Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
Bilaga: Partnering för ombyggnad av väg 339, upphandlingsskedet ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1<br />
<strong>Partnering</strong> för <strong>ombyggnad</strong> <strong>av</strong><br />
väg <strong>339</strong>, <strong>upphandlingsskedet</strong><br />
etapp 2<br />
– Ett demonstrationsprojekt på<br />
initiativ <strong>av</strong><br />
IVA Anläggningsforum<br />
Stockholm den 17 november 2002<br />
Rolf Hörnfeldt,<br />
Luleå tekniska universitet,<br />
Med stöd <strong>av</strong> övriga medlemmar i projektets studiegrupp<br />
Roland Duberg, Luleå tekniska universitet<br />
Anna Rhodin, Industridoktorand Skanska, Luleå tekniska universitet<br />
Per Björnfot, Vägverket Region Norr<br />
Ulf Olsson, Banverket Projektering
2<br />
Innehållsförteckning<br />
Förord<br />
Sammanfattning<br />
1. Bakgrund<br />
1.1 Problem inom byggsektorn<br />
1.2 IVA´s anläggningsforum<br />
1.3 Objektet (väg <strong>339</strong>)<br />
1.4 Syfte<br />
1.5 Avgränsningar<br />
1.6 Metod<br />
1.7 Organisation<br />
1.8 Principiella ansatser<br />
2. Resultat <strong>av</strong> jämförande dokumentstudier<br />
2.1. Förfrågningsunderlaget<br />
2.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
2.1.2 Entreprenadform-ansvarsfördelning<br />
2.1.3 Ersättningsform<br />
2.1.4 Systemhandlingar<br />
2.1.5 Upphandling<br />
2.1.6 Kalkylerbarhet<br />
2.1.7 Utvärderingsaspekter<br />
2.2. Upphandling<br />
2.2.1 Informationsmöte<br />
2.2.2 Anbud<br />
2.2.3 Förhandling med NCC<br />
3 Diskussion och sammanfattande intervjusvar<br />
3.1. Förfrågningsunderlag<br />
3.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
3.1.2 Entreprenadform-ansvarsfördelning<br />
3.1.3 Ersättningsform<br />
3.1.4 Systemhandlingar<br />
3.1.5 Upphandling<br />
3.1.6 Kalkylerbarhet<br />
4 Rekommendationer<br />
4.1. Förfrågningsunderlag<br />
4.1.1 <strong>Partnering</strong>komceptet<br />
4.1.2 Entreprenadform-ansvarsfördelning<br />
4.1.3 Ersättningsform<br />
4.1.4 Systemhandlingar<br />
4.1.5 Upphandling<br />
4.1.6 Kalkylerbarhet<br />
5 Litteraturreferenser<br />
6 Bilagor<br />
6.1. Intervjufrågor
3<br />
Förord<br />
Detta demonstrationsprojekt <strong>av</strong>seende partneringkonceptet initierades <strong>av</strong> Kungl.<br />
Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Anläggningsforum. I samråd med Vägverket<br />
utvaldes väg <strong>339</strong> i Jämtlands län som lämpligt försöksobjekt och <strong>ombyggnad</strong>en<br />
upphandlades sedan i två etapper <strong>av</strong> Vägve rket Region Mitt. Denna rapport behandlar<br />
upphandlingen <strong>av</strong> etapp 2. Försöket hade inte kommit till stånd utan ett antal starkt<br />
engagerade personer hos IVA Anläggningsforum och Vägverket nämligen Carl-Olof<br />
Ternryd, Bo Grönwall, Nils -Erik Schmidt, Håkan Johnson, Peter Rehnman, Magnus<br />
Lundberg, Alf Hurtigh, Kjell Mycklén och Elisabet Tallving.<br />
Ett varmt tack riktas också till de personer hos anbudsgivarna som låtit sig intervjuas<br />
om sina erfarenheter <strong>av</strong> anbudsstadiet både från etapp 1 och nu etapp 2. Bo Gr önwall<br />
förtjänar ett eget extra stort tack för outtröttlig hjälp med granskning <strong>av</strong> rapportens<br />
fakta och språk.<br />
Studiegruppen för projektet<br />
(Per Björnfot, Rolf Hörnfeldt, Ulf Olsson, Roland Duberg och Anna Rhodin)
4<br />
Sammanfattning<br />
Kungl. Ingenjörsvetens kapsakademien, IVA, har bildat IVA Anläggningsforum som<br />
har initierat ett antal s.k. demonstrationsprojekt. Avsikten är att under reella<br />
betingelser pröva förslag till förändringar som kan bidra till utveckling <strong>av</strong><br />
anläggningsbranschen.<br />
Ombyggnaden <strong>av</strong> väg <strong>339</strong> i Jämtlands län, utförd enligt partneringkonceptet, är ett <strong>av</strong><br />
demoprojekten. Väg<strong>ombyggnad</strong>en upphandlas i två etapper för att kunna pröva olika<br />
förutsättningar för partnering.<br />
I denna rapport <strong>av</strong>rapporteras <strong>upphandlingsskedet</strong> för etapp 2 <strong>av</strong> väg<strong>ombyggnad</strong>en.<br />
För att följa upp demoprojekten bildades en studiegrupp med personer med beställar-,<br />
entreprenörs- och utvecklingskompetens. Studiegruppen har samlat data genom aktiv<br />
medverkan i erfarenhetsåterföringen från etapp 1, dokumentstudier och intervjuer med<br />
anbudsgivare och Vägverkets upphandlingspersonal.<br />
Projektpartnering har utvecklats i USA och är en process med vilken organisationer<br />
utvecklar en mer samverkansinriktad relation. Efter det att entreprenaden upphandlats<br />
bildas en särskild samverkansgrupp med representanter för beställaren, entreprenören,<br />
konsulten och viktiga underentreprenörer. Gruppen tar fram ett gemensamt<br />
måldokument för entreprenaden, varefter gemensam målstyrning <strong>av</strong> entreprenaden<br />
genomförs.<br />
Före start <strong>av</strong> detta demoprojekt gjorde Vägverket ett antal principiella val. AB 92<br />
skulle användas som juridiskt dokument i etapp 1 och i etapp 2 skulle en modifierad<br />
entreprenadform prövas utgående från erfarenhe terna från etapp 1. Resultatet <strong>av</strong><br />
diskussionerna kring erfarenheterna blev att som entreprenadform valdes<br />
totalentreprenad (förprojekterad). ABT 94 blev då det för etappen gällande juridiska<br />
dokumentet. Ersättningsformen är riktpris med incitament och betalning erläggs enligt<br />
verifierade självkostnader. Andelen mjuka parametrar vid anbudsvärderingen var 67<br />
% i etapp 1 och 30 % i etapp 2.<br />
Vid intervjuerna med anbudsgivarna framkom bl. a. att;<br />
• Informationen om partneringförfarandet (i förfrågningsunderlaget) ansågs i<br />
huvudsak tillräcklig.<br />
• Totalentreprenad ansågs bättre än utförandeentreprenad och intresse finns för att<br />
pröva funktionsentreprenad.<br />
• En viss oklarhet fanns dock beträffande omfattningen <strong>av</strong> åtgärder<br />
(kostnadsposter) som är specifika för partne ringprocessen.<br />
• Anbudsgivarna hade tilltro till partnering som ett sätt att bädda för kreativitet och<br />
kostnadseffektiva lösningar.<br />
• Andelen mjuka parametrar (30 %) för etapp 2 uppfattades som lagom.<br />
• Ersättningsformens principer kändes riktiga och kan bidra till kostnadseffektivt<br />
agerande.<br />
• Sidoanbud bör ej accepteras i anbud där partnering ingår. Skälet till denna<br />
inställning var en del problem som uppstått både vid upphandlingen och när<br />
sidoförslag skulle komma till utförande.
5<br />
• Riktpriset och framförallt va d som gäller beträffande reglering <strong>av</strong> detta är oklart<br />
för anbudsgivarna.<br />
Efter upphandlingen <strong>av</strong> demonstrationsprojektets två etapper har studiegruppen<br />
kommit fram till ett antal slutsatser. I korthet kan dessa sammanfattas som följer;<br />
1. En partneringledare från en tredje part bör anlitas för att tydliggöra och driva<br />
själva partneringprocessen. Kostnaden för detta bör belasta projektet och vara<br />
riktprishöjande (omfattningen ej kalkylerbar).<br />
2. En problemlösningstrappa bör införas dvs. problem som ej löses omgående (inom<br />
1-2 veckor) i produktionen lyfts till den operativa samverkansgruppen som ges en<br />
viss tid att komma överens varefter frågan lyfts till ombudsnivån.<br />
3. Allmänna bestämmelser för totalentreprenader (ABT) införs som<br />
entreprenadjuridiskt grunddokument (ABT understödjer tanken om att<br />
entreprenören tar ett visst funktionsansvar).<br />
4. Viktningen <strong>av</strong> de mjuka parametrarna för utvärdering <strong>av</strong> anbud väljs så att den<br />
totala vikten <strong>av</strong> dessa inte överstiger 30 %.<br />
5. Incitamentsfördelningen bör övergripande anges till 50/50. Incitament till<br />
specialentreprenörer bör ingå i projektets kostnader.<br />
6. Om konsulter skall ha incitament bör det vara på helheten. Studiegruppen har<br />
noterat att det i etapp 2 verkar ha varit en bra lösning med incitament för<br />
konsulten (utvärderas i kommande byggrapport). Erfarenheter från andra<br />
partneringprojekt pekar mot att det ännu ej går att entydigt rekommendera<br />
incitament i alla sammanhang.<br />
7. Om sidoanbud skall accepteras bör de vara sådana att de med mycket stor<br />
sannolikhet kommer till utförande.<br />
8. Förutsättningarna för reglering <strong>av</strong> riktpriset bör beskrivas noga.<br />
9. Kr<strong>av</strong> på partneringsamarbetet bör beskrivas kalkylerbart, t.ex. kr<strong>av</strong> på deltagande<br />
i gemensamma utbildningar.
6<br />
1. Bakgrund<br />
1.1 Problem inom byggsektorn<br />
Byggsektorn har sedan länge problem med svag produktivitetsutveckling , Jonsson [1],<br />
och i vissa fall tveksam kvalitet på slutprodukten, Byggkvalitetsutredningen [2].<br />
På senare år har uppmärksamhet också riktats mot den höga belastning på den yttre<br />
miljön som byggsektorn orsakar.<br />
En bidragande orsak till dessa problem är att byggprocessen är så fragmentiserad.<br />
Ingen part har därför det riktiga incitamentet att se till helheten utan risken är stor för<br />
suboptimeringar. Projektering, byggande respektive drift och underhåll utförs <strong>av</strong><br />
skilda företag/organisationer som saknar ekonomiska eller andra motiv för samarbete<br />
eller samråd. Det är tvärtom ofta så att beställare och entreprenör hamnar i ett<br />
motsatsförhållande. Konfrontationen gäller nästan alltid storleken på ersättningen för<br />
ändrings- och tilläggsarbeten under byggskedet. De konsultföretag som svarar för<br />
projekteringen allierar sig självklart med sin uppdragsgivare i sådana lägen.<br />
Kommunikationen mellan parterna inskränks till förhandlingar om ekonomiska<br />
ersättningar. Detta är inge n bra grogrund för samråd i frågor som rör kvalitet, funktion<br />
eller miljöaspekter.<br />
För USA beskrivs läget <strong>av</strong> Larson [3] som ”the general decline in the North American<br />
construction industry over the past two decades. This decline is evident by the gradual<br />
erosion of profit margins, increasing reliance on formal litigation to resolve disputes,<br />
concern over the quality of work,… the traditional adversial relationsship between<br />
owners and contractors often degenerates into a lose/lose relationsship for everyone<br />
except the lawyers.”<br />
Vilket fritt översatt till svenska blir ”De senaste två decennierna har nordamerikansk<br />
byggnadsindustri genomgått en allmän nedgång. Denna nedgång utmärks <strong>av</strong> gradvis<br />
försämring <strong>av</strong> vinstmarginaler, ökande benägenhet att förlita sig till formellt<br />
processande för att lösa tvister, bekymmer med kvalitet på arbetsutförande, …. Det<br />
traditionella partsförhållandet mellan beställare och entreprenörer urartar ofta till ett<br />
förlora/förlora förhållande för alla utom för juristerna .”<br />
”<strong>Partnering</strong>” utvecklades i USA i slutet <strong>av</strong> 80-talet med ambitionen att få<br />
byggsektorns aktörer att samarbeta istället för att ägna sig åt konfrontation.<br />
1.2 IVA Anläggningsforum<br />
Inom Kungl. Ingenjörs vetenskapsakademiens, IVA´s, program ”Kompetensutveckling<br />
inom Samhällsbyggnad” genomfördes delprojektet ”Anläggningar i fokus”. En<br />
arbetsgrupp bestående <strong>av</strong> representanter för anläggningsförvaltare, konsulter,<br />
entreprenörer, underentreprenörer och tekniska högskolor bildades. Syftet var att<br />
utarbeta en programskrift med förslag till vidareutveckling <strong>av</strong> anläggningsprocessen. I<br />
programskriften [4] ”Anläggningar i fokus” föreslås att IVA bildar ett särskilt s.k.<br />
anläggningsforum bestående <strong>av</strong> representanter för branschen och de ledande<br />
högskolorna. Syftet med bildande t <strong>av</strong> forumet är att skapa en mötesplats för aktörerna
7<br />
inom sektorn som stöd för prioriteringar, fortsatt bearbetning och genomförande <strong>av</strong><br />
åtgärder som diskuteras i rapporten.<br />
I rapporten föreslås vidare att s.k. demonstrationsprojekt <strong>av</strong>seende<br />
tillåtlighetsprocessen, kr<strong>av</strong>hantering och ”partnering” bör genomföras inom ramen för<br />
Banverkets och Vägverkets ordinarie verksamhetsplaner.<br />
Syftet med demoprojekten är att [4]<br />
- pröva förslag och idéer under reella betingelser.<br />
- underlätta förståelsen hos aktörerna för nya tankegångar.<br />
- förstärka och ge incitament till kompetensutveckling<br />
- ge beslutsunderlag för implementering <strong>av</strong> uppnådda resultat<br />
- kartlägga behov <strong>av</strong> forskningsinsatser<br />
Under våren 1999 föreslog Vägverkets representanter i IVA Anläggningsforum att<br />
<strong>ombyggnad</strong>e n <strong>av</strong> väg <strong>339</strong> i Jämtlands län skulle genomföras som demoprojekt enligt<br />
partneringkonceptet. Ombyggnaden genomfördes i två etapper var<strong>av</strong> etapp 1 har<br />
slutförts under år 2000-2001. En upphandlingsrapport [6] och en byggrapport [7]<br />
beskriver etappen 1.<br />
1.3 Objektet (väg <strong>339</strong>, etapp 2)<br />
Objektet är beläget utmed väg <strong>339</strong>, sträckan Hökvattensån - Öjån i Krokoms kommun<br />
i Jämtlands län. Trafikmängden i ÅDT är 220 var<strong>av</strong> 11 % tung trafik.<br />
Det aktuella <strong>av</strong>snittet är 11.7 km långt med en vägbredd på cirka 7 m. Den<br />
geometriska standarden är låg. Vägen har till övervägande del grusvägsstandard vilket<br />
innebär problem för trafiken särskilt under tjällossningen. Förutom allmänna<br />
framkomlighetsproblem drabbas trafikanterna <strong>av</strong> nedsatt bärighet några månader varje<br />
år.<br />
Ombyggnaden <strong>av</strong> vägen syftar till att förstärka vägkroppen för att eliminera<br />
tjälproblemen samt tillföra ett ytlager <strong>av</strong> asfalt för att öka framkomlighet och komfort<br />
för trafikanterna.<br />
Ombyggnaden upphandlades under hösten 2001.<br />
1.4 Syfte<br />
Syftet med detta demonstrationsprojekt är tvådelat. Det första delsyftet innefattar en<br />
demonstrations<strong>av</strong>sikt dvs. att visa upp arbetssättet partnering tillämpad på ett verkligt<br />
anläggningsobjekt. Målgrupp är beställare, entreprenörer, underentreprenörer och<br />
konsulter.<br />
Det andra delsyftet är <strong>av</strong> utvecklings-/utredningskaraktär och syftar till att lämna<br />
synpunkter på och rekommendationer för hur partnering ( i princip) kan användas i<br />
kommande väg- och järnvägsobjekt. Målgrupp är också här beställare, entreprenörer,<br />
underentreprenörer och konsulter.
8<br />
Delmål för respektive delsyfte är i projektets etapp 2;<br />
Demonstration<br />
A<br />
Att ”visa upp” en variant <strong>av</strong> partnering i en totalentreprenad.<br />
Utveckling/utredning<br />
B<br />
C<br />
D<br />
Identifiera alternativa affärsmöjligheter inom partneringkonceptet.<br />
Lämna synpunkter på och utarbeta rekommendationer <strong>av</strong>seende<br />
• Utformning <strong>av</strong> förfrågningsunderlag.<br />
• Upphandling.<br />
• Bildande <strong>av</strong> partneringgrupp (”teambildning”) och<br />
målformuleringar.<br />
• Samverkan under detaljprojektering och byggande<br />
• Implementering och praktiskt genomförande med hänsyn<br />
tagen till de motsatsförhållanden som normalt<br />
råder i en köpar/säljarrelation.<br />
Diskutera eventuella effekter för trafikanter, beställare, konsulter, entreprenör<br />
och underentreprenörer.<br />
Demonstrationsprojektet nyttjas också i pågående forskning. Objektet ingår som ett <strong>av</strong><br />
tre ”case” i en nationell studie <strong>av</strong> partnering som genomförs inom ramen för<br />
Competetive Building. Forskningen handlar om de arbetsprocesser som är typiska för<br />
partnering och hur de påverkar projektgenomförandet [8].<br />
1.5 Avgränsningar<br />
I denna rapport behandlas endast upphandlingsaspekter för etapp 2 inom punkterna<br />
B, C och D. Delsyfte A ingår ej i studiegruppens uppgift.<br />
1.6 Metod<br />
Metoder beskrivna i [6] och [7] används även för etapp 2. Nedan redogörs för de<br />
skillnader som föranletts <strong>av</strong> de erfarenheter som genomförandet <strong>av</strong> etapp 1 givit.<br />
Demonstration<br />
Demonstrations<strong>av</strong>sikten kommer att genomföras som i etapp 1. För den som inte har<br />
möjlighet till studiebesök rekommenderas:<br />
Projektets egna hemsida som skapas <strong>av</strong> beställaren Vägverket Region Mitt i<br />
samverkan med entreprenören NCC,<br />
http://www.vv.se/vag_traf/vagproj/vag<strong>339</strong>/del2/vag<strong>339</strong>_del2htm
9<br />
Försöket redovisas under de s.k. Anläggningsdagarna i IVA:s regi och på<br />
Anläggningsforums hemsida, http://www.iva.se/anlaggningsforum/.<br />
Utveckling /utredning<br />
Till skillnad mot i etapp 1 genomförs i denna etapp inga examensarbeten enbart<br />
behandlande detta projekt. Dock finns i examensarbetet <strong>Partnering</strong> – inom Vägverkets<br />
drift och underhållsverksamhet [9] en beskrivning <strong>av</strong> demoprojektet väg <strong>339</strong> och<br />
jämförelser görs med andra partneringobjekt. I detta examensarbetes kapitel<br />
behandlande olika åsikter om partnering ingår även intervjuer med demoprojektets<br />
projektledare respektive platschef för etapp 2.<br />
Utvärderingen <strong>av</strong> etapp 1 har legat till grund för utformning <strong>av</strong> förfrågningsunderlag<br />
och upphandling <strong>av</strong> etapp 2. De två delrapporterna från etapp 1:s upphandlingsrespektive<br />
produktionsskede utgör referens för studiegruppens studier <strong>av</strong> etapp 2.<br />
1.7 Organisation<br />
Projektet är en gemensam satsning mellan IVA Anläggningsforum, Vägverket samt<br />
Luleå tekniska universitet. Utvecklingsprojektet ingår i ett större forskningsprogram<br />
som är under utarbetande och har initierats <strong>av</strong> IVA Anläggningsforum.<br />
För uppföljning och utvärdering <strong>av</strong> demonstrationsprojektet bildades en från parterna<br />
fristående studiegrupp bestående <strong>av</strong> följande kompetenser;<br />
En erfaren entreprenör ; Rolf Hörnfeldt 1 , LTU (tidigare NCC)<br />
En erfaren beställare ; Per Björnfot, Vägverket Region Norr<br />
<strong>Partnering</strong>kompetens; Ulf Olsson 2 , Banverket Projektering<br />
Doktorand;<br />
Anna Rhodin, LTU (Industridoktorand, Skanska)<br />
Handledare för Anna Rhodin; Roland Duberg, LTU (Luleå tekniska universitet)<br />
Genom studiegruppens försorg har intervjuer genomförts med representanter för<br />
parterna (beställare, konsult, entreprenör och underentreprenörer). Dessutom kommer<br />
en utvärderingen (<strong>av</strong> ekonomi, kvalitet och samverkan) att genomföras.<br />
Forskarnas uppgift blir att utvärdera partneringförsöket från vetenskaplig synpunkt.<br />
Studiegruppen, som helhet, svarar för att också andra typer <strong>av</strong> frågor <strong>av</strong> intresse för<br />
tillämpningen <strong>av</strong> partnering i Sverige studeras.<br />
Vägverkets huvudkontor i Borlänge kommer att följa arbetena genom Håkan Johnson.<br />
Anläggningsforum kommer att följa projektet, i första hand genom Bo Grönwall och<br />
Nils- Erik Schmidt.<br />
1.8 Principiella ansatser<br />
1 Ansvarig för studiegruppen<br />
2 Innehar även uppgiften att balansera partsintressena
10<br />
Under våren 1999 samlades representanter för Vägverket,(Nils -Erik Schmidt, Håkan<br />
Johnson, Magnus Lundberg, Peter Rehnman, Alf Hutigh, Kjell Mycklén och Elisabet<br />
Tallving) och IVA (Bo Grönwall och Ulf Olsson) för att diskutera riktlinjer för<br />
projektet. Riktlinjerna redovisas i rapporterna [6] och [7] från etapp 1.<br />
Nedan i <strong>av</strong>snitt 1.8.1 - 1.8.7 beskrivs de ansatser som valdes för etapp 2. Valen skedde<br />
med utgångspunkt i de 1999 framtagna riktlinjerna och med beaktande <strong>av</strong> de<br />
erfarenheter och resultat som erhållits vid genomförandet <strong>av</strong> etapp 1.<br />
1.8.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Tydlig skriftlig information om partneringförfarandet skall ingå i<br />
förfrågningsunderlaget. Informationsbehovet bedömdes alltjämt som stort eftersom<br />
formen än så länge använts endast i några enstaka entrepr enader i Sverige.<br />
1.8.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
I enlighet med principdiskussionen före start <strong>av</strong> demoprojektet skulle en modifierad<br />
entreprenadform prövas utgående från erfarenheterna från etapp 1. Utvärderingen <strong>av</strong><br />
erfarenheterna ledde till att totalentreprenad (förprojekterad) valdes som<br />
entreprenadform för etapp 2. Detta innebär att detaljprojekteringen kan göras som s.k.<br />
aktiv design överlappande byggskedet. Totalentreprenören upphandlar konsult för<br />
projekteringen. Vidare förutsätts att beställaren och viktiga underentreprenörer aktivt<br />
medverkar vid detaljprojekteringen.<br />
Ansvarsfördelningen mellan parterna regleras enligt ABT 94. Totalentreprenören åtar<br />
sig då både funktionsansvar och utförandeansvar. Detta överensstämmer med hur<br />
partneringentreprenader hittills har upphandlats i Sverige.<br />
I ansatsen för etapp 1 var huvudmotivet att ge utförandeentreprenader och därmed AB<br />
92 en möjlighet att tillämpas vid samverkan enligt partneringkonceptet. Vid<br />
diskussionerna 1999 hade en rad tänkbara andra fördelar också tagits upp. En <strong>av</strong> dessa<br />
var t. ex att då beställaren anlitar konsulten för detaljprojekteringen ges bättre<br />
möjligheter att sälja in tekniska lösningar med god LCC-ekonomi än vid<br />
totalentreprenader. Konsultens och entreprenörernas öppenhet antogs dessutom bli<br />
större än vid totalentreprenader med fast pris. Giltigheten hos dessa tankar kan nu<br />
prövas i etapp 2.<br />
Entreprenörens renodlade utförandeansvar i etapp 1 motiverades <strong>av</strong> enkelheten och<br />
ambitionen att pröva AB med så få principiella <strong>av</strong>vikelser som möjligt. I denna fråga<br />
framfördes det olika uppfattningar. Några deltagare ansåg att ett delat funktionsansvar<br />
borde tillämpas med partneringtanken som huvudmotiv. I samband med<br />
upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 infördes i kontraktets ansvarsparagraf ett tillägg om att<br />
beställare och entreprenör skulle vara solidariskt ansvariga för gemensamt tagna<br />
beslut under byggtiden.<br />
I förfrågningsunderlaget för etapp 2 togs inget upp angående delning <strong>av</strong><br />
funktionsansvar. En sådan delning blev dock även i etapp 2 ett resultat <strong>av</strong><br />
kontraktsförhandlingarna. Upphandlingen beskrivs i kapitel 2.
11<br />
1.8.3 Ersättningsform<br />
Som ersättningsform ang<strong>av</strong>s fast pris utan indexreglering, med incitament.<br />
Produktionsbaserad betalning föreskrevs i kontaktsformuläret dvs. betalning erläggs<br />
för vägbyggnadsarbete enligt uppmätning efter <strong>av</strong> beställaren godkänd värdering <strong>av</strong><br />
utfört arbete.<br />
Vidare infördes i kontraktet att mängdreglering <strong>av</strong> kontraktsumman ej skulle ske och<br />
att á-priserna i den prissatta mängdförteckningen ej skall användas för ju stering <strong>av</strong><br />
riktpriset.<br />
Betalning enligt verifierade självkostnader ( löpande räkning) kan ge negativa effekter<br />
för produktiviteten. För att förebygga detta införs en ekonomisk drivkraft i form <strong>av</strong><br />
riktpris med incitament. Riktpriset beräknas i anbudsstadiet med stöd <strong>av</strong> en preliminär<br />
mängdförteckning. Incitamentsfördelningen valdes för etapp 2 till 50/50 eftersom<br />
resultatet <strong>av</strong> intervjuerna efter upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 entydigt pekade mot denna<br />
fördelning som den mest naturliga. I förfrågningsunderlaget för etapp 1 hade<br />
incitamentet föreslagits bli 70/30 dvs. 70 % <strong>av</strong> det som underskrider riktpriset<br />
tillfaller entreprenören och 30 % beställaren. Vid överskridande <strong>av</strong> riktpriset står<br />
entreprenören för 70 % och beställaren för resterande 30 %. Motivet för denna<br />
incitamentsfördelning var att skapa en kraftig ekonomisk drivkraft för<br />
kostnadseffektiviseringar. I samband med upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 ändrades dock<br />
incitamentsfördelningen till 50/50 eftersom parterna ansåg detta bättre <strong>av</strong>spegla<br />
”partneringandan”.<br />
1.8.4 Systemhandlingar<br />
Här gällde i etapp 2 i princip samma kr<strong>av</strong> som inför etapp 1. Systemhandlingarna<br />
upprättade efter fastställd arbetsplan innehöll, tillgänglig terrängkorridor, preliminära<br />
plan- och profilritningar, normalsektioner, tvärsektioner, typsektioner, komplettering<br />
<strong>av</strong> arbetsplanens geotekniska grunddata i erforderlig omfattning, MKB, miljökr<strong>av</strong>,<br />
minimikr<strong>av</strong> på linjeföring och funktionskr<strong>av</strong> enligt VÄG 94, Allmän teknisk<br />
beskrivning ATB för vägkonstruktioner.<br />
Ambitionen var att inte låsa fast sig vid tekniska lösningar om det inte var helt<br />
nödvändigt. Precisionen i systemkr<strong>av</strong>en skulle vara tillräcklig för att möjliggöra<br />
kalkylering <strong>av</strong> riktpriset.<br />
1.8.5 Upphandlingsförfarande<br />
Även här gällde samma som för etapp 1 att upphandlingsförfarande väljs med<br />
utgångspunkt från ”Lagen om offentlig upphandling” (LOU) och i övrigt enligt<br />
Vägverkets policy.<br />
För s.k. mjuka parametrar användes den struktur som Vägverket Region Mitt för<br />
närvarande använder. Tillägg gjordes för anbudsgivarnas erbjudna organisation,<br />
kompete ns och arbetssätt för att nå partneringkonceptets syften. Intervjuresultaten
12<br />
från etapp 1 medförde att den relativt höga vikt, 67 poäng <strong>av</strong> totalt 100 som de mjuka<br />
parametrarna fått i etapp 1 sänktes till 30 poäng för etapp 2.<br />
1.8.6 Kalkylerb arhet<br />
Erfarenheterna från upphandlingen och genomförandet <strong>av</strong> etapp1arbetades in i<br />
förfrågningsunderlaget för etapp 2. De mest betydelsefulla ändringarna var att<br />
riktlinjer ang<strong>av</strong>s för riktprisjusteringar, att samverkansgruppens befogenheter<br />
preciserades, att informationsmöte under anbudstiden ströks och att kr<strong>av</strong>et på<br />
kontraktsgenomgång skärptes genom att nu tala om fördjupad kontraktsgenomgång.<br />
1.8.7 Utvärderingsaspekter<br />
Studiegruppen kommer att arbeta med två skilda ambitionsnivåer. En nivå är<br />
vetenskaplig där detta objekt ingår som ett ”case” i Anna Rhodins licentiatstudier.<br />
Den andra nivån, som denna rapport <strong>av</strong>ser att beskriva, är tillämpad så till vida att<br />
direkta erfarenheter från etapp 2 hos nyckelpersoner i projektet och studiegruppens<br />
medlemmar fångas upp och förmedlas i beskrivande form. Den sistnämnda<br />
ambitionsnivån kommer att bygga på indicier.<br />
Vägobjektet delades in i två etapper för att ge en möjlighet att förbättra processen med<br />
stöd <strong>av</strong> erfarenheter från etapp 1. För etapp 1 användes en projektledare som inte var<br />
inblandad i den s.k. ”målentreprenaden” (det första försöket i Sverige <strong>av</strong> en offentlig<br />
beställare att med en entreprenör arbeta i ett partneringliknande koncept, genomfört<br />
vid <strong>ombyggnad</strong>en <strong>av</strong> 11 km <strong>av</strong> väg 340 mellan Landön och Lillholmsjö i Jämtlands<br />
län). Projektledaren för etapp 2 är däremot samma som för målentreprenaden och<br />
med erfarenheter från etapp 1 där han medverkat i styrgruppen för projektet<br />
(utvärderingsaspekt ev. personberoende).
13<br />
2 Resultat <strong>av</strong> jämförande dokumentstudier<br />
2.1 Förfrågningsunderlaget<br />
Under 2001 togs förfrågningsunderlaget för etapp 2 fram. Samma principer som gällt<br />
hösten 1999 för den första etappen tillämpades. Arbetet utfördes vid Vägverket,<br />
Region Mitt i enlighet med gällande rutiner (struktur enligt FU 2000) för en<br />
totalentreprenad. I strukturen ingår två huvuddelar nämligen upphandlingsföreskrifter<br />
och kontraktsvillkor. Erfarenheter från upphandling <strong>av</strong> etapp 1 och från arbetet i<br />
produktionsskedet nyttjades för att förbättra handlingarna. Studiegruppen<br />
överlämnade sina slutsatser från studiet <strong>av</strong> etapp 1 och medverkade även i ett givande<br />
idémöte. Under det mötet utformades grunderna för förändringar gentemot etapp 1<br />
och även grunderna för den fördjupade kontraktsgenomgången. I det<br />
förfrågningsunderlag som sändes för anbudsräkning i augusti ang<strong>av</strong>s att<br />
entreprenadformen skulle vara Totalentreprenad (förprojekterad).<br />
FU 2000 är Vägverkets modell för utformning <strong>av</strong> förfrågningsunderlag. Ett flertal<br />
mallar för olika delar <strong>av</strong> förfrågningsunderlaget enligt modellen finns tillgängliga. De<br />
har en uppdelning <strong>av</strong> uppgifterna i förfrågningsunderlaget som motsvarar den <strong>av</strong><br />
”Nämnden för offentlig upphandling” (NOU) angivna.<br />
Upphandlingsföreskrifterna gäller under anbudstiden, tiden för anbudsvärdering och<br />
antagande <strong>av</strong> entreprenör. I upphandlingsföreskrifterna uppges bl.a<br />
upphandlingsförfarande (förenklad upphandling enl. LOU), kr<strong>av</strong> på anbud och<br />
kriterier för anbudsvärdering. När upphandlingen är slutförd har<br />
upphandlingsföreskrifterna spelat ut sin roll och under entreprenad- och garantitid<br />
gäller endast det som framgår <strong>av</strong> kontraktsvillkoren.<br />
Nedan återges resultaten <strong>av</strong> de jämförande dokumentstudierna med <strong>av</strong>seende på de<br />
delar som behandlar för partneringprocessen viktiga frågor. För varje stycke anges<br />
först text från handlingarna tillhörande etapp 2 och sedan kommentarer till skillnader<br />
som observerats. Beskrivningen i upphandlingsrapporten [6] för etapp 1 har härvid<br />
utnyttjats.<br />
Under § 1 Omfattning punkt 2.1 Kontraktsvillkoren anges:<br />
Om i kontraktshandlingarna förekommer mot varandra stridande uppgifter eller<br />
föreskrifter, gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till<br />
annat, inbördes i nedan angiven ordning.<br />
*) Gällande handlingar som inte bifogas förfrågningsunderlaget<br />
01 Detta entreprenadkontrakt (kontraktsvillkor), upprättat 2001-08-15<br />
inklusive protokoll från ”fördjupad kontraktsgenomgång”<br />
I etapp 1 lydde motsvarande text:
14<br />
01 Entreprenadkontraktet (kontraktsvillkor samt protokoll från<br />
kontraktsgenomgång och det gemensamma måldokument som<br />
samverkansgruppen skall ta fram).<br />
För etapp 2 har således texten om måldokumentet utgått och<br />
kontraktsgenomgången kallas ”fördjupad kontraktsgenomgång”.<br />
Måldokumentet är dock fortfarande del <strong>av</strong> <strong>av</strong>talet eftersom AFC.11 resp.<br />
AFD.11 innehåller identisk text:<br />
Kontraktshandlingarna framgår <strong>av</strong> kontraktsvillkoren § 1. Observera att<br />
det måldokument som Samverkansgruppen – <strong>Partnering</strong> utarbetar kommer<br />
att ingå i kontraktet.<br />
Studiegruppen anser att detta måste tolkas som att måldokumentet<br />
rangordnas som en del <strong>av</strong> entreprenadkontraktet, dvs. först enligt ABT 94.<br />
02* Allmänna Bestämmelser, ABT 94<br />
04 Anbud, daterat … och anbudskomplettering/ar, daterad/e …<br />
- Kontraktstidsplan, daterad …<br />
- Prissatta mängdförteckningar för riktpriskalkyl<br />
05 Förfrågningsunderlag<br />
.1 Administrativa Föreskrifter, AF daterade 2001-08-15<br />
.2 Beskrivningar<br />
.3 Ritningar<br />
.4 Allmänna tekniska beskrivningar<br />
.5 Övriga handlingar<br />
Numreringen i kontraktsformuläret för etapp 2 skiljer sig något från den i<br />
etapp 1 eftersom den följer den i ABT 94. Eventuella skillnader i texter <strong>av</strong><br />
betydelse för partneringsamarbetet framgår <strong>av</strong> kommentarer till<br />
nedanstående.<br />
I <strong>av</strong>snitten 1.9.1 – 1.9.7 beskrevs sju principiella ansatser gällande<br />
partneringkonceptet, entreprenadform, ersättningsform, systemhandlingar,<br />
upphandlingsförfarande, kalkylerbarhet och utvärderingsaspekter. Beställarens kr<strong>av</strong><br />
och villkor f ör dessa ansatser i denna entreprenad ang<strong>av</strong>s i upphandlingsföreskrifterna<br />
respektive kontraktsvillkoren enligt vad som framgår <strong>av</strong> det följande (citaten anges i<br />
kursiverad text);
15<br />
2.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Detta behandlas på flera ställen i förfrågningsunderlaget, i upphandlingsföreskrifterna<br />
(UF) ang<strong>av</strong>s följande för etapp 2;<br />
UFB.14 Samverkansform<br />
<strong>Partnering</strong>.<br />
<strong>Partnering</strong> är en styrd samverkan mellan beställaren, entreprenören,<br />
underentreprenörerna och konsulten (detaljprojektören).<br />
I <strong>av</strong>talet mellan beställare och entreprenör införlivas ett gemensamt utarbetat<br />
måldokument. Måldokumentet utarbetas <strong>av</strong> en samverkansgrupp bestående <strong>av</strong><br />
nyckelpersoner hos beställaren, entreprenören och detaljprojektören.<br />
Samverkansgruppen utformar och förbinder sig om att uppnå delmål<br />
(utmaningar) fokuserade på anläggningens kvalitet, miljö och ekonomi.<br />
Samverkansgruppen förväntas styra inriktningen och omfattningen <strong>av</strong><br />
detaljprojekteringen.<br />
Samverkansgruppen utgör det beslutande organet i projektfrågor.<br />
(Detaljerad pro jektbeskrivning om partnering framgår <strong>av</strong> handling<br />
Entreprenadkontrakt §1 pkt 22).<br />
Detta är samma text som för etapp 1 men med ett betydelsefullt tillägg som preciserar<br />
samarbetsgruppens befogenheter;<br />
Samverkansgruppen utgör det beslutande organet i projektfrågor.<br />
(Detaljerad projektbeskrivning om partnering framgår <strong>av</strong> handling<br />
Entreprenadkontrakt §1 pkt 22).<br />
I kontraktsvillkoren (kontraktshandlingarna) behandlades partneringkonceptet enligt<br />
följande ;<br />
I 01 Kontrakt inskrevs;<br />
§ 1 Omfattning<br />
1.1 Entreprenörens åtagande<br />
Entreprenören åtar sig att för beställarens räkning utföra<br />
Vägbyggnadsarbeten:<br />
- Ombyggnad <strong>av</strong> väg <strong>339</strong> delen Hökvattsån -Öjån<br />
Övriga arbeten:<br />
- Samverkan enligt konceptet <strong>Partnering</strong><br />
- Deltagande i Demonstrationsprojektet <strong>Partnering</strong><br />
Motsvarande text fanns för etapp 1.<br />
§ 3 Organisation<br />
Samverkansgruppen för partnering:<br />
Enligt AFD.322
16<br />
I de administrativa föreskrifterna står;<br />
Samverkansgrupp för partnering är det beslutande organet i projektfrågor.<br />
Innan <strong>av</strong>tal tecknas bildas en samverkansgrupp bestående <strong>av</strong> nyckelpersoner hos<br />
entreprenör, beställare och detaljprojektör. När underentreprenör/er och<br />
underleverantör/er samt detaljprojektör upphandlats införlivas dessa i gruppen.<br />
Motsvarande text återfinns för etapp 1 under AFC. 322 (utförandeentreprenad). Två<br />
viktiga tillägg är gjorda i texten för etapp 2. Detaljprojektören skall ingå i gruppen<br />
och befogenheterna preciseras i enlighet med vad som gjorts under samverkansform i<br />
upphandlingsföreskrifterna.<br />
Vidare föreskrivs beträffa nde ansatserna för etapp 2 i kontrakthandlingen 05<br />
Förfrågningsunderlag .1 Administrativa föreskrifter (för etapp 1 numrerad 08<br />
Administrativa föreskrifter) under punkt;<br />
AFD.1 Omfattning<br />
Entreprenaden omfattar<br />
• Vägbyggnadsarbeten<br />
• Samverkan enligt <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
• Deltagande i Demonstrationsprojektet om <strong>Partnering</strong> i fullt färdigt skick.<br />
Vilket är samma text som för etapp 1 under AFC.1. Lika gäller samverkansgruppen<br />
för partnering som behandlats ovan under Organisation. Texten återfinns under;<br />
AFD.322 resp. AFC.322 Samverkansgrupp för partnering<br />
Vidare återfinns i de administrativa föreskrifterna;<br />
AFD.381 Projekteringsmöten<br />
Projekteringsfrågor ingår normalt i samverkansgruppens möten. Projekteringens<br />
inriktning och omfattning bestäms i samverkansgruppen. Separata projekteringsmöten<br />
hålls vid behov.<br />
För etapp 1 stod i AFC.381;<br />
Entreprenören skall medverka i projekteringsmöten. Detaljprojekteringens<br />
inriktning och omfattning bestäms i samverkansgruppen.<br />
Den ändrade texten kan huvudsakligen hänföras till att det i etapp 2 handlar om<br />
totalentreprenad.<br />
Beträffande samverkansmöten var de två etappernas texter likalydande;<br />
AFD.383 resp. AFC.383 Samverkansmöten enligt partneringkonceptet<br />
De personer som ingår i samverkansgruppen förutsätts deltaga i dessa möten.<br />
Mötesfrekvensen bestäms i samråd. Beställarens projektledare blir sammankallande.
17<br />
Två separata dokument om partneringkonceptet bifogades (numrering för etapp 1<br />
inom parentes) under rubrikerna;<br />
05.2 Beskrivningar och 05.5 Övriga handlingar (11 Beskrivningar respektive 13<br />
Övriga handlingar)<br />
05.22 (11.3) Projektbeskrivning ”Demo-projekt <strong>Partnering</strong>” daterad<br />
1999.12.22<br />
05.502 (13.5) <strong>Partnering</strong> - Examensarbete 1999:172 CIV ” <strong>Partnering</strong> inom<br />
Banverkets drift- och underhållsverksamhet” Luleå tekniska<br />
universitet.<br />
2.1.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
Detta behandlas i upphandlingsföreskrifter na som följer:<br />
UFB.12 Entreprenadform<br />
I etapp 2 Totalentreprenad (förprojekterad) och i etapp 1 Utförandeentreprenad med<br />
partnering<br />
I kontraktsvillkor en ang<strong>av</strong>s beträffande ansvarsfördelningen:<br />
I 01 Kontrakt<br />
§4 Tider<br />
Garantitid<br />
Garantitiden skall vara 5 år, räk nat från dag för godkänd slutbesiktning.(om inget<br />
annat föreskrivs är garantitiden två år enligt ABT 94).<br />
För etapp 1 ang<strong>av</strong>s på motsvarande sätt:<br />
Garantitiden är 5 år räknat från dag för godkänd slutbesiktning.(om inget annat<br />
föreskrivs är garantitiden två år enligt AB 92).<br />
§ 5 Ansvar<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande.<br />
Entreprenören ansvarar för konstruktiv utformning.<br />
Som kontraktshandling 02 infördes ABT 94 – Allmänna Bestämmelser för<br />
totalentreprenader <strong>av</strong>seende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten<br />
För etapp 1 lydde motsvarande stycken;<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande. Beställaren ansvarar för<br />
konstruktiv utformning.
18<br />
Som kontraktshandling 02 infördes AB 92 - Allmänna Bestämmelser för byggnads-,<br />
anläggn ings- och installationsentreprenader<br />
2.1.3 Ersättningsform<br />
Denna behandlas likaså på flera ställen i förfrågningsunderlaget för de båda<br />
etapperna. I upphandlings föreskrifter ang<strong>av</strong>s följande för etapp 2;<br />
UFB.13<br />
Ersättningsform<br />
Fast pris utan indexreglering med incitament- se vidare §6 Ekonomi i<br />
kontraktsvillkoren .<br />
Här förtjänar att påpeka att det fasta priset <strong>av</strong>ser kontraktssumman/riktpriset och att<br />
ersättningen, enligt entreprenadkontraktets § 6 punkt 6.3 Betalning, baserade sig på så<br />
kallad produktionsbaserad betalning dvs. betalning utgår för verkligt utfört arbete,<br />
enligt ABT 94 kapitel 6 § 7, punkt 1-7 + 5% för central administration enligt punkt 8.<br />
I kontraktsvillkor en inskrevs:<br />
§ 6 Ekonomi<br />
6.1 Kontraktssumma/riktpris vid kontra ktstecknande<br />
Kontraktssumman/riktpriset är ..... SEK fast pris utan indexreglering med<br />
incitament.<br />
Incitament: VINST / RISK: Entreprenör: 50% Beställare: 50%<br />
Kontraktssumman/riktpris ovan gäller vid kontraktstecknandet. (Se AFD.354).<br />
Riktpriset kan endast justeras genom ändrings- och tilläggsbeställningar. Se<br />
nedan.<br />
6.2 Ersättning för ändringar och tilläggsarbeten<br />
Justering <strong>av</strong> kontraktssumman/riktpriset görs för <strong>av</strong> beställaren beordrade<br />
ändringar och tillägg enligt följande.<br />
Riktprisjustering förutsatt överskridande <strong>av</strong> begränsningsregeln:<br />
För tillkommande arbeten riktpriset justeras uppåt (+)<br />
För <strong>av</strong>gående arbeten riktpriset justeras nedåt (-)<br />
Vid ändrat utförande med förbättrad kvalitet riktpriset justeras uppåt (+)<br />
Vid ändrat utförande med försämrad kvalitet riktpriset justeras nedåt (-)<br />
Vid ändrat utförande med bibehållen kvalitet ingen justering <strong>av</strong> riktpris<br />
Nytt riktpris tas fram gemensamt <strong>av</strong> beställare och entreprenör.<br />
Mängdreglering <strong>av</strong> kontraktssumman sker ej. Ej heller skall riktpriset justeras<br />
med hjälp <strong>av</strong> á-priser i den prissatta mängdförteckningen.<br />
Framräknande <strong>av</strong> kalkyl för varje enskild ändring/tillägg enligt ovan, görs enligt<br />
följande: Från entreprenaden erfarenhetsbaserad (verklig) uppskattad kostnad,<br />
enligt ABT 94 6 Kap § 7, punkt 1 -7 + 5% för central administration enligt punkt
19<br />
8.<br />
Begränsningsregel:<br />
Justering <strong>av</strong> riktpris sker när den enskilda ändringen överskrider 0,5% <strong>av</strong><br />
kontraktssumman eller när summan <strong>av</strong> flera ändringar överskrider 2%.<br />
Riktprisjustering sker ej vid ändringar underskridande ovanstående värden.<br />
Ovanstående var samma text som för etapp 1 vad gäller UFB.13 men i<br />
kontraktsvillkoren för etapp 2 hade ändringar gjorts för att försöka klargöra hur bl. a<br />
riktpriset skulle kunna justeras. Detta hade i etapp 1 varit föremål för omfattande<br />
diskussioner. I kontraktet för etapp 1 stod;<br />
§ 6 Ekonomi<br />
Riktpris= Kontraktssumman=…. SEK fast pris utan indexreglering, med incitament<br />
Incitament:<br />
VINST/RISK. Entreprenör: 70 % Beställare: 30 %<br />
Ersättning utgår mot verklig verifierad kostnad, enligt AB 92 6 Kap §7, punkt 1-7 +5<br />
% för central administration enligt punkt 8.<br />
Reglering <strong>av</strong> kontraktssumman sker ej.<br />
Kontraktssumman kan endast justeras genom ändrings- och tilläggsbeställningar.<br />
Ersättning för ändringar och tilläggsarbeten<br />
Sker enligt separat överenskommelse för varje enskilt fall.<br />
2.1.4 Systemhandlingar<br />
I gällande systemhandlingar hade för etapp 2 den förenklingen skett under UFB.22 att<br />
där bara ang<strong>av</strong>s Upphandlingsföreskrifterna och för övrigt hänvisades till<br />
kontraktsvillkoren. För etapp 1 hade systemhandlingarna förtecknats både i<br />
upphandlingsföreskrifterna (UFB.22 Förteckning över förfrågningsunderlag) och<br />
kontraktsvillkoren (§1 Omfattning).<br />
Objektsanpassade systemkr<strong>av</strong> återfinns i kontraktshandling (numrering för etapp 1<br />
inom parentes):<br />
05.2 (11) Beskrivningar<br />
05.21 (11.1) Teknisk beskrivning Här återfinns typsektionen för den<br />
ombyggda vägen med bl.a. kr<strong>av</strong> på 6.5m körbanebredd och<br />
linjeföring <strong>av</strong>sedd för hastigheten 90 km/tim.<br />
05.3 (12) Ritningar, där den tillgängliga terrängkorridoren och den<br />
preliminära profilen framgår.
20<br />
Allmänna systemkr<strong>av</strong> framgår <strong>av</strong> kontraktshandling:<br />
05.5 (13) Övriga handlingar med bl. a ATB Väg och reglerna för<br />
vägutformning VU94.<br />
2.1.5 Upphandling<br />
I upphandlingsföreskrifter ang<strong>av</strong>s följande;<br />
UFB.11<br />
Upphandlingsförfarande<br />
Upphandling sker genom förenklad upphandling. Anbud kan antas utan<br />
föregående förhandling.<br />
UFB.52<br />
Värderingsgrunder vid utvärdering <strong>av</strong> anbud<br />
Anbudsvärdering kommer att ske på affärsmässiga grunder. Det ekonomiskt mest<br />
fördelaktiga anbudet kommer att antas. Värderingen kommer att ske enligt<br />
beställarens värderingsmodell, se bilaga A.<br />
Enda skillnad gentemot etapp 1 var att texten i sista meningen ovan då lydde;<br />
Värderingen kommer att ske enligt beställarens värderingsmodell, se bilaga A till<br />
UF ”Kunden+3P”.<br />
<strong>Bilaga</strong> A innebar sammanfattningsvis att anbudsgivare kunde erhålla maximalt 70<br />
poäng för gynnsamt riktpris (för beställaren) och 30 poäng för mjuka parametrar.<br />
(Kommentar; Av inter vjuerna med anbudsgivarna till etapp 1 hade framkommit att<br />
den stora andelen för mjuka parametrar i etapp 1 hade skapat osäkerhet. Detta hade<br />
till följd en för beställaren oönskad stor spridning <strong>av</strong> anbudsnivåerna)<br />
De mjuka parametrarna fördelades i etapp 2 enligt följande,<br />
Produkten 0-12p<br />
Organisation, kompetens, erfarenhet 0-15p<br />
Entreprenören redovisar en projekterings- och utförandeorganisation<br />
med hög kompetens och vitsordad erfarenhet <strong>av</strong> uppdrag i aktuell<br />
entreprenadform. Referensobjekt med namnuppgift på beställarombud<br />
redovisas.<br />
Entreprenörens program 0-7p<br />
för att få all personal engagerad i samverkan enligt partneringkonceptet.<br />
Beskrivning <strong>av</strong> program och tänkt beslutsprocess (tider, ansvar och<br />
befogenheter) samt förbättringsförslag ger mervärde. Se AFD.322.<br />
Modell för upphandling m.m. 0-3p<br />
Entreprenören presenterar en modell för upphandling och samverkan med<br />
leverantörer, som inger förtroende och som passar in i partneringkonceptet.<br />
Arbetschef 0-2p
21<br />
Entreprenören erbjuder kompetent arbetschef med dokumenterad<br />
erfarenhet, social kompetens och kreativ förmåga, styrkt med stöd <strong>av</strong><br />
referenser från verksamhetsområdet.<br />
Platschef 0-3p<br />
Entreprenören erbjuder kompetent platschef med dokumenterad erfarenhet<br />
från verksamhetsområdet, som har (med stöd <strong>av</strong> referenser) styrkt social<br />
kompetens och kreativ förmåga.<br />
Drift- och underhåll 0-2p<br />
Rent anbud 0-1p<br />
I etapp 1 kunde anbudsgivare erhålla maximalt 33 poäng för gynnsamt riktpris (för<br />
beställaren) och 67 poäng för mjuka parametrar.(Kommentar; Det fanns ett starkt<br />
önskemål från beställaren att prioritera kunnande, kreativitet och samverkansförmåga<br />
hos den blivande entreprenörens nyckelpersoner).<br />
De mjuka parametrarna fördelades i etapp 1 enligt följande,<br />
1 Vägverkskunden 0-10p<br />
2 Produkten 0-5p<br />
3 Processen 0-52p<br />
3.1 Erbjuden organisation, kompetens, erfarenhet 0-40p<br />
3.1.1 Entreprenörens program för att få all personal engagerad i<br />
samverkan enligt partneringkonceptet<br />
3.1.2 Entreprenören prese nterar en modell för upphandling och<br />
samverkan med leverantörer, som inger förtroende och<br />
passar in i partneringkonceptet. 0-15p<br />
3.1.3 Arbetschefens kompetens och erfarenhet 0-15p<br />
3.1.4 Platschefens kompetens och erfarenhet 0-10p<br />
3.2 Kvalitet 0-6p<br />
3.3 Miljö 0-6p<br />
2.1.6 Kalkylerbarhet<br />
I förfrågningsunderlaget ingick för båda etapperna ritningar på tillgänglig<br />
terrängkorridor, preliminär profil, typsektion, preliminär mängdförteckning,<br />
linjeföringskr<strong>av</strong> och geotekniska data. Hela förfrågningsunderlaget fanns i lättarbetad,<br />
digital form på CD.<br />
2.1.7 Utvärderingsaspekter<br />
Under denna rubrik redovisas de villkor som syftar på utvärdering <strong>av</strong><br />
demonstrationsprojektet.<br />
I kontraktsvillkor en ang<strong>av</strong>s följande:<br />
I handlingen 01 Kontrakt<br />
§ 3 Organisation<br />
Här ges studiegruppens sammansättning.
22<br />
Kontraktshandlingen 05.1 resp. 08 Administrativa föreskrifter anger för båda<br />
etapperna;<br />
AFD.15 resp. AFC.15<br />
Information<br />
Eftersom objektet blir ett s.k. demoprojekt kommer studiebesök och information om<br />
samverk ansformen och dess inverkan på projektet att bli en återkommande aktivitet<br />
under entreprenadtiden. Entreprenören skall därför utse en informationsansvarig för<br />
projektet.<br />
AFD.164 resp. AFC.164<br />
Information till studiegruppen<br />
Projektet skall följas upp <strong>av</strong> en studiegrupp utsedd <strong>av</strong> IVAs anläggningsforum. Det<br />
förutsätts att entreprenören med fullständig öppenhet och utan extra ersättning ställer<br />
upp vid intervjuer och diskussioner med studiegruppen samt vid behov lämnar<br />
erforderlig information i övrigt.<br />
För ordningen skull förtjänar att påpekas att studiegruppen i själva verket utsågs <strong>av</strong><br />
Vägverket i samråd med IVA Anläggningsforum.<br />
2.2 Upphandling<br />
.<br />
I detta <strong>av</strong>snitt redogörs för upphandlingen <strong>av</strong> etapp 2 och jämförelser görs med<br />
upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1.<br />
Förfrågningsunderlaget färdigställdes i augusti 2001. Handlingarna skickades ut på<br />
räkning (i form <strong>av</strong> CD-ROM) den 24 augusti 2001 till fyra anbudsgivare.<br />
Anbud infordrades till 2001-09-20.<br />
2.2.1 Informationsmöte<br />
Informationsmöte genomfördes ej inför upphandlingen <strong>av</strong> etapp 2. Informationen till<br />
anbudsgivarna förmedlades på sedvanligt sätt via förfrågningsunderlaget.<br />
För etapp 1 anordnades under anbudstiden ett informationsmöte för de företag som<br />
räknade på uppdraget. Ett 25-tal kalkylingenjörer och arbetschefer representerande<br />
fem olika entreprenadföretag deltog.<br />
Utvärderingen <strong>av</strong> informationsmötet g<strong>av</strong> vid handen att nyttan inte motsvarade den tid<br />
som deltagarna fick lägga ned. En viss tveksamhet att ställa frågor kunde märkas och<br />
vid studiegruppens senare intervjuer framgick att tveksamheten till största delen<br />
berodde på att man befann sig bland konkurrenter.
23<br />
2.2.2 Anbud<br />
Vid anbudstidens utgång för etapp 2 inkom tre anbud.<br />
Anbudsgivare<br />
Riktpris<br />
1 29.682 Mkr<br />
2 31.880 Mkr<br />
3 31.587 Mkr<br />
Det förmånligaste anbudet ( inklusive bedömningen <strong>av</strong> mjuka parametrar) lämnades<br />
<strong>av</strong> NCC. Anbudet innehöll både högst värderade pris och högst bedömda mjuka<br />
parametrar.<br />
Spridningen mellan anbuden var för denna etapp normal. En <strong>av</strong> anbudsgivarna hade<br />
dock lämnat ett anbud som bedömdes som orent och därför ej togs upp till prövning<br />
med hänvisning till UFB.31 där man kan läsa; I anbud skall anges anbudssumman på<br />
huvudförslaget i föreskriven ersättningsform. Därutöver skall i förekommande fall<br />
anges samtliga för anbud et gällande kostnadspåverkande reservationer. Dessa skall<br />
vara prissatta vid risk att anbudet annars inte beaktas.<br />
Vägverket fattade beslutet att gå vidare med förhandlingar med den anbudsgivare som<br />
lämnat det förmånligaste anbudet.<br />
För etapp 1 inkom 5 anbud med stor spridning, se [6].<br />
2.2.3 Förhandling med NCC<br />
Till skillnad mot upphandlingen <strong>av</strong> etapp 1 beskriven i [6] förlöpte upphandlingen <strong>av</strong><br />
etapp 2 på ett helt normalt sätt. I Administrativa Föreskrifterna ang<strong>av</strong>s under<br />
AFD.354:<br />
Projektgenomgång (Kontraktsgenomgång)<br />
Projektgenomgång skall genomföras enligt VV publ 2000:104.<br />
”Fördjupad” kontraktsgenomgång skall göras innan kontraktstecknande där<br />
beställaren och entreprenören gemensamt fastställer projektets kvalitetsnivå.<br />
Samverkansgruppen utses, se AFD.322.<br />
Förhandling upptogs med NCC och vid anbudsgenomgången 2001-10-16 upprättades<br />
ett protokoll som förtydligade de frågeställningar man då behandlat. Detta protokoll<br />
fick ingå som § 9 i kontraktet. Ytterligare några förhandlingar genomfördes som del i<br />
den fördjupade kontraktsgenomgången som gjordes före kontraktstecknandet.<br />
Kontraktet utgör dokumentationen <strong>av</strong> genomgången.<br />
Nedan redogörs för de förändringar och kompletteringar (förutom införandet <strong>av</strong><br />
datum och namn) som blev resultatet <strong>av</strong> den fördjupade kontraktsgenomgången.<br />
§ 1 OMFATTNING<br />
1.2 Kontraktshandlingar<br />
01 Detta entreprenadkontrakt (kontraktsvillkor), upprättat 2001-08-15
24<br />
inklusive protokoll från ”fördjupad kontraktsgenomgång”<br />
Kompletterades till:<br />
01 Detta entreprenadkontrakt (kontraktsvillkor), daterat 2001-12-04 inklusive<br />
protokoll från anbudsgenomgång enligt § 9 och ”fördjupad<br />
kontraktsgenomgång” som utgörs <strong>av</strong> detta kontrakt.<br />
§ 3 ORGANISATION<br />
4.1 Parternas företrädare<br />
Här kompletterades kontraktets ursprungliga text där Vägverkets referensgrupp och<br />
studiegruppen namngetts med organisationsplan för demoprojekt <strong>Partnering</strong>, del 2.<br />
Till organisationsplanen fogades följande text:<br />
Ansvar och befogenheter i enlighet med verksamhetsplanen.<br />
(NCC: Verksamhetsplanen, VV: Projektplan).<br />
Anledningen till parentesen är att branschen saknar enhetligt begrepp för det<br />
dokument som åsyftas. Verksamhetsplan/projektplan <strong>av</strong>ser här projektets plan för<br />
styrning <strong>av</strong> verksamheten. I denna plan är styrningen med <strong>av</strong>seende på kvalitet, miljö<br />
och arbetsmiljö integrerad med produktions- och ekonomistyrningen.<br />
§ 5 ANSVAR<br />
Här hade kontraktsgenomgången föranlett en relativt omfattande komplettering. Detta<br />
var också syftet med genomgången där erfarenheterna från genomförandet <strong>av</strong> etapp 1<br />
var ett viktigt utgångsmater ial.<br />
Ursprunglig text:<br />
Ny text:<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande.<br />
Entreprenören ansvarar för konstruktiv utformning.<br />
Upphandling <strong>av</strong> underentreprenörer/ underleverantörer och detaljprojektör<br />
görs i samverkan. Se AFD.322.<br />
Entreprenören ansvarar för arbetenas genomförande.<br />
Samverkansgruppen ansvarar för konstruktiv utformning med solidariskt<br />
funktionsansvar, 50/50.<br />
Produktionsfrågor som parterna ej kan komma överens om, skall omgående<br />
lyftas till ovanstående nivå enligt §3.<br />
Dock betonas att alla frågor så långt det är möjligt löses på respektive nivå,<br />
dvs. produktionsgruppen och/eller samverkansgruppen.
25<br />
I de fall tvist uppstår om något som redan hänt, gäller tiden från det att<br />
tvisten uppstått till att ärendet skall lyftas upp en nivå, dock max 1<br />
byggmöte:<br />
Produktionsgruppen<br />
1 vecka<br />
Samverkansgruppen<br />
6 veckor<br />
Styrgruppen<br />
2 veckor<br />
Upphandling <strong>av</strong> underentreprenörer/ underleverantörer och detaljprojektör<br />
görs i samverkan. Se AFD.322.<br />
Ansvarsfördelningen 50/50, som valdes i båda etappe rna, kan ses som ett uttryck för<br />
parternas vilja att genomföra detaljprojekteringen gemensamt och med samma ansvar.<br />
Detta stämmer inte med branschen gemensamt antagna regler för riskfördelning i AB<br />
92 och ABT 94 där funktionsansvaret till 100% ligger på beställaren i en<br />
utförandeentreprenad och på entreprenören i en totalentreprenad. Det blir därför<br />
viktigt att i demonstrationsprojektet följa utvecklingen under den femåriga<br />
garantiperioden för att kartlägga vad ett delat funktionsansvar kan innebära.<br />
Delat funktionsansvar kan dessutom medföra att små och medelstora företag<br />
tvekar att lämna anbud eftersom den ekonomiska risken ökar och kvarstår långt efter<br />
det att entreprenaden är slutbesiktigad.<br />
§ 6 EKONOMI<br />
6.2 Ersättning för ändringar och tilläggsarbeten<br />
Här ändrades text enligt nedan.<br />
Ursprunglig text:<br />
Riktprisjustering förutsatt överskridande <strong>av</strong> begränsningsregeln:<br />
För tillkommande arbeten riktpriset justeras uppåt (+)<br />
För <strong>av</strong>gående arbeten riktpriset justeras nedåt (-)<br />
För att markera att mängdreglering inte skulle ske skrevs funktion istället för arbete.<br />
Ny text:<br />
Riktprisjustering förutsatt överskridande <strong>av</strong> begränsningsregeln:<br />
För tillkommande funktion riktpriset justeras uppåt (+)<br />
För <strong>av</strong>gående funktion riktpriset justeras nedåt (-)<br />
Vidare infördes här klarläggande <strong>av</strong> några oklarheter i förfrågningsunderlag och<br />
anbud:<br />
Projekteringskostnader och trafikanordningar regleras som tillkommande<br />
funktion dvs. riktpriset justeras uppåt (+), begränsningsregeln gäller ej<br />
för dessa kostnader.<br />
Anledningen till detta tillägg var beträffande projekteringskostnaderna (i<br />
totalentreprenad står entreprenören normalt för dessa), att det i
förfrågningsunderlagets handling Teknisk Beskrivning väg (TBv) stod<br />
”Detaljprojektering för färdig bygghandling utförs i projektet, så kallad ”aktiv<br />
design” under byggskedet och bekostas <strong>av</strong> Vägverket.” . När det gäller<br />
trafikanordningarna hade NCC i prissatt sidoanbud erbjudit sig att utföra dessa i sin<br />
helhet på löpande räkning för att optimera trafiksäkerheten. Detta sidoanbud köptes <strong>av</strong><br />
Vägverket Region Mitt eftersom det stämde överens med deras policy att inte<br />
konkurrensutsätta trafiksäkerheten.<br />
26
27<br />
Som ett förtydligande <strong>av</strong> begränsningsregeln infördes nedanstående figur.<br />
BEGRÄNSNINGSREGEL<br />
Procent <strong>av</strong> kontraktssumma<br />
1,2<br />
1,1<br />
1<br />
0,9<br />
0,8<br />
0,7<br />
0,6<br />
0,5<br />
0,4<br />
0,3<br />
0,2<br />
0,1<br />
0<br />
Riktprisjustering<br />
görs med<br />
hela<br />
kostnaden<br />
Riktprisjustering<br />
görs<br />
med hela<br />
kostnaden<br />
Alla kostnader 2,0 %.<br />
Enskild Enskild Flera Flera Flera Flera Flera Flera<br />
Ändringar och tilläggsarbeten<br />
Förklaring:<br />
Kontraktssumma=<br />
Riktpris vid<br />
kontraktstecknande<br />
Observera att de staplar som är betecknade flera i figuren <strong>av</strong>ser illustrera sådana<br />
enskilda ändringar och tilläggsarbeten som var och en är
28<br />
3. Diskussion och sammanfattande intervjusvar<br />
Studiegruppen utförde intervjuer med tre <strong>av</strong> anbudsgivarna samt handläggare hos<br />
Vägverkets upphandlande enhet vid Region Mitt. Vid intervjuerna användes i princip<br />
samma frågemall som för etapp 1, se bilaga 6.1. Erfarenheterna från etapp 1 har bildat<br />
bakgrund till studiegruppens diskussion <strong>av</strong> de olika frågegrupperna.<br />
3.1 Förfrågningsunderlag<br />
Huvudfrågan var i likhet med vid intervjuerna <strong>av</strong> etapp 1:s anbudsgivare; hur bör<br />
förfrågningsunderlagets principiella huvuddelar utformas för en<br />
partneringentreprenad?<br />
3.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Frågor<br />
Var kr<strong>av</strong>en på partneringprocessen tydliga och tillräckliga? Ger partnering incitame nt<br />
till utveckling?<br />
Svar under intervjuerna<br />
De två <strong>av</strong> de tre intervjuade företagen som hade genomfört liknande uppdrag svarade<br />
att kr<strong>av</strong> och information var tillräcklig och att de hade tillräckliga kunskaper. Det<br />
företag som ej hade samma erfarenheter tyc kte att det fanns vissa oklarheter. Detta<br />
kunde bero på egna brister i kunskap om partnering påpekade den intervjuade.<br />
Informationsmöte som i etapp 1 var ej nödvändigt. Det påpekades dock att UE skulle<br />
behöva mer information.<br />
<strong>Partnering</strong> ger incitament till utveckling ansåg alla. En <strong>av</strong> de intervjuade påpekade att<br />
utvecklingsmöjligheterna är kanske ännu större på driftsidan.<br />
Samtliga var positiva till partnering (Ett uttalande från Pc på etapp 2 citerades ”Det är<br />
bra med partnering men det är enklare med GE eftersom då är det jag som<br />
bestämmer”.) En <strong>av</strong> de intervjuade påpekade att eftersom partnering kräver ett<br />
långsiktigt engagemang med fokus på kompetens borde det ligga en stor<br />
förbättringspotential i att gå från nuvarande projektpartnering till strate gisk<br />
partnering 3 .<br />
Diskussioner i studiegruppen<br />
Ännu är partnering inte ett allmänt känt koncept och därför behövs information. Det<br />
som framkom att underentreprenörer (UE) behöver mer information gäller säkert alla<br />
mindre aktörer.<br />
3 <strong>Partnering</strong> kan baseras på enstaka projekt (projektpartnering) eller mera långsiktig samverkan<br />
(strategisk partnering).
29<br />
Fördelarna med strategisk partnering är uppenbara. För närvarande gäller dock<br />
bedömningen att strategisk partnering inte är möjlig i offentlig upphandling. Det<br />
gäller då att ta fasta på de möjligheter projektpartnering erbjuder. Med långsiktigt<br />
arbetande flergångsbeställare kan fördelarna med väl inarbetade partners också<br />
uppnås i projektpartnering. I anbudsutvärderingsmodeller kan stor vikt läggas på<br />
organisation och samarbetserfarenhet.<br />
De privata entreprenörerna har också möjlighet att ingå strategiskt partnerskap med<br />
nyckeleverantörer. Detta bör speciellt inom vägbyggnadsområdet vara attraktivt där<br />
en stor del <strong>av</strong> produktionsresurserna traditionellt finns hos specialentreprenörer. Men<br />
även annat byggande har stora inslag <strong>av</strong> specialentreprenörer med stor betydelse för<br />
byggobjektens ekonomi, kvalitet och miljö.<br />
Konsulterna är också en grupp som helt klart bör vara intressant att engagera i<br />
strategiska partneringsamarbeten.<br />
3.1.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
Frågor<br />
Vilken entreprenadform lämpar sig bäst för partneringentreprenader?<br />
Begrepp, val <strong>av</strong> entreprenadform (text från [6])<br />
Entreprenadformerna skiljer sig åt beroende <strong>av</strong> hur stort entreprenörens åtagande är.<br />
Figur 1. Entreprenadformer (generalentreprenad och delad entreprenad =<br />
utförand eentreprenad)<br />
De tre huvudformerna är utförande-, total- och funktionsentreprenad.<br />
Utförandeentreprenader kan genomföras som generalentreprenader eller som delade
30<br />
entreprenader. Vid utförandeentreprenader svarar beställaren för detaljprojekteringen<br />
och entreprenörens ansvar begränsas enligt AB 92 till ett s.k. utförandeansvar. Vid<br />
totalentreprenader svarar totalentreprenören både för detaljprojekteringen och<br />
utförandet (byggandet). Entreprenören har då även ett funktionsansvar som regleras i<br />
ABT 94.<br />
I demoprojektets etapp 1 valde beställaren (efter diskussioner i beredningsgruppen)<br />
en speciell variant <strong>av</strong> utförandeentreprenad. Den variant som prövades karaktäriseras<br />
<strong>av</strong> att upphandlingen gjordes med systemhandlingar och AB 92 som juridiskt<br />
dokument dvs. trots att detaljprojekteringen återstod att göra tillämpades AB 92.<br />
Beställaren anlitade en konsult för projekteringen.<br />
Motivet för denna variant var bl. a att konsulten kan tänkas agera friare och med<br />
större öppenhet om denne anlitas <strong>av</strong> beställaren istället för <strong>av</strong> entreprenören.<br />
(partnering förutsätter öppenhet). Ett annat motiv var att utförandeentreprenader<br />
normalt ger fler anbud än totalentreprenader eftersom ABT 94 förutsätter mer<br />
långtgående ansvarstaganden hos den blivande entreprenören.<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Här hade inget <strong>av</strong> de intervjuade företagen någon helt bestämd uppfattning om vilken<br />
entreprenadform man föredrar. Alla var överens om att projekteringen inte bör vara<br />
alltför långt genomförd. Detta för att ge spe lrum för parternas kreativitet. Valet <strong>av</strong><br />
entreprenadform bör anpassas efter aktuell produkt. Det påpekades att<br />
anbudskostnaderna blir högre för total- och funktionsentreprenader och att det kan bli<br />
problem om antalet entreprenader med partnering ökar kraft igt.<br />
Totalentreprenad kanske bättre att ha i botten men det vore ännu roligare med<br />
funktionsentreprenad tyckte några. När arbetet i projektet väl kommit igång blir det i<br />
alla fall ett slags funktionsentreprenad.<br />
I kontraktet hade texten om ersättning för ändringar och tilläggsarbeten kompletterats<br />
för att undvika de frågor som uppstod i etapp 1. Riktpriset skulle, förutsatt att<br />
begränsningsregeln överskridits, justeras uppåt för ”tillkommande arbeten”. Detta<br />
ändrades vid kontraktsgenomgången till ”tillkommande funktioner” och de<br />
intervjuade (detta gäller NCC som fick kontraktet, ej övriga som ju inte upplevt denna<br />
förändring) ansåg att detta borde skrivas tydligare. Ett ordval som tillkommande<br />
arbeten medför lägre pris eftersom det tolkas som att mängdförändringar ändrar<br />
riktpriset. Mängder kan man ta över men ej underlaget (se kommentar till detta<br />
uttalande nedan i studiegruppens diskussion).<br />
Diskussion i studiegruppen<br />
Studiegruppen anser, trots att de intervjuade tvekade, att mycket talar för att<br />
totalentreprenad med ABT 94 är ett bättre val för denna typ <strong>av</strong> entreprenader. I<br />
samband med intervjuerna kom frågan in på reglering <strong>av</strong> mängder. De intervjuade såg<br />
inga problem i övertagandet <strong>av</strong> ansvaret för riktigheten i mängdberäkningen. Det man<br />
var orolig för var risken för att det under utförandet skall uppstå oenighet om<br />
tolkningen <strong>av</strong> underlaget till mängdberäkningen, främst då markundersökningarna. I<br />
totalentreprenader kan problemen med reglering <strong>av</strong> kontraktsumman upplevas större<br />
än i utförandeentreprenader genom att förfrågningsunderlaget ej utvisar utformningen
31<br />
i detalj. <strong>Partnering</strong> minskar enligt studiegruppens uppfattning risken för sådana<br />
oenigheter.<br />
Konsultens deltagande och engagemang är betydelsefullt och i denna<br />
entreprenadform ges bra förutsättningar härför. Det är dock tänkbart med liknande<br />
lösning i utförandeentreprenader, där som i etapp 1 detaljprojekteringen sker som<br />
”aktiv design” i samverkan. Studiegruppen har dock inte svaret klart när det gäller<br />
konsultens deltagande i incitamentet. Konsultens motivation är en mycket viktig<br />
framgångsfaktor och bland det vi frågar oss är:<br />
- Behövs incitament, eller räcker det med ett deltagande i alla partneringaktiviteter?<br />
- Kan incitamentet leda till för mycket kostnadsjakt på kvalitetens bekostnad?<br />
- Hur går det om det blir förlust att dela på och konsulten har del som är större än<br />
sitt arvodes del <strong>av</strong> projektkostnaden? I etapp 2 är incitamentsfördelningen<br />
beställare/konsult/huvudentreprenör 40/20/40, utvärdering kommer att ske i<br />
delrapporten från produktionsskedet.<br />
- Är det bra med samma konsult som skrivit förfrågningsunderlaget i<br />
projektgenomförandet? Väger kunskapen om projektet tyngre än risken för<br />
låsning i tänkandet?<br />
Beträffande tankarna kring att pröva funktionsentreprenad tillsammans med<br />
partnering anser studiegruppen att grundtanken med funktionsentreprenaden är att<br />
entreprenören ges tillfälle att tillämpa resultat från eget utvecklingsarbete och utarbeta<br />
egna lösningar för att uppfylla ställda funktionskr<strong>av</strong> och att beställaren/kunden inte<br />
skall behöva engagera sig i utförandet. Däremot är väsentligt att beställaren utformar<br />
och uttrycker funktionskr<strong>av</strong> även i de andra entreprenadformerna för att<br />
partneringsamarbetet skall komma bäst till sin rätt.<br />
I studiegruppens diskussioner internt och med övriga i demoprojektet involverade har<br />
ofta kommit upp att det nog behövs en egen entreprenadform för att rätt utnyttja<br />
kraften i partneringsamarbetet. De anpassningar i AB 92 respektive ABT 94 som<br />
gjorts i demoprojektets två etapper tyder också på detta.<br />
Vid intervjun med den entreprenör som fått uppdraget framkom att detta med<br />
formerna för reglering <strong>av</strong> riktpriset inte fått en problemfri lösning. Det kommer säkert<br />
att finnas anledning att komma tillbaka till detta i rapporten från produktionsskedet.<br />
Se även nedan.<br />
Vid intervjuerna för etapp 1 förde beställarrepresentanterna fram åsikten att<br />
totalentreprenader (ABT 94) ger färre anbud än utförandeentreprenader. Detta stämde<br />
åtminstone vad beträffar etapp 2. Fem anbud inkom för etapp 1 och tre för etapp 2.<br />
3.1.3 Ersättningsform<br />
Riktpris med incitament infördes för att skapa en ekonomisk drivkraft för<br />
kostnadseffektivitet. Betalning sker enligt verifierade självkostnader.<br />
Frågor<br />
Är riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader en lämplig<br />
ersättningsform för partneringentreprenader? Vilka omständigheter bör föranleda<br />
omförhandling <strong>av</strong> riktpriset?
32<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Övervägande positiva svar men viss osäkerhet kring riktpriset och hur det kan<br />
förändras. Bland synpunkterna som framfördes kan nämnas: Incitamentsfördelningen<br />
till gemensamt valda UE, konsulter osv. bör tas <strong>av</strong> båda parterna. Det bör klarläggas<br />
vad man gör när någon ”går hemma”. Detta uttalande har att göra med det faktum att<br />
speciellt i norra Sverige ofta görs uppehåll i produktionen under vinterperioden.<br />
Under ett sådant uppehåll belastas projektet <strong>av</strong> vissa fasta kostnader t. ex för<br />
etableringen och den personal som ej kan omplaceras tillfälligt. Det är viktigt att<br />
redovisningssystemet är mycket öppet så att parterna gemensamt kan komma överens<br />
om vad som är ekonomiskt rätt att lägga på projektet.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Den första delen <strong>av</strong> frågan verkar vara besvarad med ett klart ja. Däremot är det<br />
fortfarande oklart vad som skall föranleda omförhandling <strong>av</strong> riktpriset. Detta är en<br />
mycket viktig fråga och förhoppningsvis kommer genomförandet <strong>av</strong> etapp 2 att<br />
åtminstone ge något svar på hur skrivningarna i framtida kontrakt bör utformas.<br />
3.1.4 Systemhandlingar<br />
Projekteringsinsatsen för förfrågningsunderlaget begränsades till att ta fram en<br />
godkänd arbetsplan med viss för detta projekt kompletterad geoteknisk information,<br />
en preliminär profil, mängdförteckning och teknisk beskrivning.<br />
Fråga<br />
Var förfrågningsunderlagets tekniska delar tillräckliga för att kunna bedöma vad som<br />
ingår i entreprenaden dvs. uppdragets omfattning?<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Samstämmiga svar att inga problem funnits beträffande detta.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Studiegruppens diskussioner kring denna fråga för etapp 1 sammanfattades:<br />
”Möjligheterna att kalkylera ett representativt riktpris ökar troligen om mer<br />
omfattande geotekniska undersökningar genomförs (rörande omfattningen se rapport<br />
[5] om geotekniska undersökningar vid funktionsentreprenader)”<br />
Efter den diskussionen har etapp 1 genomförts och mycket arbete har också utförts på<br />
etapp 2. Erfarenheterna hittills är att stor del <strong>av</strong> diskussionerna kring<br />
riktprisförändringar har sitt ursprung i geotekniken. Detta att ju bättre undersökningar<br />
som ligger till grund för en anbudsförfrågan ju färre diskussioner uppstår i<br />
genomförandet är inget nytt. Modellen med aktiv design och partneringsamarbete bör<br />
i sig inte kräva mer än vanligt i undersökningsväg.
33<br />
Det viktiga är att de tekniska beskrivningarna är så fria som möjligt från<br />
tvetydigheter. Då erhålls bra kalkylerbarhet och rena anbud med riktpris utan onödiga<br />
garderingar.<br />
3.1.5 Upphandling<br />
Viktningen <strong>av</strong> mjuka parametrar vid anbudsvärderingen (30%) var hög men inte så<br />
ovanligt hög som i etapp 1 (67%) i jämförelse med liknande upphandlingar som<br />
genomförts på senare tid i Vägverket Region Mitt.<br />
Frågor<br />
Var det klart för er vilka bedömningsgrunder som gällde? Tycker ni att upphandling<br />
enligt denna modell ger ett rättvist utslag? Hur ser ni på frågan om sidoanbud?<br />
Påverkas antalet potent iella anbudsgivare negativt <strong>av</strong> att partnering krävs som<br />
arbetssätt?<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Beträffande bedömningsgrunderna upplevde någon <strong>av</strong> de intervjuade viss tvekan vad<br />
gäller bedömningsnivåer. Mjuka parameterar diskuterades livligt <strong>av</strong> alla intervjuade.<br />
De flesta tyckte att den här valda fördelning mellan mjuka parametrar och pris 30/70<br />
var lämplig. Synpunkter framfördes dock att när det gäller partnering borde mjuka<br />
parameterar ges större vikt. I strategisk partnering borde kanske valet <strong>av</strong><br />
samarbetspartner ske enbart på grundval <strong>av</strong> mjuka parametrar. ”Pris kan alla sätta”<br />
uttalades, liksom att det nog vore bra med fokus på annat än pris.<br />
Upphandlingen var inte alla nöjda med, så upplevdes t. ex incitamentsfördelningen<br />
50/50 som ”prutning” <strong>av</strong> en <strong>av</strong> de intervjuade som hellre velat ha 70/30 för att ha<br />
något att dela med konsult och UE (se svar under 3.1.3 ersättningsform för alternativ)<br />
Det rådde samstämmighet om att sidoanbud inte borde finnas i anbud <strong>av</strong>seende<br />
entreprenader med partnering. Naturligt nog var de som fått uppdraget nöjda med<br />
upphandlingen. En <strong>av</strong> övriga två uttalade missnöje med att deras anbud förkastades på<br />
grund <strong>av</strong> ”icke prissatt reservation”, se kapitel 2 <strong>av</strong>snitt 2.2.2.<br />
Antal anbudsgivare kan påverkas negativt <strong>av</strong> kr<strong>av</strong> på partnering liksom <strong>av</strong> storlek<br />
tyckte en <strong>av</strong> de intervjuade, medan övriga tyckte att detta inte borde vara fallet om<br />
bara kr<strong>av</strong>en var tydligt formulerade.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Det är viktigt att i kommande förfrågningar tydligt ange hur incitamentet är tänkt att<br />
fördelas. Den för etapp 2 valda viktningen <strong>av</strong> de mjuka parametrarna verkar ha varit<br />
lämplig.<br />
Sidoanbud bör undvikas i partnering var den allmänna meningen. Bra idéer om<br />
förbättringar tas i alla fall hand om i partneringprojekt. Studiegruppen vill påpeka att<br />
detta förutsätter att anbudsgivarna har förtroende för beställarens kompetens och vilja<br />
att acceptera bra alternativförslag. För att <strong>av</strong>ge konkurrenskraftiga priser utan
34<br />
sidoanbud måste anbudsgivare som funnit prissänkande alternativ dels vara säker på<br />
egen kompetens (att alternativets funktion och standarden är invändningsfri) och dels<br />
vara säker på att beställaren kan bedöma alternativet. Vissa kalkylerade risker måste<br />
dock varje anbudsgivare vara beredd att ta.<br />
Vilka är då fördelarna respektive nackdelarna med att tillåta sidoanbud?<br />
Fördelar:<br />
• Alla anbudsgivares idéer kan värderas och säkerheten ökar för att totalt sett<br />
förmånligaste anbud kan väljas<br />
• Anbudsgivaren får sidoanbudet bedömt före kontraktstecknande, större säkerhet<br />
• Kompetens belönas, roligare att kalkylera<br />
• Beställaren får många idéer ”gratis” (sidoanbud från anbudsgivare som ej lämnar<br />
totalt sett förmånligaste anbud)<br />
Nackdelar:<br />
• Köps sidoanbud som sedan ej kan utföras <strong>av</strong> någon anledning kan det föranleda<br />
riktprisdiskussioner<br />
• Mindre blir kvar <strong>av</strong> idéer att tillsammans i partneringsamarbetet arbeta fram och<br />
dela vinsten <strong>av</strong><br />
• Risk att anbudsgivare som ej accepterats känner sig orättvist behandlade, speciellt<br />
om deras idéer används i projektet<br />
Om alternativet att inte tillåta sidoanbud väljs är det viktigt att detta klargörs tydligt i<br />
förfrågningsunderlaget. Det krävs också hög kvalitet på förfrågningsunderlaget så att<br />
inte tveksamheter kan uppstå om vad som är prissatt reservation och vad som är<br />
sidoanbud. Likaså ökar kr<strong>av</strong>et på renhet, inga skrivningar om alternativ att sänka<br />
kostnaderna (sidoanbud utan pris) bör få förekomma, åtminstone måste det i<br />
upphandlingsföreskrifterna betonas att sådant inte värderas.<br />
Svaren på frågan om antalet potentiella anbudsgivare påverkas negativt <strong>av</strong> att<br />
partnering krävs som arbetssätt fick inget entydigt svar. Studiegruppen anser att när<br />
väl partneringkonceptet blivit etablerat och känt kommer inte medelstora eller större<br />
anbudsgivare att tveka att deltaga i anbudstävlan för att partnering krävs. Vill man<br />
öppna för mindre företag t. ex i delade entreprenader med partnering måste förfrågan<br />
innehålla mer information. Det är bl. a viktigt att samarbetsformerna beskrivs så att<br />
det framgår hur anbudsgivarna tillförsäkras jämbördighet i projektet.<br />
3.1.6 Kalkylerbarhet<br />
Frågor<br />
Var anbudstiden tillräcklig? Vad uppfattar ni som skillnaden med att lämna en<br />
riktkostnad istället för ett traditionellt anbud? Hur skulle ett idealt betalningssätt se ut<br />
för er?<br />
Under vilka omständigheter anser ni att riktkostnaden borde kunna omförhandlas<br />
under entreprenadens gång?
35<br />
Svar från anbudsgivarna<br />
Anbudstiden var enligt de intervjuade tillräcklig. Den som inte hade erfarenhet <strong>av</strong><br />
partnering eller partneringliknande arbete tyckte att t. ex. mötesomfattning var<br />
svårkalkylerad.<br />
Svaren beträffande kostnadsposter att hänföra till partneringkonceptet varierade. Den<br />
som fick uppdraget hade inga sådan poster denna gång. För etapp 1 hade de räknat<br />
med teambildningskostnader. De som utfört etapp 1 hade inte heller<br />
teambildningskostnader med men däremot räknat med högre bemanning i form <strong>av</strong> en<br />
projektingenjör/KMA-ledare (KvalitetMiljöArbetsmiljö). Den tredje intervjuade<br />
svarade att de räknat med extra kostnader för teambildning, ökad mötesfrekvens,<br />
demoprojekt och mer platschefsarbete.<br />
Frågorna kring riktpris och incitament fick också varierande svar. Med de skrivningar<br />
som var i förfrågningsunderlaget hade en snarare lagt sig lägre, en precis och en 10%<br />
högre i jämförelse med vanligt totalentreprenadpris (detta <strong>av</strong>speglade också hur deras<br />
priser förhöll sig till varandra). I detta sammanhang togs ersättningsmodellen med 5%<br />
pålägg på verkliga kostnader upp. 5% ansåg för lågt men kunde accepteras eftersom<br />
man räknade med att hitta förbättringar och spara kostnader. Pålägget som ej täcker<br />
verkliga omkostnader kan utgöra ett konkurrensmedel, ett alternativ till sidoanbud<br />
menade en <strong>av</strong> de intervjuade. Incitamentet ansåg alla vara en morot.<br />
Ett minimikr<strong>av</strong> på betalningssättet var att det inte skulle ge räntekostnader t.ex.<br />
fakturering en gång per vecka eller åtminstone två gånger per månad á-conto.<br />
”Framtung” betalningsplan så att de 30 dagar som fakturan behandlas inte belastar<br />
räntekontot.<br />
De två intervjuade med tidigare erfarenhet <strong>av</strong> ”partnering” hade inte sett några<br />
svårigheter, ogynnsamma skrivningar eller risker i förfrågningsunderlaget. Den tredje<br />
hade däremot tyckt att det varit svårt att kalkylera kostnader för partneringaktiviteter<br />
och även själva upplä gget med riktpris och vad som kunde tänkas medföra reglering<br />
<strong>av</strong> detta.<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
De lämnade anbuden visade liten spridning. Trots detta verkar det ha funnits<br />
frågetecken kring de kostnader som själva partneringsamarbetet kan medföra. Här kan<br />
säkert göras mer för att förtydliga kr<strong>av</strong>en i förfrågningsunderlaget.<br />
Detta med att kalkylera ett riktpris verkar vara något som efter ytterligare några<br />
partneringentreprenader inte bör utgöra några stora problem för anbudsgivarna.<br />
Däremot kvarstår det att lösa frågan om hur reglering <strong>av</strong> riktpriset skall beskrivas så<br />
att tveksamheter undviks. Studiegruppen hoppas att det skall vara möjligt att ge en<br />
användbar rekommendation för hur detta skall ske när etapp 2 är genomförd.<br />
7 Förbättringsförslag<br />
Samtliga intervjuade tillfrågades om förslag på förbättringar.
36<br />
Svar<br />
- Beställaren står för ”neutral pådrivare” eftersom detta behövs i varierande grad.<br />
- Mer <strong>av</strong> långsiktighet med strategisk partnering<br />
- Tydligare kompetens- och utvecklingsprofil i projekten<br />
- Samma organisation genom hela projektet från båda parter<br />
- Tydligare i förfrågningsunderlaget om ändringar och tillägg samt om vad som kan<br />
föranleda omförhandling <strong>av</strong> riktpriset.<br />
- Bjuda in entreprenörer för att öka ”kretsen” till gemensamma informationsmöten<br />
Diskussion inom studiegruppen<br />
Studiegruppen har tillägnat detta med idéer om förbättringar <strong>av</strong> partneringkonceptet<br />
ett eget kapitel 4 Rekommendationer och som där kan ses tagit till sig de intervjuades<br />
förbättringsförslag i stor omfattning.
37<br />
4 Rekommendationer<br />
Till grund för rekommendationerna ligger den samlade erfarenheten hos<br />
studiegruppens medlemmar samt studier <strong>av</strong> upphandling och genomförande <strong>av</strong> etapp<br />
1 samt upphandling <strong>av</strong> etapp 2 för demoprojektet väg <strong>339</strong>. Vid dessa studier har stor<br />
vikt lagts vid utfallet <strong>av</strong> de riktade dialoger som studiegruppen genomfört med<br />
nyckelpersoner hos anbudsgivare och upphandlande enhet dvs. Vägverket Region<br />
Mitt.<br />
4.1 Förfrågningsunderlaget<br />
4.1.1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
Följande delar bör ingå:<br />
1 Information om partneringprocessen i förfrågningsunderlaget<br />
2 En styrgrupp bildas som formulerar övergripande mål för projektet<br />
3 Att en operativ samverkansgrupp med representanter för beställaren,<br />
entreprenören, underentreprenörerna samt detaljprojektören bildas<br />
4A<br />
Samverkansgruppen tar fram egna delmål och en kr<strong>av</strong>specifikation för<br />
uppföljning och styrning.<br />
B Måldokument införlivas i kontraktet (position 1).<br />
5 Samverkansgruppen förväntas styra inriktningen och omfattningen <strong>av</strong><br />
detaljprojekteringen och produktionen.<br />
6 En problemlösningstrappa utvecklas med överenskomna tidsbegränsningar för<br />
objektsnivå och regionalnivå.<br />
7 Som pådrivare och underlättare <strong>av</strong> partneringprocessen bör en byggkunnig<br />
person från en tredje part med förståelse för partnering anlitas.<br />
<strong>Partnering</strong>ledaren/underlätta ren bör även behärska konflikthantering och<br />
problemlösning samt vara tillgänglig hela projekttiden<br />
4.1.2 Entreprenadform - ansvarsfördelning<br />
ABT 94 är att föredra som juridiskt grunddokument men det finns inget som säger att<br />
partnering inte fungerar tillfredställande med AB 92. <strong>Partnering</strong> är effektivast om<br />
detaljprojektering kan göras som s.k. aktiv design. Eftersom både konsulten,<br />
beställaren och entreprenören bör vara aktiva, kan entreprenadformen inte fångas in<br />
med gängse begrepp. (Det är varken en totalentreprenad eller traditionell<br />
utförandeentreprenad).<br />
I föregående kapitel skrev vi ”I studiegruppens diskussioner internt och med övriga i<br />
demoprojektet involverade har ofta kommit upp att det nog behövs en egen<br />
entreprenadform för att rätt utnyttja kraften i partneringsamarbetet. De anpassningar i
38<br />
AB 92 respektive ABT 94 som gjorts i demoprojektets två etapper tyder också på<br />
detta.” Här finns ett utvecklingsbehov, men tills vidare går det enligt vår mening att<br />
arbeta vidare med befintligt regelverk, anpassat som i demoprojektets två etapper.<br />
Förlag till begrepp:<br />
Systementreprenad med partnering. I en sådan entreprenad kan antingen AB eller<br />
ABT användas för att reglera riskfördelningen mellan parterna.<br />
För att stimulera konkurrens bör partnering provas i delade entreprenader med AB 92<br />
som juridiskt dokument.<br />
4.1.3 Ersättningsform<br />
Riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader är den logiska<br />
ersättningsformen där motivet är att skapa en ekonomisk drivkraft för parterna.<br />
Konstruktionen med riktpris med incitament bör föras vidare till konsulter och viktiga<br />
underentreprenörer. Det finns dock en del obesvarade frågor kanske framför allt när<br />
det gäller incitament till konsulter, se diskussion i <strong>av</strong>snitt 3.1.2.<br />
Incitamentsfördelningen har en betydelse för nivån på riktpriset. Beställaren bör<br />
efterfråga ett riktpris med en given incitamentsfördelning. Beställarens förslag till<br />
incitamentsfördelning bör ej medföra för stor ekonomisk risk för entreprenören. I<br />
samband med anbudsgivnin gen bör det vara öppet för anbudsgivarna att ta upp förslag<br />
om annan incitamentsfördelning. Detta bör anges i förfrågan, liksom hur sådan annan<br />
fördelning <strong>av</strong> incitament kommer att värderas.<br />
4.1.4 Systemhandlingar<br />
Projekteringen bör begränsas till att dels formulera förvaltarens<br />
systemkr<strong>av</strong> dels beskriva befintliga trafik-, jord-, berg- och vattenför hållanden. I<br />
systemkr<strong>av</strong>en införlivas funktionskr<strong>av</strong> och restriktioner o<strong>av</strong>sett om AB eller ABT<br />
används för att reglera riskfördelningen.<br />
Restriktionerna innefattar bl.a. ramar i form <strong>av</strong> tillgänglig terrängkorridor samt<br />
miljökr<strong>av</strong>.<br />
En preliminär profil och därpå baserad mängdförteckning är ett bra stöd vid<br />
kalkylering <strong>av</strong> riktpriset.<br />
Terrängmodellen bör ges i digital form med preliminär plan och profil inlagd. Detta<br />
för att underlätta för anbudsgivarna att redan i anbudsstadiet studera alternativa lägen<br />
i plan och profil.<br />
I övrigt bör parternas kreativitet och kunskap ges fritt spelrum.<br />
4.1.5 Upphandling<br />
Förenklad (öppen ovanför tröskelvärdet) upphandling bör tillämpas. Förhandling är<br />
möjlig under tröskelvärdet men enligt NOU är <strong>av</strong>sikten att den skall tillämpas endast i<br />
särskilda fall.
39<br />
De mjuka parametrarnas vikt bör begränsas till mellan 20-30 % (åtminstone inte över<br />
50 %). Anses de mjuka faktorerna ha en sådan betydelse att detta är otillräckligt kan<br />
någon form <strong>av</strong> prekvalificering vara en lösning dvs. selektiv upphandling eller<br />
urvalsupphandling.<br />
Parterna i etapperna 1 och 2 <strong>av</strong> demoprojektet anser att sidoanbud ej bör accepteras<br />
(effektiv konkurrens och partneringprocessen medför att bra alternativa lösningar<br />
kommer projektet till del utan att de blir låsta <strong>av</strong> anbudförfarandet). Studiegruppen<br />
anser att det är för tidigt att ge detta som en rekommendation för framtida<br />
upphandling <strong>av</strong> entreprenader med partnering. Erfarenheterna från demoprojektet<br />
pekar dock på vikten <strong>av</strong> att endast upphandla sådana sidoanbud som med mycket stor<br />
sannolikhet kan realiseras, se även diskussion under punkt 3.1.5 i föregående kapitel.<br />
I fall <strong>av</strong> osäkerhet är det mycket bättre att överlämna idén till projektets<br />
partneringsamarbete.<br />
4.1.6 Kalkylerbarhet<br />
Incitamentsfördelningen påverkar riktprisets nivå på ett <strong>av</strong>görande sätt.<br />
Hög risk för anbudsgivaren (ex 70 % <strong>av</strong> överskridandet) innebär ett relativt högt<br />
riktpris. Tvärtom så ger låg risk (ex 30 %) en lägre riktprisnivå. Ovanan att lämna<br />
riktpriset kombinerad med hög risk är ogynnsamt för riktprisnivån.<br />
Vid kommande partneringentreprenader bör den incitamentsfördelning som<br />
beställaren föreslår vara sådan att anbudsgivarens risk inte uppfattas som alltför hög.<br />
Beträffande egna förslag på incitamentsfördelning från anbudsgivarna bör det anges<br />
att sådana ej tas upp till bedömning. Det bör doc k framgå att incitamentsfördelningen<br />
är förhandlingsbar i samband med kontraktsförhandling, i de fall sådan kan göras,<br />
med den anbudsgivare som lämnat för beställaren förmånligaste anbud.<br />
En lika fördelning mellan beställare och huvudentreprenör upplevs vara mest<br />
överensstämmande med partneringtanken. Incitament på projektets helhet bör också<br />
eftersträvas för de mest betydande underentreprenörerna. Beträffande konsulter har<br />
studiegruppen ingen entydig rekommendation. Vi föreslår att detta tas upp till<br />
prövning i fall från fall. Det är dock viktigt att alla aktörer i motivationssyfte omfattas<br />
<strong>av</strong> någon form <strong>av</strong> belöning för goda insatser i partneringsamarbetet. Dessa belöningar<br />
behöver inte alltid vara kopplade till projektets incitament. Eventuella kostnader för<br />
dessa belöningar kan tas gemensamt <strong>av</strong> beställare och huvudentreprenör.<br />
Kr<strong>av</strong> på partneringprocessen bör uttryckas på ett kalkylerbart sätt. Anbudsgivarnas<br />
insatser utöver detta bör belönas via de mjuka parametrarna eller någon form <strong>av</strong><br />
bonussystem. Opartisk partneringledare behövs i alla projekts inledning och sedan i<br />
varierande grad beroende på typ <strong>av</strong> projekt och vana vid partnering. Kostnaden för<br />
partneringledaren blir alltså svår att kalkylera och bör ligga utanför anbudet.
40<br />
5 Litteraturreferenser<br />
[1] Jonsson J. (1996). Construction Site Poductivity Measurements, Doctoral<br />
Thesis, Luleå.<br />
[2] SOU 1997:177. Byggkvalitet för framtiden. Byggkvalitetsutredningens<br />
betänkande<br />
[3] Larson E. (1996). Project <strong>Partnering</strong>; Results of a study of 280 Construction<br />
projects.Journal of Management in Engineering March/ April 1996 USA.<br />
[4] IVA (1998). Anläggningar i fokus. Kungl. Ingenjörsvetenskaps -<br />
akademin.IVA. Stockholm.<br />
[5] Magnusson.O.(1996) Funktionsentreprenad på väg: geotekniska<br />
undersökningar vid funktionsentreprenader. Teknisk rapport nr 1996:05T.<br />
Tekniska Högskolan Luleå.<br />
[6] Olsson. U. ( 2002 ) <strong>Partnering</strong> för <strong>ombyggnad</strong> <strong>av</strong> väg <strong>339</strong>,<br />
<strong>upphandlingsskedet</strong>. Studiegruppens delrapport gällande upphandlingen <strong>av</strong><br />
etapp 1, IVA Anläggningsforum. Stockholm.<br />
[7] Hörnfeldt et al. (2001 ) <strong>Partnering</strong> för <strong>ombyggnad</strong> <strong>av</strong> väg <strong>339</strong>,<br />
produktionsskedet. Studiegruppens delrapport gällande produktionsskedet <strong>av</strong><br />
etapp 1, IVA Anläggningsforum. Stockholm.<br />
[8] Rhodin, A. (2002) Interaktionsprocesser i byggprojekt - en studie i partnering<br />
som kraft för förändring, Licentiatuppsats, 2002:53, Luleå Tekniska<br />
Universitet. Luleå<br />
[9] Andreas Andersson och Markus Broström (2002).<strong>Partnering</strong> – inom<br />
Vägverkets drift och underhållsverksamhet. Examensarbete, 2002:113 CIV,<br />
Luleå tekniska universite t. Luleå
41<br />
6 Bilagor<br />
6.1 Intervjufrågor till anbudsgivarna och i tillämpliga delar<br />
upphandlingsorganisationen<br />
1 <strong>Partnering</strong>konceptet<br />
1.1 Var kr<strong>av</strong>en på partneringprocessen tydliga och tillräckliga? Ger partnering<br />
incitament till utveckling?<br />
1.1.1 Var informationen om partnering tillräcklig i förfrågningsunderlaget?<br />
1.1.2 Upplevde ni några brister i er egen kunskap om partnering?<br />
1.1.3 Vilken information saknades ?<br />
1.1.4 Var formerna för information om partnering lämpliga? Om nej-föreslå<br />
alternativa former.<br />
1.1.5 Ger partnering incitament till utveckling?<br />
1.1.6 Har ni några förslag till förbättringar <strong>av</strong> partneringkonceptet?<br />
2 Entreprenadform - ansvarsfördelning (Enligt AB, UF, AF och<br />
kompletteringar under anbudstiden)<br />
2.1 Vilken entreprenadform lämpar sig bäst för partneringentreprenader?<br />
2.1.1 Är ABT94 att föredra framför AB92 vid partneringentreprenader?<br />
2.1.2 Vilka är fördelarna med ABT respektive AB för entreprenören?<br />
2.1.3 Vilka är nackdelarna med ABT resp. AB?<br />
2.1.4 Var de ändringar som beställaren gjorde i ABT94 acceptabla för er?<br />
2.1.5 Om inte så motivera varför.<br />
2.1.6 Fanns andra formuleringar i UF, AF eller kompletteringarna som kändes<br />
tveksamma för er? Varför?<br />
3 Ersättningsform<br />
3.1 Är riktpris med incitament och betalning enligt verifierade självkostnader en<br />
lämplig ersättningsform för partneringentreprenader? Vilka omstä ndigheter<br />
bör föranleda omförhandling <strong>av</strong> riktpriset?<br />
4 Systemhandlingar<br />
4.1 Var förfrågningsunderlagets tekniska delar tillräckliga för att kunna bedöma<br />
uppdragets omfattning när det gäller?<br />
4.1.1 Redovisning <strong>av</strong> geotekniska förhållanden.<br />
4.1.2 Plan- och profilritningar.<br />
4.1.3 Mängdförteckningar<br />
4.1.4 Fotografier.<br />
4.1.5 Övriga handlingar
42<br />
5 Upphandling<br />
5.1 Var det klart för er vilka bedömningsgrunder som gällde?<br />
5.1.1 Vad anser ni om viktningen <strong>av</strong> mjuka parametrar i partneringentreprenader?<br />
5.2 Tycker ni att upphandling enligt denna modell ger ett rättvist utslag?<br />
5.2.1 Hur ser ni på frågan om sidoanbud?<br />
5.2.2 Förlöpte <strong>upphandlingsskedet</strong> som ni förväntat er?<br />
5.3 Påverkas antalet potentiella anbudsgivare negativt <strong>av</strong> att partnering krävs som<br />
arbetssätt?<br />
5.4 Hur motiverades utformningen <strong>av</strong> förfrågningsunderlaget och vilka är<br />
skillnaderna i jämförelse med era normala upphandlingar?<br />
6 Kalkylerbarhet<br />
6.1 Var anbudstiden tillräcklig?<br />
6.1.1 Vad upplevde ni som svårkalkylerbart?<br />
6.1.2 Har ni några kostnadsposter som helt hänför sig till faktumet att det handlar<br />
om ett partneringprojekt?<br />
6.2 Vad uppfattar ni som skillnaden med att lämna en riktkostnad istället för ett<br />
traditionellt anbud?<br />
6.2.1 Hur mycket högre bör en riktkostnad läggas i jämförelse med ett lägsta prisanbud.(<br />
med ett incitament <strong>av</strong> denna storlek)<br />
6.2.2 Var incitamentet en morot eller en risk för er i detta fall?<br />
Hade en annan incitamentsfördelning varit gynnsammare för er när det gäller<br />
bedömning <strong>av</strong> riktkostnaden?<br />
6.3 Hur skulle ett idea lt betalningssätt se ut för er?<br />
6.4 Vilka skrivningar i förfrågningsunderlaget bedömde ni påverka<br />
riktkostnadsnivån ogynnsamt (medförde höjning ) under anbudsskedet?<br />
6.5 Vilka faktorer/ omständigheter var svårast att kalkylera (minst tre faktorer)<br />
6.6 Vilken typ <strong>av</strong> ekonomiska risker uppfattade ni?<br />
6.7 Under vilka omständigheter anser ni att riktkostnaden borde kunna<br />
omförhandlas under entreprenadens gång?<br />
7 Förbättringsförslag
Change language