulla inspel under arbetet 

med Innovation för tillväxt. 

Ett mycket stort antal personer har bidragit 

till Innovation för tillväxt. Vi vill framföra ett 

varmt tack för det starka engagemang som vi 

mött. Vi är övertygade om att vi tillsammans 

kan bidra till en ökad innovationskraft för 

Sverige. Arbetet har bara börjat! 

Marcus Wallenberg, styrgruppsordförande 

och ordförande SEB, Kristina Alsér, landshövding 

Kronobergs län, Lars Backsell, 

ordförande Recipharm, Pontus Braunerhjelm, 

vd Entreprenör skapsforum, Charlotte 

Brogren, gd VINNOVA, Anders Ekblom, 

global utvecklingschef AstraZeneca, Johan 

Hernmarck, ordförande Provider Venture 

Partners, Christina Lugnet, gd Tillväxtverket, 

Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv, 

Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall, 

Björn O. Nilsson, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 

IVA, Göran Sandberg, 

rektor Umeå universitet och Melker Schörling, 

ordförande MSAB.

innovation för tillväxt | 17 

Den regionala dialogen har varit en röd 

tråd genom projektet. Vilka erfarenheter 

har ni fått här? 

− Här har kraftsamlingen varit stor. Regionerna 

och länen har utvärderat och analyserat 

sin innovationspolitik och innovationssystem 

bland annat kring samverkan mellan organisationer 

och vilka effekter de finansiella bidragen 

verkligen har. Utifrån analysen har flera regioner 

utvecklat regionala innovationsstrategier 

och format ett starkt ledarskap kring strategin. 

Innovationskraften finns verkligen, och det är 

glädjande att 15 regioner och län engagerat sig 

i projektet och ytterligare är i startgroparna att 

påbörja sitt analysarbete. 

Finns det en risk att Innovationsplan 

Sverige enbart blir en välformulerad 

papperstiger? 

− Faktum är att det politiska systemet 

och myndigheter faktiskt redan har påbörjat 

genomförandet av flera av våra förslag. Många 

förslag kräver dock långsiktiga processer och 

är bitvis kontroversiella. och genomförs inte i 

en handvändning. Det gäller till exempel kravet 

på block- och departementsöverskridande 

samverkan. 

Johan Carlstedt, huvudprojektledare. 

Hur ser du på Innovation 

för tillväxt? 

Vilka var de främsta anledningarna till 

att projektet sjösattes? 

− Innovationssystemet är oerhört fragmenterat. 

Vi såg en möjlighet att kraftsamla resurserna 

och bygga en långsiktig strategi som skulle 

kunna ge bättre effekt än på tidigare satsningar. 

I Sverige har vi problemet att det startas för få 

företag, och de företag som finns växer inte tillräckligt. 

Vi är dessutom inte tillräckligt duktiga 

på att kommersialisera idéer utifrån forskning. 

Vilka utmaningar står vi inför när vi 

ska utveckla svensk innovationskraft? 

− Det gäller att få till stånd en regional och 

nationell kraftsamling för att lyckas. En viktig 

förutsättning är därför att skapa en ”sense of 

urgency”, det vill säga få gehör hos politiker 

och regeringen och få dem att våga ta upp vissa 

frågor, och därefter känna trygghet i att fatta 

besluten. Mycket bottnar nämligen i attityd, 

kunskap och ledarskap. 

Vad krävs för att Sverige ska lyckas 

med sin innovationssatsning? 

− Det behövs en tydlig och långsiktig process 

kring den nationella innovationsstrategin; 

tydligt politiskt ledarskap och målsättning. 

Regelbunden utvärdering och krav på transparens 

är två andra viktiga förutsättningar. Med 

andra ord: regeringen måste upp till bevis! De 

flesta länder sitter med liknande utmaningar 

och recept på lösning. Sverige måste därför 

tänka nytt för att bli attraktivt. 

Hur kan IVA bidra till det fortsatta 

arbetet? 

− Vi kan hjälpa till med implementeringen 

av innovationsarbetet nationellt, regionalt och 

internationellt. Vi ska fortsätta vara ett stöd för 

regeringen, de regionala politikerna samt nationellt 

och regionalt näringsliv. Detta gör vi genom 

uppföljningsprojektet Innovationskraft Sverige. 

Mer information. 

För att ta del av projektets rapporter, 

se www.iva.se/innovation

18 | innovation för tillväxt 

Innovation för tillväxt. 

Innovationsplan Sverige lämnades 

över till näringsministern 

Innovationskraft 

Sverige. 

Nytt projekt 

Vid Innovation för tillväxts 

slutkonferens den 10 oktober 

överlämnade projektets ordförande 

Marcus Wallenberg 

slutrapporten Innovationsplan Sverige till 

näringsminister Annie Lööf, som gjorde 

sitt första framträdande som näringsminister 

vid seminariet. Slutkonferensen 

genomfördes i en fullsatt Wallenbergssal 

och övriga talare var bland andra Ilja 

Bataljan, Angeles Bermudez-Svankvist, 

Lisa Lindström, Pontus Braunerhjelm 

och Åke Svensson. 

Innovationsplan Sverige är ett inspel till 

den svenska innovationsstrategin som tas 

fram av regeringen och som ska presenteras 

under 2012. I en process på nationell och 

regional nivå har projektet tagit fram en 

rad konkreta förslag som kan bidra till ett 

förbättrat innovationsklimat. 

Projektet Innovationskraft Sverige 

är en naturlig fortsättning på 

Innovation för tillväxt. Mål och 

medel skiljer sig dock åt. Innovationskraft 

Sverige vill bidra till en långsiktig 

svensk nationell innovationspolitik och stimulera 

arbetet med regionala innovationsstrategier 

samt bevaka den internationella 

innovationspolitiken. Projektet beräknas 

pågå mellan 2011 och 2013.

innovation för tillväxt | 19 

Christina Lugnet. Starka svenska 

varumärken lyfter landet 

I 

Sverige är vi duktiga på patent, men 

svaga på kommersialisering. Detta 

måste vi ta på allvar och aktivt arbeta 

med att hitta strukturer som belönar 

kommersialisering så att vi fortsätter vara 

den nation som är kända för våra starka 

varumärken inom industri- och tjänstesektorn. 

Sverige som liten nation med många utmaningar 

framför oss, bland annat demografin, 

måste ligga i framkant och ha en effektiv och 

innovativ offentlig sektor. Vår arbetsgrupp 

arbetade fram olika förslag för att skapa en 

än effektivare statlig förvaltning och vårt 

förslag har lett till att regeringen har tillsatt 

en grupp som fått uppdraget att lyfta fram 

tydliga och genomförbara förslag som skall 

effektivisera den statliga förvaltningen. 

Tillväxtverket gjorde Sveriges största 

undersökning under 2011 där 30 000 SME 

företag gett sin syn på hinder för tillväxt. 

Det absolut största hindret är bristen på 

kompetent arbetskraft. Undersökningen 

visar att regelförenkling går åt rätt håll och 

att tillgång till riskkapital är god och inget 

direkt hinder för tillväxt. 

Christina Lugnet är sedan 2009 generaldirektör 

för Tillväxtverket. Hon ingick i styrgruppen 

för Innovation för tillväxt och var ordförande i 

arbetsgruppen Effektiv statlig förvaltning. Christina 

Lugnet var tidigare kommundirektör i Haparanda. 

Kristina Alsér. 

Nationell innovationskarta 

visar stora 

regionala skillnader 

Sveriges innovationskraft är summan av alla regioners. 

Med den regionala dialogen har arbetet med att rita den 

nationella innovationskartan påbörjats. Många delar 

av Sverige har kommit långt men dialogerna har också 

synliggjort styrkeskillnaderna mellan regionerna, där Skåne och 

Västra Götaland sticker ut. 

Genom seminarier och workshops har de aktiva regionerna 

delat erfarenheter, inspirerat och inspirerats. Hur innovativt 

Sverige är i framtiden beror på förutsättningarna för innovationer 

ute i landet och många av representanterna för de deltagande 

regionerna påtalade vikten av en fortsatt regional dialog 

för att hålla processen vid liv. 

Kristina Alsér är sedan 2007 landshövding i Kronobergs län. Inom 

Innovation för tillväxt ingick hon i styrgruppen och ledde arbetet med 

Regional dialog. Kristina Alsér var tidigare vd för det familjeägda 

miljöteknikföretaget Mercatus Engineering.

20 | projekt 

Projektet Transport 2030 syftar till att 

lägga en grund för fortsatt samverkan 

mellan näringsliv, akademi och myndigheter 

i Sverige för att skapa bättre 

förutsättningar för en hållbar utveckling av 

transportsystemet under de kommande tjugo 

åren. Ett seminarium under Almedalsveckan 

blev finalen för Transport 2030 och startskottet 

för ett nytt nationellt forum. 

Projektet Transport 2030 inleddes för två år 

sedan och syftar till en utveckling av det svenska 

och europeiska transportsystemet som bidrar 

till en långsiktigt positiv samhällsutveckling, 

förbättrad konkurrenskraft i näringslivet, 

minskad miljöpåverkan från transporter och 

samtidigt ökad rörlighet samt tillgänglighet 

för fler människor. Detta ska uppnås genom 

en bred samverkan mellan transportsystemets 

intressenter runt långsiktiga utvecklingsfrågor 

avseende hela transportsystemet. 

På Nordens största årliga konferens för 

transportsektorn, Transportforum i Linköping 

i januari 2011, presenterade styrgruppsordförande 

Ulrika Francke resultatet av arbetet 

som gjorts sedan starten. En månad senare 

lades projektets slutrapport, ”Transportsystem 

för hållbar utveckling och konkurrenskraft”, 

fram i Wallenbergssalen. Slutrapporten pekar 

på värdet av storskaliga demonstrationsprojekt 

som metod för att driva nödvändig gemensam 

utveckling. Projektgruppen hade även identifierat 

ett tiotal goda initiativ som kan tjäna som 

exempel som presenterades. 

Projektets viktigaste förslag är att det bör 

skapas ett forum för strategisk utveckling av 

transportsektorn som långsiktigt ska driva utvecklingen 

mot en hållbar mobilitet. Forumet 

kommer att ge unika möjligheter att bidra till 

transportlösningar som i global skala kan leda 

till väsentligt minskade hot mot miljön, ökad 

individuell välfärd och stärkt konkurrenskraft 

för näringslivet. 

Transport 2030 arrangerade ett av IVAs seminarier 

under årets Almedalsvecka med medverkan 

av Charlotte Brogren, general direktör 

VINNOVA, Urban Karlström, Pia Kinhult, 

regionråd i Region Skåne, Mikael Stöhr, vd 

Green Cargo, Jan-Eric Sundgren, direktör 

AB Volvo och Gunnar Malm, generaldirektör 

Trafikverket. Det var också här som forumet 

lanserades offentligt. 

− Seminariet i Almedalen satte punkt för 

två års arbete med Transport 2030 och blev 

därmed det formella startskottet för det nya 

nationella forumet som föreslogs inom projektet. 

Forumet kommer inte att drivas i IVAs 

regi, men har ändå en IVA-koppling eftersom 

forumets ordförande Urban Karlström är IVAledamot, 

säger projektledare och kommunikatör 

Hampus Lindh. 

Internet of 

Things. Från 

affärsnytta 

till sensorer 

Internet of Things (IoT) kommer med 

stormsteg. Uppkopplingen till trådlösa 

nät blir allt fler. Inom skogs- och gruvindustri 

är tekniken intressant inom 

exempelvis återvinning, underhåll, logistik 

och säkerhet. Det konstaterades på seminariet 

Internet of Things – från affärsnytta till 

sensorer som IVA arrangerade i september. 

Internet of Things innebär att styrning och 

kontroll av industri- och samhällsprocesser 

digitaliseras. Här har Sverige goda förutsättningar 

att ligga långt framme. 

− En framskjuten position inom IoT kan 

lägga grunden för ökad svensk konkurrenskraft 

inom industrin, med ökad BNP och nya 

arbetstillfällen som resultat, berättade Östen 

Frånberg som är projektledare för IoT på IVA. 

Internet of Things som initierades i år är 

ett nytt delprojekt inom IVAs förprojekt ICT 

for Sweden. 

Transport 2030. Transportfrågor 

resulterade i nationellt forum

projekt | 21 

Under projektets första år fokuserades 

arbetet på att orientera sig kring problematiken 

och prioritera vilka områden som var 

i störst behov av grundläggande analyser. I 

år har projektet sjösatt ett antal delstudier 

varav den första presenterades i oktober, om 

organisering av forskning om och för skolan. 

I samband med denna höll Agenda för forskning 

ett seminarium med titeln ”Starkare 

forskning för starkare skola”. Seminariet 

knöt an till den nya skollagen, och tog upp 

vilka behov som finns inom skolväsendet av 

förstärkt forskningsbaserad kunskapsförsörjning. 

Målet var att initiera en diskussion om 

hur man bäst organiserar den forskning som 

svarar mot dessa behov. 

− En av flera prioriterade frågor inom 

projektet är att analysera tillståndet för 

forskningsbaserad kunskapsförsörjning inom 

de viktiga samhällssektorer som ansvarar 

för utbildning, vård och omhändertagande 

av människor, berättar Arne Wittlöv som är 

ordförande för Agenda för forskning. 

Agenda för forskning. 

Forskningspolitiska 

diskussioner på agendan 

Med målet att lyfta och stärka 

den forskningspolitiska diskussionen 

i Sverige är nu IVAs 

projekt Agenda för forskning 

inne på sitt andra år. Två delstudier har hittills 

redovisats; en om organisation för praktikorienterad 

forskning med skolan som exempel, 

samt en om forskningsanknytning i den högre 

utbildningen. Studierna har sedan presenterats 

och diskuterats vid välbesökta seminarier. 

Med start 2010 driver IVA projektet Agenda 

för forskning vars mål är att lyfta och stärka 

den forskningspolitiska diskussionen i Sverige. 

Arbetet ska pågå under tre år och utförs i 

huvudsak via studier och genom dialog. Dialogen 

inkluderar förtroendevalda, forskningsfinansiärer 

och forskare, liksom avnämare av 

forskningsresultaten inom näringsliv, offentlig 

sektor och organisationer. 

Arbetet grundar sig på befintliga studier och 

syftar till att identifiera kunskapsluckor. Baserat 

på en sådan behovsinventering hos målgruppen 

initierar projektet riktade studier av forskningsoch 

innovationssystemet. Projektet bereder därigenom 

underlag till nästkommande forskningsoch 

innovationspolitiska proposition. 

− Förutsättningarna att påverka forskningspolitiken 

är goda i den bemärkelsen att analysen 

ägs och leds av företrädare för de stora 

forskningsfinansiärerna. På så sätt förs det vi 

lär oss inom projektet direkt ut i forskningspolitikens 

praktik, säger Anders Broström som 

tillsammans med Elin Vinger är projektledare 

för Agenda för forskning. 

I november lanserades så projektets delstudie 

om ”Forskningsanknytning i den högre utbildningen”. 

I denna delstudie framkom att enbart 

en tredjedel av svensk högskoleundervisning 

bedrivs av lärare knutna till forskning. Två 

tredjedelar av svensk högskoleundervisning 

bedrivs därmed av lärare med låg eller ingen 

egen forskningsaktivitet. I samband med att 

delstudiens resultat presenterades efterlyste 

Agenda för forskning tydligare definitioner av 

vad som utgör ”forskningsanknytning” – och 

att denna forskningsanknytning ska få se olika 

ut vid olika utbildningar. 

Under 2012 är det tänkt att projektet ska 

lämna sina förslag på hur forskningssystemet 

bör utvecklas under den kommande tioårsperioden 

för att möta morgondagens kunskapsbehov. 

Aktuella arbetsgrupper 

• Forskningsanknytning i den högre 

utbildningen 

• Doktorandernas roll i forskningssystemet 

• Nya former för organisation av 

praktikorienterad forskning 

• Forskningspolitiken och den globala 

kunskapsekonomin 

• Forskningsbaserad kunskap i svensk 

förvaltning.

22 | projekt 

NTA. Nya 

läroplanen 

positiv för NTA 

IVAs mångåriga satsning på skolutvecklingsprogrammet 

Naturvetenskap och 

teknik för alla, NTA, tillsammans med 

Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, fortsätter. 

Den nya läroplanen som än tydligare fokuserar 

på de naturvetenskapliga och tekniska 

ämnena har medfört en ökad efterfrågan av 

NTA hos kommuner och fristående skolor. 

NTA, syftar till att stimulera nyfikenhet och 

öka intresset för naturvetenskap och teknik hos 

både elever och lärare inom förskola och grundskola. 

NTA bygger på ett amerikanskt koncept. 

Först ut var Linköpings kommun 1997. I år 

spräcktes den efterlängtade hundrakommunersgränsen 

i samband med att Ängelholm gick med. 

– När vi startade var målet att just engagera 

hundra kommuner. Att det har tagit fjorton år 

att komma hit beror på flera faktorer, inte minst 

kommunernas ekonomi. Idag märker vi en ökad 

efterfrågan från skolor som behöver stöd för att 

jobba med naturvetenskap och teknik i lägre 

åldrar. Vår nya målsättning är därför att alla 

ska känna till att vi finns, säger Marja Andersson 

som är verksamhetschef på NTA Produktion 

och Service. 

Bara i år har sex nya kommuner och sju 

övriga medlemmar, såsom fristående skolor, 

tillkommit. På NTAs kansli märker man av att 

den nya läroplanen Lgr 11, som tydligare än 

tidigare betonar vikten av naturvetenskapliga 

och tekniska färdigheter, har lanserats. 

– Det har blivit ett väldigt drag, sedan Lgr 

11 släpptes eftersom NTA väl passar in i den 

nya läroplanen, berättar Els-Britt Sellin som 

arbetar som administratör på NTA Produktion 

och Service. 

IVA har i år finansierat en kartläggning av 

samverkan mellan skola och arbetsliv i NTAkommunerna. 

Syftet med kartläggningen är 

att visa på goda exempel och ta fram modeller 

för hur andra kommuner kan få igång liknande 

samarbeten. Även i år anordnade NTA en konferens 

med kommunernas utvecklingsgrupper, 

något som nu gjorts tre år i rad. Tanken med 

konferenserna är att diskutera kopplingen mellan 

näringsliv och skola och se vilka synergieffekter 

dessa kan ge varandra. 

– IVA är fortsatt väldigt engagerade i NTA och 

arbetar aktivt för att uppgradera och modernisera 

NTA-utbudet, säger Caroline Ankarcrona 

som är projektledare på IVA. 

Ett energieffektivt 

samhälle. 

Nytt projekt 

Projektet Ett energieffektivt 

samhälle ska bidra till att minska 

hindren och öka incitamenten för 

energieffektivisering i de olika 

sektorerna i samhället. Tekniken är till stor 

del redan tillgänglig – hindren utgörs istället 

av en kombination av brist på kunskap, systemtänkande, 

ekonomi och administrativa 

resurser. 

Målsättningen är att effektivisera energianvändningen 

med 50 procent fram till 2050 

utan att minska välfärden i samhället. Dessutom 

kommer projektet att aktivt arbeta 

med att identifiera nya affärsmöjligheter och 

affärsmodeller inom området energieffektivisering 

för svenska företag. 

Ordförande för projektet är professor 

Lars Bergman, rektor Handelshögskolan i 

Stockholm. Projektet initierades 2011 och 

beräknas pågå fram till 2014. 

Energiboken. 

Reviderad 

bok och 

fortbildning 

för lärare 

Energiförsörjning, energianvändning 

och energiberoende är centrala 

frågor för vår välfärd. Frågornas 

komplexitet och därmed behov av 

samlad och inte minst saklig information 

ligger till grund för Energiboken, vars första 

upplaga kom 2007. 

Energiboken har nu funnits i fyra år. 

Hyllorna som gapar tomma efter de 19 000 

exemplaren och ett stort antal nedladdningar 

av pdf:en är beviset för att boken fyller en 

viktig funktion för beslutsfattare, journalister 

och allmänhet, men framförallt för lärare och 

elever på grundskola och gymnasium, i såväl 

samhälls- som naturorienterande ämnen. 

Första revideringen gjordes 2009 och i år 

har arbetet med den andra revideringen påbörjats, 

en revidering som är mer omfattande än 

den tidigare. Förutom att siffror har uppdaterats 

har inaktuella exempel och energitekniker 

lyfts bort och ersatts av nya. 

Förutom att minst 10 000 nya böcker kommer 

att tryckas har användarna möjlighet att 

även fortsättningsvis ladda ner den som pdf på 

IVAs hemsida eller gå in på den sökbara hemsidan, 

energiboken.nu. 

Parallellt med revideringsarbetet av boken 

har IVA tillsammans med fyra av landets 

science centers utvecklat och genomfört utbildningsdagar 

för lärare. Dagarna var mycket 

uppskattade och därför planeras redan nu en 

uppföljning i Stockholm under våren 2012. 

Planen är att dagen därefter ska genomföras 

6–8 gånger ute i landet under återstoden av 

året. Ambitionen är att fortbildningsdagen 

sedan ska kunna köras ute i landet av olika 

fortbildare. 

− Det är viktigt att så många intresserade 

lärare som möjligt ska kunna få ta del av 

utbildningstillfället, inte bara de stockholmsbaserade, 

kommenterar Elin Vinger, projektledare, 

arbetet med att sprida fortbildningsdagen 

över landet. Hittills har fortbildningsdagar 

genomförts i Stockholm, Göteborg och Lund. 

Syftet med Energiboken är att bidra med en 

samlad kunskap om energifrågornas stora betydelse 

på ett sätt som både ökar målgruppens 

engagemang och tydliggör de utmaningar vi 

står inför. Förhoppningen är att ge läsaren en 

nyanserad bild av energifrågornas komplexitet.

projekt | 23 

Mentor4Research. Årets vinnare ska förhindra 

att hundar tappar tänderna 

Ulrica Almhöjd, forskare i kariologi 

vid Göteborgs universitet, fick i 

år mentorprogrammet Mentor- 

4Researchs forskningsstipendium 

på 100 000 kronor. Mentor 4Research ska ge lovande 

forskare kontakter med närings livet och 

stödja dem i att kommersialisera sin forskning. 

Mentorprogrammet Mentor4Research drivs 

av IVA med VINNOVA som samarbetspartner och 

finansiär. Programmet är inne på sitt sjätte år 

och ska ge duktiga forskare bättre kontaktnät 

inom näringslivet, samt lära dem se den egna 

forskningens kommersiella potential. Tanken 

är att ”matchmaking” mellan forskare och mentorer 

ska öka kommersialiseringen av svenska 

forskningsresultat. Den som lär sig mest belönas 

med ett stipendium på 100 000 kronor. De affärsinriktade 

mentorerna har en lång erfarenhet 

av näringslivet och handplockas utifrån varje 

forskares individuella situation och behov. 

Ulrica Almhöjd valdes ut bland totalt 60 

deltagare från Stockholm, Uppsala, Linköping 

och Göteborg som var de städer som forskarna 

kunde vara aktiva i för att delta i programmet. 

Av dessa 60 tog sig åtta till final. 

– Det finns användare och användningsområden 

jag aldrig tidigare hade tänkt mig, sa 

vinnaren Ulrica Almhöjd apropå sin forskning. 

Jag har nu aktivt börjat leta nytta – och kommersialiseringsmöjligheter 

– för min forskning 

även utanför universitets väggar. 

Ulrica Almhöjd håller primärt på med 

forskning om humantandvård. När hon 

antogs till programmet Mentor4Research 

parades hon ihop med en mentor som emellertid 

hade arbetat med djurkliniker, Håkan 

Nyberg. Nyberg, som till vardags arbetar 

med affärsutveckling runt hela landet, pekade 

snabbt ut att hennes bästa kommersialiseringsmöjligheter 

nog skulle bestå i produkter 

för att förhindra tandlossning hos hundar och 

katter. Kliniska studier hos Blå Stjärnan i Göteborg 

har redan startat kring detta. Och det 

har framkommit att hennes forskning också 

kan få betydelse för förbättrad tandhygien 

hos hästar, mot karies och så kallad ”food impact”. 

Detta kan i sin tur leda till ytterligare 

kommersialiseringar. 

– Jag tyckte Ulrica var en stark kandidat, 

berättade Almhöjds mentor Håkan Nyberg vid 

utdelningen. Hennes resa har varit enorm. Hon 

började med väldigt vaga idéer om vad hon 

ville göra och kom sedan till färdig produkt. 

Årets finalister: 

Saad Haasan och Suparna Sanyal, 

Uppsala universitet 

Lisa Simonsson, Chalmers 

Ulrica Almhöjd, Göteborgs universitet 

Eric Herlenius, Karolinska Institutet 

Johan Strömqvist, KTH 

Johan Åberg och Mikael Syväjärvi, 

Linköpings universitet


Hans Rosling. Befolkningsutvecklingen 

idag och om fyrtio år 

Prognoser visar att den mänskliga populationen når niomiljardersgränsen år 

2050. Hur världen i stort kommer att se ut då är det ingen som idag kan säga, 

men sett ur ett befolkningsperspektiv finns redan nu tydliga indikationer på 

världsläget om fyrtio år, berättar professor i folkhälsovetenskap Hans Rosling 

som i år valdes in i IVA och i fjol mottog IVAs Guldmedalj. 

IVAs stora fokus under nästkommande 

år är Global Challenges. 

Klimat och demografi är två 

stora områden som kommer att 

få stor betydelse för hur vår framtid 

kommer att gestalta sig. Hans Rosling, 

professor i folkhälsovetenskap, har 

under flera decennier följt befolkningsutvecklingen 

i världen. 

När amerikanska magasinet Foreign 

Policy listade de 100 tänkare vars idéer 

har format världen under året som gått 

2009, hamnade Hans Rosling på 96:e 

plats med motivering ”för att han får 

våra tankar att svindla med banbrytande 

statistik”. Genom att visa tiden som 

rörelse visualiserar han statistik på ett 

mycket överskådligt och begripligt sätt. 

− Vi som studerade människorna, 

vi såg tidigare vad som skulle hända 

i Asien än vad man såg om man satt 

och tittade på pengarna. Om man bara 

studerar marknaden blir man 10–20 

år efter. Vi däremot såg barnadödligheten 

falla, tvåbarnsfamiljen uppstå 

och utbildningen förbättras innan den 

ekonomiska tillväxten kom. 

Hans Rosling menar att det idag finns 

tre faser som länder passerar för att 

människorna ska bli välmående; först 

blir man frisk och lär sig läsa och skriva, 

sedan får man små familjer, därefter 

rejäl utbildning och slutligen blir man 

rik. Primärskola är vad som behövs 

för att bli frisk, sekundärskola för att 

få liten familj och slutligen behövs det 

universitet för att bli rik. I Asien är den 

nya utvecklingsordningen påtaglig. Han 

menar dock att det finns en diskrepans 

mellan allmänhetens och företagsledningars 

uppfattning om Asien. 

− Allmänhetens föreställning om 

Asien idag är att det är lågt betalade arbetare 

som gör skor och syr kläder eller 

gör möbler åt Ikea, medan företagsledningens 

syn på Asien är ”Wow! De är 

de bästa ingenjörerna, för de har studerat 

så mycket hårdare, och så mycket 

kunder där finns”. Bägge har rätt. 

Det finns lika bra ingenjörer i Västeuropa 

och Nordamerika, men det finns 

inte så många så bra någon annanstans, 

menar han. En annan förändring är den 

stora transformeringen. Det innebär 

att de stora företagen bara för några år 

sedan lade sin tillverkning i Asien för att 

producera billigt och sedan sälja i Västeuropa 

och Nordamerika. Idag flyttar 

man företaget dit för att sälja i Asien eftersom 

det är där kunderna finns. 2008 

års nobelpristagare i ekonomi, Paul 

Krugman, har fångat det bäst, enligt 

Hans Rosling: ”Det som vi kallade för 

outsourcing kommer framgent att heta 

insourcing”, det vill säga man flyttar in 

verksamheten i världen. 

I år passerade vi människor sjumiljardersstrecket. 

Av dessa bor en miljard 

i Amerika, en miljard i Europa, en 

miljard i Afrika och fyra miljarder 

i Asien. Det betyder att vi redan i 

dagsläget är en asiatisk värld. Inom de 

närmaste fyrtio åren kommer vi att bli 

två miljarder till. 

− Man ska vara på det klara med 

att FNs befolkningsavdelning aldrig 

har haft fel mer än 10 procent i sina 

fyrtioårsprognoser. Demograferna är 

sjukt duktiga på att tala om vad som 

ska hända, utbrister Hans Rosling 

entusiastiskt. 

En miljard tillkommer i Afrika och 

en miljard tillkommer i Asien. Om man 

delar upp Nord- och Sydamerika så 

fördelas ungefär 400 miljoner i Nordamerika 

och 600 miljoner i Sydamerika. 

Hans Rosling menar att det gamla kalla 

krigets gräns fortfarande kommer att ha 

en viss betydelse år 2050, och delar man 

upp Öst- och Västeuropa enligt denna 

gräns blir det tydligt att det som kallas 

The Western World faktiskt bara kommer 

att vara en miljard av nio år 2050. 

− Det är en niondel av världen. Bara 

antalet människor gör att alla stora 

företag ändrar sitt tänkande. Det är 

var människorna kommer att finnas 

som avgör. Det som vi brukar kalla för 

u-världen, developing world, har jag 

hittat ett annat namn för. Jag tycker att 

det ska heta Världen. Då är det inte en 

fråga om på vilket sätt de andra kommer 

i fatt, utan hur det gamla väst kan 

integrera sig i den moderna världen, 

säger han. 

Hans Rosling menar att gamla 

världsbilder är hinder för förståelsen, 

och dessa måste undanröjas. Konceptet 

i-land/u-land är ett sådant hinder, enligt 

namn: 

Hans Rosling 

bor: 

Radhus i Uppsala 

familj: 

Hustru, katt och tre 

utflugna barn 

utbildning: 

Statistik, läkarutbildning 

och biståndsutbildning 

karriär: 

Läkare i Hälsingland och 

Moçambique, forskare i 

Uppsala och på KI samt 

folkbildare på Youtube 


Sprida faktabaserad 

världsbild

porträtt | 25


honom. Det finns länder på alla inkomstnivåer, 

från Kongo i botten till Norge i toppen, men det 

finns inget tydligt gap någonstans. 

Hans Rosling är ytterst kritisk till hur man 

pratar om vi och dem i samband med klimatdiskussionerna; 

att vi påstår att utvecklingsländerna 

inte ska få göra om våra misstag utan 

att de måste finna en annan väg. Hans Rosling 

visar en bild på en fattig indisk kvinna som sitter 

hukad vid tvättbaljan. 

− Det här är kvinnan som inte ska göra om 

misstaget, och hon säger ”jag skulle gärna göra 

om misstaget med tvättmaskin”. Många tänker 

sig en u-värld där de spelar flöjt och kokar 

mat över öppen eld eller stöter mjöl i morteln 

gentemot en i-värld som lever i en massa lyx. 

Kvinnan vid tvättbaljan på bilden säger ”vi ska 

räkna koldioxid per person”. I min mening vill 

klimatförhandlarna från de rikaste länderna 

förbli ett utsläppsfrälse − alltså precis som 

adeln var skattefrälse; OECD-länderna ger sig 

själva rätten att fortsätta släppa ut mer i många 

årtionden framåt. 

− Att de fattigaste kommer att använda 

de billigaste energikällorna för att driva sin 

tvättmaskin är för mig lika självklart som att de 

fattigaste äter det billigaste brödet. OECD-länderna 

tar för närvarande cirka en procent av sin 

energiproduktion från jord, sol och vind, och 

samtidigt förväntas utfattiga länder basera större 

delen av sin egen energi på dessa källor. Det 

kolkraftbaserade Tyskland som fattar beslutet 

att stänga kärnkraftverken före kolkraftverken 

blir som spiken i kistan på idén att de fattiga ska 

gå före längs en dyrare väg, säger Hans Rosling. 

Indiska investerare elektrifierar nu Afrika med 

kolkraftverk därför att det tyvärr ännu är det 

billigaste sättet att producera elektricitet, inte 

för att de är dumma eller oinformerade. 

Hans Rosling menar att de tio gånger så 

rika OECD-länderna har oändligt mycket mer 

möjligheter att sänka sina utsläppsnivåer än vad 

medelinkomstländerna har att undvika att höja 

sina med de absolut billigaste energislagen. 

− ”Fader vår” fick vi lära oss i min generation. 

Nu lär man sig att ”de kan inte leva som 

vi, det kan aldrig gå. Alla kineser kan inte ha 

bil”. Så låter det nu. Den inställningen är tyvärr 

svår att ändra. Men bönen ”vi människor kan 

inte leva som vi gör, vi kan inte köra så mycket 

bensindrivna bilar i framtiden”, den gillar jag. 

Förändringen i världen går snabbt. Idag lånar 

varje brasiliansk medborgare ut 1000 dollar till 

USA. Angola täcker budgetunderskottet i Portugal. 

Portugals största bank ägs till 30 procent 

av Angola. Ett annat land på stark frammarsch 

är, berättar Hans Rosling, Tanzania. Tanzanias 

ekonomi, familjestorlek och hälsa är idag 

som det var i Thailand 1972. Tanzania har en 

snabbare ekonomisk tillväxt än Sverige och 

barnadödligheten sjunker lika snabbt som den 

gjorde under 1900-talet i Sveriges. 

− Det går jättebra för Tanzania. De är 42 

miljoner människor nu och om familjestorleken 

sjunker som den gjort i Thailand kommer 

Tan zania att landa på 80–90 miljoner, landets 

befolkning kommer att bli större än den i Tyskland. 

Det är väldigt få som tar till sig det här. 

Människor har en världssyn; vi kan världskartan 

och vet hur de olika klimaten ser ut, de olika 

språkgrupperna och religionerna. Men gemene 

man kan inte det som håller på att förändra sig; 

han vet inte att det är två barn per kvinna i Bangladesh 

eller att det i Thailand, Iran, Tunisien och 

Brasilien är färre barn per kvinna än i Sverige. 

I Hongkong föder i genomsnitt en kvinna ett 

barn. I Japan och Sydkorea föder kvinnorna 1,3 

barn medan motsvarande siffra för Sverige är 

1,9. Hur kommer det sig? Enligt Hans Rosling 

är svaret jämställdhet. 

− I Sverige kan man både jobba och ha barn. 

I de andra länderna måste man välja. Så om den 

asiatiska jämställdheten ökar resulterar det troligtvis 

i fler barn under kommande årtionden. 

Vi är vana att säga att ökad jämställdhet för 

kvinnorna minskar familjerna, och det stämmer 

till en viss nivå. När jämställdheten sedan blir 

ännu bättre så ökar antalet barn. Om de japanska 

kvinnorna slapp ta hand om sina svärföräldrar 

och istället inför äldreboende då kommer 

de att få fler barn. En ökad jämställdhet för 

kvinnor i Afrika kommer att minska familjestorleken, 

medan ökad jämställdhet i stora delar 

av Asien kommer att öka familjestorleken. 

Hans Rosling valdes i år in i IVAs avdelning 

för utbildning och forskning. 2010 förärades 

han IVAs Guldmedalj.

IVA på bredden | 27 

IVA på bredden. IVA Syd & Väst, 

Studentrådet och Tjänsteinitiativet 

IVA Syd & Väst. Regionala 

aktiviteter i två väderstreck 

IVAs regionala arbete sker i huvudsak i IVA 

Syd och IVA Väst. Grupperingarna består av 

ledamöter inom IVA och dess Näringslivsråd 

med hemvist i södra respektive västra Sverige. 

Ändamålet med IVA Syd och IVA Väst är att 

föra ut IVAs verksamhet och ge IVA en regional 

närvaro genom att skapa mötesplatser – 

normalt Lund respektive Göteborg – där man 

i hemmaregionen kan följa och ge impulser 

till IVAs arbete. Man samlas även med ett 

IVA-perspektiv kring regionala frågor rörande 

teknik, ekonomi och näringsliv. 

IVA Syd och IVA Väst verkar i första hand 

genom att anordna seminarier, företags- och 

institutionsbesök samt genom att organisera 

arbetsgrupper kring särskilda frågor. 

IVAs Studentråd. Ny generation 

viktig för den framtida utvecklingen 

Utbildning och forskning är prioriterade 

områden för IVA. För att IVA ska få ett aktuellt 

studentperspektiv och en god helhetsbild av 

den högre utbildningen i Sverige finns IVAs 

Studentråd. Studentrådet lyfter viktiga frågor 

till debatt inom och utanför IVA och verkar 

för ett kunskapsutbyte mellan generationer. 

Rådet finns tillgängligt som en naturlig 

referens för IVAs projekt och avdelningar, och 

samlas två gånger per år. 

Representanter från Sveriges alla civilingenjörsutbildningar, 

Sveriges lantbruksuniversitet 

och handelshögskolorna i Stockholm 

och Göteborg fungerar som länkar mellan 

lärosätena och IVA, och deltar under två år. 

Verksamheten är till stor del projektorienterad 

och bedrivs på nationell och regional 

nivå. Några ämnen som Studentrådet behandlat 

är samverkan mellan näringsliv och 

studenter, teknikintresse bland ungdomar, 

gymnasisters val av högre utbildning och 

entreprenörskap. 

Tjänsteinitiativet. Synar goda 

exempel och initierar antologi 

Åtta av tio på den svenska arbetsmarknaden 

arbetar med tjänster av varierande slag. En 

tjänst kan vara tämligen enkel eller extremt 

kunskapsintensiv och kreativ. Förståelsen för 

tjänsteproduktionens betydelse och förutsättningar 

behöver öka, vilket ligger till grund för 

IVAs Tjänsteinitiativ som initierades 2010. I 

år har nätverket bland annat tagit initiativet 

till en antologi om den svenska tjänstesektorn 

samt påbörjat en studiebesöksserie hos framgångsrika 

tjänsteföretag. 

Erbjudanden där tjänster kombineras 

med produkter är en hörnsten i Sveriges 

kunskapsintensiva näringsliv. Förståelsen för 

tjänsteproduktionens betydelse behöver lyftas 

fram och ligger så nära kärnan i företagens 

strategier att även om kunskapen finns är den 

ofta inte allmängods. 

Ett sätt att öka förståelsen är att belysa hur 

ett antal organisationer arbetar med tjänster. 

Med start i år har Tjänsteinitiativet, med 

Marie Ehrling som ordförande, påbörjat en 

studiebesöksserie som omfattar besök på tre 

framgångsrika tjänsteföretag med vitt skilda 

inriktningar; Upplands Motor, Ongame och 

Ericsson. 

− Med studiebesöken försöker vi förstå 

vad som varit avgörande framgångsfaktorer 

för dessa tjänsteföretag. Upplands Motor 

har gjort sig kända för att på flera olika sätt 

ha vänt upp och ner på bilbranschen, bland 

annat genom att erbjuda massage i väntan på 

bilservicen. Svenska Ongame som är världsledande 

inom utveckling av IT-lösningar för 

nätpoker har en större omsättning än OMX 

och högre IT-säkerhet än försäkringsbolagen. 

De driver branschen framåt, berättar Arvid 

Söderhäll som är projektledare för Tjänsteinitiativet. 

Trots att besöket på Ericsson återstår har 

redan fyra framgångsfaktorer utkristalliserats: 

Ledarskapet är centralt för tjänsteföretagens 

framgångar. Ledarna måste ha talangen 

att förmedla visioner till medarbetarna som i 

sin tur måste ha förmågan att lösa problemen. 

Medarbetarna är därmed den andra viktiga 

framgångsfaktorn. Generiskt för tjänsteföretagen 

är att medarbetarna måste vara beredda 

på att lösa problemen efter eget huvud. 

Kreativa affärsmodeller som utmanar är 

den tredje framgångsfaktorn. Upplands Motor 

går stick i stäv gentemot sina konkurrenter 

och säljer bilmärken som vanligtvis inte säljs 

under samma tak. 

Strukturkapital, det vill säga företagets 

arbetsprocesser och rutiner, utgör en central 

del i framgången. 

Ett seminarium som summerar erfarenheterna 

kommer att genomföras i mars 

2012, och i samband med årsmötet i maj ska 

en slutrapport som samlar erfarenheterna 

presenteras. 

Parallellt med studiebesöksserien har 

Tjänsteinitiativet under 2011 initierat en antologi 

om den svenska tjänstesektorn tillsammans 

med Institutet för Näringslivsforskning, 

IFN. Boken kommer att ges ut av Studentlitteratur 

och skrivs av dussintalet forskare. 

Målgruppen är i första hand studenter, 

departement, myndigheter, fackföreningar 

och företag. Denna kommer att lanseras vid 

årsmötet i maj 2012. 

− Företag med tjänsteverksamhet växer så 

det knakar, och syftet med Tjänsteinitiativet 

är att bättre försöka förstå oss på varför de 

lyckas så väl, säger Arvid Söderhäll.

28 | projekt 

IVA-aktuellt. 

Når långt 

IVAs Kungliga Teknikresa. 

Smittande Smålandsanda på 

delegationsresa 

I 

oktober var det premiär för IVAs Kungl. 

Teknikresa. Upprinnelsen till resan är ett 

önskemål från Hans Majestät Konungen 

att IVA ska arrangera en årlig resa inom 

Sverige för olika besök inom IVAs områden. 

Först ut var ett tvådagarsbesök i Småland. 

Marie Owe är projektledare för IVAs Kungl. 

Teknikresa och tillsammans med landshövdingen 

i Kronobergs län, Kristina Alsér, 

satte de samman ett digert program där den 

berömda Smålandsandan gestaltades via besök 

hos några av traktens framgångsrika företag 

samt en visit på Linnéuniversitet. En middag 

på residenset i Växjö fick bli platsen för fortsatta 

diskussioner med fler representanter från 

näringsliv och akademi i regionen. 

− Vi var mycket noga med att poängtera att 

vi ville skaffa oss en uppfattning om verksamheterna 

genom att besöka produktionen och 

inte via presentationer i styrelserummen, berättar 

Marie Owe. Resan blev oerhört interaktiv 

och jag hoppas att deltagarna väl hemma har 

kunnat implementera de småländska erfarenheterna 

inom sina respektive områden. 

Det småländska entreprenörskapet har 

långa traditioner, ofta inom en och samma 

familj. I takt med att företagen växer och i 

vissa fall har tagit sig ut på den internationella 

marknaden finns det ett ständigt behov av arbetskraft. 

Gymnasieingenjörer är en bristvara, 

enligt LG Produktion i Hovmantorp som tillverkar 

aluminiumchassin till mobila datorer. 

− Det ryms en enorm stolthet hos människorna 

som vi har mött. De är lösningsorienterade 

vilket förmodligen är drivet bakom den påtagliga 

innovationskraften, kommenterar Marie Owe. 

IVAs aktiviteter och ämnen inom akademiens 

många områden väcker intresse 

långt utanför Grev Turegatan i Stockholm. 

Ett exempel på det är IVA-aktuellts 

prenumeranter. I Sverige finns de från Kiruna 

i norr till Falsterbo i söder. Det är därför inte 

orimligt att betrakta IVAs tidning som rikstäckande. 

Om än i blygsam skala. 

Men alla exemplar av tidningen stannar 

inte i Sverige. Den sista utgåvan 2011 nådde 

prenumeranter i 35 länder. Läsare finns exempelvis 

i Singapore, Japan, Peru, Oman och 

Kina. Av de utländska abonnenterna är förstås 

de flesta hemmahörande i Norden. Adresser i 

Finland dominerar. 

Under år 2011 tillkom drygt 200 nya prenumeranter. 

Upplagan är i stort sett konstant 

6 400 vid varje utgivning. Totalt distribuerades 

57 557 exemplar under 2011. Det är runt 

200 fler än året innan. 

Tidningens läsare kunde under året ta del 

av 203 längre artiklar, åtskilliga i reportageformat, 

samt ögna igenom närmare 300 

notiser. 

Nära nog hälften av alla artiklar hade sitt 

ursprung i IVAs aktiviteter. Det innebär att 

tidningen varit mer IVA-nära än under tidigare 

år. I antal räknat har tidningen bevakat och 

refererat 86 IVA-möten av olika slag. En knapp 

tredjedel av alla artiklar skildrade akademiverksamheten. 

Två av tio tog utgångspunkt i 

IVAs projekt och fem procent hade Näringslivsrådet 

som ursprung. 

Ämnesvalen speglar inte helt IVAs verksamhet, 

som ju dominerats av innovation. I stället 

har IVA-aktuellt ägnat mer uppmärksamhet 

åt företagande. Detta kan i alla fall delvis 

förklaras av att IVAs Tjänsteinitiativ på olika 

sätt fått rejäl plats i spalterna. Men energi, 

miljö, forskning/forskare och innovation utgör 

naturligtvis också stoff i åtskilliga artiklar.

projekt | 29 

Lena 

Treschow 

Torell. Ett 

decennium 

av upplevelser 

Efter tio år på IVA, först i egenskap av 

vd och sedan som preses, är det dags 

för Lena Treschow Torell att tacka 

för sig. Hon beskriver sitt decennium 

på IVA som en totalupplevelse. 

Lena Treschow Torell tillträdde vd-posten på 

IVA 2001. Sju år senare lämnade hon vd-rollen 

till nuvarande vd Björn O. Nilsson för att istället 

ta över som preses efter Hans Dalborg. 

− Det är svårt att sortera intrycken av tio år. 

Möten med människor, chefer, forskare och 

politiker flyter förbi. Strömmen av personer 

som jag lärt av eller försökt påverka har varit 

strid. Tillsammans med IVAs projekt och 

delegationsresor blir det en totalupplevelse, 

säger Lena Treschow Torell som lämnar över 

ordförandeklubban till Leif Johansson. 

Hennes ambition har hela tiden varit att IVA 

skulle synas rejält i debatten. Hon poängterar 

att IVA är en unik mötesplats i brytpunkten 

mellan akademi, politik och näringsliv. 

− Jag har jobbat med att knyta starka band 

mellan politik och IVA. I de stora projekten 

har politiker inbjudits till seminarier. De eller 

departementstjänstemän har ofta deltagit i 

projekten. Det är bra att föra en dialog medan 

man arbetar fram förslag till förändringar. 

Både som vd och preses har Lena Treschow 

Torell förordat vikten av att ha ett internationellt 

perspektiv. Nio delegationsresor, varav sju 

utrikes, har gett avtryck. Särskild tyngd lägger 

hon på kontakterna med IVAs motsvarighet i 

Kina, Chinese Academy of Engineering, CAE. 

Lena Treschow Torell menar att IVA har en 

betydelsefull uppgift och att Sverige behöver 

all hjälp som kan uppbådas i den stora globaliseringen. 

− IVA ska fortsätta vara en dörröppnare i 

Bryssel och Kina och varför inte Indien. Internationell 

satsning är nödvändigt, menar Lena 

Treschow Torell.

30 | projekt 

Forsknings- och innovationspropositionen. 

IVA föreslår ökad samverkan mellan näringsliv 

och akademi 

Inrätta strategiska forskningsoch innovationsområden 

(SFIO) för att bemöta 

de stora samhällsutmaningarna. Öka 

resurserna till industriforskningsinstituten 

och ge dem en tydligare roll i exempelvis 

EU-program. Och satsa på starka forskargrupper. 

Detta är några av förslagen från IVAs 

inspel till nästa års forskningsoch innovationsproposition. 

Regeringen har bett om inspel från IVA 

inför beredningen av den forskningsoch innovationspolitiska 

proposition som bör komma 

att presenteras hösten 2012. 

– Vi har framför allt utgått från ett innovationsperspektiv 

när vi utformat inspelet, 

säger IVAs vd Björn O. Nilsson. Akademin är 

visserligen mycket viktig i det ekosystem som 

bygger upp innovationskraften, till exempel 

för kompetensförsörjning. Men bara en mindre 

andel av innovationerna kommer direkt från 

upptäckter som görs inom den akademiska 

forskningen. 

Bland annat föreslår IVA att staten inrättar 

strategiska forskningsoch innovationsområden, 

till skillnad från enbart strategiska 

forskningsområden (SFO), som introducerades 

i förra propositionen. Strategiska forsknings- 

och innovationsområden (SFIO) skulle 

möjliggöra satsningar och prioriteringar från 

regeringen för att kunna stödja hela forsknings- 

och innovationskedjan. SFIO bör till stor 

del inriktas på att finna konkreta lösningar för 

de så kallade globala utmaningarna. 

IVA föreslår en igångsättning av SFIO med 

inriktning på att utveckla lösningar inom 

följande områden: 

• Åldrande befolkning 

• Hållbara attraktiva städer 

• Framtidens hälsa och sjukvård 

• Konkurrenskraftig produktion 

• Informationssamhället 3.0 

• Hållbar energiproduktion 

och användning 

Utöver idén om SFIO föreslår IVA bland annat 

att även ”fri” forskning bör koncentreras 

till slagkraftiga forskargrupper, som bör ges 

rikliga resurser. Lärosätena bör också i högre 

grad profileras utifrån sin utvecklingskapacitet 

och övriga förutsättningar. Vidare bör 

industriforskningsinstituten ges ytterligare 

bättre resurser, i linje med möjligheterna för 

motsvarande institut utomlands. Enprocentsmålet 

för statligt finansierad forskning bör 

dessutom snarast söka uppnås (nuvarande nivå 

är enligt officiell statistik 0,89 procent av BNP). 

Och samverkan mellan näringsliv och akademi 

bör stärkas väsentligt. 

– Vi hoppas nu på fortsatt intresse 

för IVAs synpunkter från närings- och 

utbildnings departementen även i det fortsatta 

propositions arbetet, säger Björn O. Nilsson. 

Vid framtagningen av IVAs inspel har IVAprojekten 

Innovation för tillväxt och Agenda 

för forskning bidragit, liksom IVAs samtliga 

akademiavdelningar.

projekt | 31 

Förändringstakten i den globala 

utvecklingen har ökat dramatiskt det 

senaste decenniet. 

Globaliseringen har varit bra för 

Sverige. Vi tjänar på den öppnare värld som 

växer fram. När en större del av jordens befolkning 

deltar i utbytet av idéer, arbete, varor 

och tjänster ökar välståndet. 

Men globaliseringen har inte bara lyft 

människor ur fattigdom och skapat nya affärsmöjligheter 

för svenska exportföretag. Den 

förändrar också förutsättningarna för Sverige 

i världen. Globaliseringen ställer nya krav på 

vår förmåga att konkurrera med omvärlden. 

Sverige är nu en av de starkaste ekonomierna 

i Europa. Men vi kan inte luta oss 

tillbaka. Konkurrensen från de nya snabbväxande 

ekonomierna är den största utmaningen 

för både Sverige och Europa. Länder går från 

enkel tillverkning till avancerad forskning. 

Sverige utmanas. 

Vår viktigaste uppgift för att klara den 

växande konkurrensen är att stärka Sverige 

som kunskapsnation. Jag vill därför peka på 

några viktiga reformer för att bygga Sverige 

starkt, med bästa möjliga utbildning och 

forskning. 

Vi måste förbättra kvaliteten på grundskola 

och gymnasium och där genomför vi nu en 

lång rad reformer. En viktig del av satsningarna 

är att höja kunskaperna i och intresset för 

matematik och naturvetenskap. Mattelyftet, 

en särskild fortbildningssatsning för lärare, 

läsa-, skriva- och räknasatsning i lågstadiet, 

utökad undervisningstid i matematik, spetsutbildningar 

och science centers som stimulerar 

elevernas nyfikenhet till naturvetenskap, är 

en del av vad vi gör för att bygga intresset för 

naturvetenskap och därmed höja kunskapsresultaten 

i svensk skola. 

Men medan grundskola och gymnasium ska 

förmedla befintliga kunskaper är det akademins 

unika uppgift att ifrågasätta vedertagen 

kunskap och utveckla ny. 

Vi har genomfört en historisk satsning 

på svensk forskning. Aldrig någonsin har 

anslagen för forskning ökat så mycket på så 

kort tid som i den forskningsproposition som 

lades 2008. Därmed nådde vi målet att Sverige 

ska avsätta en procent av BNP till offentligt 

finansierad forskning. 

God kvalitet i forskningen handlar om att 

stärka Sverige men också att hitta lösningar på 

Jan Björklund. Sveriges 

utmaningar i globaliseringens tid 

utmaningar för mänskligheten, som klimathotet 

och antibiotikaresistenta sjukdomar, 

som bara kan mötas med hjälp av kunskap och 

forskning. 

Bredd i forskningspolitiken är en styrka för 

Sverige, men vi måste också våga prioritera 

och satsa på spets. Våra lärosäten har olika 

roller att spela, där balansen mellan utbildning 

och forskning är olika. De flesta av 

dem behöver ta på sig den viktiga rollen att 

med ett brett utbud tillgodose det regionala 

utbildningsbehovet. Därutöver tycker jag att 

Sverige även behöver ha några universitet med 

ambition att vara i internationell toppklass. 

Ett antal svenska forskningsmiljöer vid dessa 

universitet ska helt enkelt vara världsledande 

inom sina nischer. I den andan investerar vi 

nu på mycket stora forskningsanläggningar 

inom naturvetenskap i Lund (MAX IV och ESS) 

och i ett nytt ledande biomedicinskt center i 

Stockholm och Uppsala som ett steg mot att 

Sverige på sikt ska kunna bli världsledande. 

Det är viktigt att också, i detta sammanhang, 

nämna en förstärkt innovationspolitik. 

Det är ett måste för att utveckla och kunna 

tillämpa forskningsresultat. Inte minst för våra 

svenska industriföretag. 

I dagens globaliserade värld är kunskap – 

såväl en hög kunskapsnivå som nya kunskapsresultat 

– det allra viktigaste för vårt lands 

konkurrenskraft. 

Jan Björklund (fp) 

Utbildnings- och forskningsminister

32 | möten 

Möten på IVA. Gränsöverskridande 

kunskapsutbyte 

och nätverkande 

IVA är en oberoende arena för kunskapsutbyte. Genom att initiera och 

stimulera kontakter mellan kompetensområden och över nationsgränser 

fungerar akademien som en gränsöverskridande brobryggare mellan 

näringsliv, forskning och politik. IVA tror att mötet mellan människor är 

viktigt. Ett av de sätt som IVA använder för att stimulera till nätverkande är 

arrangemang av föreläsningar, konferenser och seminarier. Genom att låta 

människor mötas genereras nya idéer och ny kunskap växer fram.

möten | 33

34 | möten 

Avdelningsverksamheten. 

Stolt traditionsbärare 

och 

grundbult 

Grundad 1919 är IVA världens första 

och därmed äldsta ingenjörsvetenskapsakademi 

och står ofta modell 

för andra länders instiftande av 

ingenjörsvetenskapsakademier. Akademiens 

grundbult och tillika traditionsbärare är den 

omfattande avdelningsverksamheten. 

IVAs svenska ledamöter är fördelade på tolv 

avdelningar med skilda vetenskapliga inriktningar. 

Avdelningarna fungerar som kommittéer 

med ordförande och sekreterare. I år uppgår de 

svenska ledamöterna till 877, medan de utländska 

ledamöterna är 269 till antalet. 

Avdelningsverksamheten är IVAs viktiga 

stomme. Ingrid Jansson har arbetat som avdelningskoordinator 

sedan 2007. 

− IVAs roll som traditionsbärare fyller en viktig 

funktion, dels för att ledamöterna uppskattar 

traditionerna men också för att det särskiljer oss 

från andra organisationer. Våra utmärkelser, 

inte minst guldmedaljerna som delas ut under 

Högtidssammankomsten, värdesätts högt och 

fungerar också som historisk länk. 

Tanken är att IVA ska vara en attraktiv 

mötesplats för alla ledamöter. Deras vitt skilda 

verksamhetsområden ger goda förutsättningar 

för dynamiska och intressanta möten. 

− Att IVA kan tillgodose ledamöternas intressen 

så att de ser värdet av att komma hit är en av 

avdelningsverksamhetens viktigaste funktioner. 

Jag tror dessutom att ledamöterna uppskattar 

möjligheten de har att påverka samhällsdebatten 

genom sitt engagemang i IVA. Den sociala delen i 

form av goda middagar och trevligt sällskap ska 

heller inte underskattas, enligt Ingrid Jansson.

möten | 35 

Tor Bonnier & Håkan Gergils. 

Saeid Esmaeilzadeh. 

Björn Savén & Lotta Thörn. 

Birgit Erngren-Wohlin. 

Sedan ett par år är det tradition att IVA 

bjuder ledamöter, medlemmar i IVAs 

Näringslivsråd, studentrådet, Industriforskargruppen 

och närstående organisationer 

till försommarfest i IVAs grönskande 

trädgård i samband med akademisammankomsten 

i juni. 

Syftet med sommarfesten är att personer i 

IVAs nätverk ska få träffas på ett informellt sätt 

och att ge tillfälle till intressanta diskussioner 

och kunskapsutbyte. Under mötet ges också 

möjlighet att lämna förslag och input till akademiens 

projekt och övriga verksamhet. Årets 

tema för diskussion var regeringens kommande 

forskningsoch innovationsproposition. 

Fyra gånger per år hålls akademisammankomster 

där ett antal nya ledamöter väljs in. 

Sammantaget har IVA 877 svenska och 269 

utländska ledamöter. 

– Den spetskompetens som ledamöterna 

tillför gör IVA till ett mycket brett och kraftfullt 

nätverk, säger IVAs vd Björn O. Nilsson, som 

själv valdes in i akademien för femton år sedan. 

Under 2011 valdes 26 ledamöter in i IVA, 

varav 4 utländska. 19 av dessa var män och 

7 kvinnor. 

Sommarfest. 

Mingel och 

solsken i IVAs 

trädgård

Möten på IVA. Ett urval av årets 

seminarier arrangerade av IVAs 

avdelningar och projekt 

Seminarium 9 maj. 

Lärdomar från kärnkraftsolyckan 

i Fukushima 

Världen chockades när nyheten 

kablades ut att en jordbävning 

hade inträffat utanför Japan, 

vilket fick till följd att en enorm 

tsunamivåg drog in över den 

japanska östkusten. Vattenmassorna 

tog inte bara tusentals 

människoliv och orsakade enorm 

skadegörelse utan påverkade 

även elförsörjningen eftersom 

samtliga kärnkraftverk stängdes 

av. Tsunamin slog dessutom ut all 

kraftförsörjning på kärnkraftverken 

i Fukushima, vilket medförde 

att kylningen av reaktorerna 

upphörde och härdsmältan var 

därmed ett faktum. Radioaktiva 

utsläpp uppmättes i både luft och 

vatten. 

Fortfarande är många viktiga 

detaljer i händelseförloppet 

oklara. En tidig analys av kunskapsläget 

gjordes av tyska VGB 

Power Tech och presenterades på 

ett mycket välbesökt seminarium 

i IVAs regi. Förutom den tekniske 

rådgivaren på VGB Power Tech, 

Thomas Linnermann, gav den 

tekniske attachén på Japans ambassad, 

Ryuma Ohora, åhörarna 

en inblick i katastrofen och dess 

konsekvenser. Även de svenska 

kärnkraftbolagen Vattenfall och 

E.ON gav genom Magnus Reinsjö 

och Per Lindell sitt perspektiv 

på olyckan. Lennart Carlsson på 

Strålsäkerhetsmyndigheten ansåg 

att det finns mycket att lära från 

Fukushima, något som kommer 

att påverka säkerhetsarbetet 

även vid svenska kärnkraftverk. 

Detta har bland annat lett till att 

”stresstester” ska göras på alla 

kärnkraftverk inom EU. 

Seminarium 16 november. 

Bioenergin i EUs 2020-mål 

År 2020 ska mängden energi från 

biomassa vara fördubblad, enligt 

ett EU-mål. Men dit är det långt. 

Åsikterna om hur biomassan ska 

användas för att minska utsläppen 

går isär. 

IVAs Energi- och miljöråd 

tillsammans med IVAs avdelning 

för Elektroteknik och avdelning 

för Skogsteknik bjöd i november 

in till seminariet Bioenergin i 

EUs 2020-mål. Enligt dessa mål 

ska utsläppen av växthusgaser 

minska med 20 procent, förnybara 

energikällor ska stå för 20 procent 

av Europas slutliga energiförbrukning 

och energieffektiviteten ska 

öka med 20 procent. 

Olika aktörer gav sin syn på 

hur man kommer kunna uppnå 

målen. Ett lösningsförslag var 

att ersätta kol med biopellets. 

Utmaningen där är att kunna 

förädla biomassan så att den kan 

eldas på samma sätt som kol. Ett 

annat förslag på hur EU-målen ska 

kunna nås var att bättre utnyttja 

skogen till produkter med högt 

förädlingsvärde – sist i produktionskedjan 

ska man göra energi. 

Att producera biodiesel från tallolja 

var ett förslag som belystes. 

I denna kontext lyftes bristande 

långsiktighet i regelverk upp och 

därmed svårigheter att genomföra 

stora investeringar i drivmedelsutvecklingen. 

Sista området som 

togs upp var livsmedelsproduktionen 

som förbrukar mycket fossilt. 

Idag kasseras dessutom 30 procent 

av de producerade livsmedlen, 

och kan den volymen minskas gör 

klimatet en vinst. 

Det var studien ”Biomass for 

heat and power – opportunities 

and economics” som var seminariets 

utgångspunkt. 

Seminarium 18 april. 

Kan elmarknadens 

funktion förbättras? 

Få ämnen diskuteras med sådan 

frenesi som elpriset. Även elmarknadens 

funktion debatteras 

ständigt och det är uppenbart 

att åsikterna går isär mellan 

kraftbolagen, basindustrin och 

konsumenterna. 

Svenskarna lägger 3 procent 

av inkomsten på el, näst mest i 

Europa efter Bulgarien. Snittet för 

europeiska hushåll är 1,4 procent. 

De svenska elpriserna har ökat 

med 80 procent sedan 1999, näst 

mest i Europa efter Irland. Därför 

är det föga anmärkningsvärt att 

undersökningar visar att elpriset 

är en av de frågor som svenskar 

mest av allt oroar sig för. 

IVAs avdelning för elektroteknik 

arrangerade i april ett seminarium 

där syftet var att försöka ge 

en objektiv bild av bakgrund och 

uppbyggnad av dagens elmarknad, 

samt stimulera till en öppen diskussion 

om möjliga förbättringar 

av elmarknaden. Expertpanelen 

bestod av Holmens koncernchef 

Magnus Hall, Svensk Energis vd 

Kjell Jansson, Elmarknadsinspektionens 

generaldirektör Yvonne 

Fredriksson, Niclas Damsgaard 

konsult Sweco, Per Forsling 

Fastighetsägarna, statssekreterare 

Daniel Johansson och Urban Kärrmarck 

på Energimyndigheten. 

Elmarknaden avreglerades för 

att skapa en effektivare utnyttjande 

av investerade medel. En vanlig 

åsikt var att det målet har uppnåtts 

men däremot har vinsterna i 

huvudsak stannat hos producenter 

och staten. Konsumenterna har till 

liten del fått ta del av vinsterna. 

Att elskatterna är en god affär för 

staten lyftes speciellt fram; 47 miljarder 

hamnar årligen i de statliga 

finanserna. Det är mer än vad den 

statliga inkomstskatten drar in.

möten | 37 

IVAs Tjänsteinitiativ. 

Hot och möjligheter 

kring privatiseringen av 

välfärdsområdet 

Från 1960 och fram till mitten av 

1990-talet stod kommuner och 

landsting för all nettoökning av 

sysselsättningen inom välfärdsområdet. 

Privata entreprenörer 

var nästan helt utestängda från 

vården, skolan och omsorgen. 

Sedan dess har många offentligt 

finansierade tjänster konkurrensutsatts 

– senast i form av 

Lagen om valfrihetssystem. En 

kvarstående utmaning är dock 

hur finansieringen ska kunna 

hålla jämna steg med människors 

efterfrågan, som för dessa tjänster 

tenderar att öka snabbare än 

inkomstutvecklingen. 

Många offentliga tjänster lämpar 

sig väl för privat produktion 

även om svårigheterna att skriva 

kontrakt om kvalitet ställer till 

problem i vissa verksamheter. 

Privat tjänsteproduktion är som 

regel billigare än offentlig. En 

vidare konsekvens av att släppa in 

privata företag på välfärdsområdet 

är att framgångsrika exempel 

kan få större spridning, samt att 

kringtjänster och närliggande 

affärsområden stimuleras. 

IVAs Tjänsteinitiativ bjöd i 

samband med årsmötet i juni in 

till ett seminarium om privatiseringen 

av välfärsområdet som leddes 

av ordförande Marie Ehrling. 

Seminariet inleddes av Eric 

Giertz, professor i industriell ekonomi 

och organisation vid KTH, 

som beskrev affärsutveckling och 

affärsinnovationer på kommersiella 

tjänstemarknader. Därefter 

beskrev Henrik Jordahl, forskare 

på Institutet för Näringslivsforskning 

(IFN), privatiseringen av välfärdsområdet 

i teori och praktik. 

Seminarium 12 april. 

Råmaterialförsörjning 

Sällsynta jordartsmetaller är nödvändiga 

råvaror för nästan alla 

moderna produkter; hybrid- och 

elbilar, vindkraftverk, solceller 

och mobiler för att nämna några. 

Nästan all utvinning av de eftertraktade 

metallerna sker i Kina 

och prospekteringen ökar snabbt. 

Även i Sverige letar flera bolag 

efter de dyra metallerna. 

Konsumtionen av metalller 

har ökat med 5–10 procent 

per år under de senaste tio åren. 

Prognoserna för det kommande 

årtiondet visar på en fortsatt 

stark tillväxt. Mot bakgrund av 

den växande efterfrågan arrangerade 

IVAs avdelning för bergsoch 

materialteknik ett föredrag 

i april som syftade till att belysa 

frågor och väcka diskussion kring 

världens råmaterialförsörjning. 

Magnus Ericsson, senior 

partner på Raw Materials Group 

och medlem i IVAs avdelning för 

bergsoch materialteknik, och 

Mugdim Slamovic, programchef 

på expertmyndigheten Sveriges 

geologiska undersökning, delgav 

sina erfarenheter kring utvinningen 

av jordartsmetaller, där en 

av slutsatserna var att de aktuella 

ämnena trots allt inte är fullt så 

sällsynta. 

Gouzhu Ye är senior forskare 

på forskningskoncernen Swerea 

och verksam inom ett projekt som 

syftar till att separera grundämnet 

vanadin ur bland annat LKABs 

pellets, råjärn och slagg. Vanadin 

används i legeringar. 

− Min tanke är att dela 

upp slaggen i vanadin och en 

restprodukt som skulle kunna 

användas som fyllning i vägar 

eller liknande, berättade han i sitt 

föredrag. 

Seminarium 14 november. 

Ny innovationsstrategi 

och nya satsningar för 

Norrbotten 

Norrbotten står inför stora utmaningar 

och nya möjligheter. Exempel 

är kompetensförsörjningen 

till den växande högteknologiska 

basindustrin, utvecklingen av e- 

hälsa samt flytten av Kiruna. För 

att möta utmaningarna krävs en 

långsiktig regional innovationsstrategi. 

På ett seminarium i Luleå den 

14 november diskuterade IVA 

tillsammans med LKAB och Luleå 

tekniska universitet regional 

innovationskraft. Vid seminariet 

presenterades olika regionala 

satsningar och en workshop kring 

arbetet med regionala, nationella 

och internationella innovationsstrategier 

anordnades. 

Presentationer av regeringens 

arbete med sin nationella innovationsstrategi, 

IVAs inspel i form 

av Innovationsplan Sverige samt 

hur Värmland arbetat med sin 

innovationsstrategi gav inspel och 

inspiration till workshopen. 

Dessutom berättade LKAB om 

sin nya akademi som ett är ett 

strategiskt verktyg för att säkra 

företagets behov av kvalificerad 

kompetens. Facebooks placering 

av serverhallar i Luleå har väckt 

stor internationell uppmärksamhet. 

Seminariedeltagarna fick en 

initierad beskrivning av arbetet 

bakom etableringen där möjligheten 

att kraftsamla utifrån en samverkansplattform 

var avgörande. 

Seminarium 27 oktober. 

IVAs Royal Technology 

Forum 

Bättre och billigare produkter från 

fler kinesiska företag, det kan den 

globala marknaden se fram emot. 

Den kinesiska strategin är numera 

att sätta innovation och hållbarhet 

före låga löner. Det framkom 

på IVAs Royal Technology Forum 

i oktober. Temat på IVAs Royal 

Technology Forum som genomfördes 

i oktober var Successful 

international innovation practices 

och var kopplat till projektet Innovation 

för tillväxt. En av talarna 

var professor XUE Lan, dekan för 

School of Public Policy and Management 

vid Tsinghua University i 

Kina. Han delgav åhörarna Kinas 

nya strategier för såväl forskning 

som tillväxt. 

− En integrerad politik för 

innovation håller på att etableras. 

Fokus skiftar från BNP-inriktad 

tillväxt till en mer samordnad, sa 

XUE Lan. 

Landets stora handelsöverskott 

har hittills kommit från multinationella 

företag och joint ventures. 

− I framtiden konkurrerar fler 

kinesiska företag internationellt 

med egna bättre och billigare 

produkter, berättade han. 

Sedan 2006 har Kinas globala 

integration förstärkts av inhemska 

förändringar. Den utvecklingen 

fortsätter. Målet är att skapa ett 

innovationsbaserat Kina till 2020. 

Det görs genom att satsa på ett 

antal prioriterade branscher: bioteknik, 

tillverkningsutrustning för 

spetsteknikprodukter, it, alternativ 

energi, nya material och miljöbilar. 

Utöver de kinesiska innovationssatsningarna 

fick åhörarna ta del 

av innovationsarbetet i Baltikum 

och Frankrike genom Professor 

Christian Ketels, Principal Associate 

vid Harvard Business School 

i USA och IVAs utländske ledamot 

Laure Reinhart, Deputy General 

Manager Innovation and Technology, 

OSEO i Frankrike. 

Dessutom belystes universitetens 

roll i innovationsframgångarna. 

Mer information. Alla 

IVAs möten finns listade 

i dokumentationen som 

börjar på sid 64.

38 | almedalen 

IVA i Almedalen. Med fokus 

på innovation och transportsektorns 

utmaningar 

2011 gjorde IVA en stor satsning på Almedalen. Tre seminarier, ett mingel med 

energitema och en middag med spännande gäster blev resultatet. Och dessutom 

många spännande möten på såväl IVAs egna som på andra organisationers 

arrangemang. Årets Almedalsvecka innehöll för IVAs del följande seminarier; två 

med fokus på innovation och ett där transportsektorns utmaningar lyftes fram. 

Moderator i samtliga seminarier var Sharon Jåma.

almedalen | 39

40 | ALMEDALEN 

Innovation för framtiden I. 

Så får Sverige världens bästa 

innovationsklimat 

Årets första seminarium inom ramen för 

Innovation för tillväxt gick av stapeln den 

4 juli och syftade till att bereda mark för 

Innovationsplan Sverige. Behovet av en 

nationell innovationsstrategi diskuterades 

och kravet på ett bra regelverk och rimligt 

skattesystem lyftes fram. 

Vid seminariet som fyllde Landshövdingens 

trädgård medverkade Kristina Alsér, 

landshövding Kronoberg, Pontus Braunerhjelm, 

professor KTH, Charlotte 

Brogren, gd Vinnova, Christina Lugnet, gd 

Tillväxtverket, Cecilia Schelin Seidegård, 

landshövding Gotland, Åke Svensson, vd 

Teknikföretagen, Susanne Ås Sivborg, gd 

PRV, Johan Carlstedt, huvudprojekt ledare 

Innovation för tillväxt och Björn O. Nilsson, 

vd IVA.

ALMEDALEN | 41 

Innovation för framtiden II. Innovation 

utifrån unga politiker och entreprenörer 

Innovation för tillväxts andra 

seminarium två dagar senare fokuserade 

på unga politiker och entreprenörer. 

Vilka förändringar krävs 

för att Sverige ska bli världsbäst på 

innovationer enligt entreprenörerna 

själva? Vad vill de politiska ungdomsförbunden 

göra för att främja 

innovation? Vilka visioner har unga 

politiker och entreprenörer och hur 

ser vägen mot målet ut? Det var frågor 

som penetrerades i debatten om 

innovation med politiska ungdomsförbund 

och unga entreprenörer. 

Seminariet genomfördes på Payex 

tryckeri och medverkade gjorde 

Johan Carlstedt, huvudprojektledare 

IVAs projekt Innovation för 

tillväxt, Henrik Arwidsson, Ung 

Innovationskraft – en advisory 

board inom VINNOVA och Tillväxtverket, 

Charlie Hansson, vd Chas, 

Christina Lampe-Önnerud, vd 

Boston Power, Oscar Lundin, Ung 

Omsorg, Erik Begtzboe, Moderata 

Ungdoms förbundet, Rebecka 

Carlsson, Grön Ungdom, Aron 

Modig, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, 

Linda Nordlund, 

Liberala Ungdomsförbundet, Hanna 

Wagenius, Centerns Ungdomsförbund, 

Ellinor Eriksson, SSU och 

Clara Lindblom, Ung Vänster. 

Transport 2030. 

Vägen till hållbar mobilitet 

Andra temat för årets Almedalsvecka var 

transportsektorns utmaningar som lyftes 

fram genom Transport 2030. Det handlar 

om klimatet, miljön, EU och globaliseringen. 

Seminariet satte punkt för Transport 2030 

och blev det formella startskottet för det nya 

nationella forumet som föreslogs inom projektet. 

Forumet kommer inte att drivas i IVAs 

regi, men har ändå en IVA-koppling eftersom 

forumets ordförande är IVA-ledamot. 

Medverkade gjorde Charlotte Brogren, 

generaldirektör VINNOVA, Urban 

Karlström, Pia Kinhult, regionråd i Region 

Skåne, Mikael Stöhr, vd Green Cargo, 

Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo, 

Gunnar Malm, generaldirektör Trafikverket, 

Jonas Sundberg, huvudprojektledare Transport 

2030 och Björn O. Nilsson, vd Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademien. Seminariet 

ägde rum på Payex tryckeri den 5 juli.


Elisabeth Nilsson. Energifrågan 

– en central och global utmaning 

Efter en lång karriär inom stålindustrin är Elisabeth Nilsson sedan i fjol landshövding 

i Östergötlands län. 2007 invaldes hon som ledamot i IVA, ett medlemskap som 

ger stora möjligheter att vara med och bidra till lösningar på de stora globala 

utmaningarna, enligt Elisabeth Nilsson. 

Energifrågan spelar en 

ytterst central roll i den 

energikrävande stålindustrin 

inom vilken Elisabeth 

Nilsson huvudsakligen varit verksam. 

Hon har under många år arbetat 

inom SSAB där hon har haft många 

tunga chefsposter och ingått i företagsledningen 

för SSAB Oxelösund. 

Dessutom har hon varit vd för Jernkontoret. 

Förutom den nuvarande rollen 

som landshövding i Östergötland 

län sitter hon bland annat i styrelsen 

för det finska stålbolaget Outokumpus 

och Sveaskog. Utifrån sina 

erfarenheter betonar hon vikten av att 

man borde se mindre ideologiskt på 

energiförsörjningsfrågan och istället 

använda sig mer av naturvetenskaplig 

och teknisk kompetens. Att energifrågan 

i högsta grad är politisk − och 

också måste vara högt upp på den 

politiska agendan − är en självklarhet 

enligt Elisabeth Nilsson, eftersom 

den har betydelse för områden som 

försörjningstrygghet, samhällssäkerhet, 

klimatpolitik, näringspolitik och 

konkurrenskraft. 

− Det handlar inte om att föredra 

eller ”älska” någon särskild energiproduktionsform 

mycket eller lite, utan 

verkligen räkna på vad de olika energislagen 

betyder ur olika perspektiv, 

menar Elisabeth Nilsson. 

Hon tar upp klimatförändringen med 

de stigande koldioxidhalterna i atmosfären 

som jordens främsta utmaning. 

Dessvärre, tror Elisabeth Nilsson, 

kommer koldioxidhalterna trots vår 

medvetenhet och aktiva åtgärder 

inom EU att fortsätta stiga eftersom 

utsläppsnivån inte bromsas i en handvändning 

mycket beroende på rådande 

politiska intressen i många länder. Kol 

kommer även fortsättningsvis att vara 

den största energiresursen för många 

stater och allt fler kolkraftverk startas 

därför runt om i världen, menar hon. 

Även andra fossila energikällor som 

olja och gas påverkar klimatet. Tillgången 

till olja blev som bekant en av 

de viktigaste faktorerna i den snabba 

ekonomiska utvecklingen under 

1900-talet, men konsekvenserna för 

klimatet har inte varit en diskussionsfråga 

förrän sent 1900-tal. 

− Två stora utmaningar där ingenjörskonsten 

kommer att spela stor roll, 

det är hur vi kan utveckla ett hållbart 

energisystem med minimala utsläpp av 

koldioxid och som också kan producera 

energi till en vettig kostnad, säger 

Elisabeth Nilsson. 

Dyr energi kan tyckas attraktiv sett 

ur ett antal aspekter, men det medför 

också att exempelvis maten blir dyrare 

när energipriserna stiger. 

− När man tänker på vad som är 

acceptabelt är det lätt att vi tänker 

på oss själva ur ett västerländskt 

perspektiv; ”vi kan nog tåla lite högre 

energipriser, vi får dra ner på något 

annat”. Men det finns många som 

inte klarar av det eftersom det medför 

ökad kostnad för mat som i sin tur 

leder till svält i de fattigaste länderna, 

säger Elisabeth Nilsson. ”Energy poverty” 

är ett begrepp i många länder, 

när elnotorna blir högre än vad fattiga 

hushåll kan klara av. Den industri som 

är utsatt för internationell konkurrens 

tappar i konkurrenskraft när de 

svenska energipriserna stiger mer än i 

våra viktigaste konkurrentländer. 

När etanolen gjorde entré på energimarknaden 

sågs den av många som en 

väldigt lyckad lösning. Idag vet vi att 

den har en mörkare baksida. 

− När man tittar på olika typer av 

biobränsle måste man titta på hela kedjan. 

Man måste ta i beaktning hur den 

produceras och hur den transporteras. 

Innebär det att vi använder mark där 

det tidigare stod regnskog? I en kalkyl 

kan det se ut som om biobränsle har 

noll utsläpp, men verkligheten kan visa 

att odlingar för biobränslen tränger ut 

andra jordbruksnäringar. Konsekvensen 

av detta blir att regnskogar avverkas 

och koldioxidbindningen minskar 

vilket innebär att vi i grunden får en 

negativ kalkyl som i ett första påseende 

ser bra ut, menar Elisabeth Nilsson. 

Förnyelsebara energikällor är 

viktiga för världen. Sverige har god 

tillgång till vattenkraft, och jämfört 

med många andra länder har vi god 

tillgång till biobränsle som används 

inte minst för fjärrvärmeproduktion, 

namn: 

Elisabeth Nilsson 

bor: 

På Linköpings slott 

familj: 

Min man Arne, mina 

syskon med familj 

utbildning: 

Bergsingenjör 

karriär: 

SSAB, olika chefposter, 

inkl vd Merox, medlem 

av företagsledningen för 

SSAB Oxelösund, vd för 

Jernkontoret 2005–2010 


Att delta i samhällsdebatten, 

visa på 

teknikens utveckling 

och påverka samhällets 

utveckling inom områden 

där ingenjörs vetenskaper 

kan göra stora bidrag. till 

exempel inom energi- och 

klimatområdet, transporter 

och medicinsk teknik

porträtt | 43 

men även för elproduktion. Hon anser även att 

Sverige har en hel del områden som är gynnsamma 

för vindkraft. Kärnkraften kommer 

också att spela en viktig roll i framtiden, menar 

Elisabeth Nilsson. Hon poängterar att hon 

är fullt medveten om dess inneboende risker 

men att forskning och teknisk utveckling tyder 

på att det finns alla möjligheter att framöver 

kunna bygga allt säkrare system som bidrar till 

minskade koldioxidutsläpp i världen och elproduktion 

till konkurrenskraftiga kostnader. 

Kostnadseffektiva energilösningar innefattar 

inte bara elförsörjning av bostäder och 

industriproduktion, utan berör även i hög grad 

transportsektorn. 

− Hur vi ska driva fordonen är den stora 

utmaningen och där kommer forskningen, 

innovationer och ingenjörskonst att spela stor 

roll. Olika former av hybridteknik, batteriteknik 

och bränsleceller har man pratat om länge, 

även flytande bränslen av olika slag. Det förs 

även diskussioner om elslingor i vägarna som 

”möjliggörare” för den tunga godstrafiken att 

bli mer miljövänlig. Här kan IVA bidra till en 

intressant diskussion om hur vi hittar intelligenta 

och kostnadseffektiva lösningar, säger 

Elisabeth Nilsson. 

Elisabeth Nilsson var med i styrgruppen 

för IVAs projekt Vägval energi som avslutades 

2009 med den mycket omtalade rapporten ”De 

fem vägvalen”. Rapporten är i själva verket ett 

beslutsunderlag för politiker gällande hur vi 

ska få vår framtida energi till konkurrenskraftiga 

priser utan att öka utsläppen. 

− Arbetet med Vägval energi var otroligt 

intressant. Då tittade vi på helheten, fritt från 

ideologiska skygglappar. Det är viktigt om 

vi ska lösa vår framtida energiförsörjning, 

inte bara för Sverige utan för hela världen, att 

noggrant titta på alla möjliga lösningar så att 

vi inte blir kvar i någon gammal debatt för 

och emot någonting. Pratar man om det mest 

kontroversiella, nämligen kärnkraft, gäller 

det att se hur säkerhetssystemen ser ut och vad 

krävs för förbättringar för att man ska känna 

trygghet som människa boende nära ett kärnkraftverk 

och som politiker för att våga ta ett 

sådant beslut, berättar Elisabeth Nilsson. 

Andra utmaningar som inte är lika sammankopplade 

till IVA, men likväl till naturvetenskap, 

är den ökande antibiotikaresistensen. 

− Ett av de största hoten mot folkhälsan är 

det farliga missbruket och överförskrivningar 

av antibiotika. Idag har vi problem med sjukdomar 

som förut enkelt kunde botas med antibiotika, 

men som vi nu inte kan hantera. Där är det 

också vetenskapen som gör det möjligt att skapa 

nya lösningar, säger Elisabeth Nilsson. 

Elisabeth Nilsson menar att det krävs statliga 

forskningsmedel för att få bukt med problemet. 

Samverkan mellan universiteten, universitetssjukhusen 

och privata näringslivet är ett 

måste. Gemensamma krafttag inom EU och 

Världshälso organisationen är absolut nödvändigt, 

menar hon. 

En annan viktig utmaning, enligt Elisabeth 

Nilsson, är att vända den negativa trenden bland 

dagens ungdomar vad gäller deras bristande 

intresse för naturvetenskapliga och tekniska ämnen. 

Detta diskuterades i regeringens Globaliseringsråd, 

i vilket Elisabeth Nilsson var medlem. 

Diskussionerna i Globaliseringsrådet fortsatte i 

den av regeringen tillsatta Teknikdelegationen. 

− Jag tror att vi ibland gör felet att prata om 

att det här med teknik och matematik är så svårt, 

och då skrämmer man. Istället måste vi skapa ett 

intresse. Här kan IVA med alla dess medlemmar 

göra en insats i samhällsdebatten genom att lyfta 

fram det positiva med teknik, matematik och 

naturvetenskap, avslutar Elisabeth Nilsson.

Industriforskargruppen. 

Studieresa till San Francisco

Industriforskargruppen, IFG, är ett forum där varje enskild 

medlem representerar ett inom gruppen unikt ämnesområde 

och tillsammans bildar medlemmarna en tvärvetenskaplig 

samling som i stor utsträckning täcker de områden 

som bedöms vara av strategisk betydelse för framtida svensk 

industri. 

Syftet med IFG är i första hand att stimulera medlemmarna till 

nya idéer om hur forskning och utveckling kan och bör bedrivas. 

Denna kunskapsöverföring sker i första hand genom att IFG 

gör grundliga studiebesök vid FoU-intensiva företag runt om i 

landet. Besöken görs ofta ”hemma hos” någon IFG-medlem och 

föder alltid livliga och konstruktiva diskussioner. 

Årets besöksprogram innehöll sex nationella besök eller möten 

och en studieresa till San Francisco. 

− Detta år gick IFGs studieresa till San Francisco i Kalifornien. 

Vi tyckte alla att San Francisco med sina framgångsrika stora 

företag, mängder av nystartade företag, dynamiska riskkapitalbolag 

och universitet i absoluta världsklass borde kunna ge oss 

inspiration och idéer som vi kunde ta med oss hem till våra egna 

företag och att samtliga i alla fall skulle kunna omsätta något i 

praktiken hemmavid av allt vi skulle få se och lära oss på resan, 

berättade IFGs ordförande Eva Wigren.

46 | näringslivsrådet

näringslivsrådet | 47 

IVAs Näringslivsråd. Lyckad 

satsning på nya mötesformer och 

teman för Näringslivsrådet 

En stor del av IVAs arbete är att vara en mötesplats för politik, akademi och näringsliv. Den 

viktigaste uppgiften för IVAs Näringslivsråd, NR, är att attrahera företag till denna arena.

48 | näringslivsrådet 

Frukostmöte. 

Intressanta 

insikter i 

banksektorn 

Ministermiddagar och 

regionala möten. Samtal om 

innovation och kompetens 

Näringslivsrådet har under 2012 

arbetat med att nå både yngre 

företagsledare och företag som 

inte nödvändigtvis har den 

traditionella kopplingen till IVA. Gemensamt för 

de flesta är att de är tjänstedominerade företag. 

Attraktionskraften ligger i att erbjuda dem kontakter 

med politiker, akademi och kolleger inom 

näringslivet och i gengäld får IVA möjlighet att 

ta del av företagens erfarenheter och engagemang 

i projekten. NR försöker ständigt att 

utveckla både mötesformerna och dess teman. 

− Temat på årsmötet ”CSR som en del i affären” 

(Corporate Social Responsibility) var 

ett bra ämnesområde och uppfattades som 

extra viktigt för dessa typer av bolag. För att nå 

framförallt yngre målgrupper gäller det att lyfta 

fram frågor som berör och som de känner att 

de kan dra nytta av, säger NRs ordförande Erik 

Lautmann. 

I år har NR satsat på att verka även utanför 

Stockholm, och detta gjordes genom två 

frukostmöten – ett i Luleå och ett i Göteborg. 

Ett möte genomfördes också i Ludvika, tillsammans 

med samarbetspartnern Samarkand. 

− Dessa aktiviteter blev mycket uppskattade 

och är bra exempel på hur vi flyttar ut IVA regionalt, 

berättar Erik Lautmann. Han konstaterar 

också att antalet medlemsföretag under året har 

kommit upp till 197 stycken. 

Erik Lautmann lyfter fram de två ministermiddagarna 

som NR genomförde under året som 

mycket lyckade; ett med dåvarande näringsministern 

Maud Olofsson med fokus på innovation, 

och det andra med utbildningsminister Jan 

Björklund med fokus på kompetens. 

− Att bjuda in ett avgränsat antal företagsledare 

till ett mer personligt möte inom ett 

område som verkligen intresserar dem visade sig 

vara väldigt uppskattat, säger Erik Lautmann. 

Genom att vi höll antalet deltagare nere gavs de 

inblandade större chans att komma med egna 

åsikter och bättre kunna föra samtalet åt det 

håll som intresserade dem. 

Styrelsen har under året som gått utökats 

med två medlemmar; Saeid Esmaeilzadeh, vd för 

Serendipity Innovations och SVTs vd Eva Hamilton. 

Under nästa år kommer det fortsatta arbetet 

med att utveckla nya mötesformer att fortsätta 

och även satsningen på att verka ute i landet. 

Det internationella ekonomiska 

läget är allvarligt men inte 

hopplöst, konstaterade SEBs 

koncernchef Annika Falkengren 

på det fullsatta frukostmötet som IVAs 

Näringslivsråd arrangerade i september. 

När IVAs Näringslivsråd bjöd in till frukostmöte 

på temat Banksektorn i Norden, 

Europa och världen med SEBs koncernchef 

Annika Falkengren som talare fylldes stolarna 

snabbt. Under den knappa timmen 

hann Annika Falkengren belysa Europas 

skuldkris och jämföra dagens banksystem 

med finanskrisen 2008. Hon påpekade att 

det är en hel del som skiljer. Bland annat 

har företagen den här gången god tillgång 

till kreditmarknaderna om de är i behov av 

kapital, enligt Annika Falkengren. 

SEBs koncernchef uttryckte visst tvivel 

om att ens de starka asiatiska ekonomierna 

har tillräckliga muskler för att 

klara av det skuldberg som byggts upp på 

andra håll i världen. Hon menade också 

att eurosamarbetet kunde ha blivit mer 

framgångsrikt.

näringslivsrådet | 49 

Hållbart företagande, eller Corporate 

Social Responsibility, 

CSR, har blivit självklart för de 

flesta företag och varumärken. 

Bra affärer kräver ett gott uppförande. Goda 

relationer till det omgivande samhället bygger 

förtroende för företaget. 

IVAs Näringslivsråd och IVAs avdelning 

för företagande och arbetsliv bjöd in till ett 

välbesökt seminarium på temat Det hållbara 

samhället – är CSR lönsamt? i samband med 

IVAs Näringslivsråds årsmöte. Ett antal företag 

med CSR högt på agendan presenterade 

sina tillvägagångssätt och diskuterade vad 

hållbart företagande innebär. 

Gruvbolaget Semafo, med 3 000 anställda, 

driver guldgruvor i tre länder i västra Afrika. 

Företagets vd Benoit La Salle var en av talarna. 

Han menade att deras samhällsengagemang 

hade gynnat både lokalsamhällena och 

hans eget bolag. 

Anders Furbäck är LKAB-direktör med ansvar 

för urban transformation. Enligt honom 

är företagets relation med Kiruna viktigt – 

och det ömsesidigt. Han menade att utan ett 

attraktivt samhälle är inte heller LKAB lika 

attraktivt. Det innebär att LKAB tar ett stort 

ansvar vid flytten av staden. 

Clas Ohlsons vd Klas Balkow delgav åhörarna 

företagets arbete i frågan. Han menade 

på att CSR ger långsiktig tillväxt och att CSR 

ska vara integrerat i all verksamhet som Clas 

Ohlson bedriver. 

Anna Gustafsson, Amnesty International, 

ansvarar för organisationens arbete för 

NR-årsmöte. Samhällsansvar 

kan ge företag guld 

mänskliga rättigheter i näringslivet. Hon 

påpekade att alla bolag måste analysera och 

ta ansvar för effekterna av sina verksamheter. 

De är också skyldiga att respektera de mänskliga 

rättigheterna. 

Ikeas globala hållbarhetschef Steve Howard 

betonade hur månfacetterat CSR är – det 

handlar inte bara om produkterna utan även 

företagets samtliga processer. Håkan Wirtén 

på WWF påpekade att ansvaret inte bara ligger 

på företagen utan även konsumenterna har 

ett ansvar att faktiskt efterfråga produkter 

som har tagits fram utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 

Frukostmöte. 

Volvo i fokus 

Som en del i att aktivera IVAs Näringslivsråd 

även i västra Sverige genomfördes 

i november ett första frukostmöte 

ute på Lindholmen i Göte borg. 

Premiärgäst var AB Volvos nytillträdde 

koncernchef Olof Persson och det är svårt att 

hitta en mer aktuell person vid denna tidpunkt. 

Olof Persson hade precis genomfört sina första 

100 dagar på sitt nya jobb och dessutom under 

veckan innan presenterat en helt ny organisation. 

Denna innehöll en hel del radikala 

förändringar med många nya utnämningar på 

ledande befattningar och beskrevs i media som 

den största omorganisationen i bolagets historia. 

Uppslutningen var således stor, drygt 70 

personer kom för att lyssna och förstås mingla 

med andra gäster. 

NR FRUKOSTMÖTEN 2011 

4 februari: Carl-Henric Svanberg, BP 

17 februari: Håkan Buskhe, Saab 

23 mars: Öystein Löseth, Vattenfall 

13 april: Anders Nyrén, Industrivärden 

13 april: Samarkand (Ludvika) 

29 september: Annika Falkengren, SEB 

12 oktober: Ronnie Leten, Atlas Copco 

15 november: Olof Persson, Volvo AB 

(Göteborg) 

18 november: Keith McLoughlin, 

Electrolux 

1 december: Lars-Eric Aaro, LKAB 

(Luleå) 

8 december: Rickard Gustafson, SAS

50 | porträtt

porträtt | 51 

Björn Savén. Ökad konkurrens 

och tydligare regler ger tillväxt 

Björn Savén var först med att starta en riskkapitalfond med fokus på Norden 

och Europa när han i slutet på 1980-talet grundade Industri Kapital, numera 

IK Investment Partners. Sedan 2003 är han ledamot i IVAs avdelning för 

ekonomi och i år valdes Björn Savén till vice preses fram till 2013. 

Ekonomi och innovation är 

två hjärtefrågor för Björn 

Savén. I egenskap av vd och 

grundare av private equitybolaget 

IK Investment Partners har han 

varit med och bidragit till att investeringar 

gjorts inom framförallt mogna 

industrier med väsentlig underliggande 

tillväxt. Just tillväxt, och framförallt 

förmågan att få upp tillväxttakten, 

borde stå högst upp på politikers och 

företagares agendor, menar Björn 

Savén och ger sin syn på de globala 

utmaningarna utifrån perspektivet 

ekonomi och innovation. 

− Bästa lösningen för Sverige och 

de flesta andra länder, särskilt söderut 

i Europa, är att vi får upp tillväxttakten. 

Det är det smidigaste sättet 

att lösa de stora skuldproblemen som 

särskilt Sydeuropa dras med, men även 

för Sveriges del hjälper i mycket stor 

utsträckning en högre tillväxttakt att 

lösa de ekonomiska utmaningar vi står 

inför så att vi får råd med bättre vård, 

skola och omsorg samt andra offentliga 

utgifter. Dessutom leder en ökad 

tillväxttakt till ökad levnadsstandard, 

säger han. 

Björn Savén lyfter fram IVAs projekt 

Innovation för tillväxt som pekar på ett 

antal förbättringsmöjligheter. Han menar 

också att man kan ta utgångspunkt 

i den så kallade Lissabonagendan som 

enligt honom borde ha genomförts i 

större grad för att öka tillväxttakten. 

Björn Savén ser framförallt tre delar 

man behöver fokusera på: 

Den första handlar om att skapa 

förutsättningar för nya idéer att växa 

sig starka genom att stödja den del av 

riskkapitalbranschen som fokuserar på 

nyinvesteringar i ny teknologi och till 

viss mån i mindre företag. 

För det andra måste det till avregleringar 

för att öka möjligheten att skapa 

nyföretagande. Varje avreglering i sig 

leder till möjlighet till nytt företagande, 

påpekar Björn Savén. 

− Jag tycker att man kan trimma 

ytterligare på statens innehav i företag 

som inte bedriver offentligorienterad 

verksamhet, för att ytterligare 

nedbringa statsskulden. Många av 

företagen i fråga fanns med i andra 

alliansregeringens programförklaring, 

men man har ännu inte lyckats få en 

riksdagsmajoritet för att få fortsätta på 

den vägen, berättar Björn Savén. 

Nummer tre är att ha klara och definierade 

spelregler på skatteområdet som 

gör att det inte råder någon tveksamhet 

om vad samhället anser och har för lagstiftning 

kring till exempel ränteavdrag 

och beskattning av riskkapitalfonder. 

− Jag anser att det behövs en generell 

översyn, och en förändring av, de så 

kallade 3:12-reglerna, säger han. 

3:12-reglerna kallas de regler som 

reglerar beskattningen av ägare av 

fåmansföretag, ofta familjeföretag, 

som innebär att fåmansföretagare kan 

ta ut större belopp i aktieutdelning som 

beskattas väsentligt lägre än löneinkomster. 

Alla de här recepten kan i olika mån 

tillämpas på de flesta EU-länder, anser 

Björn Savén, och påtalar att Sveriges 

utmaningar är mindre balansräkningsorienterade, 

det vill säga skuldreduktion 

är mindre viktig än hos många 

andra EU-länder. 

− Här är det mer viktigt att få fart på 

tillväxten i landet, och då tror jag att 

vi måste finna en ny väg framåt så att 

det blir möjligt att införa mer konkurrenstryck 

i den del av Sverige som är i 

offentlig sektor, säger han. 

Björn Savén anser att vi behöver 

ett lika stort konkurrenstryck i den 

offentliga sektorn som i den privata för 

att uppnå produktivitetsförbättringar. 

Han menar att det annars blir svårt att 

ha tillräckligt med medel för att finansiera 

både utveckling och förbättring 

av vård, skola och omsorg och ändå ge 

utrymme för en ökad privat konsumtion 

efter hand. För att garantera god 

framtida kvalitet är det avgörande 

att man dessutom inrättar nationella 

fristående vård- respektive skolkvalitetsinstitut 

med partssammansättning 

så att privata aktörer med säkerhet kan 

visa att man ger god kvalitet. 

Sedan 2003 är Björn Savén ledamot 

i IVAs avdelning för ekonomi och i 

år valdes han till vice preses fram till 

2013. En annan betydelsefull roll inom 

IVA var som ledamot i Placeringsrådet 

under åren 2004–2010. 

namn: 

Björn Savén 

familj: 

Gift, tre vuxna barn 

utbildning: 

Civ.ekon, HHS-72 

MBA-Harvard-76 

karriär: 

Grundade Enskilda Ventures 

Limited 1989, som blev 

Industri Kapital, sedermera 

IK Investment Partners. 

Idag är Björn ordförande 

i IK Investment Partners 

Ltd. Innan dess tillbringade 

Björn flera år inom Esselte 

Group, bland annat 

som divisionschef och 

finansdirektör. Björn har 

en ekonomi Dr. h. c. från 

Handelshögskolan i Stockholm 

samt the Swedish 

School of Economics and 

Business i Helsingfors. 


Nyinvesteringar och omstrukturering 

för snabbare 

tillväxt i näringslivet och 

alla samhällets sektorer

52 | överliggare 

högtidssammankomst 

Högtidssammankomsten. 

Kunglig närvaro på IVAs 

årsmöte 

För 92a gången arrangerades den traditionsrika Högtidssammankomsten. 

I Stockholms Konserthus fick de cirka 700 festklädda deltagarna lyssna till vad 

IVAs vd Björn O. Nilsson hade att säga om bland annat livsvetenskapernas 

möjligheter och om det gångna årets tekniska framsteg. På samma scen talade 

även IVAs preses, Lena Treschow Torell, om akademiens verksamhet. Fyra 

personer belönades med IVAs hedersmedaljer som överlämnades av kung 

Carl XVI Gustaf. Därefter blev det middag och dans i Stadshuset.

högtidssammankomst överliggare | 53

54 | högtidssammankomst 

Högtidssammankomst. 

Fredagen den 28 oktober 2011 

01 

02 

04 

03 

05 

07 

09 

08 

06

högtidssammankomst | 55 

10 11 

12 

13 

15 16 

14 

Bildförklaring 

01 Lena Treschow Torell, H.M. Drottning Silvia, 

Michael Treschow & H.M. Konung Carl XVI Gustaf 

02 Lena Gudmundson & Peter Gudmundson 

03 Anette Kark & Jan-Åke Kark 

04 Gunilla Bergström 

05 Camilla Koebe & Karl-Olof Hammarkvist 

06 Minna Storm & Per Storm 

07 Ann-Margret Back 

08 Hans G Forsberg & Ingegerd Forsberg 

09 Lennart Nilsson 

10 Nina Trozell Svensson & Kurt Svensson 

11 Anders Ynnerman & Elsa Hambraeus 

12 Lena Ek 

13 Osamu Motojima, Kaorn Motojima, 

Anna Tendler & Michael Tendler 

14 Mathias Uhlén & Katarina Ringström 

15 Ewa Josephson, Staffan Josephson & Peggy Bruzelius 

16 Håkan Lans & Jan Uddenfeldt 

17 Honnörsbordet 

17

56 | högtidssammankomst 

18 

20 

23 

21 

19 

22 

25 

24

högtidssammankomst | 57 

26 

27 

28 

29 

30 

Bildförklaring 

18 Ann-Charlotte Nordström & Lars G Nordström 

19 Lena Ek, Lisa Fuglesang & Christer Fuglesang 

20 Charlotte Heed Lautmann, Lars Bergman 

& Eva Gidlöf 

21 Joakim Rådström & Emma Rådström 

22 Outi Löw & Michael G:son Löw 

23 Cecilia Schelin Seidegård & Peter Gudmundson 

24 Sarah Dawn Finer 

25 Eva Johansson & Leif Johansson 

26 Helena Stålnert & Åke Svensson 

27 Marie Ehrling & Lars Mydland 

28 Maria Strømme & Christer Fuglesang 

29 Karin Markides 

30 Anna Hamilton & Staffan Eriksson 

31 Marie Landfors & Johan Landfors 

32 Annika Bjursell & Gunnar Bjursell 

31 32

58 | stor guldmedalj 

en trovärdighet och slagkraft som jag beundrar 

och gärna vill vara en del av, säger han, och betonar 

att han ser rollen som preses som ett viktigt 

hedersuppdrag. 

Leif Johansson ser fram emot det stundande 

arbetet och berättar att han alltid har uppskattat 

snittytan mellan akademi, näringsliv och politik. 

− Det finns folk som kallar mig ”Leif-alltinghänger-ihop-Johansson” 

beroende på att jag 

brukar hålla tal på temat att allting hänger ihop. 

I Sverige har vi under decennier haft en bild som 

säger att det ska vara vattentäta skott mellan 

akademi, politik och företag. Det har till och 

med setts med en viss skepsis om man har velat 

korsa barriärerna. Jag har velat korsa sådana 

barriärer i hela mitt liv, jag tycker till och med att 

det är naturligt att man ska göra det. Vill man 

korsa barriärer, i alla fall dessa tre dimensioner, 

då är rollen som preses på IVA utmärkt, säger Leif 

Johansson. 

Stora guldmedaljen. Tilldelades 

IVAs nya preses Leif Johansson 

Varje år delar IVA ut ett antal guldmedaljer 

till mycket förtjänta personer 

inom forskning och näringsliv. 

Den främsta utmärkelsen, den Stora 

guldmedaljen, utdelades för första gången 1924 

till Dr-Ing Johannes Ruths för hans uppfinning 

vaporackumulatorn. I år gick den Stora guldmedaljen 

till Leif Johansson, styrelseordförande 

för Ericsson och före detta koncernchef för AB 

Volvo, tillika IVAs nya preses. 

Leif Johansson är en av Sveriges mest framgångsrika 

företagsledare och en av svenskt 

näringslivs största profiler. I år förärades han 

IVAs främsta utmärkelse, den Stora guldmedaljen, 

för ”hans utomordentliga insatser att 

utveckla och profilera stora svenska koncerner 

som Electrolux och Volvo med teknik och 

marknad som drivkrafter för affärer på en global 

spelplan med mycket stark konkurrens”. 

− I min värld är IVAs utmärkelse bland det 

absolut finaste man kan få. De som har fått guldmedaljer 

genom åren är ju inget dåligt sällskap, 

så det är bara att hoppas att jag kan smyga mig in 

bland de stora där, svarar Leif Johansson. 

Leif Johansson har varit engagerad i IVA sedan 

1994 då han valdes in som ledamot i avdelningen 

för företagande och arbetsliv. Han har sedan dess 

varit mycket engagerad i projektverksamheten, 

bland annat var han med och gjorde en översyn 

av stadgarna under preses Stig Hagströmers 

tid. Från och med årsskiftet 2011–12 är det Leif 

Johanssons tur att axla rollen som preses. 

− För mig är IVA en organisation som på en 

intellektuell, sund och vetenskaplig grund formar 

och deltar i samhällsdebatten. Därmed har IVA 

Under 2012 får de stora globala utmaningarna 

ökat fokus inom IVA. Det finns ett antal centrala 

områden som på ett eller annat vis kommer att 

beröra IVAs projekt. Ett är energifrågan. 

− Frågeställningarna kring energi och klimat 

hänger ihop och är väldigt centrala därför att de 

sätter randvillkor. När jag pratar randvillkor så 

gör jag det i matematisk mening. Det vill säga vi 

måste utgå från gränserna för vad vi kan åstadkomma 

och däremellan kan vi bygga, menar Leif 

Johansson. 

Om man blickar 10–20 år framåt kommer 

energi- och klimatfrågan att vara än mer central 

för hur vi bygger moderna samhällen och något 

som medför ett stort behov av teknisk utveckling, 

menar Leif Johansson. Han ser sig själv som 

teknikoptimist eftersom han har erfarenhet av att 

det har varit lönsamt att vara just det. 

− Det finns intellektuellt sunda skäl för att 

vara teknikoptimist. Dessutom, får man tillägga, 

är det mycket roligare att tänka positivt och 

konstruktivt. Däremot är jag inte någon passiv 

optimist, utan jag ser mig snarare som aktivistoptimist. 

Det finns nämligen två sorters optimister; 

de som lutar sig tillbaka och säger ”det grejar 

sig”. Dem tillhör inte jag. Jag tillhör dem som 

säger ” det kommer nog att greja sig om vi gör så 

här eller prövar det här, och för samman detta”. 

En fråga som intresserar Leif Johansson 

och som han arbetade med under Volvotiden, 

men som även är aktuell på Ericsson, är städers 

tillväxt. Hur skapar man både en fysisk infra-

guldmedaljer | 59 

ledde flera internationella samarbeten och 

banbrytande forskningsprojekt. 

En annan av medaljörerna, professor 

Anders Ynnerman, har bland annat skapat 

ett internationellt ledande centrum som 

kombinerar grundläggande forskning med 

lönsamma industriella tillämpningar. Visualiseringstekniker 

som utvecklats i Ynnermans 

grupp kan användas inom en rad områden 

– från rättsmedicinska obduktioner till 

visualisering av astrofysikaliska förlopp och 

beslutsstöd inom flygtrafik. 

Redan 2007 tog Anders Ynnerman emot 

IVAs och Akzo Nobels pris ”Akzo Nobel 

Science Award Sweden”, och gav då exempel 

på en del av de möjligheter som fanns för den 

teknik han tagit fram: 

– Många nya filmer inom äventyrs- och 

sagofacken har medverkande från våra studenter. 

De behöver den senaste visualiseringsstruktur 

och en kommunikationsinfrastruktur, 

men också en intellektuell infrastruktur för att 

få städer att bli bra ställen för folk att bo på och 

komma till? 

− Vi har ett stort antal städer världen över som 

kommer att bli större än 50 miljoner invånare. 

Dessa städer måste stadsplaneras på ett sätt så att 

de blir rimliga miljöer för människor. Kombinationen 

teknik, politik och stadsplanering, men 

också företag och företagaranda hänger ihop i en 

stad, säger han. 

Debatten kring behovet av att planera inför 

det postindustriella samhället ger stundom 

Leif Johansson allergiska utslag. Enligt honom 

har vi en felaktig bild av att allt ska lämnas 

över till lågkostnadsländer i Asien. Istället bör 

vi föra debatten hur vi reindustrialiserar samhället. 

I samband med detta blir frågeställningen 

hur man får unga människor att intressera 

sig för naturvetenskap, matematik och teknik 

aktuell. Leif Johansson var ordförande i den 

av regeringen tillsatta Teknikdelegationen som 

bland annat tog upp detta. 

− När min generation av ingenjörer går ur 

verksamheten blir vi ersatta av väsentligt mindre 

barnkullar och i dessa barnkullar är andelen teknik-, 

matematik- och naturvetenskapligt skolade 

för små. Vi kommer ha en brist på 350–400 000, 

kanske uppemot en halv miljon, ingenjörer i 

Europa om ingenting görs, berättar han. 

Leif Johansson tycker att det hålls på tok för 

många vackra tal om utvecklande av kunskapssamhället 

och alldeles för lite konkretisering och 

strukturering för hur man ska lyckas åstadkomma 

det. 

− Den huvudsakliga problematiken ligger 

inte i låga löner i Asien, utan det huvudsakliga 

problemet är att de är många och de är duktiga. 

Då måste vi fundera på hur vi ska bli minst lika 

duktiga och kanske också på sikt hur vi öppnar 

upp. Vi står därmed inför en svår utmaning som 

jag tror att IVA kan vara med och hantera; vi 

behöver en immigration till Europa av högutbildade 

människor som vill komma hit och utveckla 

sina liv här och bidra till Sveriges och Europas 

framgångar på samma sätt som andra nationer 

har lyckats med det. Man skulle kunna tänka sig 

ett European Blue Card istället för ett American 

Green Card. Det är många bitar som hänger ihop, 

och som jag tror kommer att bli framtida utmaningar 

för Europa. Här tror jag att IVA kan bidra i 

samhällsdebatten, avrundar Leif Johansson. 

IVAs guldmedaljer 2011 tilldelades 

industriminnesforskaren Marie Nisser, 

visualiseringspionjären Anders Ynnerman 

och uppfinnaren till bland annat 

stenten, Hans Wallstén. 

Professor emerita Marie Nisser tilldelades 

IVAs Guldmedalj för ”synnerligen framstående 

insatser för att bevara, och i nya sammanhang 

bruka industrihistoriskt värdefulla 

miljöer, samt för att etablera industriminnesforskning 

som en akademisk disciplin i 

Sverige och internationellt”. Då professor 

emerita Marie Nisser avled den 10 augusti i 

år tilldelades hon medaljen postumt vid IVAs 

Högtidssammankomst den 28 oktober. 

Marie Nisser utsågs 1992 till världens första 

professor i industriminnesforskning, en 

forskningsrådsprofessur som hon placerade 

vid KTH. Nisser etablerade en omfattande 

forskningsoch utbildningsverksamhet och 

Guldmedalj. 

Anders Ynnerman

60 | guldmedaljer 

tekniken och datorgrafiken för att skapa de 

specialeffekter filmindustrin på senare år har 

vant publiken vid. 

En tredje guldmedalj gick till Hans Wallstén, 

uppfinnare och serieentreprenör. Wallstén 

skapade bland annat stenten, eller ”Wallstent”, 

för att öppna förträngningar i kroppen, till 

exempel i blodkärl, utan öppen kirurgi. 

Förutom Wallstent har Hans Wallstén 

bland mycket annat uppfunnit och lett kommersialiseringen 

av Billblade (en unik metod 

för pappersbestrykning), Duroblade (en 

metod för kerambeläggning av kallvalsade 

stålband för minskning av slitaget inom pappers- 

och grafisk industri) och Cavaterm (för 

behandling av vissa typer av blödningar hos 

kvinnor). 

– Att uppfinna något som är annorlunda 

och bättre, kombinerat med mitt breda intresse 

för forskning och ny teknik har drivit mig hela 

livet, säger Wallstén som förklaring till att han 

uppfunnit processer och produkter inom så 

många områden. 

Guldmedalj. 

Marie Nisser 

Guldmedalj. 

Hans Wallstén

Stipendier och priser | 61 

Stipendier och priser. Stöd till 

forskning och för utveckling av 

science center på Tekniska museet 

Stora fonden. Långsiktiga miljoner 

till Tekniska museet 

I år är det tjugonde året som Stora fonden stöttar 

Tekniska museets verksamhet. Fonden, som 

grundades och fortfarande administreras av 

IVA, har sammantaget delat ut 100 miljoner kronor 

till museet och därmed gett dem möjlighet 

att förnya sina utställningar och utveckla sin 

verksamhet. 

– Stora fonden bidrog en gång i tiden till byggandet 

av Teknorama, museets science center, 

som älskats av hundratusentals barn och vuxna 

under årens lopp, säger museidirektör Ann 

Follin. Fondens bidrag är en viktig grundplåt 

för att förverkliga Tekniska museets nya science 

center som planeras till 2013/2014. 

– Genom att stödja Tekniska museet kan 

Stora fonden aktivt bidra till att öka barn och 

ungas intresse för teknik och naturvetenskap. 

Det tycker vi är mycket väl investerade pengar, 

säger fondens ordförande Jan Moritz. 

Chester Carlsons Forskningspris. 

Pris för visuella och begripliga 

informationssystem 

Rüdiger Lincke vid Linnéuniversitetet blev årets 

vinnare av Chester Carlsons Forskningspris för 

sin forskning kring industriella informationssystem. 

Forskningspriset, som förvaltas av IVA, 

delas ut till personer inom området informationsvetenskap. 

I år var det tjugonde gången 

forskningspriset om 150 000 kronor utdelades. 

Rüdiger Lincke förärades priset eftersom han 

har utvecklat metoder och verktyg som visualiserar 

den interna systemkvaliteten i industriella 

informationssystem och gör den begriplig även 

för icke-experter. Det möjliggör för projektlednings- 

och inköpsfunktioner att kontrollera och 

bedöma kvaliteten på mjukvarulösningar. 

Svenskättlingen Chester Carlson tog patent 

på den första torrkopieringsprocessen, xerografimetoden, 

som är grunden för alla moderna 

kopiatorer. Han grundade också företaget 

Xerox som står bakom forskningspriset genom 

stiftelsen Xerox svenska fond för forskning i 

informationsvetenskap. 

Årets minnesskrift. 

Sonya Kovalevsky 

Sonya Kovalevsky föddes 1850 i Ryssland, 

men flyttade utomland för att studera 

matematik eftersom kvinnor vid den tiden 

inte tilläts studera på ryska universitet. I 

Berlin träffade hon sin livslånge vän och 

mentor Gösta Mittag-Leffler, som var den 

som lyckades ordna en professur åt henne vid 

Stockholms högskola. I och med detta blev 

Sonya Kovalevsky Sveriges första kvinnliga 

Hans Werthén-fonden. 

Årets stipendiater 

professor och världens första kvinnliga matematikprofessor. 

Under 1888 vann hon det prestigefyllda Prix 

Bordin för sin matematikavhandling Om en 

fast kropps rotation kring en fast punkt, som 

ansågs hålla så hög klass att hon belönades 

med den dubbla prissumman. Hon var även 

verksam inom skönlitteraturen. 1887 skrev 

hon tillsammans med Anne Charlotte Leffler, 

syster till Gösta Mittag-Leffler, Kampen för 

lyckan och 1889 utgavs hennes självbiografiska 

roman Ur ryska livet: Systrarna Rajevski. Hon 

dog till följd av komplikationer från en lunginflammation, 

endast 41 år gammal. Sonya 

Kovalevsky ses fortfarande som en förebild 

runt om i världen, särskilt bland unga kvinnor 

intresserade av matematik. 

Fil dr Ingegerd Palmér presenterade minnesskriften 

vid årets Högtidssammankomst. 

IVA delade under 2011 ut drygt 3 miljoner kronor från Hans Werthén-fonden. 

Stipendierna gick till 25 unga akademiker, för studier eller arbete utomlands. 

Hans Werthén-fonden instiftades 1990 för att hylla Hans Werthén, som var 

tekniker och företagsledare, främst inom Ericsson och Electrolux.

IVAs Konferenscenter. 

Mitt i händelsernas centrum

År 2011 har varit ännu ett bra år för IVAs Konferenscenter 

med god beläggning och en fortsatt stark 

position på marknaden för dagkonferenser. IVAs 

starka varumärke och centrala läge samt konferenscentrets 

välutrustade lokaler och professionella personal är 

grunden för vår framgång. 

Under året totalrenoverades Rausingrummet som är en av 

våra mellanstora konferenslokaler. Rummet fick helt ny inredning 

och en avancerad, men mycket användarvänlig teknik. 

Presentationer kan göras i två riktningar, här finns bland annat 

en bländfri projektor, e-beamsystemet som möjliggör arbete i 

den egna datorn direkt på en skrivtavla och en 55-tums 3D-TV 

för bästa möjliga bildåtergivning. Såväl ljus som ljud är av högsta 

klass och hela anläggningen styrs med en mycket enkel och 

intuitiv teknik 

Rummet kan nu som mest rymma ett 40-tal personer beroende 

på möblering. 

Under 2011 har också planering för en ny Wallenbergsal tagit 

fart. Wallenbergsalen, som invigdes 1983, har med sin karaktäristiska 

stil kommit att bli en av Stockholms mest populära 

och välbesökta hörsalar. Den står nu inför en nödvändig och 

genomgripande förnyelse. Salen stänger i månadsskiftet juni/juli 

2012 för att återinvigas den 22 februari 2013, på 30-årsdagen av 

den ursprungliga invigningen. 

Fakta om IVAs Konferenscenter 

Tio möteslokaler för upp till 175 gäster. Fyra festlokaler. Mat och 

dryck från restaurang Grodan. Cirka 1700 möten per år med cirka 

35 000 gäster. Fem kronor enligt Svenska Mötens klassificering.

IVA-dokumentation 2011. Invalda 

ledamöter, sammanträden etc 

Presidiet 2011. 

Professor Lena Treschow Torell (Avd V), 

Preses 2009–2011 

Generaldirektör Charlotte Brogren (Avd XI), 

Vice preses 2009–2011 

Rektor Peter Gudmundson, (Avd I), 

Vice preses 2009–2011 

Professor Staffan Josephson, (Avd X), 

Vice preses 2010–2012 

Styrelseordförande Erik Lautmann, (Avd VI), 

Ordf NR 2010–2012 

Professor Björn O. Nilsson (Avd X), Verkställande 

direktör 2008–2014 

Ekonomie doktor Björn Savén (Avd IX), Vice 

preses 2011–2013 

AKADEMIKOLLEGIET 

Akademikollegiet omfattar akademiens preses, 

ordförande eller viceordförande i akademiens 

avdelningar, ordförande i regionala sektioner 

samt verkställande direktören. Presidiets övriga 

ledamöter har rätt att närvara vid akademikollegiets 

sammanträden. Till sammanträdena kan 

även ordförandena i IVAs Näringslivsråd och 

kommittéer kallas. 

Professor Lena Treschow Torell, Preses 2009–2011 

Professor Björn O. Nilsson, Verkställande direktör 

2008–2014 

Professor Margareta Norell Bergendahl, 

Ordförande avd I, 2011 

Verkställande direktör Bo Normark 

Ordförande avd II 2010–2012 

FoU-chef Kyösti Tuutti 

Ordförande avd III 2010–2012 

Fil Dr Owe Fredholm 

Ordförande avd IV 2011–2013 

Landshövding Elisabeth Nilsson 

Ordförande avd V 2011–2013 

Direktör Staffan Håkanson 

Ordförande avd VI 2010–2012 

General Manager Thomas Laurell 

Ordförande avd VII 2011–2013 

Direktör Johan Lindman 

Ordförande avd VIII 2009–2011 

Styrelseordförande Gabriel Urwitz 

Ordförande avd IX 2010–2012 

Konsult Annika Åhnberg 

Ordförande avd X 2011–2013 

Generaldirektör Madelene Sandström 

Ordförande avd XI 2009–2011 

Vice president Gösta Lemne 

Ordförande avd XII 2011–2013 

Direktör Lennart Fredenberg 

Ordförande IVA Syd 2011–2013 

Tekn dr hc Anna Nilsson-Ehle 

Ordförande IVA Väst 2011–2013 

Civ ing, Civ ek Eva Wigren 

Ordförande Industriforskargruppen 2011–2013 

VD Erik Lautmann 

Ordförande Näringslivsrådet 2010–2012 

LEDAMÖTER 

Uppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade 

i IVAs matrikel 2011. Den 31 december 

2011 var antalet svenska ledamöter 877 och 

antalet utländska 270. Förändringar i sammansättningen 

under 2011 redovisas nedan. 

Invalda svenska ledamöter 

Verkställande direktör Per Grunewald (Avd I) 

Executive Vice President Per Hallberg (Avd I) 

Landshövding Kristina Alsér (Avd I) 

Professor Erik Dahlquist (Avd II) 

Forskningsdirektör Karl Bergman (Avd II) 

Bankdirektör Peter Nygårds (Avd III) 

Professor Mats Andersson Avd IV 

Verkställande direktör Fredrik Tiberg (Avd IV) 

Teknisk direktör Gert Nilson (Avd V) 

Verkställande direktör Per Storm (Avd V) 

Professor Gunilla Borgefors (Avd VII) 

Director Research Karin Ljungström (Avd VII) 

Verkställande direktör Yvonne Mårtensson (Avd VII) 

Professor Maria Strömme (Avd VII) 

Verkställande direktör Claes Thegerström (Avd VII) 

Koncernchef Annika Falkengren (Avd IX) 

Direktör Tomas Nicolin (Avd IX) 

Verkställande direktör Anders Nyrén (Avd IX) 

Executive Vice President Anders Ekblom (Avd X) 

Professor Stefan Ståhl (Avd X) 

Professor Lars Börjesson (Avd XI) 

Koncernchef Maria Khorsand (Avd XI) 

Professor Hans Rosling (Avd XI) 

Verkställande direktör Marin Persson (Avd XI) 

Docent Carl Johan Sundberg (Avd XI) 

Vice President Ulf Wahlberg (Avd XII) 

Professor Claes Wohlin (Avd XII) 

Invalda utländska ledamöter 

Dr Kristjan Haller, Estland 

Styrelseordförande Antti Herlin, Finland 

Chairman Tapani, Järvinen,Finland 

Deputy Director General Laure Reinhart, Frankrike 

Chairman Louis Schweitzer, Frankrike 

Mr. Jean-Pierre Birat,Frankrike 

Dr Hans Wijers, Nederländerna 

President Herbert Wirth, Polen 

Provost Bertil Andersson, Singapore 

Prof. Dr. Dr.h.c.mult Wolfgang Herrman, Tyskland 

Director Subra Suresh, USA 

Professor Tryphon Georgiou, USA 

Avlidna ledamöter 

Professor emeritus Arne Bjerhammar (Avd VII) 1975 

Professor emeritus Øyvind Bjørke Utl 1984 

Professor emeritus David Dyrssen (Avd IV) 1976 

Professor emeritus John Olof Edström (Avd V) 1968 

Professor Gunnar Gustafson (Avd III) 1999 

Professor emeritus Stig Hagström (Avd II 1983, 

XI 1992, Hedersledamot 1999) 

Professor emeritus Björn Linn (Avd III 1983, XI 1998) 

Tekn lic Einar Mattsson (Avd IV) 1975 

Tekn dr Östen Mäkitalo (Avd II 1993, XII 2007) 

Tekn lic Bengt Oom (Avd IV) 1971 

Professor emeritus Lennart Philipson (Avd X) 1977 

Professor emeritus Sven Sahlin (Avd III) 1984 

Bergsingenjör Boris Serning (Avd V) 1964 

Professor emeritus Nils Starfelt (Avd VII) 1976 

Professor Lars Sødahl Utl 1984 

Civilingenjör Gunnar Tedestål (Avd II) 1986 

Ph D Martin Tveit Utl 1960 

Akademikollegiet 2011. 

Professor emeritus Bertil Törnell (Avd IV) 1981 

Professor emeritus Clas Wahlbin (Avd VI) 1991 

Professor Douglas Wahren (Avd VIII) 1990 

Civilingenjör Urban Wehtje (Avd VIII) 1969 

Professor Hans Wilhelmsson (Avd VII) 1978 

Tekn lic Hans Wohlin (Avd III) 1986 

AKADEMISAMMANKOMSTER 

23 mars 

Efter välkomsthälsning av preses Lena Treschow 

Torell utdelades AkzoNobel Science Award 

Sweden (ANSAS) till professor Jonas Frisén 

för hans banbrytande och gränsöverskridande 

insatser inom regenerativ medicin. Jonas Frisén 

är professor i stamcellsforskning vid institutionen 

för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska 

Institutet. Han föreläste under rubriken Nya 

nervceller i gamla hjärnor. Professor Anders 

Blom, ständig medlem i ANSAS jury och ledamot 

av avd I, presenterade prismotiveringen och Leif 

Darner, medlem i koncernledningen för AkzoNobel, 

Nederländerna, förrättade prisutdelningen. 

Björn O. Nilsson, IVAs verkställande direktör, gav 

några reflektioner och inbjöd deltagarna till den 

efterföljande middagen. 

15 juni 

Drygt 200 deltagare samlades efter sammankomsten 

till IVAs Sommarmingel. Förutom ledamöter 

från IVAs tolv avdelningar och medlemmar av 

Näringslivsrådet deltog representanter från IVA 

närstående organisationer, Industriforskargruppen, 

Studentrådet, riksdag och departement m fl. 

29 september 

Temat för sammankomstens efterföljande 

seminariet var Inför och om statsmakternas 

forskningsoch innovationspolitiska proposition 

2012. Från Näringsdepartementet medverkade 

statssekreterare Catharina Håkansson Boman 

och från Utbildningsdepartementet statssekreterare 

Peter Honeth. Paneldiskussionen inleddes 

med korta inlägg av Göran Sandberg, verkstäl-

dokumentation | 65 

lande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs 

stiftelse, Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen, 

Anders Ekblom, executive vice president Astra 

Zeneca R&D, och Arne Wittlöv, ordförande 

Agenda för forskning. Diskussionen leddes av 

Björn O. Nilsson. 

17 november 

Det efterföljande seminariet med tema ”Kompetensförsörjning 

i ett långt perspektiv – industrins 

ansvar och roll” arrangerades av IVAs Industriforskargrupp 

(IFG). Efter preses Lena Treschow Torells 

välkomsthälsning inledde Eva Wigren, chef teknik 

och miljö på Teknikföretagen och ordförande för 

IFG. Övriga medverkande var Ewa Beskow, Director 

Human Relations Nynas AB, Ingrid Petersson, 

Director Science Relations AstraZeneca, Maria 

Nohlström, vvd Doberman, Margareta Krabbe, 

universitetslektor Uppsala universitet och Margareta 

Lantz, Manager Corporate Communications 

& Investor Relations Axis Communications AB. 

Diskussionen leddes av Per Wiklund, Nynas AB och 

medlem i IFG. Björn O. Nilsson summerade. 

AVDELNINGARNAS AKTIVITETER 

Avdelning I – Maskinteknik 

Ordförande Professor Margareta Norell Bergendahl 

(2011) 

Vice ordförande: Civ ing Inken Faber (2011–2013) 

Vice ordförande: Chief Technology Officer Ulf 

Södergren (2010–2012) 

Sekreterare: Ingrid Jansson 

Antal ledamöter 2011–12–31: 89, varav 35 under 

65 år. 

Sammanträden 

2 februari: Studiebesök till Visualiseringscenter C, 

Norrköping 

Inledare: professor Anders Ynnerman, Linköpings 

universitet, campus Norrköping 

5 april: Studiebesök till Bombardier AB, Västerås 

Värd: vicerektor Henrik Tengstrand, Linnéuniversitetet 

7 september: Hur positionerar sig svensk forskning 

inom EU:s ramprogram? 

Inledare: Margareta Norell Bergendahl, ordf., 

KTH, Anders Blom, FOI, Henrik Runnemalm, 

Volvo Aero, Giovanni Fili, Nlab Solar, Hans Hansson, 

SWEREA SICOMP 

29 november: VA identifierar framtidens innovatörer 

på utställningen DopExpo på KTH 

Avdelning II – Elektroteknik 

Ordförande: Verkställande direktör Bo Normark 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Professor Lars Nielsen 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Tekn dr Gunnar Holmberg 

(2010–2013) 

Sekreterare: Jan Nordling 

Antal ledamöter 2011–12–31: 42 varav 18 under 

65 år. 

Sammanträden 

3 februari: Norra Djurgårdsstaden – En ny stadsdel 

i Stockholm tar form 

Inledare: Bo Normark, ordförande IVAs avd II 

och vd för PowerCircle, Daniel Carlsson-Mård, 

Stockholms Stad, Mats Nissling, NCC, Sven-Åke 

Eriksson, Stockholms lokaltrafik SL,Per Ling- 

Vannerus, Stockholms Hamnar, Birgitta Resvik 

och Jenny Dahlberg, Fortum. 

18 april: Kan elmarknadens funktion förbättras? 

Inledare: Bo Normark, ordförande IVAs avd II 

och vd för PowerCircle, Urban Kärrmarck, Statens 

Energimyndighet, Niclas Damsgaard, Pöyry 

Management Consulting,Yvonne Fredriksson, 

Elmarknadsinspektionen,Kjell Jansson, Svensk 

Energi, Magnus Hall, Holmen,Per Forsling, Fastighetsägarna, 

Statssekreterare Daniel Johansson, 

Näringsdepartementet, deltar tillsammans med 

övriga föredragshållare. Moderator: Bo Normark 

6 september: Internt möte 

2 november: Studiebesök på Ångströmslaboratoriet 

i Uppsala 

Inledare: professor Mats Leijon, Uppsala universitet 

Avdelning III – Samhällsbyggnad 

Ordförande: Director Kyösti Tuutti (2010–2012) 

Vice ordförande: Tekn dr Per-Erik Petersson 

(2011–2013) 

Vice ordförande: Professor Georgia Destouni 

(2010–2012) 

Sekreterare: Anna Lindberg/Staffan Eriksson 


65 år. 

Sammanträden 

8 februari: Med staden i fokus – strategier för 

hållbar samhällsplanering 

Inledare: Moderator Örjan Wikforss, professor 

KTH, Stefan Attefall, bostads- och civilminister, 

Kristina Grange, tekn dr KTH, huvudsekreterare 

Staden i Fokus, Ulrika Francke, VD Tyréns 

och Örjan Wikforss, styrgruppen Staden i 

Fokus samt kommentatorer Karolina Keyzer, 

stadsarkitekt, Stockholm stad och Göran Cars, 

professor KTH 

12 april: Internt möte 

7 september: Samhällsbyggnadssektorns största 

utmaning – kompetenslyftet 

Inledare: Mårten Lindström, IVAs avdelning III, 

More10 AB, Per-Erik Petersson, SP Sveriges 

Tekniska Forskningsinstitut, Anna Sander, 

Samhällsbyggnad, Lars-Erik Liljelund, Mistra och 

ordförande Formas, Ruben Aronsson, SBUF, 

Svenska Byggbranschens UtvecklingsFond, Tony 

Andersson, Imtech Nordic och ordförande för 

Bygginnovationen 

3 november: Studiebesök Citybanan 

Inledare: Director Kyösti Tuutti, ordförande avd 

III, Jan Molander, NCC 

Avdelning IV – Kemiteknik 

Ordförande: Fil dr Owe Fredholm (2011–2013) 

Vice ordförande: Forskningschef Rolf Andersson 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Professor Anne-Marie Hermansson 

(2009–2011) 

Sekreterare: Ted Fjällman/JanWestberg 


65 år. 

Sammanträden 

22 februari: Betydelsen för skogs- och kemiindustrin 

av nya biobaserade material och kemikalier 

Inledare: Ola Hildingsson, Domsjö fabriker, Hans 

Norrström, Nippe Hylander, Lars Wågberg, 

WWSC, Gisle Lohr Johansen, Borregaard 

(Norge), Markku Karlsson, UPM (Finland), Jon 

Haag, Billerud, Tomas Hjertberg, Borealis, Claes 

Annerstedt, Volvocars, Karin Emilsson, Södra, 

Robert Onsander, Kemiföretagen, Stenungssund, 

Tom Lindström, KTH, Björn O. Nilsson, IVA och 

representant från VINNOVA. (samarrangemang 

med avd VIII) 

13 april: Kemins betydelse för framtidens batterier, 

Göteborg. 

Inledare: Dr Helena Berg, Volvo, Professor 

Kristina Edström, Uppsala universitet, Docent 

Torbjörn Gustafsson, Uppsala universitet, Dr 

Annika Ahlberg Tidblad, Lutab, Dr Carl-Johan 

Rydh, ETC AB 

8 september: Kemi – den gränslösa vetenskapen 

Inledare: Christina Moberg, KTH, avd IV 

7 november: Studiebesök på Nobelmuseet i 

Karlskoga 

Inledare: Alf Rosberg, Hans Johansson, Henrik 

Östmark, Ulf Sjöstrand, Lennart Johansson, Ulf 

Nordzell. 

Avdelning V – Bergs- och materialteknik 

Ordförande: Landshövding Elisabeth Nilsson 


Vice ordförande: Verkställande direktör Göran 

Carlsson (2009–2011) 

Vice ordförande: Teknisk direktör Jan Tengzelius 


Sekreterare: Ulla Svantesson 


65 år. 

Sammanträden 

16 februari: Material för framtidens energiproduktion 

Inledare: Alan Begg, SKF, Jesper Pettersson, HTC/ 

Chalmers, Lars Hultman, Höganäs AB, IVAs avd 

V, Peter Szakalos, KTH 

13 april: Kemins betydelse för framtidens batterier, 

Göteborg. 

Inledare: Dr Helena Berg, Volvo, Professor 

Kristina Edström, Uppsala universitet, Docent 

Torbjörn Gustafsson, Uppsala universitet, Dr 

Annika Ahlberg Tidblad, Lutab, Dr Carl-Johan 

Rydh, ETC AB. 

13 september: Materialvetenskap och nanoteknologi 

för funktionella material 

Inledare: Professor Lars Hultman, IFM, Linköping 

universitet, avd V, professor Magnus Berggren, 

ITN, Linköpings universitet 

8 november: Heltäta material 

Inledare: Sven Bengtsson, Höganäs AB, Anders 

Eklund, AVURE AB, Christer Åslund, Metec 

Powder Metal AB, Olle Wijk, Sandvik AB. 

Avdelning VI – Företagande och arbetsliv 

Ordförande: Direktör Staffan Håkanson 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Ordförande Anna Ekström 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Vicerektor Eric Giertz 

(2010–2012) 

Sekreterare: Lotta Thörn 


65 år. 

Sammanträden 

15 februari: Lönebildningens funktion 

Inledare: Staffan Håkanson, ordförande avd 

VI, Juhana Vartiainen, Konjunkturinstituet, 

Göran Trogen, fd VD Almega, Eric Giertz, KTH, 

vice ordförande avd. VI, Håkan Regnér, Sacoekonom, 

Sara Göransson, psykolog. Moderator: 

Anna Ekström, ordförande Saco, vice ordf. 

avd. VI. 

14 april: Avdelningens framtida inriktning, intern 

diskussion. 

21 september: Incitamentsprogram och VDersättningar 

Inledare: Tomas Nicolin, Börje Ekholm, Investor, 

Hans de Geer, Handelshögskolan. Moderator 

Gabriel Urwitz (samarrangemang med avd IX). 

24 november: Det hållbara företaget – är CSR 

lönsamt 

Inledare: Benoit La Salle, President and CEO 

Semafo, a Canadian mining company active in 

West Africa, Lars-Eric Aaro, CEO LKAB, Klas 

Balkow, CEO Clas Ohlson, Steve Howard, 

Chief Sustainability Officer IKEA Group, Anna 

Gustafsson, responsible for the Business Sector 

and Human Rights,Amnesty International, 

Håkan Wirtén, Secretary General WWF 

Sweden, Erik Lautmann, Chairman of IVA’s 

Business Executives Council. (samarrangemang 

med NR) 

Avdelning VII – Teknikens grunder och 

gränsområden 

Ordförande: Professor Thomas Laurell 

(2010–2013) 

Vice ordförande: Professor Ewert Bengtsson 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Generaldirektör Marianne 

Treschow (2010–2011) 

Sekreterare: Johan Persson 


65 år. 

Sammanträden 

17 februari: Hantering av använt kärnbränsle 

Inledare: Claes Thegerström, vd Svensk 

Kärnbränslehantering, Olle Olsson, chef för 

kärnbränsleprojektet Svensk Kärnbränslehantering 

Waclaw Gudowski, professor, International 

Technology Center, Moskva, Hans Forsström, 

tidigare direktör för bränslecykel och avfall vid 

IAEA, nu SKB International och Sven Ove Hansson, 

professor i filosofi, KTH. 

26 april: Vad är teknisk allmänbildning? 

Inledare: Göran Grimvall, KTH, Ulrika Björkstén, 

Vetenskapsradion, Åke Ingerman, Göteborgs universitet, 

Judith Melin, Kustbevakningen,Gunnar 

Edwall, fd Ericsson Research 

15 september: Thermoelectrics for future energy 

management 

Inledare: Sven Lidin, Professor of inorganic 

chemistry at Lund University, Heiner Linke, 

Professor of Nanophysics and Deputy Director 

of Nanometer Structure Consortium at Lund 

Universiy, Anders Palmqvist, Professor of 

materials chemistry, Chalmers University of 

Technology, Dr. Elis Carlström, Department 

Manager Materials Applications, SWEREA 

IVF, Docent Muhammet Toprak, Division 

of Functional Materials, KTH and Docent 

Xavier Crispin, Organic electronics, Linköping 

University. 

15 november: Oceancirkulationen och istäcket 

i Arktis 

Inledare: Jonas Nycander, Stockholms Universitet, 

Johan Nilsson, Stockholms Universitet, Göran 

Björk, Göteborgs Universitet, Martin Jakobsson, 

Stockholms Universitet.

66 | dokumentation 

Avdelning VIII – Skogsnäringens teknik 

Ordförande: Direktör Johan Lindman (2009–2011) 

Vice ordförande: Professor Carl-Johan Johansson 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Direktör Stina Blombäck 


Sekreterare: Magnus Breidne 


65 år. 

Sammanträden 

22 februari: Betydelsen för skogs- och kemiindustrin 

av nya biobaserade material och kemikalier 

Inledare: Ola Hildingsson, Domsjö fabriker, Hans 

Norrström, Nippe Hylander, Lars Wågberg, 

WWSC, Gisle Lohr Johansen, Borregaard 

(Norge), Markku Karlsson, UPM (Finland), Jon 

Haag, Billerud, Tomas Hjertberg, Borealis, Claes 

Annerstedt, Volvocars, Karin Emilsson, Södra, 

Robert Onsander, Kemiföretagen, Stenungssund, 

Tom Lindström, KTH, Björn O. Nilsson, 

IVA och någon från Vinnova. (samarrangemang 

med avd IV) 

14 april: Nya produkter från skogen Sågtimmer, 

massaved, brännved och grot – finns det något 

mer? (lunchmöte och seminarium med KSLA) 

Inledare: Moderator: Johan Lindman, VD Stora 

Enso Skog, ordf.avd. VIII, Magnus Breidne, Kungl. 

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Åke 

Barklund, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 

(KSLA), Magnus Wålinder,EcoBuild, SP Trätek/ 

KTH, Kristina Wickholm, Innventia, Ola Hildingsson, 

Domsjö Fabriker, Lars Wågberg, KTH. 

20 september: Internt möte. 

16 november: Internt möte. 

Avdelning IX – Ekonomi 

Ordförande: Styrelseordförande Gabriel Urwitz 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Direktör Peggy Bruzelius 


Vice ordförande: Professor Magnus Henrekson 


Sekreterare: Hampus Lindh 


65 år. 

Sammanträden 

21 februari: Avindustrialiseringen av Sverige: myt 

eller verklighet? 

Inledare: Daniel Lind, Unionen, Lena Hagman, 

Almega och Henrik Jordahl, Institutet för näringslivsforskning, 

IFN. 

27 april: Den svenska börsens minskande betydelse 

för svensk ekonomi: Vad kan göras? 

Inledare: Magnus Henrekson, Institutet för 

Näringslivsforskning,IFN Ulf Jakobsson, IFN. 

Opponenter är Ramsay Brufer, Alecta och 

Kerstin Hermansson, Svenska Fondhandlareföreningen. 

21 september: Incitamentsprogram och VDersättningar 

Inledare: Tomas Nicolin, Börje Ekholm, Investor, 

Hans de Geer, Handelshögskolan. Moderator 

Gabriel Urwitz (samarrangemang med avd VI. 

IX arrangör) 

15 november: Hur löses den europeiska skuldkrisen? 

Inledare: Harry Flam,Institutet för internationell 

ekonomi, Stockholms universitet, Bo Lundgren, 

riksgäldsdirektör 

Avdelning X – Bioteknik 

Ordförande: Konsult Annika Åhnberg (2011–2013) 

Vice ordförande: Docent Maris Hartmanis 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Generaldirektör Inger Andersson 


Sekreterare: Arvid Söderhäll 


65 år. 

Sammanträden 

1 februari: Cancer – problemområde i läkemedelsutvecklingen 

Inledare: Kjell Strandberg, Mef Nilbert, Lunds 

universitet och Skånes Universitetssjukhus, 

Carl Borrebaeck, CREATE Health Translational 

Cancer Center, Lunds universitet, Peter 

Nygren, Uppsala universitet och Akademiska 

sjukhuset,Mona Ridderheim, Skånes Universitetssjukhus, 

Moderatorer: Carl Borrebaeck och 

Peter Nygren 

28 april: Genteknik på tallriken – hinder och 

möjligheter 

Inledare: Annika Åhnberg, ordförande IVAs avd 

X, Jens Sundström, Sveriges lantbruksuniversitet, 

Uppsala, Ivar Virgin, Stockholm Environment 

Institute, Sten Stymne, Sveriges lantbruksuniversitet, 

Alnarp. Förberedda inlägg av Bo Gertsson, 

Lantmännen Seed och Peter Sylwan 

19 september: Vadan och varthän? Strategimöte 

med diskussion 

Inledare: Björn O. Nilsson, vd IVA, Svante Svensson, 

Orkla ASA, Ulf Lundqvist, Annika Åhnberg, 

Tankeföda AB, ordf. Avd X 

14 november: Klinisk läkemedelsutveckling 

Inledare: Intern workshop 

Avdelning XI – Utbildning och forskning 

Ordförande: Generaldirektör Madelene Sandström 


Vice ordförande: Rektor Thomas Andersson 


Vice ordförande: Utredningschef Ola Asplund 


Sekreterare: Bengt A Mölleryd 


65 år. 

Sammanträden 

22 februari: Områden att satsa på – strategisk 

forskning för Sverige. 

Inledare: Peter Honeth, Utbildningsdepartementet, 

Maria Dahl Torgerson, Vinnova, Pam 

Fredman, Göteborgs universitet, Åke Svensson, 

Teknikföretagen, Göran Sandberg, KAW stiftelse, 

Johan Carlstedt, Innovation för tillväxt. 

6 april: Med sikte på forskningsoch innovationspolitisk 

proposition 2012 

Inledare: Asplund, Ola IF-Metall, Nordborg, Jenni, 

VINNOVA, Hentzell, Hans, ledamot avd XI, 

Ohlsson, Lennart, ledamot avd XI, Wittlöv, Arne, 

styrgruppsordförande Agenda för Forskning, 

ledamot avd I. 

5 september: Avancerad utbildning och kompetensförsörjning 

i kunskapssamhället 

Inledare: Universitetskansler Lars Haikola, 

Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Eva Wigren, 

Teknikföretagen, Teresa Jonek, Almega, 

Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola, Sven 

Engström, Chalmers samt medlemmar i IVAs 

Studentråd. 

30 november: Forskningsfinansiering i stöpsleven 

– kvalitetens betydelse. 

Inledare: Anders Flodström. 

Avdelning XII – Informationsteknik 

Ordförande:Vice President Gösta Lemne 


Vice ordförande: Professor Kristina Höök 


Vice ordförande: Professor Erik Hagersten 


Sekreterare: Marie Owe 


65 år. 

Sammanträden 

24 februari: Internt möte med programpunkt 

Inledare: Christer Bengtsson, Swedsoft 

13 april: Internt möte 

6 september: Mobile Health – Vård och välbefinnande 

i det uppkopplade samhället 

Inledare: Gösta Lemne, ordförande avd. XII, 

Sture Hägglund, programansvarig avd. XII, Daniel 

Forslund, Strateg eHälsa, Vinnova (tidigare socialdepartementet), 

Nina Lundberg, Stockholms Läns 

Landsting, Peter Håkansson, Ericsson Research, Ulf 

Palmgren, Sveriges Kommuner och Landsting 

15 november: Internt möte 

IVA Väst 

Ordförande: Tekn dr hc Anna Nilsson-Ehle 

(Avd VI) 2011–2013 

Vice ordförande: Tekn dr Svante Svensson 

(Avd X) 2010–2011 

Vice ordförande: Tekn dr Anders Brännström 

(Avd VI) 2010–2011 

Bo Egardt, professor, (Avd II) 2009–2011 

Rolf Andersson, Fil dr, Docent, (Avd IV) 2011–2013 

Lennart Olausson, NR ledamot 2009–2011 

Malin Persson, NR ledamot 2011–2013 

Håkan Simonsen, adj. NR ledamot 2011 

Sekreterare: Linda Vidén Ljungars, IVA 

Möten/studiebesök under 2011 

7 februari: Teknikdelegationen – Vändpunkt 

Sverige 

22 mars: Stamceller i klinisk användning – Fördel 

Göteborg 

23 mars (Via länk): Nya nervceller i gamla hjärnor. 

Akademisammankomst och utdelning av Akzo- 

Nobel Science Award Sweden 

13 april: Kemins betydelse för framtidens batterier 

4 maj: Från kris till nya möjligheter - Kina vår 

utmaning 

20 september: Kemi skapar vår framtida vardag 

29 september (via länk): Inför och om statsmakternas 

forskningsoch innovationspolitiska 

proposition 2012 - Akademisammankomst 

4 oktober: Elförsörjningen - vilka energikällor kan 

ersätta kärnkraften? 

11 oktober: Hållbar Kemi 2030 

13–14 oktober: JSPS Sweden-Japan Joint Colloquium 

“Nuclear Energy and Nuclear Applications” 

15 november: NR-frukost med Olof Persson 

17 november (via länk): Kompetensförsörjning i 

ett långt perspektiv - industrins ansvar och roll. 

Akademisammankomst 

5 december: Årsmöte och teknikafton 

IVA Syd 

Ordförande: Direktör Lennart Fredenberg 

(Avd I) 2011–2013 

Vice ordförande: Senior Advisor Claes-Göran 

Beckeman, (Avd X), 2011–2013 

Vice ordförande: Vice verkställande direktör 

Cristina Glad (Avd XI) 2009–2011 

Möten/studiebesök: 

9 februari: Studiebesök vid Välinge Innovation AB. 

Medverkande: Darko Pervan, vd, Niclas Håkansson, 

dir R&D Surface Technology, Per Nygren, dir 

Fold Down System och Svante Bernow, infochef. 

12 maj: Transport 2030 – presentation av IVAprojektet. 

Medverkande: Jonas Sundberg, huvudprojektledare 

och Stefan Gustafsson, regionchef 

Sweco Infrastructure. 

18 augusti: Frukostmöte på Procordia Food AB – 

samarrangemang mellan IVAs Näringslivsråd och 

IVA Syd. Medverkande: Eystein Mitsem, produktionsdirektör 

och Göran Sajland, kvalitetschef. 

20 september: Mobiltelefonutvecklingen i Lund 

– Vem gör vad och vad är på gång? Seminarium 

på STEricsson. Medverkande: Joakim Nelsson, 

Head of Industry Collaboration and Asset 

Management, Sony Ericsson, Björn Ekelund, Head 

of Ecosystems and Research, STEricsson Sven 

Mattisson, Senior Expert Ericsson. 

11 oktober: Bredbandsindustrins utveckling och 

utmaningar. Medverkande: Per Ödling, akademisekreterare, 

IVA. 

6 december: Årsmöte med IVA Syd. 

6 december: Teknikafton med IVA Syd. 

Medverkande: Björn O. Nilsson (Avd X), vd IVA. 

NÄRINGSLIVSRÅDET 

Ordförande: Direktör Erik Lautmann (Avd VI) 

(2010–2012) 

Vice ordförande: Styrelseledamot Marie Ehrling, 

Nordea m fl, (Avd VI) (2009–2011) 

Vice ordförande. Bankdirektör Peter Nygårds, 

Swedbank, (2010–2012) 

Verkställande direktör Pia Sandvik-Wiklund, 

Länsförsäkringar Jämtland (2010–2012) 

Direktör Kjell Johansson, AB Recipharm 


Styrelseordförande Peter Wallenberg, FAM – 

Foundation Asset Management (2011–2013) 

Verkställande direktör Lars-Eric Aaro, LKAB 


Verkställande direktör Åke Svensson, Teknikföretagen 

(2010–2012) 

Senior Partner Annette Brodin Rampe, 

Brunswick Group (2011–2013) 

Antal ledamöter och kontaktpersoner 

Näringslivsrådet bestod i slutet av 2011 av omkring 

190 företag, statliga verk och organisationer 

som bedriver, nyttjar eller finansierar teknisk 

forskning och utveckling. Dessa representerades 

av 194 ordinarie ledamöter, 85 ersättare och 254 

kontaktpersoner. 

NRs årsmöte den 24 november 2011 

Det hållbara företaget – är CSR lönsamt?


Inledare: Erik Lautmann, Chairman of IVA’s 

Business Executives Council 

International Expertise Human Advocacy 

Benoit La Salle, President and CEO Semafo, a 

Canadian mining company active in West Africa 

Comment Anders Furbeck, Director Urban 

Transformation, LKAB 

The CSR agenda of two Swedish companies 

Klas Balkow, CEO Clas Ohlson 

Steve Howard, Chief Sustainability Officer IKEA 

Group 

What is of most importance of the companies’ 

engagement in CSR? 

Anna Gustafsson, responsible for the Business 

Sector and Human Rights, Amnesty International 

Håkan Wirtén, Secretary General WWF Sweden 

NR frukostmöten 2011 

4 februari: Carl-Henric Svanberg, BP 

17 februari: Håkan Buskhe, Saab 

23 mars: Öystein Löseth, Vattenfall 

13 april: Anders Nyrén, Industrivärden 

13 april: Samarkand (Ludvika) 

29 september: Annika Falkengren, SEB 

12 oktober: Ronnie Leten, Atlas Copco 

15 november: Olof Persson, Volvo AB (Göteborg) 

18 november: Keith McLoughlin, Electrolux 

1 december: Lars-Eric Aaro, LKAB (Luleå) 

8 december: Rickard Gustafson, SAS 

INDUSTRIFORSKARGRUPPEN, IFG 

IVAs Industriforskargrupp (IFG) bygger upp nätverk 

mellan yngre beslutsfattare i näringslivet och 

forskare inom högskolevärlden. IFG har femton 

medlemmar med treåriga mandat. I nätverket IFG 

Alumni samlas ett hundratal tidigare medlemmar. 

Deltagare i gruppens resa till 

San Francisco 15–22 oktober 2011 

Ordförande Eva Wigren, Teknikföretagen 

Alf Andersson, Volvo Personvagnar AB 

Patrik Andreasson, Vattenfall Research & 

Development AB 

Ruben Aronsson, SBUF 

Niclas Damsgaard, Sweco Energuide AB 

Pia Falk, Saab Electronic Defense Systems 

Torbjörn Keisu, Ericsson AB 

Anna Körner, SCA Global Hygiene Category 

Mikael Larsson, Swerea MEFOS AB 

Jan Lif, Stora Enso Packaging 

Johan Lund, AstraZeneca R&D 

Sofia Medin, Näringsdepartementet 

Daniel Ringheim, Merinigh AB 

Johan Tiberg, Bombardier Transportation 

Susanne Wallenborg, GE Healthcare Life Sciences 

Per Wiklund, Nynas AB 

Annika Zika-Viktorsson, Vinnova 

IFG-sekreterare 

Ingrid Janssson, IVA 

Studiebesök 

Mumm Napa, Rutherford 

Exportrådet i San Francisco – Swedish Trade 

Council SF 

Möte med Generalkonsul Barbro Osher 

VMware Inc 

Parsons Brinkerhoff 

Bombardier 

Bechtel 

Lockheed Martin, San Jose 

University of California, Berkeley 

Stanford University, Stanford, CA 

Chevron Headquarters, San Ramon 

Google Inc 

Ericsson Inc. 

ÖVRIGA AKTIVITETER 

12 januari 

Transport 2030 – förslag till ett forum för strategiutveckling 

i transportsektorn 

Talare: Ulrika Francke, Tyréns AB, Torbjörn 

Suneson, Trafikverket, Ove Pettersson, Vinnova, 

Lars-Göran Rosengren, Volvo Technology AB, 

Annika Stensson-Trigell, KTH, Jan Nylander, 

Transportforskningsutredningen 

18 januari 

Esbri arrangerar: Intellektuella tillgångar -¬ Hur 

man bygger företag i en kunskapsbaserad 

Talare: Professor Ulf Petrusson, Handelshögskolan 

vid Göteborgs universitet 

2 februari 

Avslutningsseminarium: Transportsystem för 

hållbar utveckling och konkurrenskraft 

Talare: Björn O Nilsson, VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 

Jonas Sundberg, 

huvudprojektledare, Arne Kaijser, KTH, Samuel 

Henningsson, Netport Karlshamn, Ove Pettersson, 

Vinnova / Agneta Wargsjö, Trafikverket, 

Ulrika Francke, Tyréns AB, ordförande styrgruppen, 

Staffan Håkanson, styrgruppsmedlem 

Transport 2030, ordf. IVAs avdelning VI, Ulrika 

Francke, ordförande syrgruppen Transport 

2030, Marina Fransson, Näringsdepartementet, 

Transportenheten 

7 februari 

Teknikdelegation – Vändpunkt Sverige. 

Presentation av Teknikdelegationens betänkande 

för IVA Väst som även samlade några av Västsveriges 

nyckelaktörer för att tillsammans med 

delegationens ordförande belysa utmaningar och 

handlingsalternativ. 

14 februari 

En starkare tjänstesektor – konsekvenser för 

näringsliv, ledarskap och politik 

Talare: Catharina Håkansson Boman, statssekreterare 

Näringsdepartementet, Eva Gidlöf, Executive 

Vice President Scandinavia, Tieto , Thomas 

Berglund, CEO Capio, Magnus Henrekson, vd 

Institutet för Näringslivsforskning, Michael Wolf, 

vd och koncernchef Swedbank, Mats Tystrup, 

forskare Handelshögskolan i Stockholm 

22 februari 

Innovate or stagnate – How do we promote, 

incentivize and reward innovation? The Swedish 

innovation climate in a global context. IVA och 

GE bjöd in till ett seminarium för att diskutera 

innovationsklimatet i Sverige. 

Talare: Björn O. Nilsson, VD IVA, Anders Nyberg, 

Politiskt sakkunnig Näringsdepartementet 

Antoine Harary Director StrategyOne, Magnus 

Breidne, IVA, Paneldiskussion med, representanter 

från bland annat IVA, Energimyndigheten, 

Volvo, GE, och ClimateWell 

24 februari 

Hur kan en effektivare statlig förvaltning bidra till 

ett bättre innovationsklimat? 

Frukostmöte med Innovation för tillväxt 

Talare: Christina Lugnet, generaldirektör Tillväxtverket, 

Kristina Alsér, landshövding Kronobergs 

län, Göran Arvidsson docent, Yvonne Gustafsson, 

Statskontoret, Måns Collin, IVAs avd IV Kemiteknik, 

Petter Hallman, McKinsey & Company 

17 mars 

Tillväxtdagarna i Göteborg 

Innovation för tillväxt deltog i debatt om: Innovationspolitik 

som leder till innovationer som leder 

till nya jobb, med bl a Sven-Otto Littorin. 

21 mars 

Dialog för stärkt innovationskraft 

Workshop med Innovation för tillväxt och Reglab 

Medverkande: Kristina Alsér, landshövding 

Kronobergs län, ordförande för Regional dialog, 

Mats Granér, ordförande Reglab, Antti Valle, 

Head of Division, Innovation Department, Finnish 

Ministry of Employment and the Economy, 

Vesa Kojola, Head of unit, Centre for Economic 

Development, Transport and Environment, 

Tekes, Finland, Thomas Alslev Christensen, Head 

of division for Innovation Policy, Forskningsoch 

Innovationsstyrelsen, Denmark, Bent Mikkelsen, 

chef för avdelningen Verksamhets- och 

Kompetensutveckling Regional utveckling, 

Region Midtjylland, Denmark. Moderator: Peter 

Kempinsky, Kontig 

22 mars 

Hur ökar vi innovationskraften i svensk forskning? 

IVAs vd Björn O. Nilsson deltog vid ett seminarium 

arrangerat av VINNOVA och Fastelaboratoriet 

vid Luleå Tekniska Högskola. 

Talare: Hasse Johansson, styrelseordförande 

VINNOVA, Björn O. Nilsson, VD Ingenjörsvetenskapsakademin, 

Ann-Marie Hermansson, 

vicerektor Chalmers, Ulf Lindberg, VD Enhancer, 

Kajsa Björn, Epsilon tidigare Fastelaboratoriet 

vid Luleå tekniska universitet, Magnus Karlberg, 

Fastelaboratoriet vid Luleå tekniska universitet 

Jennie Nordborg, VINNOVA 

23 mars 

Nya nervceller i gamla hjärnor. Akademisammankomst 

och utdelning av AkzoNobel Science 

Award Sweden 

Talare: Professor Lena Treschow Torell, akademiens 

preses, professor Anders Ynnerman, juryns 

ordförande, Leif Darner, medlem i koncernledningen, 

AkzoNobel, Amsterdam, Holland, 

professor Jonas Frisén, Karolinska Institutet, inst. 

för cell och molekylärbiologi, professor Björn O. 

Nilsson, IVAs verkställande direktör 

30 mars 

Klimatförändringar och ekonomisk tillväxt 

Talare: Ekonomiprofessorerna John Hassler, Per 

Krusell och Torsten Persson 

14 april 

Nya produkter från skogen. Seminarium 

i sam arrangemang mellan KSLA och IVA 

Talare: Magnus Breidne, projektchef, IVA, Åke 

Barklund, vd, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien 

(KSLA), Magnus Wålinder, centrumledare 

EcoBuild, SP Trätek/KT, Kristina Wickholm, 

forskningsledare, Innventia, Ola Hildingsson, 

VD, Domsjö Fabriker, Lars Wågberg, professor, 

KTH. Moderator: Johan Lindman, vd, Stora 

Enso Skog 

15 april 

Prioritering i innovationssystemet – Nödvändigt? 

Hur? Av vem? Frukostmöte med Innovation för 

tillväxt 

Talare: Björn O. Nilsson, vd IVA, Ola Asplund, IF 

Metall, Maria Dahl-Torgersson, VINNOVA, Ulla- 

Britt Fräjdin Hellqvist, Fräjdin & Hellqvist AB, 

Håkan Gergils, IVA, Göran Sandberg, Knut och 

Alice Wallenbergs stiftelse, Sverker Sörlin, KTH, 

Ted Fjällman, IVA 

9 maj 

The nuclear accident in Fukushima 

Talare: Björn O. Nilsson, vd, IVA, Dr. Thomas 

Linnemann, Technical advisor at VGB 

PowerTech’s Nuclear Power Plants Competence 

Center, Ryuma Ohora, First Secretary, Science 

Attache,Embassy of Japan in Stockholm, Lennart 

Carlsson, Director of Nuclear Power Plant Safety, 

Swedish Radiation Safety Authority, Per Lindell, 

Senior Advisor, E.ON, Magnus Reinsjö, Head of 

Systems Intelligence, Production Nuclear Vattenfall 

AB. Moderator: Lars Gunnar Larsson, SiP 

Nuclear Consulting 

18 maj 

Kompetensförsörjning för innovation och tillväxt 

Frukostmöte med Innovation för tillväxt 

Talare: Annika Lundius, Leona Achtenhagen, 

Jönköping International Business School, 

Frida Andersson, Tillväxtverket, Johan Blom, 

Myndigheten för yrkeshögskolan, Svante Bylund, 

IF Metall, Stefan Bengtsson, Chalmers, Eva-Lisa 

Höglund, Arbetsförmedlingen, Nils Karlson, 

Ratio, Håkan Larsson, AstraZeneca, Thomas 

Malmer, Naturvetarna 

8 juni 

Privatisering av välfärdsområdet – hot och 

möjligheter 

Årsmöte och seminarium med Tjänsteinitiativet 

Talare: Marie Ehrling, Tjänsteinitiativets ordförare, 

Henrik Jordahl, forskare på Institutet för 

Näringslivsforskning (IFN), Eric Giertz, vicerektor 

på KTH 

4 juli 

Innovation för framtiden I 

Innovation för tillväxt arrangerade seminarium 

under Almedalsveckan. 

Talare: Cecilia Schelin Seidegård, landshövding 

Gotland , Björn O. Nilsson, vd IVA, Johan Carlstedt, 

huvudprojektledare Innovation för tillväxt, 

Susanne Ås Sivborg, gd PRV, Åke Svensson, vd 

Teknikföretagen, Pontus Braunerhjelm, professor 

KTH, Christina Lugnet, gd Tillväxtverket, 

Charlotte Brogren, gd Vinnova, Kristina Alsér, 

landshövding Kronoberg, Cecilia Schelin Seidegård, 

landshövding Gotland 

5 juli 

Vägen till hållbar mobilitet 

Transport 2030 arrangerade seminarium under 

Almedalsveckan. 

Talare: Charlotte Brogren, generaldirektör 

VINNOVA, Urban Karlström, regionråd i Region 

Skåne, Pia Kunhult, regionråd i Region Skåne, 

Mikael Stöhr, vd Green Cargo, Jan-Eric Sundgren, 

direktör AB Volvo, Gunnar Malm, generaldirektör 

Trafikverket, Jonas Sundberg, huvudprojektledare 

Transport 2030, Björn O. Nilsson, vd IVA. 

Moderator: Sharon Jåma 

6 juli 

Innovation för framtiden II 

Innovation för tillväxt arrangerade seminarium 

under Almedalsveckan. 

Talare: Johan Carlstedt, huvudprojektledare 

Innovation för tillväxt, IVA, Henrik Arwidsson, 

Ung Innovationskraft – en advisoryboard inom 

VINNOVA och Tillväxtverket, Charlie Hansson, 

vd Chas, Christina Lampe-Önnerud, vd Boston 

Power, Oscar Lundin, Ung Omsorg, Erik Begtzboe, 

ordförande Moderata Ungdomsförbundet, 

Rebecka Carlsson, språkrör Grön Ungdom, Aron 

Modig, förbundsordförande Kristdemokratiska 

Ungdomsförbundet, Linda Nordlund, 1:e vice 

ordförande Liberala Ungdomsförbundet, Representanter 

för Centerns Ungdomsförbund, SSU 

och Ung Vänster. Moderator: Sharon Jåma 

26 september 

Internet of Things (IoT) – från affärsnytta till 

sensorer 

Talare: Magnus Breidne, projektchef IVA, Östen 

Frånberg, projektledare IVA, Anders OE Johansson, 

ProcessIT Innovations LTU, Åke Kruukka,

68 | dokumentation 

verksamhetschef nya teknologier LKAB, Markus 

Bylund, PhD SICS, Bo Normark, vd PowerCircle, 

Mikael Gidlund, ABB Corporate Research Area 

Coordinator, Per-Åke Olsson, VD Viktoria 

Institutet, Bo Raattamaa, CEO GS1, Christer 

Norström, VD SICS, Mattias O´Nils, professor 

Mittuniversitetet, Per Gunningberg, professor 

Uppsala universitet, Andreas Hessler, Program 

Director, Ericsson , Hans Dahlberg, affärsutvecklare 

TeliaSonera, Adam Dunkels, PhD Senior 

scientist SICS 

3 oktober 

Starkare forskning för starkare skola 

Seminarium med IVAs projekt Agenda för 

Forskning 

Talare: Erland Hjelmquist, styrgruppsledamot 

Agenda för forskning samt huvudsekreterare 

FAS, Gunnar Svedberg, styrgruppsledamot 

Agenda för forskning samt fd vd Innventia, 

Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt 

arbete, Högskolan i Jönköping, Anna Ekström, 

generaldirektör Skolverket, Bertil Östberg, 

statssekreterare Utbildningsdepartementet, 

Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt 

arbete, Högskolan i Jönköping, Anna Ekström, 

generaldirektör Skolverket, Bertil Östberg, 

statssekreterare Utbildningsdepartementet, 

Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, 

Stockholms universitet, Per-Arne Andersson, 

chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad, 

Sveriges Kommuner och Landsting. 

Moderator: Johannes Hylander 

10 oktober 

Överlämning av Innovationsplan Sverige 

Slutseminarium med IVAs projekt Innovation 

för tillväxt 

Talare: Lena Treschow Torell, preses IVA, Björn O. 

Nilsson, vd IVA, Marcus Wallenberg, ordförande 

SEB, ordförande Innovation för tillväxt, Johan Carlstedt, 

huvudprojektledare Innovation för tillväxt, 

Ilija Bataljan, Dombron AB, Angeles Bermudez- 

Svankvist, Arbetsförmedlingen, Pontus Braunerhjelm, 

Entreprenörskapsforum, Lisa Lindström, 

Doberman, Åke Svensson, Teknikföretagen, Annie 

Lööf, näringsminister. Moderator: Sharon Jåma 

18 oktober 

Mentor4Research Avslutningskonferens 

Talare: Björn O. Nilsson, vd IVA, Nils-Robert 

Persson, entreprenör, Anders Gezelius, Nationell 

projektledare Mentor4Research. Moderator: 

Henrik Frenkel 

27 oktober 

Innovation for growth – Successful international 

innovation practices 

IVAs Royal Technology Forum 2011 

Talare: Annika Rembe, Director-General SI, 

Björn O. Nilsson, President IVA, Professor 

Christian Ketels, Principal Associate, Institute for 

Strategy and Competitiveness, Harvard Business 

School, USA, Professor XUE Lan, Dean of School 

of Public Policy and Management, Tsinghua 

University, China, Ms. Laure Reinhart, Deputy 

General Manager Innovation and Technology, 

OSEO, France, Dr Subra Suresh, Director, 

National Science Foundation, Mr. Siimon Vaske, 

Technology Transfer Manager, KTH Innovation, 

KTH – Royal Institute of Technology, Erik Odén, 

CEO Mantex AB. Moderator: Dr Magnus 

Breidne, Executive Director of Projects, IVA 

16 november 

Chester Carlsons forskningspris 

Xerox delade ut Chester Carlsons Forskningspris 

som instiftades 1985 och som förvaltas av IVA. 

Talare: Johannes Karlsson, forskare vid Umeå 

Universitet, Rüdiger Lincke, forskare vid Linnéuniversitetet, 

Lena-Maria Öberg, forskare vid 

Mittuniversitetet, Björn O. Nilsson, vd IVA 

30 november 

Högskola med eller utan forskningsanknytning? 

Frukostseminarium med IVAs projekt Agenda 

för forskning 

Talare: Lars Anell, styrgruppsledamot Agenda 

för forskning, Anders Broström, ordförande 

Vetenskapsrådet och projektledare Agenda för 

forskning, Lars Haikola, universitetskansler Högskoleverket, 

Helen Dannetun, rektor Linköpings 

universitet. Moderator: Joakim Rådström, IVA 

12 december 

Se Ongame! 

Studiebesök med IVAs Tjänsteinitiativ 

Talare: Peter Bertilsson, VD Ongame 

14 december 

Ny innovationsstrategi och nya satsningar för 

Norrbotten. Seminarium i samarbete mellan IVA, 

LKAB och Luleå Tekniska Högskola 

Talare: Per Ödling, akademisekreterare IVA, Lars- 

Eric Aaro, vd och koncernchef LKAB, Lena Liljebäck, 

chef Uppföljning, Arbetsförmedlingen, Johan Sterte, 

rektor Luleå Tekniska Universitet, Anders Granberg, 

North Sweden Data Center Location, Johan 

Carlstedt, projektledare IVA, Staffan Bjurulf, Region 

Värmland, Sara Modig, Näringsdepartementet. 

Moderator: Håkan Alfon, Framtidslyftet 

STYRGRUPPER I IVAs PROJEKT 

Agenda för forskning 

Ordförande: Tekn dr h c Arne Wittlöv (Avd I) 

Styrelseordförande Lars Anell, Vetenskapsrådet 

Generaldirektör Rolf Annerberg, Formas 

Generaldirektör Charlotte Brogren, VINNOVA 

(Avd XI) 

Professor Erland Hjelmquist, FAS 

Civilingenjör Hasse Johansson, f d Scania (Avd I) 

Verkställande direktör Lars-Erik Liljelund, Mistra 

Rektor Karin Markides, Chalmers (Avd IV) 

Verkställande direktör Björn O. Nilsson, IVA 

(Avd X) 

Verkställande direktör Lars Rask, SSF 

Verkställande direktör Madelene Sandström, 

KK-stiftelsen (Avd XI) 

Verkställande direktör Gunnar Svedberg, Innventia 

AB (Avd IV) 

Styrelseordförande Daniel Tarschys, Riksbankens 

Jubileumsfond 

Projektledare: Elin Vinger, IVA och tekn dr 

Anders Broström, IVA 

Mentor4Research (projektgrupp) 

Ordförande: Rolf Skoglund (Avd XII) 

Johan Ahlström, Regional Projektledare 

Mats Espander, Regional Projektledare 

Jan-Erik Gustavsson, Regional Projektledare 

Anders Nordström, Regional Projektledare 

Björn Sjöholm, Regional Projektledare 

Magnus Breidne, Projektchef IVA 

Kirsti Häcki, Projektassistent IVA 

Projektledare: Anders Gezelius, Strategize 

NTA – Naturvetenskap och teknik för alla 


(Avd X) 

Utbildningsdirektör Annabella Kraft, Södertälje 

kommun 

Professor Sven-Olof Holmgren, KVA/NTA 

Utveckling 

Professor Ulf Lindahl,Uppsala universitet, KVA 

Gillis Persson, NTA Produktion och Service 

ekon. för. 

Innovation för tillväxt 

Ordförande: Styrelseordförande Marcus 

Wallenberg, SEB 

Landshövding Kristina Alsér, Jönköpings län 

Styrelseordförande Lars Backsell, Recipharm 

(Avd X) 

Professor Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum 

(Avd XI) 


(Avd XI) 

Executive vice president Anders Ekblom, 

AstraZeneca 

Verkställande direktör Johan Hernmarck, Provider 

Venture Partners 

Generaldirektör Christina Lugnet, Tillväxtverket 

Vice verkställande direktör Annika Lundius, 

Svenskt Näringsliv 

Förbundsordförande Stefan Löfven, IF Metall 


(Avd X) 

Verkställande ledamot Göran Sandberg, Knut 

och Alice Wallenbergs stiftelse (Avd VIII) 

Styrelseordförande Melker Schörling, Melker 

Schörling 

Projektledare: Johan Carlstedt, IVA 

Transport 2030 

Ordförande: Verkställande direktör Ulrika 

Francke, Tyréns AB (Avd III) 

Landshövding Minoo Akhtarzand, Länsstyrelsen 

i Jönköpings län 


Staffan Håkanson, Swedtrain (Avd VI) 

Styrelseordförande Håkan Larsson, Schenker AB 

Verkställande direktör Erik Lautmann, Jetpak 

Group (Avd VI) 

Direktör Dan Lundvall, Luftfartsverket 

Verkställande direktör Kent Eric Lång, Mecel AB 

Projektchef Thomas Malmer, IVA 

Verkställande direktör Åke Niklasson, Volvo 

Logistics AB 

Tekn dr Lars-Göran Rosengren, AB Volvo (Avd XI) 

Verkställande direktör Elisabet Salander Björklund, 

Bergvik Skog (Avd VIII) 

Senior vice president Lars Stenqvist, Scania CV AB 

Strategidirektör Torbjörn Suneson, Vägverket 

Projektledare: Jonas Sundberg, Sweco 

Energiboken/Aspekter på energi 

Professor Bengt Kasemo, Avd II 

Utvecklingsledare Gerd Bergman, NTA 

Professor Eric Giertz, Avd VI 

Projektledare Dick Hedberg, Energiutskottet, 

KVA 

Direktör Christer Sjölin, Avd IV 

Professor Harry Frank, Avd II 

Projektledare: Elin Vinger och Anna Lindberg 

UTMÄRKELSER, STIPENDIER 

OCH PRISER 

Stor Guldmedalj 

Direktör Leif Johansson tilldelas IVAs stora 

guldmedalj 2011 för utomordentliga insatser att 

utveckla och profilera stora svenska koncerner 

som Electrolux och Volvo med teknik och 

marknad som drivkrafter för affärer på en global 

spelplan med mycket stark konkurrens. 

Guldmedaljer 2011 

Professor emerita Marie Nisser 

för synnerligen framstående insatser för att 

bevara, och i nya sammanhang bruka industrihistoriskt 

värdefulla miljöer, samt för att etablera 

industriminnesforskning som en akademisk 

disciplin i Sverige och internationellt. 

Tekn dr h c Hans Wallstén 

för framstående insatser som uppfinnare 

och entreprenör. Wallstén har sett behov av 

nyutveckling inom många olika områden och utgående 

ifrån egna idéer förverkligat dessa fram till 

färdiga produkter, vilka har varit av stor betydelse 

för såväl samhället som den enskilde. 

Professor Anders Ynnerman 

för banbrytande insatser inom visualisering och 

fysisk simulering för datorgrafik och ett nyskapande 

ledarskap. 

Årets minnesskrift hyllade 

Sofia Kovalevskaja (1850–1891) 

Sofia Kovalevskaja tilldelades årets minnesskrift 

för sin stora betydelse inom matematikens område, 

grunden för all ingenjörsverksamhet. Hon 

lyckades trots kraftigt motstånd från dåtidens 

universitetsvärld bli Sveriges första kvinnliga 

professor och världens första kvinnliga professor i 

matematik. Författare Ingegerd Palmér. 

AkzoNobel Science Award Sweden 

För att uppmuntra och premiera gränsöverskridande 

forskning delade IVA för sjunde gången ut 

ett pris donerat av AkzoNobel. Priset delades ut 

på IVAs Akademisammankomst den 23 mars. 

2011 års pristagare är professor Jonas Frisén som 

tilldelas priset för banbrytande och gränsöverskridande 

insatser inom regenerativ medicin. 

Jonas Frisén är professor i stamcellsforskning vid 

institutionen för cell- och molekylärbiologi vid 

Karolinska Institutet. 

Chester Carlssons Forskningspris 

Chester Carlssons Forskningspris gick 2011 till 

Rüdiger Lincke vid Linnéuniversitetet. Rüdiger 

Lincke får priset för sin forskning kring industriella 

informationssystem. 

Priset instiftades 1985 till minne av Chester 

Carlsson, en svenskättling som uppfann kopieringsmaskinen. 

Vinnaren utses av Xerox och IVA. 

Stockholm Industry Water Award 

Stockholm Industry Water Award gick 2011 till 

Nestlé. De utsågs till 2011 års vinnare av Stockholm 

Industry Water Award för sitt arbete för 

en förbättrad vattenförvaltning i såväl sin interna 

verksamhet som i hela logistikkedjan. 

Priset uppmärksammar företag som bidrar till 

en hållbar vattenförvaltning genom minskad 

förbrukning och miljöpåverkan. Priset instiftades 

år 2000 av Stockholm Water Foundation i samarbete 

med IVA och World Business Council for 

Sustainable Development. Det administreras av 

Stockholm International Water Institute (SIWI). 

Mentor4Research 

Ulrica Almhöjd, forskare i kariologi, Sahlgrenska 

akademin; Institutionen för odontologi vid 

Göteborgs universitet, får mentorprogrammet 

Mentor4Researchs forskningsstipendium på 

100 000 kronor. 

Mentor4Research drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 

(IVA) med VINNOVA som 

samarbetspartner och finansiär. Projektet ska 

ge duktiga forskare bättre kontaktnät inom näringslivet 

samt lära dem se den egna forskningens 

kommersiella potential. 

Över en miljon till Hans Werthénstipendiater 

IVA delade under 2011 ut drygt 3 miljoner kronor 

från Hans Werthén-fonden. Stipendierna gick


till 25 unga akademiker, för studier eller arbete 

utomlands. Stipendierna riktar sig till mastersstuderande 

och forskare vid universitet och 

näringsliv inom främst naturvetenskap, teknik, 

ekonomi eller juridik. Stipendiaternas arbete ska 

kunna vara till industriell nytta. 

REVISORER 

Landshövding Per-Ola Eriksson sedan 15 november 

2011, dessförinnan fd Justitieråd Bo Svensson 

Professor Lars-Gunnar Mattsson (Avd VI) 

Aukt revisor Jan Larsson 

Hans Werthén-fonden instiftades 1990 för att 

hylla Hans Werthén, som var tekniker och företagsledare, 

främst inom Ericsson och Electrolux. 

Det är också dessa två företag som donerat 

grundkapitalet. 

Revisorssuppleanter 

Civilekonom Bertil Edlund (Avd VI) 

Aukt revisor Jan Palmqvist 

IVAs PLACERINGSRÅD 

BESVARADE REMISSER 

IVAs synpunkter på Remiss av EU-kommissionens 

förslag till ramprogram för forskning och innovation 

2014–2020 (U2011/661/F) 

Anne-Marie Pålsson (ordf) 

Kerstin Hessius 

Börje Ekholm 

Björn O. Nilsson 

Lotta Thörn 

IVAs synpunkter på E-legitimationsnämndens och 

svens e-legitimation (SOU 2010:104) 

IVAs synpunkter på Bättre regler för elektroniska 

kommunikationer (Ds 2010:19) 

IVAs synpunkter på Översyn av myndighetsstrukturen 

för Sverige, handels- och investeringsfrämjande 

(DS 2022:29) 

PUBLIKATIONER 

IVA-aktuellt 2011 

Under året kom tidningen ut nio gånger. Totalt 

distribuerades drygt 57 557 exemplar. IVAaktuellt 

når läsare i 35 länder. Upplagan har vid 

alla utgivningstillfällen varit över 6 300. Fler än 

200 prenumeranter tillkom via webb och mejl. 

Hälften av alla artiklar är direkt genererade av 

IVAs verksamhet. 86 av IVAs möten (akademi, 

projekt och NR) har refererats. Därutöver har 

flera ledamöter blivit intervjuade. Företagande, 

energi, miljö, forskning och innovation har varit 

de ämnen som fått störst spaltutrymme. Totalt 

innehöll IVA-aktuellt 203 längre artiklar och 285 

notiser. Redaktionen har därutöver publicerat ett 

40-tal kortare nyhetsartiklar på iva.se. 

IVAs Tjänsteinitiativ har fått särskild uppmärksamhet. 

Dels genom referat från verksamhetens 

seminarier, dels genom intervjuer med i sammanhanget 

relevanta personer. 

IVA-M-serien 

IVA-M 422 Innovationsmagasinet – Från jordbruk 

till spetsigaste spetsteknik, 2011, 40 s. 

IVA-M 423 INNOVATIONSPLAN SVERIGE 

– underlag till en svensk innovationsstrategi, 

2011, 48 s. 

IVA-M 424 Minnesskrift, A Tribute to the 

Memory of Sonya Kovalevsky (1850–1891), 

2011, 44 s. 

ANSLAG TILL IVAS VERKSAMHET 

Akademien mottar externa anslag till specifika 

projekt som annars inte skulle komma till stånd 

och som vi därför särskilt vill tacka för. Nedan 

redovisas givare till IVAs pågående projekt av 

anslag överskridande 500 kkr. 

Energimyndigheten 

Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond 

Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap 

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och 

samhällsbyggande 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 

Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 

Näringsdepartementet 

Riksbankens Jubileumsfond 

Sida 

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling 

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 

Stiftelsen för Strategisk Forskning 

Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs 

Minnesfond 

Svenska Institutet 

Svenskt Näringsliv 

Tillväxtverket 

Vinnova 

Ångpanneföreningens forskningsstiftelse 

IVAs KANSLI 

IVAs kansli finns på Grev Turegatan i Stockholm. 

Inom kansliet återfinns ett antal funktioner 

som på olika sätt bidrar till att driva och serva 

akademiens verksamhet. Kansliet består av IVAs 

ledningsgrupp samt en stab för projekt- och 

akademiärenden, kommunikation, ekonomi och 

personal, fastighet, it och kopiering, redaktion för 

tidningen IVA-aktuellt samt IVAs Konferenscenter. 

Under perioder kompletteras kansliets fasta 

stab med personer verksamma i IVAs projektverksamhet. 

Följande personer har arbetat på 

IVAs kansli under året: 

IVAs ledningsgrupp 2011. 

Ted Fjällman, projektledare 

Lars Fog, fastighetschef 

Anna-Karin Friskopps, konferensbokning 

Östen Frånberg, projektledare 

Patric Holmström, serviceansvarig it 

Kirsti Häcki, projektassistent 

Per Isaksson, kommunikatör 

Ingrid Jansson, avdelningskoordinator 

Camilla Koebe, kommunikationschef 

Malin Kratz, konferensbokning 

Henrik Lagerträd, kommunikatör 

Jacob Lehmann, konferensservice 

Kenneth Leverbeck, redaktör och skribent 

Anna Lindberg, kommunikatör 

Hampus Lindh, projektledare 

Ann-Margret Malmgren, assistent 

Björn O. Nilsson, verkställande direktör 

Jan Nordling, projektledare 

Lennart Ohlsson, vaktmästare 

Rickard Olsson, driftsansvarig it 

Marie Owe, vd-assistent 

Johan Persson, projektledare 

Joakim Rådström, pressansvarig 

Pär Rönnberg, chefredaktör och ansvarig utgivare 

Johan Schuber, projektledare 

Åsa Sjöberg, konferenschef 

Markus Strömberg, konferensservice 

Ulla Svantesson, internationell koordinator 

Arvid Söderhäll, projektledare 

Marika Thunberg Petersson, kanslikoordinator 

Lotta Thörn, ekonomichef 

Elin Vinger, projektledare 

Jan Westberg, kommunikatör 

Per Ödling, akademisekreterare 

IVAs ledningsgrupp 

Består av akademiens vd samt ledarna för 

akademiens kanslifunktioner. Ledningsgruppen 

svarar för akademiens löpande 

verksamhet och att i enighet med akademiens 

verksamhetsmål driva såväl akademi- som 

programverksamhet. 

Verkställande direktör Professor Björn O. Nilsson 

Fastighetschef Lars Fog 

Kommunikationschef Camilla Koebe 

Projektchef Magnus Breidne 

Vd-assistent Marie Owe 

Ekonomichef Lotta Thörn 

Akademisekreterare Per Ödling 

IVA-M 425 Strategic Performance Assessment 

for ESA’s Melissa Project, 2011, 24 s. 

IVA-M 426 Immateriella rättigheter och 

ekonomiska incitament– En kortfattad översikt 

av kunskapsläget, 2011, 40 s. 

OMBUDSMAN 

Regeringsråd Erik Nymansson sedan 20110510, 

dessförinnan Marianne Eliason 

Lena Anderson, redovisningsekonom 

Caroline Ankarcrona, projektledare 

Britta Aulio, konferensbokning 

Ann-Margret Back, assistent 

Sheryhan Benzon, konferensservice 

Jacob Bjarnason, serviceansvarig it 

Magnus Breidne, projektchef 

Robert Bwomono, AV-tekniker 

Johan Carlstedt, projektledare 

Ann Clauson, konferensbokning 

Barbara Eriksson, personalansvarig 

Staffan Eriksson, projektledare

IVAs verksamhetsberättelse för 2011 har som tema de så kallade 

grand challenges som vi står inför. Allt fler människor samsas 

på mindre yta i takt med att urbaniseringen ökar och befolkningen 

växer. Klimatutmaningar, demografiska förändringar 

och ett ökat behov av teknisk utveckling står vi inför. I detta 

sammanhang tycker vi att Jacob Felländers bild från projektet 

I want to live close to you passar bra som omslagsfoto. Jacob 

själv skriver så här: 

Jag gjorde en resa jorden runt och besökte våra mest 

befolkade storstäder. Ett experiment med analog kamera 

i syfte att fånga hela världen på en bild. Hela världen på 

ett enda multiexponerat negativ. 

Allteftersom platser och människor flöt samman framför 

mig, blev jag mer och mer fascinerad av hur nära 

varandra vi alla lever. För första gången i mänsklighetens 

historia är det fler av oss som bor i städer än på landet, 

och vi har lagt ner oändliga resurser på att skapa de mest 

makalöst infrastrukturerade urbana landskap. 

Jag kan inte sluta fascineras av dessa skapelser. Vårt sätt 

att leva på dessa plaster kan kanske tyckas groteskt men 

vi kommer faktiskt förvånansvärt bra överens i våra 

städer. Vi kanske tror oss vara annorlunda, vi kanske tror 

oss gilla eller ogilla varandra. Men ändå väljer vi att bo så 

extremt nära: bredvid, under, ovanpå. 

Nära. Nära varandra. 

jacob felländer, april 2011 

© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012 

Box 5073, 102 42 Stockholm 

Tfn: 08-791 29 00 

Fax: 08-611 56 23 

E-post: info@iva.se 

Webbplats: www.iva.se 

ISSN: 1100-5645 

ISBN: 978-91-7082-838-6 

projektledning: Anna Lindberg 

form: Pelle Isaksson & Anna Lindberg 

original: Pelle Isaksson 

texter: Cecilia Borglin & Anna Lindberg 

tryck: Edita Västra Aros 

fotografier: Erik Cronberg, Cia Österberg (Exray), 

Jan-Olof Yxell (Chalmers), Kristian Pohl, Pär Rönnberg, 

Kenneth Leverbeck, Stefan Nilsson, Lennart Wennberg, 

Jann Lipka, Göran Billeson, Ingrid Jansson, Anders Olsson, 

Peter Ringström, Sofia Andersson, Sarah Wiklund, 

Anders Nylander & Torbjörn Zadig.

VerksamhetsberÃ¤ttelse 2011 - IVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?