Verksamhetsberättelse 2007 - IVA
10.03.2014 • Views
Share Embed Flag

Verksamhetsberättelse 2007 - IVA

Verksamhetsberättelse 2007 - IVA

Verksamhetsberättelse 2007 - IVA

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
iva.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

<strong>IVA</strong><br />

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien<br />

Verksamhetsberättelse <strong>2007</strong>

Torvild Aakvaag Bjarne Aamodt Olav Aarna Lars-Eric Aaro Teodor Aastrup Kent Abbås Enno Abel Claus Abraham Mathias Abraham Egil Abrahamsen<br />

Bo Abrahamsson William af Sandeberg Erik Agerman Gunnar Agfors Inga-Britt Ahlenius Lennart Ahlgren Bo Ahlkvist Hans Ahlmann Göran<br />

Ahlström Krister Ahlström Mikael Ahlström Esko Aho Horst Albach Ann-Christine Albertsson Per-Åke Albertsson Eva-Lena Albihn Marcus Aldén<br />

Uno Alfredeen Bert Allard Sture Allén Gunnar Almgren Olle Alsholm Donald Alstadt Leo Alting Javier Alvarez Vara Johnny Alvarsson Louis Améen<br />

Hans Andersin Curt Andersson Evert Andersson Göran Andersson Hans Andersson Ingvar Andersson Isidor Andersson Mats Andersson<br />

Morgan Andersson Niclas Andersson Roland Andersson Rolf Andersson Rune Andersson Siv Andersson Sven-Erik Andersson Sören Andersson<br />

Sören Andersson Thomas Andersson Tomas Andersson Åke E Andersson Robert Andreen Carl-Gustaf Andrén Eva Andrén Forsmark Rolf Annerberg<br />

Karin Annerwall Parö Ulla Antonsson Masahiko Aoki Gunilla Arhén Antti Arjas John Armstrong Roar Arntzen Bertil Aronsson Lars Arosenius<br />

Fredrik Arp Olof Arwidi Michael Ashby Ola Asplund Peter Augustsson Roland Aurich Sven Axsäter Rolf Back Lars Backsell Sigvard Bahrke Claes<br />

Bankvall Sergio Barabaschi John S Baras Fritz Bark Percy Barnevik Bengt Baron Claes-Göran Beckeman Anders E Bengtsson Ewert Bengtsson Jens<br />

Bengtsson Jimmy Bengtsson Nils Bengtsson Arne Bennborn Carl Bennet Bengt Berg Bertil Berg Lars Berg Martin Bergdahl Sven-Gunnar Bergdahl<br />

Bo Berggren G Rune Berggren Thomas Berglin Lars Berglund Annica Bergman Fritz Bergman Lars Bergman Mats Bergman Börje Bergsman Clas<br />

Bergström Hans Bergström Lars Bergström Villy Bergström Lars Bern Rolf Berndtson Lars Bertmar Klaus Biedermann Lennart Billfalk Magnus<br />

Billing Jon Bing Håkan Birke Rolf Birkeland Arne Bjerhammar Hans Bjur Sten Bjurström Erik Björck Nils Björk Thony Björk Tomas Björk Øyvind Bjørke<br />

Anders Björklund Bo Björkman Stig Björkman Hans Björnsson Erich Bloch Anders Blom Björn Blomberg Lena Blomberg Stina Blombäck Jesper<br />

Blomquist Carl-Hugo Bluhme Klaus Bock Conny Bogentoft Oriol Bohigas Guardiola Holger Bohlin Kjell Bohlin Nils Bohlin Pär Boman Håkan<br />

Bonander Claes-Göran Borg Gunnar Borg Carl Borrebaeck Hiltjo Bos Kurt Boström Rune Brandinger Tor Brekke Gunnar Brock Gunnar Brodin<br />

Charlotte Brogren Per Broman Bengt Broms Bo Broms Karl Brotzmann Nils Brunsson Peggy Bruzelius Dan Brändström Anders Brännström Hans<br />

Brännström Håkan Buskhe Christopher I Byrnes Britt-Marie Bystedt Stig Bystedt Jan Bäcklund Per-Ove Bäckström Urban Bäckström Magnus Böcker<br />

Birgitta Böhlin Madeleine Caesar Santiago Calatrava Axel Calissendorff Lars Calmfors Jan Carlén Carl-Eric Carlson Martin Carlson Ulf Carlson<br />

Björn Carlsson Göran Carlsson Jan Olof Carlsson Janne Carlsson Jan-Otto Carlsson Mårten Carlsson Roger Carlsson Stefan Carlsson Sune<br />

Carlsson Michel Carpentier Bryan Carsberg Christian Caspar Klas Cederwall Torsten Cegrell Jörgen Centerman Robert Chabbal Tao Soon Cham<br />

Robert Charpentier Kasame Chatikavanij Ichiro Chibata Attila Chikán Soon Dal Choi KunMo Chung Tord Claeson Olof Claesson Brian Clark Pierre<br />

Cognard Måns Collin Peter Collin Anders Craft Edward F Crawley Ann-Katrin Croon Ingemar Croon Paul Crutzen Barbara Czarniawska<br />

Magnus Dagerskog Göran Dahlberg Bo Dahlbom Claes Dahlbäck John Dahlfors Håkan Dahlström Hans Dalborg Hans G Danielmeyer Albert<br />

Danielsson Per-Erik Danielsson Mat Darveniza Tore Daun Per Davidsson Etienne Davignon Carlo De Benedetti Gerard De Geer Pontus de Laval<br />

Thierry de Montbrial Claes de Neergaard Carlos de Oliveira Peixoto Enrico Deiaco Bengt Delaryd Mats Dellham Per Delsing Bengt Dennis Georgia<br />

Destouni Marianne Dicander Alexandersson Tom Dinkelspiel Ulf Dinkelspiel Carl Djerassi Carl Douglas Gustaf Douglas Duncan Dowson Peter<br />

Doyle James R Drake Agneta Dreber Britt-Marie Drottz Sjöberg Gunnel Duveblad Sten Dybeck David Dyrssen Bjarne Däcker Kari Ebeling Ralph Edebo<br />

Urban Edenström Gordon Edge Göran Edin Per-Olof Edin Bertil Edlund Peter Edman John Olof Edström Gunnar Edwall Peter Ehrenheim Georg<br />

Ehrnrooth Torbjörn Ek Johan Ekesiöö Börje Ekholm Dan Eklund Jan-Olof Eklundh Anders Ekman Bo Ekman Lars Ekman Anna Ekström Åke Ekström<br />

Lennart Elfgren Bengt-Olof Elfström Per-Jonas Eliæson Gunnar Eliasson Håkan Elmqvist Arne Elmroth Emad El-Sharkawi Sven-Olof Enfors Sverre<br />

Eng Peter Englund Gunnar Engman Björn Engquist Anders Engström Dag Engström Gunnar Engström Olof Engström Ulla Engström Lars<br />

Engwall Ditte Erbing Ene Ergma Bernt Ericson Gunnar Ericsson Jerry Ericsson Lennart Ericsson Magnus Ericsson Stig Ericsson Torsten Ericsson<br />

Caj Eriksson Håkan Eriksson Karl-Erik L Eriksson Lars-Erik Eriksson Lennart Eriksson Olof Eriksson Per Eriksson Per-Olof Eriksson Charlotte Erkhammar<br />

Pekka Erkkilä Sven Erlander Gunnar Erlandsson Birgit Erngren Wohlin Bengt Eskilson Inken Faber Göran Fagerlund Per Fahlén Bo Fahlin<br />

Charles Fairhurst Thomas Falk Annika Falkengren Peter Fallenius Weitang Fan Gunnar Fant Yves Farge Ragnar Fast Harry Faulkner Olof Faxander<br />

Karl-Olof Faxén Kjell-Olof Feldt Rodolfo Felix Valdes Ingemar Fernlund Gunnar Fernström Niels Fiil Pierre Fillet Andrey Mikhailovich Finkelstein<br />

Hellmut Fischmeister Harry Flam Karl-Evert Flinck Lars Flink Anders Flodström Håkan Fohlin Staffan Folestad Hans Folkesson Lone Fonss Schröder<br />

Otto Forgacs Gerth Forlin Hans G Forsberg Sture Forsén Christer Forsgren Jack Forsgren Eric Forssberg Eva Forssell-Aronsson Vladimir Fortov<br />

Greta Fossum Samir Fostock Ulrika Francke Harry Frank Kjell Frank Sigbrit Franke Torsten Fransson Olle Franzén Tomas Franzén Patric Fredell<br />

Lennart Fredenberg Kerstin Fredga Owe Fredholm Billy Fredriksson Hasse Fredriksson Åke Fredriksson Lennart Freeman Stig Freyschuss Håkan<br />

Friberg Stig Friberg Per Erik Frick Jonas Frisén Håkan Frisinger Hans Frisk Tage Frisk Crister Fritzson Tomas From Jan Fryk Östen Frånberg Ulla-Britt<br />

Fräjdin-Hellqvist Tore Frängsmyr Björn Fröling Takahiro Fujimoto Eva Färnstrand Arne Gabrielsson Frode Galtung Sten Gatenbeck Andras Gedeon<br />

Ernst Geijer Ulrik Gelius Göran Gellerstedt Göran Gerbert Göran Gezelius Ivar Giaever James Gibbons Michael Gibbons Herbert Giersch Eric Giertz<br />

Curt-Steffan Giesecke Cristina Glad Johan Glennmo Kristina Glimelius Thomas Glück Mary Good Lo Gorton Sven Grahn Claes-Göran Granqvist<br />

Eric Granryd Ove Granstrand Marianne Grauers Ingmar Grenthe Salvatore Grimaldi Hermann Grimmeiss Göran Grimvall Magnus Groth Robert W<br />

Grubbström Anders Grudén Lennart Grånäs Per-Eric Gräns Anders Grönlund Sigmundur Gudbjarnason Peter Gudmundson Waclaw Gudowski<br />

Johan Gullichsen Lars Gunnarsson Birgitta Gunneflo Lei Guo Gunnar Gustafson Erling Gustafsson Fredrik Gustafsson Jan-Åke Gustafsson Lars<br />

Gustafsson Leif Gustafsson Lena Gustafsson Sten Gustafsson Håkan Gustavson Stig Gunnar Gustavson Lars-Olof Gustavsson Sören Gyll Pehr G<br />

Gyllenhammar Bacharuddin Jusuf Habibie Erik Hagersten Jörgen Haglind Staffan Hagnell Stig Hagström Tony Hagström Sven Hagströmer Anders<br />

Hallberg Anna Hallberg Bo Hallberg Per Hallberg Tomas Hallén Magnus Hallin Bengt Hallström Bengt Halse Sune Halvarsson Gunnar Hambraeus<br />

Ylva Hambraeus Björling Karl-Olof Hammarkvist Kai Hammerich Sverker Hannervall Ingemar Hansson Reinosuke Hara Veikko Hara Milton Harris<br />

Desmond Hartford Nils Hartler Maris Hartmanis Thord Hassler Hyoe Hatakeyama Bo Hedberg Torbjörn Hedberg Carl-Göran Hedén Anders Hedenstedt<br />

Bo Hedfors Bo S Hedström Lars Heikensten Lars-Åke Helgesson Robert Helleday Per Hellman Björn Hellström Magnus Henrekson Hans Hentzell<br />

Anne-Marie Hermansson Sven Hernberg Erik Herngren Kerstin Hessius David Hill Mats Hillert Sven Hindrikes Lennart Hjalmarsson Folke Hjalmers<br />

Sigrun Hjelmquist Thomas Hjertberg Bert-Inge Hogsved Lennart Holm Lennart Holm Bengt Holmberg Claes Holmberg Gunnar Holmberg Krister<br />

Holmberg Lennart Holmberg Gunnar Holmdahl Jan Holmgren Bertil Holmlund Carin Holmquist Bengt Holmstrom Alain Honnart Hans Hornung<br />

Thomas P. Hughes Jan Hult Sven Hultin Sven-August Hultin Lars Hultkrantz Bengt Hultqvist Hans Henrik Huss William A Hustrulid Bevis Hutchinson<br />

Bengt ”Nippe” Hylander Staffan Håkanson Håkan Håkansson Yngve Håland Wolf Häfele Björn Hägglund Sture Hägglund Lars Högberg Erik<br />

Höglund Ingemar Höglund Måns Höglund Bertil Hök Olof Hörmander Kristina Höök Anders Igel Jaakko Ihamuotila Yukio Imanishi Kazuo Inamori<br />

Staffan Ingeborn Martin Ingvar Lars Irstad Bertil Jacobson Bo Jacobson Carl-Olof Jacobson Knut Jacobsson Magnus Jacobsson Roland Jacobsson<br />

Sten Jakobsson Ulf Jakobsson Lars-Eric Janson Anders Jansson Kjell Jansson Arvydas Janulaitis Henry Jarlsson Pekka Jauho Peter Jennergren<br />

Waldemar Jensen Torsten E Jensfelt Arne Jernelöv Åke Jernqvist Javier Jimenez Espriú Bent Johannesson Rolf Johannesson Thomas Johannesson Inge<br />

Johansen Anders Johansson Bernt Johansson Gunn Johansson Gunnar L Johansson Göran Johansson Hans E Johansson Hasse Johansson Jan<br />

Johansson Leif Johansson Olle Johansson Sven-Erik Johansson SvenOve Johansson Ulf J Johansson Peter Berghsey Johnsen Antonia Ax:son Johnson<br />

Thomas Johnston Tom Johnstone Helge Jonsson Henrik Jonsson Peder Jonsson Lars Jonung Lars G Josefsson Leif Josefsson Staffan Josephson<br />

François Juillet Claes-Robert Julander Gunilla Jönson Pär Jönsson Arne Kaijser Martti M Kaila Terje Kalland Per Kallstenius Matti Kankaanpää<br />

Charles Kao Jan-Åke Kark Hans Karlander Lars-Gunnar Karlerö Nils Karlson Christer Karlsson Anders Karlström Georg Karnsund Simo Karttunen<br />

Bengt Kasemo Koji Kato Kurt Katzeff László Keviczky Maria Khorsand Roland Kiessling Tor Kihlman Anders Kinnander Kouta Kinoshita Töive Kivikas<br />

Rikard Kjörling Peder Kleppe Gert Knutsson Juan Kiat Koh Erik Kollberg Peter Kopelman Thomas Korsfeldt Gerhard Kreysa Torbjörn Kronander Erik<br />

Kråkström Hermann Krämer Juhani Kuusi Mirja Kvaavik Bartley Bengt Kvarnbäck Sven Kvarnström Lars Kylberg Tomas Kåberger Per Kågeson Bo<br />

<br />

’’ Kungl Ingenjörsvetenskapsakademien<br />

ska till nytta för samhället främja<br />

tekniska och ekonomiska vetenskaper<br />

och näringslivets utveckling.’’<br />

<strong>IVA</strong> är en oberoende arena för kunskapsutbyte. Genom att initiera och stimulera kontakter<br />

mellan olika kompetensområden och över nationsgränser fungerar akademien som en<br />

gränsöverskridande brobyggare mellan näringsliv, forskning, förvaltning och olika intressegrupper.<br />

I mötet mellan människor – genom föreläsningar, konferenser, forskarutbyten<br />

och olika projekt – genereras nya idéer och ny kunskap växer fram.<br />

Akademien har en lång tradition av att belysa strategiska vägval som på olika sätt berör<br />

teknikens möjligheter och problem i samhället, liksom teknikens ekonomiska konsekvenser<br />

och förutsättningar för hållbar utveckling.<br />

Arbetet bedrivs huvudsakligen inom fyra verksamhetsfält:<br />

• Forskning och utbildning<br />

• Näringslivets utveckling<br />

• Teknik och samhälle<br />

• Framsyner<br />

<strong>IVA</strong>s nätverk består av beslutsfattare från näringsliv, högskolor och förvaltning. Med nära<br />

1 000 svenska och utländska invalda ledamöter och drygt 200 företag i <strong>IVA</strong>s Näringslivsråd<br />

utgör akademien en kvalificerad kompetensbank. HM Konungen är akademiens<br />

högste beskyddare och deltar aktivt i verksamheten.<br />

.,<br />

Förord 5<br />

Ett år hos <strong>IVA</strong> 6–7<br />

Energi & Miljö 8–15<br />

Framsyn för krisberedskap 16–17<br />

Näringslivsrådet och IFG 18–19<br />

Utbildning & Forskning 20–25<br />

Framgångsrika Friska Företag 26<br />

<strong>IVA</strong>s Guldmedaljörer 27<br />

Internet & it 28–33<br />

Akademiverksamheten 34–39<br />

<strong>IVA</strong>s konferenscenter 40<br />

<strong>IVA</strong>s ledning <strong>2007</strong> 41<br />

<strong>IVA</strong>-dokumentation <strong>2007</strong> 42–53

Beställ en bättre framtid<br />

Det gångna året har dominerats av klimatfrågan och av<br />

goda skäl. Kina och Indien ökar snabbt sina industriella<br />

aktiviteter. Samtidigt måste världen som helhet minska sin<br />

negativa miljöpåverkan om vi ska klara framtiden. Det<br />

handlar inte längre ”bara” om livskvalitet i form av ren<br />

luft och rent vatten; nu handlar det om allas vår överlevnad,<br />

där nya lösningar behövs för att sänka den ”feber<br />

som världen drabbats av”, för att använda Nobelpristagaren<br />

Al Gores formulering.<br />

Svensk industri och svenska forskare kan få en viktig<br />

roll i miljökampen framöver. Samtidigt ges möjligheter för<br />

nya företag att utvecklas. Världen ropar efter ny energisnål<br />

teknik, nya lätta material och nya energisystem. I Sverige<br />

är vi duktiga på flera av dessa områden. Svenska forskare<br />

har tagit fram effektivare belysning och energisnåla elmotorer,<br />

utvecklat nya produkter inom solenergi och bränsleceller<br />

och är ledande vad gäller biobränslen. Likaså har vi<br />

erkänd kompetens i att utveckla nya material och har rika<br />

resurser av råvaror från skogar och gruvor. Med nanoteknik<br />

och kompositer byts nu tunga material ut mot lätta; nödvändigt<br />

för en hållbar utveckling av bil- och flygindustrin.<br />

Vi är duktiga på forskning och teknikutveckling, men<br />

inte lika duktiga på att omsätta våra resultat i produkter.<br />

Svenska innovationer försvinner till andra länder. Under<br />

året har vi fått uppleva hur svensk solcellsutveckling flyttat<br />

till Tyskland, svartlutsförgasning till Michigan etc. Och<br />

exemplen kan lätt bli fler, för USAs ambassadör i Sverige<br />

satsar sin ämbetsperiod på att skapa kontakter mellan<br />

svenska innovativa cleantech-företag och amerikanskt<br />

riskkapital. Allt medan svenskt riskkapital passivt avvaktar.<br />

Så Sverige missar affärsmöjligheter på en marknad med<br />

stark tillväxt.<br />

Dessa frågor har under året livligt diskuterats inom vår<br />

akademi. I <strong>IVA</strong>-projektet Miljöarbetets nya arena har man<br />

analyserat såväl offentlig sektor som näringslivets möjligheter<br />

att stärka svenska cleantech-företag. Regeringen<br />

måste snarast slå fast en svensk miljö- och energistrategi<br />

och ta ansvar för dess utveckling, till exempel genom miljödriven<br />

teknikupphandling. Med en tydlig energipolitik är<br />

jag övertygad om att det så tveksamma svenska riskkapitalet<br />

skulle våga satsa.<br />

Miljö- och energifrågor har spelat en framträdande roll<br />

inom flera av akademiens aktiviteter. Med boken Energi –<br />

Möjligheter & Dilemman vill vi öka kunskapen och engagemanget<br />

för energifrågorna. Kungaresan Royal Technology<br />

Mission gav inblick i rysk energipolitik med besök<br />

hos Gazprom och rysk kärnkraftsindustri, och Rektorsresan<br />

till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten visade på<br />

hur denna region förbereder sig för den sinande oljan<br />

genom en gigantisk satsning på forskning och ny teknik.<br />

I vårt samarbete med Chinese Academy of Engineering<br />

står förnybar energi, särskilt biobränslen, i fokus. Ett samarbete<br />

som har förstärkts rejält och nu har en ekonomisk<br />

bas för långsiktiga forskarutbyten.<br />

I år är det dags för regeringen att lägga fram en ny forskningsproposition.<br />

I projektet Forsknings- och innovationsframsyn<br />

har <strong>IVA</strong> tillsammans med VINNOVA lyft de<br />

frågor som vi menar är avgörande. Genom seminarier har vi<br />

sammanfört forskare, industrirepresentanter och politiker.<br />

Behovet av nya incitament är tydligt! Förändringar behövs<br />

för en förbättrad kontakt mellan svensk industri och forskning.<br />

Nya skatteregler skulle göra den svenska forskningskronan<br />

lika mycket värd som den franska, amerikanska<br />

eller norska. Det skulle attrahera både svenska och internationella<br />

företag att lägga sina FoU-avdelningar i Sverige<br />

och även uppmuntra små bolag att satsa på forskning för<br />

att öka sin konkurrenskraft.<br />

En djärv forskningsproposition med en satsning på ny<br />

teknik, särskilt cleantech, kommer att ge ett lyft både för<br />

klimatkampen och för svensk företagsamhet.<br />

När vi nu funderar över alla problem ska vi inte glömma<br />

möjligheterna. Att globaliseringen trots sin miljöbelastning<br />

och alla energikrav faktiskt ger oss en bättre värld. För fattigdomen<br />

bara minskar. 1980 levde ofattbara 40 procent av<br />

jordens befolkning i extrem fattigdom, idag bara 15 procent.<br />

Allt fler kan äta sig mätta och undernäringen minskar lika<br />

snabbt. Även barnarbetet minskar kraftigt. När levnadsstandaren<br />

ökar, sätter föräldrar sina barn i skola istället<br />

för i arbete; så global handel ger både jobb och kunskap.<br />

Men vi ska minnas att fortfarande har en och en halv<br />

miljard människor ingen elektricitet alls. Rent vatten är en<br />

annan bristvara. Det finns mycket att göra. Marknaden<br />

för energi- och miljöteknik är enorm. Det gäller att skapa<br />

vår egen nisch, för Sverige kan och ska vara en viktig spelare.<br />

<strong>IVA</strong> kommer att fortsätta att ge sitt bidrag, genom att<br />

skapa mötesplatser där tankar prövas och utvecklas. 2008<br />

kan bli ett lysande år för oss alla.<br />

Professor Lena Treschow Torell,<br />

verkställande direktör

MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN<br />

En bok med fakta och frågeställningar<br />

från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien<br />

och Kungl. Vetenskapsakademien.<br />

Ett år hos <strong>IVA</strong><br />

Under ett år hinner det hända mycket på <strong>IVA</strong>.<br />

Kalendariet är fyllt av möten, seminarier, besök och resor.<br />

Som alltid finns en stor bredd i såväl aktiviteter som deltagande.<br />

Under <strong>2007</strong> har många av aktiviteterna kretsat kring energioch<br />

miljöfrågor. It och internet har varit i fokus liksom även<br />

globaliseringen och dess inverkan på svensk konkurrenskraft.<br />

Här är några glimtar från <strong>2007</strong>. Mer finns att läsa på<br />

efterföljande sidor.<br />

22 november Inspiration och<br />

erfarenheter från Japan då U-Japan, den<br />

japanska regeringens internetstrategi<br />

presenterades. Läs mer på sid 30.<br />

13 november Projektet Friska<br />

Framgångsrika Företag – 3F höll<br />

nätverksträff i Göteborg. Volvos<br />

koncernchef var värd för mötet.<br />

Läs mer på sid 26.<br />

23 januari Näringslivsrådets första<br />

frukostmöte med Peter Honeth<br />

på temat ”Forskning för tillväxt” har<br />

följts av fler intressanta teman.<br />

Läs mer på sid 18.<br />

• Jan<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Under året har<br />

<strong>IVA</strong> arrangerat<br />

löpande utbyte<br />

mellan svenska och<br />

kinesiska forskare.<br />

Läs mer på sid 11.<br />

• ••••<br />

dec<br />

• ••••••<br />

10–16 november reste<br />

en delegation svenska<br />

universitetsrektorer till<br />

Saudiarabien och<br />

Förenade Arabemiraten.<br />

Läs mer om resan på sid 22.<br />

7 februari Wallenbergsalen<br />

fylldes till sista plats vid<br />

<strong>IVA</strong>s internationella<br />

symposium om bioenergi.<br />

Läs mer på sid 9.<br />

ENERGI <br />

<br />

18 april<br />

Releaseparty<br />

hos <strong>IVA</strong>.<br />

Läs mer på<br />

sid 10.<br />

FEb<br />

• ••<br />

• •••••••<br />

• •<br />

• • •<br />

• • •<br />

mar<br />

apr<br />

• • • • • • •<br />

maj<br />

• jun jul aug<br />

• • • • • • •<br />

sep<br />

• • • •••• •••<br />

okt<br />

• •<br />

•••••<br />

• • •<br />

nov<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

• •• •<br />

31 oktober <strong>IVA</strong><br />

besöktes av Amory B<br />

Lovins som talade på temat<br />

”Radical energy efficiency”.<br />

Läs mer på sid 11.<br />

26 oktober <strong>IVA</strong>s 88e Högtidssammankomst.<br />

Möt Bengt Kasemo, mottagare av<br />

Stora guldmedaljen <strong>2007</strong> på sid 12.<br />

Om övriga medaljörer på sid 27. Se vilka<br />

som deltog i festligheterna på sid 37–39.<br />

29 maj Prisutdelning till forskare<br />

som vuxit med <strong>IVA</strong>s och<br />

Innovationsbrons mentorprogram.<br />

Läs mer om vem som fick priset<br />

och varför på sid 23.<br />

31 maj Vinnaren av<br />

årets Akzo Nobel Science<br />

Award var professor<br />

Anders Ynnerman.<br />

Möt honom i en intervju<br />

på sid 28–29.<br />

11–16 juni<br />

Årets Royal<br />

Technology Mission<br />

gick till Ryssland.<br />

Läs mer på sid 15.<br />

7 september Är självständiga universitet<br />

en väg till ökat entreprenörskap? Ett<br />

seminarium inom <strong>IVA</strong>s och VINNOVAs<br />

projekt Forsknings- och innovationsframsyn.<br />

Läs mer om projektet på sid 24.<br />

15–19 oktober<br />

I år besökte <strong>IVA</strong>s<br />

Industriforskargrupp<br />

Island. Läs mer om<br />

besöket på sid 19.<br />

18 september It och<br />

Internet – centrala teman<br />

under <strong>2007</strong>. Läs mer om<br />

aktiviteter och innehåll bland<br />

annat från projekten<br />

Internetframsyn och<br />

Scorecard.se på sid 30 –33.<br />

Aktivitet inom ramen för:<br />

= <strong>IVA</strong>s Näringslivsråd<br />

= <strong>IVA</strong>s avdelningsverksamhet<br />

= <strong>IVA</strong> Syd och <strong>IVA</strong> Väst<br />

= Samverkan med andra aktörer<br />

= Internationella utbyten<br />

= <strong>IVA</strong>s projektverksamhet<br />

= <strong>IVA</strong>s akademisammankomster<br />

= Program för stipendier och priser<br />

• = <strong>IVA</strong>s Industriforskargrupp, IFG

Miljöarbetets nya arena<br />

Marknad och medvetande behöver utvecklas<br />

Svensk bioenergi har potential<br />

<strong>IVA</strong>s projekt Miljöarbetets nya arena har haft som mål att<br />

visa hur Sverige och svenska företag kan bidra till en bättre<br />

global miljö, och samtidigt stärka sin egen konkurrenskraft.<br />

Under 2006 och <strong>2007</strong> har två paneler arbetat med<br />

representanter för företag, myndigheter och forskning:<br />

Miljödriven strukturomvandling och Miljöarbete i offentlig<br />

sektor. Panelernas rapporter har följts av en sammanfattande<br />

slutrapport för hela projektet.<br />

En grundtanke för projektet Miljöarbetets nya arena har<br />

varit att världen förändrats dramatiskt, och fortsätter att<br />

förändras. Sverige har länge haft en stark ställning i det<br />

internationella miljöarbetet. I Sverige finns många företag<br />

med produkter och kunskaper som kan bidra till miljöförbättringar,<br />

och det finns goda förutsättningar att etablera<br />

svenska företag på den globala marknaden. Men en marknad<br />

på stark tillväxt lockar andra länder att satsa och konkurrensen<br />

inom området hårdnar. För att lyckas i framtiden<br />

behöver Sverige ta strategiskt riktiga beslut, och<br />

organisera kunskaper och struktur för att underlätta arbetet<br />

för svenska företag inom det som brukar kallas cleantech<br />

– Sverige behöver en strategisk plan.<br />

Miljöarbetets nya arena föreslår i sin slutrapport att regering<br />

och riksdag lägger en grund genom en blocköverskridande<br />

överenskommelse om miljöarbetet, och att man<br />

”Nya tekniska lösningar är inte<br />

lösningen i sig. Större vilja att investera<br />

i lösningarna och incitament som bidrar<br />

till att den nya tekniken används<br />

är minst lika viktigt.”<br />

Projektets ordförande Björn Hägglund, vice preses i <strong>IVA</strong>.<br />

ökar efterfrågan genom miljödriven upphandling i miljardklassen.<br />

Teknikupphandlingar ska betona miljökrav, och<br />

fler referensobjekt med hög miljöstandard bör upphandlas<br />

och byggas.<br />

Panelen Miljödriven strukturomvandling prioriterar<br />

fyra områden, där Sverige har goda förutsättningar att behålla<br />

eller skapa en stark position på en internationell<br />

marknad. Inom två av dessa har Sverige redan idag en god<br />

ställning: Bioenergi, genom en stark råvarubas och en god<br />

teknisk kompetens, samt distribution och effektiv användning<br />

av elkraft, ett område där vi sedan länge är internationellt<br />

starka. På elkraftområdet har Sverige en unik kunskap,<br />

som kan få stor betydelse för att exploatera tillgångar<br />

på miljövänlig el. Den svenska kompetensen inom elkraftområdet<br />

kan få stor betydelse vid uppbyggnad av elförsörjning<br />

i länder med bristfällig infrastruktur, även i stora<br />

länder som Sydafrika och Indien.<br />

För att stärka Sverige inom elkraftområdet vill panelen<br />

se en nationell beredningsgrupp med representanter från<br />

både näringsliv och myndigheter. Panelen ser också ett behov<br />

av att Sverige satsar på pilot- och demoanläggningar.<br />

Panelen vill även se fler svenska demonstrationsprojekt<br />

inom infrastrukturområdet. En medveten satsning behövs<br />

för att bygga upp riskkapitalförsörjningen för företag<br />

inom cleantech, som ofta handlar om ny teknik. Ett sätt<br />

att komma förbi detta problem kan vara att satsa på så<br />

kallade TAG, Technology Approval Groups, som ger finansiärer<br />

en bättre uppfattning om den kommersiella potentialen<br />

hos cleantech-företag.<br />

Panelen Miljöarbete i offentlig tjänst betonar i sin rapport<br />

att offentlig upphandling kan användas som verktyg för att<br />

skapa en större hemmamarknad. Genom att vara föregångare<br />

för hållbar utveckling visar Sverige på möjligheterna,<br />

samtidigt som svenska företag kan få en avgörande möjlighet<br />

att visa upp sina produkter. Effektivare information om<br />

sådana exempel mellan aktörer i Sverige skulle ge ytterligare<br />

effekt. Andra viktiga uppgifter för den offentliga sektorn är<br />

kunskapsuppbyggnad och effektiv spridning av kunskaper<br />

till företagen, stabila och konsekventa spelregler för näringslivet<br />

samt internationella engagemang.<br />

Biomassa från skogen kommer troligen att få en viktig<br />

betydelse för att minska oljeberoendet och energisektorns<br />

klimatpåverkan. Men tekniken behöver utvecklas ytterligare,<br />

något som framkom vid ett internationellt symposium<br />

arrangerat av <strong>IVA</strong> tillsammans med Energimyndigheten<br />

och Ångpanneföreningen i februari <strong>2007</strong>.<br />

De visioner som säger att bioenergin kan svara för stora<br />

delar av drivmedelsbehovet är troligen överdrivna, men ett<br />

bidrag på cirka tio procent är fullt möjligt. Dessutom kan<br />

bioenergin via svartlutsförgasning svara för ett signifikant<br />

bidrag till elkraftförsörjningen, främst inom industrin.<br />

Nya genmodifierade träslag, med ökad ligninhalt, kan göra<br />

det möjligt att öka produktionen av bioenergi. Detta är<br />

dock något som troligtvis inte får praktisk betydelse förrän<br />

tidigast om cirka 20 år.<br />

Vid konferensen deltog svenska experter, bland annat<br />

Nippe Hylander, ÅF-Process och Jan Fryk, Skogforsk, och<br />

även internationella experter som Petri Vasara, Jaakko<br />

Pöyry och Donato Aranda, Universitetet i Rio de Janeiro.<br />

USAs ambassadör i Sverige, Michael Wood, fanns också<br />

bland talarna. Han framhöll att ett ökat samarbete mellan<br />

Sverige och USA på bioenergiområdet skulle vara logiskt.<br />

Även den svenska regeringen deltog, genom statssekreterare<br />

Ola Alterå, Näringsdepartementet. Denne betonade att det<br />

är marknaden som ska avgöra vilken teknik som utvecklas,<br />

inte politikerna. Hans egen bedömning var att ny teknik<br />

för att tillverka massa och papper även kommer att ge nya<br />

möjligheter att utvinna bioenergi.<br />

<strong>IVA</strong> är plattform för Långsiktiga spåret<br />

På plats i Wallenbergsalen fanns ett kinesiskt tv-team som bland<br />

annat passade på att intervjua <strong>IVA</strong>s vd.<br />

Vid det internationella symposiet om bioenergi talade bland<br />

andra Ola Alterå, statssekreterare, Näringsdepartementet (t v)<br />

och Michael Wood, USAs ambassadör i Sverige (t h).<br />

Projektet Långsiktiga spåret har sina rötter i <strong>IVA</strong>-projektet<br />

Samverkan för tillväxt. Under <strong>2007</strong> har <strong>IVA</strong> initierat<br />

en framsynsrapport som påbörjats vid Handelshögskolan.<br />

Denna ska avslutas under 2008 med målet att ge en samlad<br />

beskrivning av behov och utveckling inom järnvägarna<br />

under 20–25 år framåt. Med projektet vill man bygga upp<br />

ett långsiktigt samarbete, något som tidigare skapat framgångar<br />

inom järnvägssektorn. Branschen ska genom samverkan<br />

skapa bättre försörjning av kompetens och kunskaper,<br />

ge Sverige möjligheter att bli internationellt ledande<br />

inom området och skapa god respons för svenska synpunkter.<br />

Projektet finansieras av Banverket och <strong>IVA</strong> är plattform.<br />

Styrgruppen består av företrädare för hela järnvägssektorn.<br />

Ordförande är Staffan Håkansson, VINNOVA.

ENERGI <br />

Energibok ska öka engagemang<br />

<br />

<br />

MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN<br />

En bok med fakta och frågeställningar<br />

från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien<br />

och Kungl. Vetenskapsakademien.<br />

I april <strong>2007</strong> presenterades<br />

Energi – Möjligheter och<br />

Dilemman, en bok som<br />

kommit till inom ramen för<br />

på <strong>IVA</strong>s och KVAs gemensamma<br />

projekt Vetenskap<br />

& Vardag – Aspekter på energi. Målet med projektet har<br />

varit att skapa underlag för diskussion och att beskriva<br />

energifrågornas komplexitet, snarare än att formulera<br />

färdiga lösningar. Vid seminarier, kontakter med expertis<br />

och andra aktiviteter har en mängd information och kunskaper<br />

samlats in och bearbetats för att skapa en bok som<br />

förmedlar en bild av energifrågor idag och i framtiden;<br />

inom vetenskap och i vardagen.<br />

Ordförande för projektet har varit professor Bengt<br />

Kasemo, Chalmers. I bokens förord skriver han så här:<br />

”Vår förhoppning är att denna bok ska bidra med en<br />

samlad kunskap om energifrågornas stora betydelse på ett<br />

sätt som både ökar ditt engagemang och tydliggör de utmaningar<br />

vi står inför. Det här är en bok att bläddra och<br />

göra nedslag i, där du finner en bild eller en rubrik som<br />

väcker ditt intresse. Förhoppningsvis leder det till att du<br />

vill veta mer. Du läser vidare, och till slut får du en bild<br />

av energifrågornas komplexitet. Kanske har du då också<br />

funnit några av svaren på frågorna inför framtiden.”<br />

Boken sändes till samtliga svenska riksdagsledamöter, ett<br />

antal journalister, näringslivsföreträdare och andra som är<br />

inblandade i beslut och förmedling av kunskap om energifrågor.<br />

Intresset för boken har varit stort och planer finns att<br />

utveckla och anpassa boken så att den kan användas som<br />

en lärobok för gymnasie- och högskolestudenter.<br />

Mottagningen för riksdagens ledamöter<br />

I november inbjöd <strong>IVA</strong> i samverkan med Sällskapet<br />

Riksdagsledamöter och Forskare, RIFO, riksdagens<br />

ledamöter till en mottagning på <strong>IVA</strong>. Ett stort antal<br />

riksdagsledamöter slöt upp för att lyssna till verkställande<br />

direktörens och några av hennes medarbetares presentationer<br />

av årets tekniknyheter till ackompanjemang av<br />

många spännande bilder. Årets centrala tema var energi.<br />

Miljöpris till<br />

energientreprenör<br />

från Västernorrland<br />

Det prestigefulla miljöpriset<br />

Carl Mannerfelts pris, som<br />

delas ut i samarbete mellan<br />

<strong>IVA</strong> och Världsnaturfonden<br />

WWF gick <strong>2007</strong> till Joakim<br />

Byström från Härnösand.<br />

Carl Mannerfelts pris belönar<br />

insatser som förenar<br />

naturvård och en långsiktig<br />

hållbar ekonomisk och<br />

teknisk utveckling. Joakim<br />

Byström får priset för att<br />

han lyckats kombinera sitt<br />

engagemang för teknik,<br />

miljö och hållbarhetsfrågor<br />

med förmågan att sprida sina kunskaper. Joakim Byström<br />

har bland annat konstruerat en solfångare för kombinerad<br />

el- och varmvattenproduktion, samt initierat en utbildning<br />

i solenergiteknik i Härnösand.<br />

Enno Abel tilldelas<br />

Stora Energipriset <strong>2007</strong><br />

för en livslång gärning som<br />

ingenjör och forskare inom<br />

byggnaders installationer,<br />

där han aktivt verkat för<br />

energisnåla lösningar.<br />

Stora Energipriset är<br />

tävlingen för energisparande<br />

idéer som arrangeras av<br />

SWECO Theorells och <strong>IVA</strong>.<br />

Priset går till tekniska idéer<br />

och innovationer som är<br />

beprövade och som har<br />

visat resultat.<br />

‘‘I don’t do problems<br />

I do solutions.’’<br />

Amory B. Lovins<br />

Effektivare teknik kan lösa energi- och klimatfrågorna. Det<br />

menar Amory B. Lovins, chefsforskare vid Rocky Mountain<br />

Institute i Colorado och nyinvald utländsk ledamot av <strong>IVA</strong>.<br />

Mr. Lovins står bakom bland annat den hyperlätta bilen<br />

och en mängd böcker och forskningsrapporter om energieffektivitet,<br />

som många gånger trots sin enkelhet uppfattas<br />

som radikala. Vid ett välbesökt seminarium på <strong>IVA</strong> i oktober<br />

<strong>2007</strong> presenterade Mr. Lovins sin syn på problem och<br />

lösningar till aktuella energi- och miljöutmaningar.<br />

Amory B. Lovins menade att världen har fullt tillräckligt<br />

med energikällor. Vi borde i stället arbeta nedströms, med<br />

nytänkande vid energianvändning.<br />

– Ingenjörer har blivit ingenjörer just för att de vill hitta<br />

på effektiva sätt att möta behov. Detta faktum bör vi utnyttja<br />

genom att anställa ingenjörer och betona att de förväntas<br />

tänka nytt. I dag ägnar sig industrin åt att kopiera<br />

gammal teknik, och i bästa fall förbättra den lite.<br />

Amory B. Lovins betonade också att en omställning till<br />

effektivare teknik kan ske på marknadsmässiga grunder.<br />

<strong>IVA</strong>s forskarutbyte<br />

med Kina<br />

inom förnybar energi och miljö <strong>2007</strong><br />

Inom ramen för <strong>IVA</strong>s SIDA-finansierade forskarutbyte<br />

med Chinese Academy of Engineering, CAE, har kinesiska<br />

forskare och specialister besökt svenska universitet och<br />

högskolor, och svenska forskare har besökt universitet och<br />

forskningsinstitut i Kina. Utbytet har gällt områdena förnybar<br />

energi och miljö. Under <strong>2007</strong> genomfördes en rad<br />

besök i båda länderna, och många kontakter etablerades<br />

mellan svenska och kinesiska forskare. Bland annat besökte<br />

en miljödelegation Kina i maj, då forskare från ett flertal<br />

svenska universitet och institut genomförde en workshop<br />

tillsammans med kinesiska kollegor, och besökte flera<br />

forskningscentra i Beijing och Zhejiang University i Hangzhou.<br />

I mitten av juni besökte en kinesisk delegation Sverige<br />

för en workshop med svenska forskare på temat Energy<br />

– Idag jämför man ofta<br />

bara med driftkostnader<br />

när man ska räkna ut<br />

vad ny teknik kan spara. Genom att räkna in även investeringskostnaderna<br />

får man en betydligt högre besparing.<br />

Dessutom är energieffektiv teknik nästan alltid bättre<br />

även på andra sätt, konstaterade Amory B. Lovins. Kunskaperna<br />

finns. Den största kunskapen finns i naturen, och<br />

Amory B. Lovins är en stor vän av så kallad biomimetik, att<br />

imitera tekniklösningar i naturen. Mr. Lovins påtalade också<br />

flera svenska styrkeområden vilka alla kan bidra till energieffektiva<br />

lösningar och en bättre miljö. I den paneldiskussion<br />

som följde på Amory B. Lovins föredrag blev det tydligt<br />

att representanter från såväl transport- och fastighetssektorn<br />

som skogsnäringen ser behov av visioner och strategier<br />

för att svenska företag ska kunna behålla och stärka sin<br />

konkurrenskraft. Seminariet gav en uppfriskande fläkt av<br />

visioner och möjligheter som inspirerar till fortsatt arbete<br />

för att möta miljöutmaningarna.<br />

and climate change. Denna genomfördes i anslutning till<br />

International Green Energy Conference, som genomfördes<br />

vid Mälardalens högskola i Västerås.<br />

Med stöd från Energimyndigheten etablerar nu <strong>IVA</strong> ett<br />

forskarutbyte med CAE inom energiområdet. Fokus ligger<br />

på förnybar energi, särskilt bioenergi. Utbytet kommer att<br />

innebära tre till tolv månaders vistelser i Kina för svenska<br />

forskare och vice versa.<br />

Foto: Judy Hill.<br />

10 11

Hela spelplanen fascinerar<br />

”Grundforskningen måste alltid vara i den internationella frontlinjen,<br />

och hålla hög internationell kvalitet.”<br />

”Universiteten har varit<br />

för långsamma på att utveckla<br />

den tredje uppgiften.”<br />

Bengt Kasemo tilldelas <strong>IVA</strong>s Stora guldmedalj <strong>2007</strong> för<br />

sina synnerligen framstående och omfattande insatser<br />

som forskare och forskningsledare vid Chalmers, men<br />

även för sina entreprenörsinsatser. Han har också lett<br />

arbetet med boken Energi – Möjligheter & Dilemman i<br />

projektet Aspekter på energi som <strong>IVA</strong> drivit tillsammans<br />

med Kungl. Vetenskapsakademien, KVA.<br />

Bengt Kasemo ser gärna ett växelspel mellan akademi och<br />

industri som kan skapa ett flöde av både idéer, kunskaper<br />

och pengar in i grundforskningen. Men enligt Bengt<br />

Kasemo kan detta många gånger vara en delikat balansfråga.<br />

– Naturligtvis måste det som bas för denna, trots allt<br />

styrda grundforskning, även finnas finansiering för ren och<br />

ostyrd grundforskning. Det är påtagligt ofta som industriprojekt<br />

visar på kunskapsområden som behöver mer av<br />

grundforskning, de pekar helt enkelt på grundläggande<br />

frågor som ingen tänkt på att ställa tidigare, säger han.<br />

Och Bengt Kasemo vet vad han talar om, då han själv har<br />

varit med i ett antal projekt där kopplingen mellan grundforskning<br />

och industriella produkter blivit tydlig. Tidigt i<br />

sin forskarkarriär fick han kontakt med Volvo, där han<br />

bland annat arbetat med utvecklingen av katalysatorer för<br />

avgasrening; ett forskningsområde som fortfarande är föremål<br />

för en omfattande grundforskning. Ett exempel på<br />

Bengt Kasemos breda bas, som verkligen visar på närheten<br />

mellan forskning och teknik, är då man för vetenskapligt<br />

bruk använder kvartskristall som en extremt känslig våg<br />

med mätning i pikogramskala.<br />

Detta exempel har utgjort ”ett case” för en grupp studenter<br />

vid Chalmers entreprenörsskola. Studenterna arbetade med<br />

kristallvågen som ett övningsexempel och samtidigt utvecklade<br />

de företaget Q-Sense; ett företag som nominerades till<br />

Stora Teknikpriset i Ny teknik <strong>2007</strong>.<br />

– Vetenskapliga instrument är en väldigt spännande framtidsbransch,<br />

säger Bengt Kasemo med ett stort leende.<br />

Bengt Kasemo anser inte att denna typ av växelspel eller<br />

korsbefruktning innebär att grundforskningen riskerar att<br />

tappa i kvalitet.<br />

– Grundforskningen måste alltid vara i den internationella<br />

frontlinjen och hålla hög internationell kvalitet. Annars är<br />

den helt enkelt inte av intresse vare sig för den akademiska<br />

världen eller för industrin i det globala samhället.<br />

Genom samverkan kan vi skapa en positiv spiral för<br />

forskningen, där framstående forskningscentra får finansiering<br />

från både industri och akademi, och samtidigt kan dra<br />

till sig duktiga forskare som vill finnas med i denna ledande<br />

forskningsmiljö. Grundforskningen blir då ännu bättre och<br />

kan producera ännu fler lösningar, och så vidare. När både<br />

akademi, samhälle och industri finns med och engagerar sig<br />

i forskningen kan vi få en väldigt effektiv forsknings- och<br />

utbildningsstruktur med tillräcklig kritisk massa.<br />

Bengt Kasemo betonar två krav som man måste ställa på<br />

forskningsmiljöer i ett land som Sverige: prioriteringar och<br />

internationellt hög kvalitet.<br />

– Vi kan inte vara bäst på allting, och vi har inte råd att<br />

lägga pengar på forskningsmiljöer som inte är i topp internationellt<br />

– eller åtminstone är på väg att bli det. Sverige<br />

måste identifiera de frågor och de forskningsmiljöer där vi<br />

kan hålla oss i den internationella forskningsfronten. Kanske<br />

innebär kravet på högsta kvalitet och resursstarka miljöer<br />

att vi behöver krympa bredden på forskningen i Sverige,<br />

det får vi vara öppna för.<br />

Bengt Kasemo tror inte heller att vi behöver förlora begåvningar<br />

till utlandet. Tvärtom.<br />

– När vi har internationellt ledande forskargrupper kan vi<br />

istället locka hit duktiga forskare utifrån. Vi kan ytterligare<br />

öka tillströmningen av begåvningar genom att arbeta och<br />

undervisa på engelska redan inom grundutbildningarna.<br />

I den långlivade frågan om satsningar på universitet respektive<br />

institut, ser Bengt Kasemo ett delvis misslyckande<br />

för universiteten.<br />

– Universiteten har varit för långsamma på att utveckla<br />

den tredje uppgiften. Idag ser vi dock stora förbättringar<br />

både i attityder och i arbetssätt.<br />

Bengt Kasemo menar att <strong>IVA</strong> kan bidra till att hitta rätt i<br />

fråga om samspelet mellan forskning och industriell inriktning<br />

i Sverige.<br />

– <strong>IVA</strong> är en spelplan som kan skapa just de kontinuerliga<br />

och konstruktiva kontakter mellan industri, akademi och<br />

samhälle som är avgörande för att vi ska kunna identifiera<br />

de forskningsfrågor som Sverige bör koncentrera sig på –<br />

och hur satsningarna ska gå till.<br />

12 13

Ett kraftfullt<br />

år för Power Circle<br />

Ryssland var resmål för årets<br />

Royal Technology Mission<br />

Under <strong>2007</strong> har Elkraftringen, under marknadsnamnet<br />

Power Circle, genomgått några förändringar i personal<br />

och inriktning, samtidigt som huvuduppgiften att synliggöra<br />

elkraftnäringarna ligger fast.<br />

Elkraftnäringarnas betydelse för utvecklingen av ett hållbart<br />

energisystem markeras nu tydligare. Elektricitetens<br />

ökande roll i ett hållbart energisystem har under året varit<br />

en av de viktigaste uppgifterna. Elkraftnäringarna är viktiga<br />

och har en avgörande betydelse för hur Sverige ska<br />

klara den omställning av energisystemet som redan inletts.<br />

Sverige har visat hur fortsatt tillväxt, hög energieffektivitet<br />

och minskade koldioxidutsläpp kan förenas genom mer<br />

elektricitet i användarledet.<br />

För det andra har Power Circle vidgat den geografiska<br />

utbredningen. Power Circle startade som ett elkrafttekniskt<br />

kluster med tyngdpunkt i Mälardalen, men har under<br />

året knutit till sig ett flertal nya medlemmar och engagemang<br />

över hela Sverige. Power Circles upptagningsområde<br />

sträcker sig numera över hela Sverige.<br />

Power Circles engagemang i hållbara energisystem framgår<br />

kanske tydligast i projektet Med vind i tankarna, där<br />

de tillsammans med andra aktörer planerar en storskalig<br />

försöksverksamhet för att driva plug-in-hybridbilar med<br />

elektricitet från vindkraftverk. Projektet berör befintlig<br />

vindkraft i Kalmarregionen,<br />

bilindustri<br />

och forskning i Göteborg<br />

och testverksamhet<br />

i bland annat norra<br />

Sverige. Den svenska<br />

bilindustrin, vindkraftaktörer,<br />

elmarknadsaktörer och Energimyndigheten, liksom<br />

den politiska sfären har alla visat intresse för projektet.<br />

Power Circle driver också en satsning för att bygga upp<br />

en svenskbaserad produktion av vindkraftanläggningar.<br />

På den internationella arenan har Power Circle via Energimyndigheten<br />

fått regeringens förtroende att överta ordförandeskapet<br />

i ENARD (Electricity Networks Analysis,<br />

Research and Development) initierat av IEA.<br />

Elkraftringen bildades i maj 2005 på initiativ av <strong>IVA</strong>,<br />

ABB, Vattenfall, Bombardier och Svenska Kraftnät. Syftet<br />

är att främja de svenska elkrafttekniska näringarna bland<br />

annat genom att sprida kunskap om svenskt elkrafttekniskt<br />

kunnande, få till stånd diskussioner inom branschen, locka<br />

fram mer riskkapital till energirelaterade investeringar samt<br />

argumentera för kompetensförsörjning inom branschen.<br />

Ordförande för Elkraftringen är Stig Göthe, tidigare vice<br />

vd på Vattenfall.<br />

Under <strong>2007</strong> gick Royal Technology Mission, RTM, till<br />

Ryssland. Detta land bedöms ofta vara en allt mer intressant<br />

partner inom både forskning och näringsliv. Under<br />

fem dagar i juni besökte man en rad forskningsinstitutioner<br />

och företag i Samara och Moskva. I Samara träffade<br />

delegationen företrädare för företag i Volgaregionen samt<br />

besökte två företag inom rymdindustrin, TsSKB Progress<br />

och Motostroitel. I Moskva besökte man bland annat kärnenergimyndigheten<br />

Rosatom, Baumanuniversitetet och<br />

Gazprom. Gruppen gjorde även besök vid kulturhistoriska<br />

platser.<br />

Under RTM fördes även diskussioner med politiska representanter,<br />

bland dem Moskvas borgmästare Jurij Luzjkov<br />

samt Samararegionens guvernör Konstantin Titov. H. M.<br />

Konungen fick också tillfälle att träffa Rysslands president<br />

Vladimir Putin.<br />

Syftet med RTM är att knyta kontakter med företag, universitet<br />

och institutioner i länder som redan har eller kan<br />

komma att få stor betydelse för Sverige. Deltagare i resorna<br />

är framför allt svenska företagsledare och representanter för<br />

universitet och högskolor. RTM har arrangerats av <strong>IVA</strong> sedan<br />

1984 för att bidra till såväl nationellt som internationellt<br />

nätverkande mellan akademi och näringsliv.<br />

Nysatsning på kärnkraft? Har det blivit dags för en ny<br />

satsning på svensk kärnkraft? Den frågan tog <strong>IVA</strong> upp <strong>2007</strong> i<br />

ett möte med avdelning VI och avdelning IX. Bakgrunden till<br />

mötet var att det idag finns allt större behov av trovärdiga<br />

alternativ till de fossila bränslena. Internationellt finns<br />

tendenser till nysatsningar på kärnkraft, och med dagens<br />

teknik finns en betydande potential hos detta energislag.<br />

Diskussionen leddes av tre experter inom olika områden:<br />

Lennart Hjalmarsson, professor vid Nationalekonomiska<br />

institutionen vid Göteborgs universitet, Per Kågesson, miljödebattör,<br />

samt Daniel Westlén, reaktorfysiker från KTH.<br />

En slutsats vid mötet var att ekonomin för att bygga kärnkraft<br />

har stärkts av handeln med utsläppsrätter. Samtidigt menade<br />

flera av experterna att det fortfarande är politiskt svårt att<br />

bygga ny kärnkraft.<br />

Ett Sverige utan olja. Ett minskat oljeberoende för<br />

Sverige är önskvärt både av ekonomiska och klimatmässiga<br />

skäl. Det finns en stor potential för svenska råvaror som<br />

alternativ till oljan. Vilka förändringar krävs för att dessa ska<br />

bli till maximal nytta? Under vintern och våren <strong>2007</strong><br />

arbetade en grupp inom <strong>IVA</strong> med ett remissvar till oljekommissionens<br />

utlåtande. Den 25 april presenterades detta<br />

arbete vid ett möte i samarbete mellan <strong>IVA</strong>s avdelningar för<br />

Maskinteknik och Elektroteknik, avd I och II. Vid mötet<br />

berättade även representanter för industri och forskning om<br />

aktuell ny teknik och nödvändiga strukturförändringar för ett<br />

svenskt samhälle baserat på nya energikällor. I slutet av maj<br />

presenterades <strong>IVA</strong>s remissvar till Näringsdepartementet.<br />

Vid årets Royal Technology Mission, som gick till Ryssland, fick H. M. Konungen bland annat tillfälle att träffa Konstantin Titov,<br />

Samararegionens guvernör, här t v i bild. Med på bilden är även Christina Johannesson, svenska ambassaden och <strong>IVA</strong>s vd Lena<br />

Treschow Torell. Delegationen bestod av 35 representanter från svenska företag, universitet och högskolor.<br />

14 15

Krisberedskap<br />

med nya synsätt<br />

Framsyn för krisberedskap<br />

KommuniKationsoch<br />

inFormationsFlöden<br />

Framsyn för krisberedskap<br />

När kriseN kommer<br />

Framsyn för krisberedskap<br />

Ett systEmpErspEktiv på<br />

samhällEts krishantEring<br />

och krisbErEdskap<br />

Framsyn för krisberedskap<br />

SamhällSkritiSka<br />

tranSporter<br />

Ylva Hambraeus Björling, ordförande för projektet<br />

Framsyn för krisberedskap.<br />

Hur skapar vi en krisberedskap som passar dagens Sverige?<br />

Framsyn för krisberedskap är ett projekt som <strong>IVA</strong> med<br />

stöd av Krisberedskapsmyndigheten drivit under 2006 och<br />

<strong>2007</strong>, med slutrapportering i februari 2008.<br />

Målet med projektet har varit att hitta ett nytt synsätt,<br />

som kan ge konkreta förändringar i Sveriges hantering av<br />

kriser som till exempel stormarna Gudrun och Per.<br />

– En grundtanke som vi utvecklat har varit att utgå från<br />

tidsperspektivet, säger Ylva Hambraeus Björling, ordförande<br />

i huvudpanelen inom Framsyn för krisberedskap.<br />

Vi har försökt utveckla organisation och arbetssätt som är<br />

anpassade till tidsperioderna ”före kris”, ”under kris” och<br />

”efter kris”.<br />

”Vi behöver också lära oss<br />

att utnyttja nya vägar för information<br />

och kommunikation.”<br />

Ylva Hambraeus Björling pekar på behovet av att myndigheter<br />

och andra aktörer utvecklar kontakter och samarbetsformer<br />

för att vara beredda när en förutsägbar kris<br />

uppkommer. När en oförutsedd kris inträffar får man lita<br />

till att alla parter hanterar situationen utifrån en gemensam<br />

värdegrund. Man har uttryckt detta som att man får<br />

leva med en ”multiorganisation” under krisen, eftersom<br />

man inte i förväg kan lägga fast en organisation för ett<br />

oförutsett krisförlopp.<br />

Något som samhället måste göra för ökad krisberedskap<br />

är att via avtal med privata aktörer komma överens om<br />

Sverige behöver en ny syn på krishantering.<br />

Samhället har förändrats, bland annat genom<br />

att infrastrukturen idag till stor del drivs i<br />

privat regi. Hur mycket är vi beredda att betala<br />

privata aktörer för att de ska bygga upp en<br />

krisberedskap? Även krisernas natur förändras;<br />

idag pratar vi mer om klimathot och terrorhot<br />

än om riskerna för krig eller svält.<br />

hur stor beredskap man vill ha, och vad den får kosta för<br />

respektive part.<br />

– Idag har vi knappast några ”dubbla” försörjningssystem,<br />

vi förlitar oss i praktiken på att privata kraftbolag<br />

och transportföretag ska kunna klara försörjningen även<br />

under en kris, konstaterar Ylva Hambraeus Björling. Denna<br />

situation innebär i praktiken att samhället måste avgöra<br />

vad man är beredd att betala för sin försörjningsberedskap.<br />

Man måste också skapa en möjlighet att sätta lagen om<br />

offentlig upphandling ur spel i en kris, så att alla företag<br />

och organisationer kan hjälpas åt att lösa samhällsviktiga<br />

uppgifter.<br />

En typ av organisationer som kan göra viktiga insater<br />

vid en kris är frivilligorganisationer, så kallade Non-<br />

Governmental Organisations, NGOs. Framsyn för krisberedskap<br />

föreslår att en plan tas fram för hur samarbetet<br />

ska organiseras med och mellan dessa organisationer, och<br />

att man genomför gemensamma övningar.<br />

Även den enskilde medborgaren bör förberedas. När det<br />

kalla kriget tog slut, blev broschyrer som ”När kriget kommer”<br />

definitivt otidsenliga. Men idag behöver vi kanske<br />

bygga upp en kunskap och psykologisk beredskap, med<br />

en bredare information om krishantering: ”När krisen<br />

kommer.”<br />

– Vi behöver också lära oss att utnyttja nya vägar för information<br />

och kommunikation, säger Ylva Hambraeus<br />

Björling. Ett exempel är communities på nätet, som kan ge<br />

väldigt mycket information och stöd i en krissituation.<br />

<br />

Inom ramen för projektet Framsyn för krisberedskap har tre panelrapporter och en syntesrapport tagits fram.<br />

Dessa kan beställas eller laddas ned på www.iva.se/kris<br />

Arbetet inom Framsyn för krisberedskap har bedrivits<br />

inom tre paneler med ansvar för var sitt samhällsområde:<br />

Kommunikations- och informationsflöden, Samhällskritiska<br />

transporter samt Ett systemperspektiv på samhällets<br />

krishantering och krisberedskap. De tre panelerna har alla<br />

haft representanter för både forskning, näringsliv och<br />

myndigheter. Panelernas arbete har i huvudsak bestått av<br />

analys av väsentliga omvärldsfaktorer som kan påverka<br />

framtidsscenarier på 10–15 års sikt. Omvärldsfaktorerna<br />

har testats mot olika krisscenarier för att ta fram en bild<br />

av vilka hinder och möjligheter som kan finnas för respektive<br />

område vid en kris.<br />

Baltic Future<br />

Baltic Future är ett symposium för de nio länderna runt<br />

Östersjön, arrangerat av <strong>IVA</strong> tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien,<br />

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien<br />

och Kungl. Örlogsmannasällskapets. Årets symposium hölls<br />

i Stockholm den 1–2 oktober <strong>2007</strong>, och handlade om<br />

energifrågor och sjötransporter.<br />

Royal Technology Forum <strong>2007</strong><br />

Samhället och människors vardag påverkas tydligt av utvecklingen<br />

inom bioteknik och medicin. Utvecklingen mot alltmer<br />

globala företag och ett internationellt samarbete inom<br />

forskning och utveckling innebär även det att vi har komplexa<br />

frågor att ta ställning till. Hur ska vi organisera hälsovården?<br />

Hur hantera nya teknikområden, som bioteknik? Hur mycket<br />

får allt detta kosta samhället? Detta komplexa område var<br />

ämnet för årets upplaga av Royal Technology Forum, som<br />

hölls vid <strong>IVA</strong> den 25 oktober <strong>2007</strong>. Vid forumet talade forskare<br />

och forskningsledare inom såväl samhällsvetenskaper som<br />

naturvetenskap och medicin.<br />

<br />

<br />

Panelerna har haft en rad möten under året. Transportoch<br />

Informationspanelerna har tagit fram en rad konkreta<br />

åtgärder för att säkra en god informationsförsörjning och<br />

tillräckliga transporter i samband med kriser. Systempanelen<br />

arbetar med frågor kring hur samhällssystem ska kunna<br />

bli mindre känsliga för störningar, en inriktning som innebär<br />

att man i stället för konkreta åtgärder söker efter störningståliga<br />

systemutformningar.<br />

Symposiet har kommit till för att skapa kontakter mellan<br />

människor i de nio länderna, och därmed underlätta viktiga<br />

samarbeten inom områden som är gemensamma för<br />

människor i Östersjöområdet.<br />

<br />

16 17

Vad har vi fått ut<br />

av EU-medlemskapet?<br />

Näringslivsrådets årsmöte<br />

Industriforskare till Island<br />

En ökad integration mellan näringslivet och forskningen<br />

skulle kunna ge Sverige ännu starkare resurser för forskning<br />

och utveckling. I EUs forskningsprogram förutsätts<br />

ofta medverkan av både företag och universitet, och ett<br />

etablerat samarbete mellan dessa skulle innebära att Sverige<br />

kan dra till sig mer pengar och därmed även fler internationella<br />

forskare.<br />

Det är en av slutsatserna från årsmötet för <strong>IVA</strong>s Näringslivsråd,<br />

som hölls 20 november.<br />

Föredragshållarna var Göran Sandberg, rektor vid Umeå<br />

universitet, EU-minister Cecilia Malmström och Dan Sten<br />

Olsson, koncernchef i Stenagruppen.<br />

Göran Sandberg betonade vikten av att Sverige nu håller<br />

sig framme och drar till sig duktiga forskare från östra<br />

Europa och Asien. Den bästa åtgärden för att locka både<br />

pengar och forskare till Sverige är enligt Göran Sandberg<br />

att helt enkelt ge forskningen större anslag. Duktiga forskare<br />

kommer till resurserna, och resurserna kommer till de<br />

miljöer där de bästa forskarna finns.<br />

EU-minister Cecilia Malmström framhöll hur mycket EUs<br />

satsning på forskning och utveckling har betytt i världen.<br />

Dessa faktorer är också Europas största möjlighet att konkurrera<br />

ekonomiskt med andra delar av världen, menade<br />

ministern. Genom att ha fler människor från näringslivet på<br />

plats i Bryssel och andra EU-sammanhang, skulle vi kunna<br />

påverka nya beslut att passa svenska företag bättre. EU är<br />

något som måste finnas med i planeringen för varje minister<br />

och varje riksdagsman, menade EU-ministern.<br />

Göran Sandberg, Dan Sten Olsson, Cecilia Malmström, Peter<br />

Honeth, Olof Faxander, Daniel Sachs, Stefan Carlsson, Jonas<br />

Wiström, Michael G:son Löw, Håkan Syrén, Leif Johansson.<br />

Dan Sten Olsson berättade om hur EUs gemensamma regler<br />

påverkat Stenagruppens två huvudgrenar, båtar och återvinning.<br />

Samordningen av regelverken har lett till bättre<br />

förhållanden både för miljö och för personal, menade Dan<br />

Sten Olsson. Han gav även ett exempel på hur svensk<br />

framsyn kan gynna företagen: när Sverige gick före med<br />

återvinningsregler för elektronik, bidrog detta till att<br />

svenska företag kunde skapa sig en god ställning på den<br />

europeiska marknaden när EU antog liknande regler.<br />

<strong>IVA</strong>s Industriforskargrupp, IFG, besökte hösten <strong>2007</strong><br />

Island. Invånarna i detta land har länge varit kända för sitt<br />

entreprenörskap och sin förmåga att utnyttja landets naturliga<br />

förutsättningar för att skapa företagande. Turism och<br />

hälsoprodukter baserade på hetvattenkällorna har funnits<br />

länge på marknaden, och på senare år har Island blivit<br />

framgångsrikt även inom områden som finanssektor, läkemedelsindustri,<br />

bioteknik och livsmedelsteknik.<br />

Reykjaviks universitet grundades 1995 och utbildar just<br />

nu cirka 3 000 studenter. Det har numera även egen doktorandutbildning.<br />

Nio medlemmar i IFG deltog i resan till Island. Där togs<br />

de emot bland annat av den isländske <strong>IVA</strong>-ledamoten<br />

Vilhjálmur Lúðvíksson.<br />

En fråga som ställdes av IFG under resan var: Hur kan<br />

ett litet land som Island lyckas åstadkomma så mycket?<br />

– Vi tänker inte på oss som ett litet land, svarade Sigmundur<br />

Guðbjarnason, professor vid Reykjaviks universitet, även<br />

han <strong>IVA</strong>-ledamot.<br />

Stor bredd i årets frukostmöten<br />

Under året har Näringslivsrådet arrangerat åtta frukostmöten<br />

med en stor bredd av talare.<br />

23 januari ’’Forskning för tillväxt’’. Peter Honeth, statssekreterare<br />

på Utbildnings- och Kulturdepartementet och<br />

Lena Treschow Torell, <strong>IVA</strong>s vd.<br />

22 februari ’’Stålfebern har övergått i yra – vad händer sen?’’.<br />

Olof Faxander, koncernschef SSAB.<br />

29 mars ’’Samhällsengagemang ett måste för kapitalist’’.<br />

Daniel Sachs, vd för Proventus.<br />

29 maj ’’Apoteket – från monopol till konkurrens’’.<br />

Stefan Carlsson, vd för Apoteket.<br />

20 september ’’ÅF – från ångpanna till modernt kunskapsföretag’’.<br />

Jonas Wiström, vd för Ångpanneföreningen.<br />

24 oktober ’’Oljan i framtiden – risker och alternativ’’.<br />

Michael G:son Löw, vd/koncernchef Preem Petroleum.<br />

6 december (Stockholm) ’’Vad hände med det nätverksbaserade<br />

försvaret?’’. Håkan Syrén, överbefälhavare/general.<br />

6 december (Göteborg) ’’Vad styr teknikutvecklingen –<br />

oljepriset eller klimatfrågan?’’. Leif Johansson, vd/koncernchef<br />

Volvo och Michael G:son Löw, vd/koncernchef Preem<br />

Petroleum.<br />

IFG-delegationen på plats på Island. I bild främre raden från vänster: Guðjón Magnússon, Lina Bertling, Lotta Ljungqvist,<br />

Joakim Carlén, Bengt Lindberg, Per Ödling, Ingrid Jansson. Bakre raden från vänster Vilhjálmur Lúðvíksson, Jan-Erik Nyström,<br />

Bjarni Ármannsson, Raoul Stubbe, Carl During, Åsa Lindholm Dahlstrand, Bennedikt Steingrímsson.<br />

18 19

Peggy Bruzelius ny ordförande i Högskoleverket:<br />

Stolt över svensk lärdomstradition<br />

”De senaste åren har <strong>IVA</strong> blivit allt mer<br />

utåtriktat och tagit en större del i samhällsutveckling<br />

och politiska diskussioner.”<br />

Som ny ordförande för Högskoleverket är Peggy Bruzelius<br />

glad och stolt över att det i Sverige finns en gammal och<br />

självklar lärdomstradition.<br />

– Ibland är lärdomstraditionen kanske väl stark i vår del<br />

av världen. Det blir nästan finare att kunna än att göra,<br />

vilket kan betyda att insatser i näringslivet inte uppskattas<br />

efter förtjänst. Men vår lärdomstradition gör ändå att<br />

studier och forskning är ett självklart sätt att nå framgång<br />

och uppskattning.<br />

Att detta inte är självklart blev en av lärdomarna från<br />

den av <strong>IVA</strong> arrangerade så kallade Rektorsresa till Arabiska<br />

halvön, som Peggy Bruzelius deltog i tillsammans med bland<br />

annat ett antal svenska rektorer. Gruppen besökte bland<br />

annat Förenade Arabemiraten och Saudiarabien.<br />

– På regeringsnivå i dessa länder är man mycket väl medveten<br />

om att man för framtiden behöver välutbildade medborgare,<br />

och man satsar också mycket pengar på högre<br />

utbildning. Men bland unga människor i till exempel<br />

Förenade Arabemiraten finns inte samma motivation för<br />

att nå framgång med sin utbildning. Det finns ingen fattigdom<br />

att kämpa sig ut ur för en emiratier, och framgång<br />

och status markerar man genom att använda sina pengar,<br />

inte genom att vara akademiskt framgångsrik.<br />

Bra insatser inte tillräckligt kända<br />

Men även med lärdomstradition finns det naturligtvis bekymmer<br />

för den som är engagerad i utbildningsfrågor även<br />

i Sverige. Problemen att rekrytera till många högre utbildningar<br />

är känd, liksom att många utbildningar i Sverige<br />

har ifrågasatts ur kvalitetssynvinkel.<br />

– Men Högskoleverket har gjort viktiga insatser de senaste<br />

åren, säger Peggy Bruzelius. Den tidigare universitetskanslern<br />

Sigbrit Franke har lett en ambitiös satsning på att<br />

utvärdera svenska utbildningar, ett arbete som givit en stor<br />

och mycket användbar kunskapsbas. Tyvärr tror jag inte<br />

att svenska ungdomar har fått reda på detta i tillräcklig<br />

utsträckning, trots att här finns värdefulla kunskaper samlande<br />

och tillgängliga på nätet.<br />

Peggy Bruzelius är även mycket nöjd med den förändring<br />

som regeringen initierat vad gäller meritvärderingen<br />

på gymnasiet.<br />

– När ungdomar ska välja inför gymnasiet, tror jag att<br />

kortsiktiga bedömningar dominerar. Man inser att det är<br />

bra med höga betyg och väljer ämnen som det är lätt att få<br />

höga betyg i. Med den ändrade meritvärderingen ger man<br />

ändrade förutsättningar för dessa kortsiktiga val, vilket<br />

kan bidra till att fler läser till exempel naturvetenskaplig<br />

inriktning. Den förändringen tror jag kan betyda mycket.<br />

Värdefulla resor<br />

Peggy Bruzelius är ekonom, med examen och hedersdoktorat<br />

vid Handelshögskolan i Stockholm. Som ekonom är<br />

hon i minoritet inom ingenjörsorganisationen <strong>IVA</strong>, även<br />

om två av de tolv avdelningarna har betydande ekonominslag.<br />

Men att många inom <strong>IVA</strong> har en annan bakgrund<br />

än hon själv tycker Peggy Bruzelius bara är en fördel. Hon<br />

menar också att organisationen utvecklas åt rätt håll.<br />

– <strong>IVA</strong> har under alla mina år som ledamot varit en bra<br />

plattform för nätverkande och för givande diskussioner.<br />

De senaste åren har <strong>IVA</strong> blivit allt mer utåtriktat och tagit en<br />

större del i samhällsutveckling och politiska diskussioner.<br />

Det tycker jag är positivt, eftersom alla kontakter inom<br />

<strong>IVA</strong> mellan människor med olika bakgrund ofta ger bra<br />

bidrag till samhällsdebatten.<br />

Peggy Bruzelius har varit engagerad inom <strong>IVA</strong> sedan<br />

1993, och har under denna tid varit ordförande i avd IX<br />

och även vice preses för hela akademien. En typ av verksamhet<br />

som hon deltagit i flera gånger är de internationella<br />

resor som <strong>IVA</strong> arrangerar. Flera gånger har Peggy Bruzelius<br />

deltagit i de så kallade Royal Technology Missions, RTM,<br />

där <strong>IVA</strong> organiserar resor till industriellt intressanta länder,<br />

oftast med deltagande av H. M. Konungen och nyckelpersoner<br />

inom näringslivet. I år deltog hon i den så kallade<br />

Rektorsresan till Arabiska halvön.<br />

– De här resorna är viktiga på flera sätt, säger Peggy<br />

Bruzelius. Man lär sig mycket och knyter kontakter på de<br />

platser man besöker. Samtidigt får man en unik möjlighet<br />

att utifrån dessa upplevelser diskutera med kollegor och<br />

nya kontakter som är med i <strong>IVA</strong>s sällskap under resan.<br />

Som så kallat styrelseproffs träffar jag många människor<br />

varje vecka, och har intressanta diskussioner även där.<br />

Men då har man begränsat med tid, och tvingas hålla sig<br />

till dagordningen. Man är också mycket målinriktad. På<br />

Rektorsresan, och under RTM-resorna, har man en möjlighet<br />

att diskutera färdigt. Det blir också en annan sak när<br />

man träffas under tidiga morgnar och långa resor, man får<br />

en annan ton och nivå i samtalen.<br />

20 21

Rektorsresa till Arabiska halvön<br />

I november besökte en delegation, ledd av <strong>IVA</strong>s vd Lena<br />

Treschow Torell, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten,<br />

bland annat i syfte att öka utbytet mellan svenska och<br />

arabiska lärosäten. Delegationen bestod av 21 personer i<br />

ledande ställning inom utbildningsvärlden. Man besökte<br />

bland annat universitet, såsom King Saud University i Riyadh,<br />

och träffade representanter för King Fahd University<br />

of Petroleum and Minerals i Dhahran. I Förenade Arabemiraten<br />

besökte gruppen UAE University i Al Ain och<br />

Higher Colleges of Technology i Abu Dhabi. Man studerade<br />

även flera forskningscentra, som King Abdulaziz<br />

Center for Science and Technology, Gulf Research Center<br />

och International Center for Biosaline Agriculture, samt<br />

förde diskussioner med representanter för utbildningsdepartementet<br />

i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.<br />

Det finns ett stort intresse från Saudiarabien och Förenade<br />

Arabemiraten att samarbeta med Sverige, inom masterutbildningar<br />

och forskningsprojekt, bland annat på områden<br />

som energi och miljöteknik, informationsteknologi,<br />

bioteknik, material- och nanoteknologi, sensorteknologi<br />

och elektronik.<br />

De oljeberoende länderna i Mellanöstern har alla en<br />

långsiktig strategi för att minska sitt beroende av olja.<br />

Kompetensutveckling är central för att lyckas och de söker<br />

aktivt efter samarbeten med utländska universitet och institut<br />

för att förstärka sin högre utbildning. Avsikten är att<br />

<strong>IVA</strong> och King Saud University under 2008 ska underteckna<br />

ett Memorandum of Understanding för att understryka<br />

vikten av framtida kontakter och akademiskt utbyte. Initialt<br />

gäller avtalet utbyte mellan King Saud University och de<br />

större tekniska högskolorna i Sverige.<br />

Rektorsresan till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten var tillfälle för en mängd möten och utbyten. Bland annat bjöds delegationen<br />

till middag av Sheik Nahyan bin Mubarak al Nahyan, Minister of Higher Education, Förenade Arabemiraten (på bild ö t v). Delegationen<br />

besökte även University of Al Ain och Higher Colleges of Technology i Förenade Arabemiraten och King Saud University i Saudiarabien.<br />

<strong>IVA</strong>s Studentråd satsade på entreprenörskap<br />

<strong>IVA</strong>s Studentråd genomförde under våren <strong>2007</strong> ett seminarium<br />

för att genomlysa de möjligheter som har prövats<br />

vid bland annat Chalmers och Högskolan i Jönköping.<br />

Samtidigt framkom att utbildning i entreprenörskap på<br />

andra universitet och högskolor i Sverige ofta saknas eller<br />

bara genomförs som frivilliga kurser. En rad synpunkter<br />

kring fördelarna med att utbilda fler studerande i entreprenörskap<br />

framfördes också. Många civilingenjörer blir chefer<br />

eller får andra ledande befattning inom industrin, och<br />

Mentor4Research växer<br />

Målet med <strong>IVA</strong>s och Innovationsbrons mentorprogram,<br />

Mentor4Research, är att skapa Europas mest uppskattade<br />

mentorprogram för kvalificerade forskare vid universitet,<br />

högskolor och forskningsinstitut. Syftet är att ge forskare<br />

en möjlighet att lära sig om näringslivets mekanismer, samt<br />

att ge dem kontakter. Mentorerna är affärsinriktade och<br />

erfarna människor från näringslivet som handplockas utifrån<br />

forskarnas/adepternas individuella behov.<br />

Inför årgång <strong>2007</strong>– 2008 har programmet fått en geografisk<br />

breddning och omfattar nu Stockholm, Sörmland,<br />

Gotland samt (nya) Uppsalaregionen, Östergötland och<br />

Jönköpings län. Programmet har utökats till hela 24 par<br />

av mentorer och forskare, vilket är en tredubbling jämfört<br />

med den första omgången 2005– 2006. Vid slutet av programmet<br />

delas ett forskarstipendium på 100 000 SEK ut<br />

till den forskare som utvecklats mest utifrån programmets<br />

syfte. <strong>2007</strong> gick priset till Caroline Olgart Höglund, Karolinska<br />

Institutet, som haft Hans Sievertsson som mentor.<br />

Mentor4Research leds av Anders Gezelius, med stöd av en<br />

projektgrupp med ledamöter från <strong>IVA</strong> och Innovationsbron.<br />

Som stöd i större frågeställningar finns även ett Advisory<br />

board med tidigare mentorer, och med IT-industrialisten<br />

Rolf Skoglund som ordförande.<br />

Stor bredd hos årets Hans Werthén-stipendiater<br />

Från vänster: Jon Rådbrink, Torbjörn Sköld, Jerker Edström,<br />

Mirjam Palossaari-Eladhari, Peter Molker, Lisa Hehenberger.<br />

skulle därmed ha nytta av mer entreprenörstänkande och<br />

ledarskapsträning. Utbildning i företagande skulle också<br />

kunna få fler studerande att välja tekniska utbildningar.<br />

Med studentrådet vill <strong>IVA</strong> integrera studenter i <strong>IVA</strong>s<br />

verksamhet. Bland annat deltar ledamöterna i studentrådet<br />

i <strong>IVA</strong>s projektverksamhet. Studentrådet kan även driva<br />

egna frågor, bland annat i samband med en årlig akademisammankomst.<br />

Vinnare av forskarstipendiet <strong>2007</strong> var Caroline Olgart Höglund<br />

med mentorn Hans Sievertsson.<br />

Under <strong>2007</strong> har <strong>IVA</strong> utsett 30 Hans Werthén-stipendiater<br />

som tillsammans får dela på 3,3 miljoner kronor under ett<br />

år. Stipendierna ska användas för studier och arbete utomlands<br />

under en längre tid. Bland årets stipendiater finns<br />

verksamma inom bland annat spelvärlden, kvantoptik,<br />

folkrätt, organisk kemi, trådlösa sensornätverk, nanostruktur,<br />

Parkinsons sjukdom och varumärkesskydd. De<br />

flesta stipendiaterna är mellan 25 och 30 år. Tretton av<br />

stipendiaterna har valt att resa till USA, fem till England<br />

och fyra till Frankrike. Även Ryssland, Spanien, Indonesien,<br />

Schweiz och Kina finns med bland de länder där stipendiaterna<br />

ska vistas.<br />

22 23

Framsyn ska stärka forskning<br />

och innovation<br />

Inför forskningspropositionen 2008 har <strong>IVA</strong><br />

i samarbete med VINNOVA drivit projektet<br />

Forsknings- och innovationsframsyn. Projektet<br />

leds av en styrgrupp med Jan-Eric Sundgren,<br />

vice vd vid Volvo, som ordförande.<br />

Projektet har fem utgångspunkter: Global excellens och<br />

kritisk massa ger ökad konkurrenskraft, Behovet av ny<br />

kunskap ska styra forskningens inriktning, Finansiering av<br />

civil FoU ska vara stabil och långsiktig, Nära samverkan<br />

mellan forskare, företag och samhällets övriga aktörer<br />

skapar ett effektivt innovationssystem, samt Internationella<br />

samarbeten och ökad EU-integration ökar effekten av<br />

forskningssatsningar.<br />

Tre referensgrupper har arbetat med att ta fram underlag<br />

till styrgruppens rapport, som ska levereras i mars<br />

2008. I referensgrupperna sitter ett antal namnkunniga representanter<br />

från akademiska världen, näringslivet och<br />

samhället, utvalda för att skapa en bredd.<br />

Under <strong>2007</strong> har en rad möten och konferenser arrangerats<br />

i syfte att skapa ett brett underlag för input till regeringen.<br />

”Nära samverkan mellan forskare,<br />

företag och samhällets övriga aktörer skapar<br />

ett effektivt innovationssystem.”<br />

Jan-Eric Sundgren, projektets ordförande<br />

Ett av dessa var den välbesökta akademisammankomsten<br />

i september. I den deltog bland andra Jöran Hägglund,<br />

statssekreterare vid Näringsdepartementet. Han slog då<br />

fast att regeringen behöver göra mer för näringslivet,<br />

både sänka kostnader och möjliggöra att mer forskning<br />

och utveckling kommer in i företagen. Jöran Hägglund<br />

menade att isen redan är bruten på viktiga punkter, bland<br />

dessa principen att agera via skattereduktion samt sänkta<br />

arbetsgivaravgifter.<br />

Lars Bergman, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm,<br />

välkomnade skatteincitament som ett avgörande steg bort<br />

från centralstyrningen, eftersom denna typ av lösning gör<br />

det lättare för företag att själva styra inriktningen på<br />

forskningen.<br />

Jan-Eric Sundgren, vice vd vid Volvo, är ordförande för projektet<br />

Forsknings- och innovationsframsyn. Per Eriksson, gd vid<br />

VINNOVA, ingår i projektets styrgrupp.<br />

Lena Treschow Torell, <strong>IVA</strong>s vd, betonade vikten av att få<br />

ett genombrott i frågorna kring skatteavdrag för donationer<br />

till forskning och för FoU i företag. Inte minst som<br />

detta redan finns i många andra länder. För att markera<br />

forskningens centrala betydelse bör dessutom statsministern<br />

ta ledningen i frågor om forskning och utveckling.<br />

Tord Svedberg, AstraZeneca, föreslog nya skattelättnader<br />

för att locka forskare till Sverige och kunna behålla<br />

forskning här. Även Peter Gudmundsson, ny rektor vid<br />

KTH, pekade på vikten av att Sverige stärker sin attraktivitet.<br />

Han pekade även på hur skillnader i andelen fasta<br />

anslag, som fakultetsmedel, mellan till exempel Sverige<br />

och Schweiz, innebär en stor skillnad i attraktionskraft.<br />

Flera av akademisammankomstens deltagare menade att<br />

det av <strong>IVA</strong> efterfrågade Globaliseringsrådet kommer att<br />

visa sig väldigt nyttigt. Per Eriksson, gd vid VINNOVA,<br />

betonade vikten av att arbeta brett med helheten, att lyssna<br />

för att få kunskaper om behoven. Han ser det ökade samarbetet<br />

mellan olika statliga aktörer som ett positivt tecken.<br />

Han pekade även på vikten av att staten bidrar till ”market<br />

pull” och hur detta kan öka företagens efterfrågan på<br />

forskning. I andra länder finns mer av detta. I Finland är<br />

omfattningen fyra till fem gånger större.<br />

Under <strong>2007</strong> har även ett antal av <strong>IVA</strong>s avdelningar arrangerat<br />

möten för att engagera ledamöterna och skapa en<br />

riktigt bred input till forskningspropositionen.<br />

Avd V, Bergs- och materialteknik konstaterade vid sitt<br />

möte i november att svensk berg-, stål- och annan metallindustri<br />

har uppnått sin höga konkurrenskraft och produktivitet<br />

tack vare högt teknikinnehåll. Därför är krympande<br />

forskningsresurser oroande. Tack vare branschspecifika<br />

program har man dock kunnat se en viss förbättring de<br />

senaste åren. Vid mötet deltog representanter för den<br />

svenska forskningen, branschorganisationen Jernkontoret<br />

samt <strong>IVA</strong> och VINNOVA.<br />

Avd VIII, Skogsnäringens teknik, och avd IV, Kemiteknik,<br />

hade den 21 november ett gemensamt möte, med<br />

deltagande från bland annat forskning, spin off-företag,<br />

Naturvetenskap och teknik för alla – NTA<br />

Under året har NTA firat 10-årsjubileum. En ny utvärdering,<br />

lagom till jubileet, visar att NTA är framgångsrikt –<br />

NTA-eleverna kan mer helt enkelt. Det finns en ny, kort informationsfilm<br />

på www.nta.kva.se, där man snabbt ser vilka<br />

möjligheter NTA innebär för skolor och lärare. En revidering<br />

av gamla teman har påbörjats, en del är tio år gamla.<br />

NTA drivs med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset<br />

för naturvetenskap och teknik hos elever och lärare.<br />

Projektet drivs i samarbete mellan <strong>IVA</strong>, Kungl. Vetenskapsakademien<br />

(KVA), samt kommuner och fristående skolor<br />

En enkät som engagerat många<br />

För att få svar på olika samhällsaktörers syn på forskning<br />

och innovation, vilka frågor som bör prioriteras och tilldelas<br />

resurser, genomförde <strong>IVA</strong> under hösten <strong>2007</strong> en enkät<br />

riktad till <strong>IVA</strong>s närmaste nätverk, det vill säga ledamöter,<br />

Studentrådet, IFG och Näringslivsrådets företag. Enkäten<br />

gick även till samtliga professorer vid universitet och högskolor<br />

inom naturvetenskap, teknik, ekonomi och samhällsvetenskap;<br />

till generaldirektörer, överdirektörer, kommunalråd<br />

och landstingsråd.<br />

Totalt omfattade undersökningen cirka 5000 respondenter<br />

och svarsfrekvensen var hög; cirka 25 procent svarade.<br />

Undersökningsmetoden innebar att respondenterna hade<br />

utrymme för fria associationer och prioriteringar. Att undersökningen<br />

engagerade var tydligt, då hela 23 procent av de<br />

som svarade föreslog egna metoder för hur forskningen i<br />

landet ska stärkas och få mer resurser. Resultatet visar också<br />

att infrastrukturfrågor, som kommunikations- och byggfrågor,<br />

miljö- och energifrågor, är de forskningsområden<br />

som prioriteras högst. Överlag förespråkar respondenterna<br />

stor bredd i inriktningen av områden för forskning och<br />

innovation; inget område är betydelselöst eller ointressant<br />

att satsa på.<br />

industri samt <strong>IVA</strong> och VINNOVA. Bland annat diskuterade<br />

man var kommersialiseringen bör ligga – vid universiteten<br />

eller hos spin off-företag. Man framhöll även vikten av att<br />

ha kunskaper och resurser för att kunna driva patentstrider<br />

och att hitta mekanismer för att hitta idéer som inte uppfyller<br />

kortsiktiga krav men ändå på sikt har stor potential.<br />

Även avd XI, Utbildning och forskning, har täckt in frågorna<br />

vid sina möten under <strong>2007</strong>. Avd XI höll också möte<br />

på temat universitetens finansiering i april och i september<br />

hölls mötet ”Fria högskolor – Ett drygt decenniums erfarenheter<br />

av stiftelsehögskolor, hur ser framtiden ut?”<br />

runt om i Sverige. Idag är 73 kommuner, 10 friskolor och<br />

myndigheten för Specialskolorna medlemmar i NTA, vilket<br />

innebär 5 000 lärare och 70 000 elever. Under året har man<br />

slutfört arbetet med temat ”Ämnenas egenskaper”, vilket är<br />

det första tema som riktar sig mot de senare årskurserna i<br />

grundskolan. Man har även arbetat med utvecklingen av<br />

ytterligare två teman under året: ”Banbrytande teknik” om<br />

järnvägsteknik och dess betydelse för samhällsutvecklingen,<br />

samt ett tema för de äldre årskurserna om energi och hållbar<br />

utveckling.<br />

Kommunikationer och bygg<br />

Miljö och hållbarhet<br />

Energi<br />

Tillverkning och tjänster<br />

Vård och omsorg<br />

Skola och utbildning<br />

Företagande och näringslivet<br />

Forskning och vetenskap<br />

Samhälle<br />

38%<br />

37%<br />

35%<br />

30%<br />

30%<br />

30%<br />

30%<br />

25%<br />

22%<br />

Övrigt<br />

17%<br />

0% 10% 20% 30% 40% 50%<br />

Svaren på frågan ”Vilka samhällsproblem eller behov anser du<br />

bör prioriteras för att främja tillväxt och konkurrenskraft?”<br />

visar att samhällsproblem/behov som handlar om Infrastruktur,<br />

kommunikationer och bygg är högt prioriterade frågor för<br />

enkätens cirka 1 250 respondenter. Varje respondent fick ange<br />

max 12 samhällsproblem/behov. Hela 38 procent av respondenterna<br />

nämnde något samhällsproblem/behov som handlar om<br />

detta område. Miljö, hållbarhet och energi rankades också högt.<br />

24 25

Framgångsrika<br />

Friska Företag<br />

Medaljer till<br />

en bred skara<br />

förebilder<br />

<strong>IVA</strong>s projekt Framgångsrika Friska Företag,<br />

3F, hade under <strong>2007</strong> flera nationella träffar<br />

där man diskuterade faktorer, som ger svenska<br />

företag friska och motiverade medarbetare.<br />

År <strong>2007</strong> delades <strong>IVA</strong>s Stora guldmedalj ut till<br />

professor Bengt Kasemo, för hans synnerligen<br />

framstående och omfattande insatser som<br />

forskare och forskningsledare vid Chalmers.<br />

Bengt Kasemo presenteras närmare i en egen<br />

artikel på sidan 12.<br />

”Medarbetarskap” är ett tema som varit uppe för diskussion<br />

under året: hur skiljer sig rollen för en ”medarbetare”<br />

från den roll som människor tidigare hade som ”arbetstagare”,<br />

och hur påverkas de ömsesidiga förväntningarna?<br />

Detta undersöks i ett forskningsprojekt som fortfarande<br />

pågår vid Handelshögskolan i Göteborg, och som presenterades<br />

vid en nätverksövergripande träff på Volvos huvudkontor<br />

i Göteborg den 13 november.<br />

En av huvudtalarna var den brittiske psykologiprofessorn<br />

Michael West. Han presenterade en undersökning i 160 företag,<br />

som visar att personalfrågor är den enskilt viktigaste<br />

frågan för dagens företag, och dessa frågor måste finnas<br />

därför med i den högsta ledningen, menade Michael West.<br />

”3F är bland<br />

det roligaste jag gör.”<br />

Leif Johansson, ordförande 3F<br />

Ett exempel där den högsta ledningen är engagerad i<br />

frågor kring personal och företagskultur är Volvo och dess<br />

koncernchef Leif Johansson. Denne menar att en konkurrenskraftig<br />

företagskultur är en viktig och svårkopierad<br />

fördel för Volvo i den globala konkurrensen. För att ta ner<br />

företagskulturen till individnivå skapade Volvo dokumentet<br />

”The Volvo Way”. Det handlar bland annat om att komma<br />

till Volvo varje dag med energi, passion och respekt för<br />

individen.<br />

Inbjuden talare var även Stefan Tengblad, docent i företagsekonomi<br />

vid Handelshögskolan i Göteborg, som konstaterade<br />

att alla mätningar tyder på att personliga möten<br />

är viktigare än intranät, trots att många organisationer<br />

satsat stora resurser på det senare.<br />

Tidigare under året, i april, hölls ett nationellt seminarium<br />

som handlade om personlig integritet och övervakning<br />

på arbetsplatser, med titeln ”Var går gränsen?”. Filosofiprofessorn<br />

Sven Ove Hansson, KTH, menade att svenska<br />

företag idag är mycket mer påverkade av andra länders<br />

företagskulturer, där det är mer accepterat att till exempel<br />

kolla personalens datatrafik. I Sverige betonar företagskulturerna<br />

mer av samförstånd och förtroende, en kultur<br />

som Sven Ove Hansson menade är stark nog för att överleva.<br />

Andra menade dock att man borde reglera detta i lag, slå<br />

fast vad arbetsgivaren får göra och vad som aldrig är tillåtet.<br />

Framgångsrika friska företag, 3F, är ett nationellt <strong>IVA</strong>program<br />

som startades 2004. Syftet med 3F är att sammanföra<br />

forskningsrön om arbetsliv och organisation med<br />

praktiska kunskaper hos företag. Via nätverksträffar, seminarier<br />

och nyhetsblad vill 3F visa att det lönar sig att satsa<br />

på strategiskt personalarbete. Projektet finansieras av AFA,<br />

Alecta och VINNOVA.<br />

Ett viktigt skäl till <strong>IVA</strong>s engagemang i projektet är att<br />

man har en bra plattform för informationsverksamhet<br />

mellan industrin och den akademiska världen.<br />

De deltagande företagen knyts till ett av de tre nätverk<br />

som hittills bildats: 3F Väst, 3F Mälardalen och 3F Syd.<br />

Varje nätverk består av cirka tio företag, både mycket stora<br />

och relativt små. Inom nätverken träffas främst personaldirektörer<br />

och utbyter erfarenheter. Varje företag ska upprätta<br />

en projektplan för genomförande av projekt på<br />

hemmaplan. Denna följs upp i en utvärdering med nyckeltal<br />

och mätning.<br />

<strong>IVA</strong>s Guldmedalj <strong>2007</strong> tilldelades astronauten Christer<br />

Fuglesang för hans insatser inom den europeiska och internationella<br />

rymdverksamheten, och för att han varit en<br />

inspirerande förebild för hur man kan öka intresset för<br />

teknik och naturvetenskap i samhället. Han har bland annat<br />

hållit många föredrag i en rad olika sammanhang.<br />

Christer Fuglesang är mest känd för sin rymdfärd, men<br />

har även gjort stora insatser inom forskningen. Sin största<br />

insats inom forskningen med anknytning till rymden menar<br />

han har varit att han initierade och genomdrev ett forskningsprogram<br />

till utvecklade detektorer till rymdstationerna<br />

Mir och ISS. Han har även forskat inom experimentell<br />

partikelfysik vid Stockholms universitet och som doktorand<br />

vid CERN i Schweiz.<br />

Christer Fuglesang är ovanlig som astronaut genom att<br />

ha utbildats och tjänstgjort inom såväl det europeiska<br />

astronautcentret i Köln, Stjärnstaden utanför Moskva och<br />

NASAs astronautprogram i Houston, Texas.<br />

Professor Anne-Marie Hermansson tilldelades <strong>IVA</strong>s<br />

Guldmedalj <strong>2007</strong> för att hon byggt upp och utvecklat sitt<br />

forskningsområde ”Struktur- och materialdesign i biologiska<br />

material”, till ett internationellt ledande kompetenscentrum<br />

som bedriver gränsöverskridande forskning i<br />

internationellt samarbete.<br />

Centret heter idag SuMo Biomaterials, och ligger inom<br />

Chalmers/SIK utanför Göteborg. Forskningen handlar om<br />

att kartlägga sambanden mellan mikrostrukturer och egenskaper,<br />

för att sedan kunna designa nya biomaterial. Nya<br />

produkter från denna forskning kan vara material som<br />

frisätter läkemedel på ett kontrollerat sätt, eller blöjor som<br />

absorberar vätska bättre än tidigare produkter. Man kan<br />

också skapa livsmedel med en hälsosammare sammansättning.<br />

Anne-Marie Hermansson har varit verksam som<br />

docent och professor i livsmedelsteknologi vid Lunds<br />

Tekniska Högskola och Chalmers sedan 1974. Hon utnämndes<br />

till professor i strukturerade biomaterial vid<br />

Chalmers under <strong>2007</strong>.<br />

Direktör Dan Sten Olsson tilldelades <strong>IVA</strong>s Guldmedalj<br />

<strong>2007</strong> för sin insats som framstående, innovativ industriledare<br />

och entreprenör. Han har även genom donationer,<br />

finansiering av professurer och genom personligt engagemang<br />

givit sitt stöd till forskning och undervisning inom<br />

områden som företagsutveckling, fartygskonstruktion,<br />

miljöteknik, bioteknik och teknik för off shore-verksamhet.<br />

Inom fartygskonstruktion har Dan Sten Olsson bland<br />

annat bidragit till att utveckla teknik åt färjor och tankfartyg.<br />

Ett annat område som Dan Sten Olsson utvecklat är återvinningsbranschen,<br />

där han utvecklade ett skrothandelsföretag<br />

till ett återvinningsföretag med över 200 anläggningar<br />

i Sverige. Bland annat är detta företag Europas största<br />

återvinnare av elektronikprodukter. Dan Sten Olsson leder<br />

Stenasfären sedan 1983. Han är hedersdoktor vid Chalmers<br />

och medlem av Advisory board för Chalmers internationella<br />

samarbetsprojekt för hållbar utveckling.<br />

26 27

Visualisering skapade<br />

ledande centrum<br />

Årets mottagare av <strong>IVA</strong>s och Akzo Nobels pris<br />

Akzo Nobel Science Award är professor Anders<br />

Ynnerman. Han har skapat något som många<br />

önskar sig för svensk forskning: ett internationellt<br />

ledande centrum med kopplingar både<br />

till grundläggande forskning och lönsamma<br />

industriella tillämpningar.<br />

Kärnan i detta forskningscentrum är en grundläggande<br />

forskning och utveckling av digital visualiseringsteknik.<br />

– Tekniken för att mäta, lagra och behandla data har länge<br />

utvecklats enormt snabbt, konstaterar Anders Ynnerman.<br />

Samtidigt har utvecklingen dröjt när det gäller teknik för<br />

att presentera och använda dessa data på ett effektivt och<br />

tilltalande sätt. Idag finns det många tinnar och torn uppförda<br />

på den grund som vi inom NVIS har skapat för visualiseringstekniken.<br />

Bland de tinnar och torn som Anders Ynnerman och<br />

hans forskargrupp byggt grunden för finns möjligheter att<br />

göra snabba virtuella obduktioner, och framtida möjligheter<br />

att låta kirurger träna på operationer i virtuell miljö med<br />

verkliga patientdata, med instrument som ”tar emot” när<br />

man ”skär” i ben eller andra material. Men här finns även<br />

kopplingar till nöjesindustrin.<br />

– Många nya filmer inom äventyrs- och sagofacken har<br />

medverkande från våra studenter, konstaterar Anders Ynnerman.<br />

De behöver den senaste visualiseringstekniken och<br />

datorgrafiken för att skapa de specialeffekter filmindustrin<br />

på senare år har vant publiken vid. Idag finns ett tiotal<br />

tidigare studenter till Anders Ynnerman inom specialeffektindustrin<br />

i Hollywood.<br />

Utan att prioritera mellan kirurgi och filmeffekter, konstaterar<br />

Anders Ynnerman att det är roligt att kunna bidra<br />

till att unga människor kan välja en dröm och genom hårt<br />

arbete få den uppfylld. En chans de inte fått utan den höga<br />

kvalitet och det goda rykte som det svenska visualiseringscentret<br />

har skapat sig.<br />

– Akzo Nobel Science Award har bidragit ytterligare till<br />

att jag kan rekommendera studenter eller forskare till olika<br />

uppgifter med stöd i att vi är ett erkänt och prisbelönat<br />

centrum. Ett sådant pris ger trovärdighet när man använder<br />

begrepp som ”internationellt ledande”.<br />

Möjligheterna att få arbeta i forskningsfronten, och sedan<br />

kunna komma vidare till ett intressant teknikområde, gör<br />

naturligtvis även att rekryteringen underlättas. Men Anders<br />

Ynnerman är bekymrad för den mer grundläggande rekryteringen.<br />

Bra lärare och bra hjälpmedel är viktiga för att<br />

väcka intresse för teknik och vetenskap. Här kan visualiseringsteknik<br />

ge nödvändigt stöd för lärarna.<br />

– Ett av våra spin off-företag säljer interaktiv 3D-teknik<br />

för planetarier, något som ger en helt annan förståelse för<br />

rymden än konventionell teknik.<br />

För Anders Ynnerman började intresset för visualisering<br />

tidigt. Som forskarstuderande i atomfysik fick han själv<br />

programmera en hel del för att få de dataprogram han behövde<br />

i sin forskning. Intresset för att presentera data på<br />

ett bättre sätt blev en naturlig fortsättning. Efter bland<br />

annat forskning vid Oxford och Vanderbiltuniversitetet i<br />

Nashville, återvände Anders Ynnerman till Sverige. Här<br />

har han bland annat varit med om att skapa och leda infrastrukturen<br />

för landets superdatorcentra.<br />

”Vi bygger plattformen för andra<br />

att bygga vidare på.”<br />

De senaste tio åren har han byggt upp ett ledande visualiseringscenter<br />

inom Linköpings universitet, Norrköping<br />

Visualization and Interaction Studio, NVIS.<br />

– Vi bygger plattformen för andra att bygga vidare på,<br />

säger Anders Ynnerman. Tillämpningarna är många och<br />

väldigt olika. Vi är inte direkt med i vare sig tevespelsindustrin<br />

eller inom medicinsk teknik, men vi hämtar frågeställningar<br />

från tillämpningar och visar resultaten i form<br />

av demonstratorer.<br />

Som många forskningsledare idag är Anders Ynnerman<br />

kritisk till strukturen för forskningsfinansiering i Sverige.<br />

– Många av våra bästa hjärnor skulle lätt kunna lägga<br />

all sin tid på att söka anslag. Jag har försökt att skapa en<br />

struktur som ska ge ett sorts ”administrativt skydd” för<br />

forskarna, stödja dem i arbetet att få in pengar för att finansiera<br />

de projekt vi driver inom centret. Jag har även<br />

stått upp på EU-möten och lovat svenska insatser som jag<br />

inte haft mandat för. Men det håller inte att vänta i sådana<br />

lägen, då är möjligheten ofta borta, säger Anders Ynnerman.<br />

28 29

Sverige – en framstående<br />

internetnation<br />

Sedan mitten av <strong>2007</strong> driver <strong>IVA</strong> projektet Internetframsyn,<br />

med målet att Sverige ska vara en framstående<br />

internetnation år 2015. Ledord i arbetet är begrepp som<br />

”användarperspektiv”, ”tillit”, ”säkerhet” och ”robust infrastruktur”.<br />

Inom ramen för projektet arbetar tre paneler: en<br />

med fokus på användarperspektivet, en med säkerhet och<br />

juridik som centrala frågor och en panel med infrastrukturen<br />

för marknad, forskning och utbildning inom internet<br />

i fokus. Projektet har en styrgrupp med bred representation<br />

från operatörer, forskare och myndigheter med ansvar för<br />

utvecklingen inom området. Denna leds av Jan Uddenfeldt,<br />

Ericsson och <strong>IVA</strong>s vice preses.<br />

Vid akademisammankomsten den 29 november framhölls<br />

att ett av de större problemen är den dåliga rekryteringen<br />

till utbildning och forskning inom området. Sverige<br />

är duktigt på att använda Internet, men har idag svårt att<br />

skapa intresse för arbete med utveckling av teknik och<br />

tjänster. En annan hämsko för nya tjänster är att många<br />

tvivlar på säkerheten.<br />

Projektet fokuserar på svenska frågeställningar men<br />

hämtar idéer och inspiration från andra nationer. I november<br />

arrangerade <strong>IVA</strong> och ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska<br />

studier) ett symposium då representanter för Japans regering<br />

redovisade den nya japanska framtidsvisionen ”New IT<br />

Reform Strategy”. Strategin syftar till ett samhälle genomsyrat<br />

av datanätverk. Nätet ska vara åtkomligt överallt,<br />

hela tiden och för alla. Föremål, platser och databaser ska<br />

ha en identitet på nätet och kunna nås av alla människor,<br />

och även kunna kontakta varandra automatiskt. I dagligt<br />

Jan Uddenfeldt, direktör, Ericsson, vice preses i <strong>IVA</strong> är<br />

ordförande för projektet Internetframsyn.<br />

tal kallas denna U-Japan, Ubiquitous Japan, vilket syftar på<br />

att nätet ska vara allestädes närvarande. Även representanter<br />

för EU och för svensk forskning medverkade i seminariet,<br />

och i diskussionerna deltog även många av de cirka<br />

160 symposiedeltagarna. En huvudfråga var om en framtid<br />

i stil med U-Japan ger goda lösningar på samhällsproblem,<br />

som hälsovård och brist på arbetskraft, eller om visionen<br />

leder till ett samhälle som styr människor för mycket.<br />

Kristina Höök, professor i människa-maskininteraktion<br />

vid Stockholms universitet, uttryckte oro för att U-Japan<br />

ger för stora möjlighet att styra människor.<br />

– Jag ser gärna ett ”U-Sverige” men vill att vi tar en annan<br />

utgångspunkt. Ge människor kontroll och möjligheter, skapa<br />

inte övervakning och styrning. Låt användarna själva vara<br />

med och utveckla systemen. Vi måste få mer politisk debatt<br />

kring regler för sådant som äganderätt till information om<br />

oss själva. Det blir ännu viktigare nu när informationen<br />

sprids snabbt och finns tillgänglig hela tiden.<br />

Våren 2008 ska projektet avslutas. Målet är att då leverera<br />

prioriterade vägvalsfrågor och förslag på möjlig utveckling<br />

och nödvändiga åtgärder, med tillhörande ansvariga organisationer/individer,<br />

för att Sverige år 2015 ska vara en<br />

framstående Internetnation.<br />

<strong>IVA</strong>s vd it-etta<br />

<strong>IVA</strong>s vd Lena Treschow Torell har utnämnts till Sveriges<br />

mäktigaste it-kvinna av tidningen Computer Sweden. Ur<br />

motiveringen: ”När Lena Treschow Torell pratar lyssnar<br />

både medier och politiker. Som vd vid <strong>IVA</strong> sitter hon mitt i<br />

skärningspunkten mellan näringsliv och vetenskap – en<br />

extremt viktig position för att få igång nya företag och<br />

bygga Sveriges it-industri. Hennes nätverk är stort, och<br />

hennes inflytande i nätverket likaså – på bägge sidor. Hon<br />

tar pulsen på näringsliv och vetenskap. En opinionsbildare<br />

att räkna med.<br />

Media i omvandling<br />

Ip-tv ger ny marknad<br />

Lena Treschow Torell tror på<br />

en ljus framtid för svensk itindustri,<br />

men menar att det<br />

finns ett stort orosmoln –<br />

det bristande intresset för<br />

utbildning inom området.”<br />

Vad händer med etablerade regler för upphovsrätt,<br />

integritet och betalning när den digitala tekniken<br />

gör informationen tillgänglig för alla, när som helst<br />

och via många plattformar? Vilka förändringar krävs?<br />

Detta är frågor som under året engagerat <strong>IVA</strong>s<br />

avd XII, Informationsteknik. Den 8 maj <strong>2007</strong><br />

genomförde man ett möte där dessa frågor<br />

diskuterades tillsammans med representanter<br />

för traditionella media och personer som är<br />

engagerade i frågorna från juridisk och<br />

ekonomisk synvinkel.<br />

Ip-tv har varit ett ämne som engagerat <strong>IVA</strong> och dess avdelningar<br />

för Elektroteknik och Informationsteknik de senaste<br />

åren. Ip-tv öppnar för en annorlunda medievärld, som<br />

kombinerar tv med interaktivitet och personliga val av tid<br />

och plats. Den 6 september <strong>2007</strong> genomförde dessa avdelningar<br />

ett möte där telekomföretag och tevedistributörer<br />

fick berätta om sina egna satsningar och diskutera frågor<br />

om hur utvecklingen inom ip-tv kommer att påverka samhället<br />

och mediemarknaderna.<br />

30 31

Scorecard.se<br />

IFG hade datorn på hjärnan<br />

”Vår förmåga att använda it<br />

är avgörande för Sveriges framtida<br />

konkurrenskraft och tillväxt.”<br />

Håkan Eriksson, projektets ordförande<br />

<strong>IVA</strong>-projektet Scorecard.se mäter och ger en visuell<br />

bild av hur Sverige ligger till i fråga om konkurrenskraft,<br />

med särskild vikt vid it-användning. Inom Scorecard-projektet<br />

följer man utvecklingen för fem framgångsfaktorer,<br />

med målet att upptäcka och åtgärda eventuella brister.<br />

Och enligt Scorecard finns anledning till oro på grund av<br />

en allvarlig brist i Sveriges it-rustning: Intresset för att utbilda<br />

sig inom området har nämligen sjunkit under fem år,<br />

och undersökningar visar på en negativ attityd bland unga<br />

mellan 16 och 29. Just nu syns dock en liten ökning i antalet<br />

antagna till utbildningen men det finns ändå anledning att<br />

se över situationen och vidta åtgärder.<br />

Vid årskonferensen för Scorecard.se i november konstaterades<br />

att det idag är brist på tillgänglig it-kompetens på<br />

arbetsmarknaden. Samtidigt kan man se en motsatt utveckling<br />

i många andra länder, där både studerande och nyexaminerade<br />

ökat kraftigt. Inte minst gäller detta Asien.<br />

I övrigt kan man i Scorecard.se se goda möjligheter för<br />

svensk it. Sverige har världens högsta investeringsnivå<br />

inom området, räknat som andel av BNP. Det etablerade<br />

mätetalet Global Competitive Index, GCI, listar Sverige på<br />

fjärde plats i fråga om konkurrenskraft. Före oss finns<br />

endast USA, Schweiz och Danmark. Fjärdeplatsen innebär<br />

fem steg upp sedan förra året. Sverige bedöms ha en hög<br />

it-mognad, vilket även den höga investeringsnivån är ett<br />

tecken på. Däremot ligger vi sämre till i fråga om forskning<br />

och innovationssystem. FoU-investeringarna ligger<br />

till exempel på hälften av vad Finland har i procent av<br />

BNP: 0,75 procent mot 1,5 procent. I den totala listan ligger<br />

vi närmare mitten än toppen, om man tittar på länder som<br />

vi konkurrerar med.<br />

Svenskarna har alltså generellt goda kunskaper om it,<br />

och använder it mer och bättre än många andra länder. En<br />

brist tycks dock vara att vi är dåliga i fråga om kunskaper<br />

angående konkurrenssituationen i omvärlden.<br />

Scorecard.se är en fortsättning på projektet It utan<br />

gränser som <strong>IVA</strong> drev under 2006. Scorecard.se leds av<br />

<strong>IVA</strong> och en styrgrupp bestående av experter från industri<br />

och akademi, samt myndigheter. Håkan Eriksson, forskningschef<br />

vid Ericsson är styrgruppens ordförande.<br />

Investeras det för mycket eller för lite i it?<br />

Svaret på frågan kan sammanfattas i att det praktiskt<br />

taget inte finns några fristående it-investeringar. Snarare<br />

handlar det om verksamhetsinvesteringar med större eller<br />

mindre omfattande it-innehåll. Så väl över- som under- och<br />

rena felinvesteringar förekommer. Visserligen har svenska<br />

företags medvetenhet om it ökat och man utnyttjar tekniken<br />

bättre, men fortfarande saknar många i ledningen<br />

djupare it-kunskaper. I år beräknas budgeten för investeringar<br />

inom it i Sverige uppgå till cirka 6 procent av BNP.<br />

I nästan alla verksamheter är det förmågan att använda it<br />

som långsiktigt avgör effektivitet och konkurrenskraft.<br />

Ändå är det få företag som ställer samma krav på uppföljning<br />

och avkastning vid it-investeringar som vid andra<br />

investeringar. Det behövs mer fokus på verksamhetsutvecklingen<br />

i företagen och bättre styrning av it-projekten.<br />

I det sammanhanget spelar it-kompetens i styrelser och<br />

ledningsgrupper en viktig roll, många misslyckade itinvesteringar<br />

kan ha skett just på grund av bristande itkunskaper<br />

hos ledningen.<br />

Allt detta har framkommit vid en serie rundabordssamtal<br />

<strong>IVA</strong> arrangerat i samverkan med Dataföreningen, Affärsvärlden<br />

och Computer Sweden. Samtalen arrangerades för<br />

att få en bild av hur styrelseledamöter, verkställande ledningar,<br />

it-ansvariga, leverantörer och forskare ser på hur<br />

it-investeringar initieras, implementeras och följs upp.<br />

Dagens utveckling och forskning om människa och dator i<br />

ett gränsöverskridande och visionärt perspektiv var temat<br />

för <strong>IVA</strong>s Industriforskargrupps, IFGs, symposium den 22<br />

november. Idag blir datorn ett allt viktigare hjälpmedel i<br />

hjärnforskningen, bland annat för att simulera aktiviteten<br />

i hjärnans enorma nätverk av hjärnceller. Samtidigt kan<br />

nyvunna kunskaper om hjärnans funktion inspirera forskningen<br />

om framtida datorer, uppbyggda kring molekylära<br />

beräkningar. Symposiet tog upp frågor som: Var nås<br />

gränsen och när sker möten inom kompetensområden som<br />

människa-maskininteraktion, datalogi, neurologi och medicinska<br />

applikationer? Hur kan människor i industrin få<br />

hjälp med att ta emot och uppfatta rätt information i rätt<br />

ögonblick?<br />

Symposiedagen var också tillfälle för IFGs årliga Alumnimiddag.<br />

IFG består av 15 utvalda medlemmar med unik<br />

ämneskompetens, som tillsammans täcker områden som<br />

bedöms vara av strategisk betydelse för svensk industri. Alla<br />

medlemmar är verksamma inom forskning och utveckling.<br />

Varje enskild medlem representerar ett inom gruppen unikt<br />

ämnesområde och tillsammans bildar medlemmarna en<br />

tvärvetenskaplig samling som i stor utsträckning täcker de<br />

områden som bedöms vara av strategisk betydelse för framtida<br />

svensk industri. Syftet med IFG är i första hand att<br />

stimulera medlemmarna till nya idéer om hur forskning och<br />

utveckling kan och bör bedrivas. Denna kunskapsöverföring<br />

sker i första hand genom att IFG gör grundliga studiebesök<br />

vid FoU-intensiva företag runt om i landet och utomlands.<br />

Mutor ett måste? I vissa länder i världen finns andra mönster vad gäller mutor och bestickning än dem som gäller<br />

i Norden eller Europa, och ibland kan bestickning framstå som det enda sättet för ett företag att komma ifråga för<br />

en affär. Ska svenska företag då avstå från att göra affärer i detta land, eller finns det möjligheter att kombinera<br />

svensk moral med goda affärer?<br />

För att diskutera igenom denna, för många företag alltmer aktuella fråga, arrangerade <strong>IVA</strong>s avdelningar för<br />

Företagande och arbetsliv (Avd VI) och Ekonomi (Avd XI) ett möte med där forskare inom området korruption<br />

medverkade. Mötet hölls den 12 september.<br />

32 33

Litenhet kan göra oss stora<br />

”Genom att ställa visionära krav på teknik som behövs, och som ligger<br />

inom möjligheternas ram, kan vi både skapa bättre krishantering i Sverige<br />

och gynna den tekniska utvecklingen i stort.”<br />

Sverige är ett ganska litet land, med mindre resurser än<br />

många viktiga konkurrentländer. Men vi kan göra just<br />

detta till vår styrka, menar Saabs vd Åke Svensson.<br />

– Vi kan bli stora på att vara bättre än våra konkurrenter<br />

på att föra samman olika kunskaper och olika delar av<br />

samhället. För att lösa framtidens komplicerade frågor<br />

behöver vi kombinera kunnande inom teknik, samhällskunskap,<br />

psykologi och så vidare. Vi behöver också öka<br />

samarbetet mellan forskare, industri och politiker. Alla sådana<br />

samordningar går naturligtvis lättare i ett mindre<br />

land än i Kina eller USA.<br />

Åke Svensson är ny som ledamot i <strong>IVA</strong>, men tror att organisationer<br />

som just <strong>IVA</strong> kan vara ett bra forum för att dra<br />

samman människor från olika områden men med gemensamma<br />

mål. ”En bra plats att dra hängrännor mellan stuprören”,<br />

som han uttrycker det.<br />

– Samordning är viktigt av så många skäl idag. En av de<br />

centrala uppgifterna för de närmaste decennierna är att<br />

skapa ett tryggare samhälle, på ett mycket bredare plan än<br />

till exempel ett militärt försvar. Vi måste skapa system för<br />

att trygga viktiga samhällsfunktioner, inte minst vår infrastruktur.<br />

En hamn, till exempel, kan drabbas av naturkatastrofer<br />

lika väl som av attacker från människor. Samtidigt<br />

är sådan infrastruktur extremt avgörande för vårt<br />

samhälle. I Sverige går cirka 80 procent av export och import<br />

via Göteborgs hamn. Kanske behöver vi både bättre<br />

skydd och ett nytt logistiksystem för att trygga vår handel.<br />

Transporter och andra centrala samhällsfunktioner måste<br />

också säkras. De här frågorna kräver stora perspektiv och<br />

många kompetenser i samverkan om vi ska kunna ta fram<br />

användbara lösningar inom 10–20 år.<br />

Engagemanget för samhällets trygghet är ett av skälen<br />

till att Saab engagerat sig i <strong>IVA</strong>s och Krisberedskapsmyndighetens<br />

projekt Framsyn för krisberedskap, där man<br />

arbetar inom den så kallade Systempanelen.<br />

– Jag tror att vi kan bidra med mycket på detta område,<br />

inom Saab finns kompetens både om kommunikationer<br />

och ledningssystem som kommer att behövas för att skapa<br />

ett mindre sårbart samhälle i framtiden, säger Åke Svensson.<br />

Framtiden är ett perspektiv som Saabs vd tycker att man<br />

borde använda mer när man löser samhällsproblem.<br />

– Det är bra att man nu vill skapa ett centrum hos regeringen<br />

för att hantera framtida kriser. Kanske behöver man<br />

på kort sikt skapa ett sådant baserat på dagens teknik. Men<br />

jag menar att man samtidigt borde fråga sig hur ett sådant<br />

krishanteringscentrum skulle kunna se ut om tio år, med en<br />

teknik som inte ens finns färdig ännu. Genom att ställa visionära<br />

krav på teknik som behövs, och som ligger inom<br />

möjligheternas ram, kan vi både skapa bättre krishantering<br />

i Sverige och gynna den tekniska utvecklingen i stort.<br />

Åke Svensson efterlyser mer av den sorts långsiktiga<br />

satsningar som Sverige gjorde efter kriget, då ett antal industrikluster<br />

drog upp riktlinjer för teknisk utveckling och<br />

produktion inom strategiska områden. Idag har dessa visioner<br />

fått positiva effekter både på ekonomi och teknisk<br />

utveckling i Sverige, inom områden som teleteknik och<br />

eldistribution.<br />

Men målsättningar som att ”Sverige ska bli ledande”<br />

kan vara svåra att konkretisera och omsätta i handling.<br />

Ett konkret projekt, banbrytande men möjligt att nå om<br />

tio eller femton år, kan leda till att forskare och ingenjörer<br />

når längre. Det kan också ge en uppmärksamhet som ökar<br />

intresset för teknik i hela samhället, och bidrar till att bryta<br />

den nedåtgående trenden för rekryteringen till tekniska<br />

utbildningar.<br />

– När vi började konstruera Gripen, gick planet inte att<br />

bygga enligt de givna specifikationerna, konstaterar Åke<br />

Svensson. Bland annat var dåtidens datorer både för långsamma<br />

och för tunga. Men vi utgick från att utvecklingen<br />

skulle fortsätta, att datorerna några år senare skulle vara<br />

betydligt effektivare. Så blev det ju också, kanske delvis<br />

för att kraven ställdes.<br />

Åke Svensson menar att en central myndighet skulle vara<br />

en möjlighet till bättre samordning av stora projekt.<br />

– Kanske skulle man göra om Försvarets Materielverk,<br />

FMV, till ”SMV”, Samhällets (eller Sveriges) Materielverk.<br />

Där skulle man kunna ha tillräcklig kompetens att skriva<br />

specifikationer med långsiktighet. Idag är ansvaret för flera<br />

vitala funktioner utlagt på regionala och lokala myndigheter.<br />

Dessa har som regel fullt upp med vad som behövs<br />

just där och nu.<br />

34 35

Akademiverksamheten<br />

<strong>IVA</strong> är som ett drivhus för idéer och det är ofta i akademiens tolv ämnesindelade avdelningar,<br />

där ledamöterna organiseras, som olika projekt föds. Varje avdelning håller fyra möten om året där<br />

ledamöterna diskuterar aktuella frågeställningar inom respektive gebit. I de fall diskussionerna är av<br />

allmänt intresse bjuds allmänheten och medierna in. Här presenteras ett axplock av vad som framkommit<br />

vid <strong>IVA</strong>s avdelningsmöten under <strong>2007</strong>, några har redan presenterats på föregående sidor.<br />

Joniserande strålningens<br />

risker lockade många<br />

Finns det okända effekter på människor<br />

av joniserande strålning?<br />

Vad har vi lärt om denna strålning<br />

av en händelse som Tjernobyl?<br />

Trots att joniserande strålning är<br />

en av de mest utforskade miljöfaktorer som finns, är fortsatt<br />

forskning fortfarande angelägen. Sedan länge används<br />

joniserande strålning i stor skala inom forskning och medicinska<br />

undersökningar. Användandet ökar, inte minst inom<br />

industrin där man använder joniserande strålning bland<br />

annat för oförstörande provning. Sedan länge är det känt<br />

att den som exponeras för strålning kan få skador på DNA<br />

redan vid låga doser. Men hur långt har forskningen om<br />

effekterna kommit på senare tid? I november arrangerade<br />

<strong>IVA</strong>s avd VII ett seminarium för att spegla dagens kunskapsnivå<br />

vad gäller risker med joniserande strålning.<br />

Seminariet, som lockade en stor skara åhörare, var ett tillfälle<br />

till diskussion i ämnet. Forskare inom medicin, strålningsbiologi<br />

och strålningsskydd beskrev kunskapsläget<br />

inom sina områden.<br />

Stamceller –<br />

hopp för många<br />

Stamceller har väckt mycket intresse<br />

de senaste åren, både på<br />

grund av etiska frågor och förhoppningar<br />

om nya framtida terapier<br />

för olika typer av sjukdomar.<br />

Människan har stamceller från de tidigaste utvecklingsstadierna<br />

under fosterlivet till ålderdomen. Stamceller i tidiga<br />

embryon har förmågan att bilda alla kroppens celler, och<br />

genom att de kan växa obehindrat i cellodling utanför<br />

kroppen utgör de i teorin en outtömlig källa av reservceller<br />

för transplantation vid olika sjukdomar. <strong>IVA</strong>s avd X, Bioteknik,<br />

arrangerade i april ett seminarium för att diskutera<br />

möjligheter och etik.<br />

Under seminariet beskrevs olika typer av stamceller,<br />

samtidigt som de etiska frågeställningarna belystes. Diskussionerna<br />

fokuserade på vilka framtidsförhoppningar som<br />

är realistiska.<br />

I rymden krävs maximal<br />

funktion på första försöket<br />

Rymden är en tuff miljö som<br />

ställer mycket hårda krav på de<br />

människor som arbetar där. Men<br />

även de ingenjörer och forskare<br />

som arbetar på marken med att<br />

utveckla teknik och forskningsprojekt, som ska användas i<br />

rymden, har tuffa villkor för sitt arbete. Deras projekt eller<br />

produkter måste fungera vid första försöket, utan föregående<br />

utprovning i den miljö där de sedan ska sättas i<br />

drift. Misslyckas man går det sällan att åtgärda problemen<br />

i efterhand, i praktiken har man bara en enda chans att få<br />

tekniken att fungera enligt planerna.<br />

Kostnaderna för verksamhet i rymden har inte minskat<br />

med tiden, därför är ökad tillförlitlighet och effektivitet de<br />

enda sätten att driva branschen framåt.<br />

<strong>IVA</strong>s avd VII arrangerade den 16 april ett sammanträde<br />

för att diskutera hur vi ska kunna få maximal utdelning på<br />

de resurser vi satsar på rymdforskning. Representanter för<br />

svensk rymdverksamhet berättade om historia, nutid och<br />

framtid för detta teknikområde.<br />

Vad händer<br />

bakom fasaderna?<br />

Trots ett omfattande kvalitetsarbete<br />

i byggandet under senare år<br />

presenterade Sveriges tekniska<br />

forskningsinstitut SP under <strong>2007</strong><br />

en undersökning som visade på<br />

omfattande problem med fukt i fasader och våtrum i nybyggda<br />

bostadshus. Fuktproblemen riskerar att skapa både<br />

hälsoproblem och ekonomiska bekymmer för de boende.<br />

<strong>IVA</strong>s avd III, Samhällsbyggnad, arrangerade ett möte för<br />

att diskutera vad exakt som kan utläsas ur SPs undersökning,<br />

och för att diskutera orsak och verkan. Är de nya<br />

skadorna ett rent tekniskt problem, eller handlar det ytterst<br />

om ledarskap och kunskapshantering i byggandet?<br />

Ledande forskare inom byggnadsteknik vid SP, KTH och<br />

Lunds tekniska högskola medverkade och presenterade<br />

olika sidor av frågorna, och gav en grund för den diskussion<br />

som sedan tog vid.<br />

Årets högtidssammankomst. <strong>IVA</strong>s 88e Högtidssammankomst<br />

samlade cirka 900 gäster. I konserthuset delade<br />

riksdagens talman Per Westerberg ut <strong>IVA</strong>s guldmedaljer,<br />

minnet av Eli F Heckscher uppmärksammades med årets<br />

minnesskrift och tal av Ulf Olsson, <strong>IVA</strong>s avd IX och <strong>IVA</strong>s<br />

vd lyfte i sitt högtidstal, på temat energi, fram ny teknik<br />

men också hopp och farhågor om framtiden:<br />

”Vi har redskapen att göra energi smartare, renare och<br />

mer kostnadseffektiv. Vi har råd med nya strategier, men<br />

bara om vi börjar nu och samarbetar internationellt” sa<br />

Lena Treschow Torell i sitt tal.<br />

Efter sammankomsten i konserthuset följde middag,<br />

underhållning och dans i Stockholms stadshus.<br />

I konserthuset talade Lena Treschow Torell på temat energi (ö t v). Bland gästerna fanns Lena Kasemo och professor Bengt Kasemo,<br />

mottagare av <strong>IVA</strong>s stora guldmedalj, här tillsammans med <strong>IVA</strong>s vice preses Eric Sandewall (ö t h). Ekon dr Peter Wallenberg togs<br />

emot av Lena Treschow Torell (m t h), Agneta Blad, rektor vid högskolan i Kalmar och Marianne Treschow, generaldirektör, Postoch<br />

Telestyrelsen (n t v). Gertrud Narvinger och Anders Narvinger, vd Teknikföretagen (n m) samt Ewa Schwartz, vd Natur och<br />

Kultur och Salvatore Grimaldi, koncernchef Grimaldi Industri (n t h).<br />

36 37

Till festligheterna i Stadshuset anländer Anne-Marie Nilsson, direktör Proment och KK-stiftelsens vd Madeleine Cæsar (ö t v), Leif Johansson,<br />

vd Volvo, och Eva Johansson (m o). Bland gästerna fanns även Johan Wall, koncernchef Enea och Marie Wall (ö t h), professor Sigbrit Franke,<br />

Jan-Erik Sundgren, Senior Vice President Volvo och Inger Sundgren (m t h), högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg och generaldirektör<br />

Per Eriksson, VINNOVA (m o), Helena Stålnert, informationsdirektör SSAB och Åke Svensson, President SAAB. I foajén möttes<br />

docent Christer Fuglesang och <strong>IVA</strong>s preses Hans Dalborg (n t v). I Gyllene salen minglade Åsa Valadi, projektledare på <strong>IVA</strong>, Göran Melin,<br />

SISTER och Teresa Jonek, projektledare på <strong>IVA</strong> (m n), och Europaparlamentariker Lena Ek, Signhild Arnegård-Hansen ordförande för<br />

Svenskt Näringsliv och Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, senior partner Enhancer (n t h).<br />

<strong>IVA</strong>s studentråd fanns representerat; här Anton Nitzsche och Emma Karlsson med Dag Lindbo (ö t h). Vid borden fanns <strong>IVA</strong>s vice preses<br />

Karin Markides, rektor vid Chalmers och Urban Bäckström, vd Svenskt Näringsliv (m o v), Camilla Modéer, generalsekreterare VA och<br />

tekn dr Östen Mäkitalo, KTH (m o). Vid middagen talade <strong>IVA</strong>-medaljören Christer Fuglesang (m o) och högskole- och forskningsminister<br />

Lars Leijonborg (m o h). Bland gästerna fanns även professor Margareta Norell Bergendahl, KTH och Hans Hentzell vd, Swedish ICT<br />

Research, (m n v), Anna Ekström, ordf SACO och Lars Ekström (m o n). Peo Jönis Satin Dolls stod för musiken i Gyllene salen.<br />

Där minglade <strong>IVA</strong>s vice preses Jan Uddenfeldt, Ericsson, Ulf J Johansson, styrelseordförande Novo och Östen Frånberg, vd 1A Konsult<br />

(n t v), professor Lars Engwall och professor Gunnel Engwall (n m) samt Agnetha Andreen och Robert Andreen, vd Nordic Capital (n t h).<br />

38 39

Mitt i händelsernas<br />

centrum...<br />

<strong>IVA</strong>s ledning <strong>2007</strong><br />

...finner du <strong>IVA</strong>s Konferenscenter, som sedan länge är<br />

en uppskattad och central möteslokal för företag, organisationer<br />

och självklart för <strong>IVA</strong>s egna möten. Den stora<br />

foajén, med utrymme för mingel och fikapauser, är hjärtat<br />

i vårt center. Foajén är platsen för eftersnack, idékläckande<br />

och möten människor emellan.<br />

Under <strong>2007</strong> har det hållits drygt 1 600 möten hos oss.<br />

Detta gör <strong>IVA</strong>s Konferenscenter till en av Stockholms ledande<br />

anläggningar.<br />

Det centrala läget, den moderna tekniken samt professionell<br />

och hjälpsam personal ger tillsammans en mycket<br />

funktionell mötesplats. Välkommen till oss!<br />

Under året stängdes Axel Johnsonsalen, som funnits i en<br />

grannfastighet till Konferenscentret.<br />

Fakta om <strong>IVA</strong>s Konferenscentrum<br />

Totalt tio möteslokaler för 4–175 personer.<br />

Mat från välkända restaurang Grodan.<br />

Flera vackra festlokaler, med plats för upp till<br />

175 personer (den största på 140 kvadratmeter).<br />

Läs mer på vår webbplats www.ivaskonferens.se.<br />

Akademiens verksamhet leds av ett presidium, som är<br />

akademiens styrelse. Presidiet är även styrelse för Kungl.<br />

Ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse. Preses, presidiets<br />

ordförande, leder akademiens sammankomster och presidiets<br />

sammanträden. Presidiet har år <strong>2007</strong> haft följande<br />

sammansättning:<br />

Preses Ekonomie doktor Hans Dalborg<br />

Vice preses Tekn dr Jan Uddenfeldt<br />

Vice preses Skog dr Björn Hägglund<br />

Vice preses Professor Karin Markides<br />

Vice preses Professor Erik Sandewall<br />

Näringslivsrådets ordförande Direktör Lars Backsell<br />

Verkställande direktör Professor Lena Treschow Torell<br />

ji<br />

Näringslivsrådet har en egen styrelse och utser inom sig<br />

ordförande och vice ordförande. Ordföranden ingår i <strong>IVA</strong>s<br />

styrelse, presidiet. Näringslivsrådets styrelse hade under<br />

<strong>2007</strong> följande sammansätting:<br />

Akademikollegiet förbereder beslut i presidiet. Kollegiet<br />

ger också rekommendationer om akademiens programverksamhet<br />

och andra aktiviteter som berör <strong>IVA</strong>s samtliga<br />

tolv avdelningar. Kollegiets sammansättning år <strong>2007</strong> (exkl<br />

suppleanter):<br />

Styrelseordförande Hans Dalborg (Avd IX) Preses<br />

Professor Lena Treschow Torell (Avd V) Verkst. direktör<br />

Direktör Johan Siberg Ordf Avd I<br />

Tekn dr Lennart Billfalk Ordf Avd II<br />

Professor Örjan Wikforss Ordf Avd III<br />

Direktör Christer Sjölin Ordf Avd IV<br />

Professor Eric Forssberg Ordf Avd V<br />

Direktör Sven-Christer Nilsson Ordf Avd VI<br />

Tekn lic Lars G Larsson Ordf Avd VI<br />

Direktör Eva Färnstrand Ordf Avd VIII<br />

Professor Ulf Jakobsson Ordf Avd IX<br />

Professor Gunnar von Heijne Ordf Avd X<br />

Rektor Ingegerd Palmér Ordf Avd XI<br />

Direktör Curt Andersson Ordf Avd XII<br />

Direktör Lars Backsell Ordf NR<br />

Professor Bengt Lindberg (Avd I) Ordf IFG<br />

Professor Allan T Malm (Avd VI) Ordf <strong>IVA</strong> Syd<br />

Civilingenjör Ivan Öfverholm (Avd II) Ordf <strong>IVA</strong> Väst<br />

ji<br />

Lars Backsell Recip (ordf)<br />

Erik Lautmann Jetpak Group (vice ordf)<br />

Lotta Stalin Kuusakoski (vice ordf)<br />

Charlotte Brogren ABB<br />

Anders Brännström Volvo Technology Transfer<br />

Magnus Groth Studsvik<br />

Lena Gustafsson VINNOVA<br />

Hans Karlander Procuritas Partners<br />

Åke Plyhm TietoEnator<br />

40 41

<strong>IVA</strong>-dokumentation <strong>2007</strong><br />

Presidiet<br />

Styrelseordförande Hans Dalborg (Avd IX) Preses 2005–2008<br />

Professor Lena Treschow Torell (Avd V) Verkställande direktör 2001–2008<br />

Rektor Karin Markides (Avd IV) Vice preses 2005–<strong>2007</strong><br />

Skog dr Björn Hägglund (Avd VIII) Vice preses 2006–2008<br />

Professor Erik Sandewall (Avd II) Vice preses 2006–2008<br />

Direktör Jan Uddenfeldt (Avd XII) Vice preses <strong>2007</strong>–2009<br />

Direktör Lars Backsell (NR) Ordf NR <strong>2007</strong>–2009<br />

Akademikollegiet<br />

Akademikollegiet omfattar akademiens preses, ordförande eller<br />

viceordförande i akademiens avdelningar, ordförande i regionala<br />

sektioner samt verkställande direktören. Presidiets övriga ledamöter<br />

har rätt att närvara vid akademikollegiets sammanträden. Till<br />

sammanträdena kan även kallas ordförandena i <strong>IVA</strong>s Näringslivsråd<br />

och kommittéer.<br />

Styrelseordförande Hans Dalborg (Avd IX) Preses 2005–2008<br />

Professor Lena Treschow Torell (Avd V) Verkställande direktör 2001–2008<br />

Direktör Johan Siberg Ordf Avd I 2005–<strong>2007</strong><br />

Tekn dr Lennart Billfalk Ordf Avd II <strong>2007</strong>–2009<br />

Professor Örjan Wikforss Ordf Avd III <strong>2007</strong>–2009<br />

Direktör Christer Sjölin Ordf Avd IV 2005–<strong>2007</strong><br />

Professor Eric Forssberg Ordf Avd V 2005–<strong>2007</strong><br />

Direktör Sven-Christer Nilsson Ordf Avd VI <strong>2007</strong>–2009<br />

Tekn lic Lars G Larsson Ordf Avd VII 2005–<strong>2007</strong><br />

Direktör Eva Färnstrand Ordf Avd VIII 2006–2008<br />

Professor Ulf Jakobsson Ordf Avd IX <strong>2007</strong>–2009<br />

Professor Gunnar von Heijne Ordf Avd X 2005–<strong>2007</strong><br />

Rektor Ingegerd Palmér Ordf Avd XI 2006–2008<br />

Direktör Curt Andersson Ordf Avd XII 2005–<strong>2007</strong><br />

Direktör Lars Backsell Ordf NR <strong>2007</strong>–2009<br />

Professor Bengt Lindberg (Avd I) Ordf IFG 2004–<strong>2007</strong><br />

Professor Allan T Malm (Avd VI) Ordf <strong>IVA</strong> Syd 2005–<strong>2007</strong><br />

Civilingenjör Ivan Öfverholm (Avd II) Ordf <strong>IVA</strong> Väst 2004–2009<br />

Ledamöter<br />

Uppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade i <strong>IVA</strong>s matrikel<br />

<strong>2007</strong>. Den 31 december <strong>2007</strong> var antalet svenska ledamöter 791 och<br />

antalet utländska 257. Förändringar i sammansättningen under <strong>2007</strong><br />

redovisas nedan.<br />

Antalet svenska ledamöter under 65 år är begränsat till 385, varav<br />

högst 35 på extra plats. De svenska ledamöterna under 65 år var vid<br />

arbetsårets början 353 och vid dess slut 350.<br />

Invalda svenska ledamöter<br />

Rektor Peter Gudmundsson (Avd I)<br />

President Åke Svensson (Avd I)<br />

Professor Fredrik Gustafsson (Avd II)<br />

Professor Lars Nielsen (Avd II)<br />

Divisionschef Karl-Gustav Ramström (Avd II)<br />

Partner Ulla Antonsson (Avd III)<br />

Direktör Kyösti Tuutti (Avd III)<br />

Rektor Anders Hallberg (Avd IV)<br />

Vice verkst direktör Johan Landfors (Avd IV)<br />

Direktör Martin Carlson (Avd IV)<br />

Professor Peter Moldéus (Avd IV)<br />

Verkställande direktör Elisabeth Nilsson (Avd V)<br />

Professor Pär Weihed (Avd V)<br />

Professor Arne Kaijser (Avd VI)<br />

Professor Udo Zander (Avd VI)<br />

Verkställande direktör Fredrik Arp (Avd VI)<br />

Fil dr Cecilia Schelin Seidegård (Avd VI)<br />

Professor Thomas Laurell (Avd VII)<br />

Professor Juni Palmgren (Avd VII)<br />

Professor Lars Samuelson (Avd VII)<br />

Teknisk direktör Bengt ”Nippe” Hylander (Avd VIII)<br />

Styrelseordförande Gustaf Douglas (Avd IX)<br />

Verkställande direktör Kerstin Hessius (Avd IX)<br />

Professor Claes-Robert Julander (Avd IX)<br />

Vice generaldirektör Lena Gustafsson (Avd X)<br />

Direktör Elisabeth Lindner (Avd X)<br />

Utredningschef Ola Asplund (Avd XI)<br />

Professor Martin Ingvar (Avd XI)<br />

Docent Sara Mazur (Avd XI)<br />

Universitetsrektor Mille Millnert (Avd XI)<br />

Invalda utländska ledamöter<br />

Sir Gregory Winter, Storbritannien<br />

Bergsråd Georg Ehrnrooth, Finland<br />

Professor Lei Guo, Kina<br />

Professor Jon Bing, Norge<br />

Dr Amory Lovins, USA<br />

Professor James A Weyhenmeyer, USA<br />

Avlidna ledamöter<br />

Bert Bolin (Avd VII 1970)<br />

Tore Browaldh (Avd IX 1961)<br />

Gustaf Brunius (Avd X 1996)<br />

Gunnar Essunger (Avd III 1971)<br />

Jan Freese (Avd XII 1989)<br />

Carl-Erik Fröberg (Avd II 1976, XII 1987)<br />

Konstantin Frolov (Utl ledamot 1989)<br />

Hans Gedin (Avd V 1982)<br />

Tor Ragnar Gerholm (Avd IX 1976)<br />

Gene Golub (Utl ledamot 1986)<br />

Harry W Hallberg (Avd I 1976)<br />

Eric Hultmark (Avd I 1980)<br />

Bengt Kredell (Avd II 1976)<br />

Tore Lööf (Avd VI 1976)<br />

Sixten Regestad (Avd VIII 1983)<br />

Kai Siegbahn (Avd VII 1968)<br />

Chauncey Starr (Utl ledamot 1971)<br />

Erik Stemme (Avd II 1962)<br />

J Torkel Wallmark (Avd VII 1970)<br />

Akademisammankomster<br />

20 mars<br />

Utbilda för innovationer och entreprenörskap – vad behövs?<br />

<strong>IVA</strong>s Studentråd arrangerade och bjöd in till diskussion. Inledande<br />

föredrag hölls av Clas Wahlbin (Avd VI), Dan Friberg, vd, Jönköping<br />

Science Park, Mats Lundqvist, vd, Chalmers School of Entrepreneurship,<br />

Ulf Wahlberg, utvecklingschef, Ericsson och Cecilia Hertz, vd, Umbilical<br />

Design. I den efterföljande paneldebatten deltog förutom ovanstående<br />

även Thomas Andersson (Avd XI), Anders Flodström (Avd VII) och<br />

Johan Carlstedt, vd, Connect. Från <strong>IVA</strong>s Studentråd medverkade Emma<br />

Karlsson, KTH, Pär Johansson, Mälardalens högskola, Rickard Fritiof,<br />

KTH, och Pernilla Lönn, Uppsala universitet – de två senare även som<br />

moderatorer.<br />

31 maj<br />

Akzo Nobel Science Award Sweden utdelades till professor Anders<br />

Ynnerman (Avd XII) från Linköpings universitet, NVIS-laboratoriet.<br />

Ynnerman fick priset på 500 000 kronor för banbrytande insatser inom<br />

visualiseringsteknik, en teknik som kan användas inom en rad områden<br />

– från rättsmedicinska obduktioner till filmproduktion i Hollywood.<br />

Under rubriken ”Att synliggöra det väsentliga” berättade Anders<br />

Ynnerman om sin forskning. Juryns ordförande, Kerstin Sirvell (Avd X)<br />

föredrog motiveringen och priset delades ut av Leif Darner, medlem i<br />

koncernledningen vid Akzo Nobel NV, Arnhem, Nederländerna.<br />

27 september<br />

Forskning och innovation i förändring – hur står sig Sverige i konkurrensen?<br />

Inför regeringens planerade forsknings- och innovationsproposition<br />

driver <strong>IVA</strong> tillsammans med VINNOVA projektet Forsknings-<br />

och innovationsframsyn. <strong>IVA</strong>s vd Lena Treschow Torell (Avd V)<br />

och styrgruppens ordförande Per Eriksson (Avd XI), generaldirektör<br />

för VINNOVA, presenterade projektet. Statssekreterare Jöran<br />

Hägglund gav regeringens syn på ett forsknings- och innovationssystem<br />

i förvandling. En av VINNOVA nyligen framtagen omvärldsanalys med<br />

jämförelser mellan tretton länders forsknings- och innovationsmiljöer<br />

presenterades av Göran Marklund, avdelningschef för VINNOVAs<br />

Strategiutveckling. I en paneldiskussion, ledd av Malcolm Dixelius,<br />

deltog förutom ovanstående även Lars Bergman (Avd IX), rektor vid<br />

Handelshögskolan.<br />

29 november<br />

Sverige – en framgångsrik internetnation! Internetframsyns ordförande<br />

Jan Uddenfeldt (Avd II) inledde om projektet, och de tre panelledarna<br />

Bo Boivie, HiQ, användarpanelen, Olle Viktorsson, Ericsson, infrastrukturpanelen,<br />

och Henrik Nilsson, Bird & Bird, säkerhets- och juridikpanelen,<br />

berättade om några centrala frågeställningar. Daniel Andersson,<br />

projektledare och konceptansvarig, berättade om Stockholms<br />

stadsbiblioteks nya webb Biblioteket.se. Mattias Miksche, vd, och Henrik<br />

Torstensson, affärsutvecklare, från Stardoll.com presenterade företagets<br />

affärskoncept. Ola Ahlvarsson, vd, Result, berättade om verksamheten<br />

inom sitt företag. Moderator var Eva Stattin, <strong>IVA</strong>.<br />

Avdelningarnas aktiviteter<br />

Avdelning I, Maskinteknik<br />

Ordförande: Direktör Johan Siberg (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Professor Bengt Lindberg (2004–2009)<br />

Vice ordförande: Professor Anders Ulfvarsson (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Sekreterare: Anders Johansson, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 78, varav 32 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

1 februari<br />

Besök på ABB Robotics, Västerås.<br />

25 april<br />

På väg mot ett oljefritt Sverige – med förnyelsebar energi?<br />

Samarrangemang med Avd II. Inledare: Göran A Persson (Avd IV),<br />

Torsten Fransson, KTH, Tomas Kåberger (Avd III) och Örjan Svane, KTH.<br />

6 september<br />

Ny marknad med ip-TV? Samarrangemang med Avd II och XII.<br />

Inledare: Jan Uddenfeldt (Avd II) ordf. Internetframsyn, Erik Ekudden,<br />

Ericsson, Göran Olofsson, TeliaSonera, Johan Bobert, BoxerTV Access,<br />

Martin Kull, ComHem och Lena Glaser, SVTi.<br />

13 november<br />

Modellering och simulering på SAAB i Linköping samt besök på CMIV,<br />

Center for Medical Image Science and Visualization. Samarrangemang<br />

med Avd II och XII.<br />

Avdelning II, Elektroteknik<br />

Ordförande: Executive Vice President Lennart Billfalk (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Vice ordförande: Investment Manager Sigrun Hjelmquist (2004–2009)<br />

Vice ordförande: Vice President Gösta Lemne (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Sekreterare: Staffan Eriksson, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 35 varav 17 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

1 februari<br />

Strategier för avdelningens arbete och inval <strong>2007</strong>–2009. Internt möte.<br />

25 april<br />

På väg mot ett oljefritt Sverige – med förnyelsebar energi?<br />

Samarrangemang med Avd I. Inledare: Göran A Persson (Avd IV),<br />

Torsten Fransson, KTH, Tomas Kåberger (Avd III) och Örjan Svane, KTH.<br />

6 september<br />

Ny marknad med ip-TV? Samarrangemang med Avd I och XII.<br />

Inledare: Jan Uddenfeldt (Avd II) ordf. Internetframsyn, Erik Ekudden,<br />

Ericsson, Göran Olofsson, TeliaSonera, Johan Bobert, BoxerTV Access,<br />

Martin Kull, ComHem och Lena Glaser, SVTi.<br />

13 november<br />

Modellering och simulering på SAAB i Linköping samt besök på CMIV,<br />

Center for Medical Image Science and Visualization. Samarrangemang<br />

med Avd I och XII.<br />

42 43

Avdelning III, Samhällsbyggnad<br />

Ordförande: Professor Örjan Wikforss (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Vice ordförande: Professor Håkan Stille (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Teknisk direktör Tomas Hallén (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Sekreterare: Bengt A Mölleryd/Eva Stattin, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 66 varav 29 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

31 januari<br />

Buller från vägtrafik – ett problem med många medansvariga.<br />

Inledare: Tor Kihlman, CTH, Mikael Jardbrink, Boverket, Wolfgang Kropp,<br />

CTH, Lars Ivarsson, CTH och Ulrika Francke, Tyréns.<br />

23 april<br />

I arkitektens öga. Inledare: Örjan Wikforss (Avd III), Kristina Grange, CTH,<br />

Gert Wingårdh (Avd III), Stefan Sandesten, Byggherreforum och Ragnar<br />

Uppman (Avd III).<br />

5 september<br />

Byggnaders åldrande och användbarhet, besök på KTH. Inledare: Lennart<br />

Karlsson, Akademiska Hus, Jan Kron, Akademiska Hus och Jan Lisinski.<br />

14 november<br />

Vad händer bakom fasaderna? Inledare: Örjan Wikforss (Avd III), Ingemar<br />

Samuelsson, Sveriges tekniska forskningsinstitut, Gudni Johansson, KTH<br />

och Kyösti Tuutti (Avd III).<br />

Avdelning IV, Kemiteknik<br />

Ordförande: Direktör Christer Sjölin (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Professor Christina Moberg (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Vice President Tord Svedberg (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Sekreterare: Thomas Malmer, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 61 varav 33 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

6–7 februari<br />

The Future of Forest Bioenergy. Samarrangemang med Avd VIII.<br />

Inledare: Michael M. Wood, USAs ambassadör i Sverige, Ola Alterå,<br />

statssekreterare, Petri Vasara, Jaakko Pöyry Consulting, Nippe Hylander<br />

(Avd VIII), Donato Aranda, University of Rio de Janeiro, Sven Kullander,<br />

KVA, Jan Fryk (Avd VIII), Christer Sjölin (Avd IV), Anders Röj, Volvo<br />

Technology, Carl Georgsson, Shell, Leif Brodén, Södra, Sverker<br />

Martin-Löf (Avd VIII), Björn Hägglund (Avd VIII) och Tom Lindström<br />

(Avd VIII).<br />

26 april<br />

Biomaterialforskning i Göteborg. Inledare: Peter Thomsen, Göteborgs<br />

universitet, Owe Orwar, CTH, Maria Gröndahl, Xylophane, Magnus<br />

Nydén, CTH, Paul Gatenholm, CTH och Per Kjellin, Promimic.<br />

20 september<br />

Solen som vätgasproducent. Inledare: Christer Sjölin (Avd IV), Stenbjörn<br />

Styring, Uppsala universitet, Anders Hagfeldt och Peter Lindblad, KTH.<br />

21 november<br />

Hur kan vi som forskare, företag och samhällsaktörer samverka för ett<br />

effektivare innovationssystem? Samarrangemang med Avd VIII.<br />

Inledare: Eva Färnstrand (Avd VIII), Erik Ottosson, Anelda, Mats Johnson,<br />

SweTree Technologies, Bengt Domeij, KTH, Darko Pervan, Välinge<br />

Innovation, Joakim Carlén, Eka Chemicals, Bengt Järrehult, SCA, Tom<br />

Lindström (Avd VIII), Per Eriksson (Avd XI), Karin Markides (Avd IV),<br />

Jöran Hägglund, Näringsdepartementet och Tord Svedberg (Avd IV).<br />

Avdelning V, Bergs- och materialteknik<br />

Ordförande: Professor Eric Forssberg (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Professor Christofer Leygraf (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Professor Thomas Johannesson (<strong>2007</strong>)<br />

Sekreterare: Per Storm, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 59 varav 23 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

14 februari<br />

Matematiska modeller och beräkningar för materialutveckling.<br />

Inledare: Göran Wahnström, CTH, Martin Selleby, KTH, Mats G Larsson,<br />

Umeå universitet.<br />

18 april<br />

Studiebesök på Höganäs.<br />

Värdar: Alrik Danielsson och Jan Tengzelius.<br />

13 september<br />

Sveriges roll i Europas mineralförsörjning. Inledare: Magnus Ericsson,<br />

RMG, Tomas From (Avd V), Per Weihed, LTU, Lars Hultqvist, SBMI,<br />

Lennart Falk, Dannemora Prospektering och Sten Bjurström (Avd V).<br />

14 november<br />

FoU-politik för välfärd genom industriell konkurrenskraft och utveckling<br />

– med särskild inriktning mot bergindustri och stål- och annan<br />

metallindustri. Inledare: Jan Olof Carlsson (Avd V), Bo Hedberg (Avd V),<br />

Göran Bäckblom, MITU, Lars Hansson, Jernkontoret, Pär Jönsson, KTH,<br />

Pär Weihed, GU/CTH, Göran Marklund, VINNOVA och Thomas<br />

Johannesson (Avd V).<br />

Avdelning VI, Företagande och arbetsliv<br />

Ordförande: Direktör Sven-Christer Nilsson (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Vice ordförande: Verkställande direktör Anders Brännström (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Vice ordförande: Professor Olof Arwidi (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Sekreterare: Caroline Ankarcrona, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 107 varav 43 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

7 februari<br />

Dags för ny satsning på svensk kärnkraft? Samarrangemang med Avd IX.<br />

Inledare: Lennart Hjalmarsson (Avd IX), Per Kågesson, Thomas Lefvert,<br />

KTH och SKC.<br />

19 april<br />

Mediebevakningen av näringslivet – mest på gott? Samarrangemang<br />

med Avd IX. Inledare: Caroline Sundewall, styrelseledamot i Electrolux,<br />

Swedbank och TeliaSonera, Hans Erik Andersson, Mats Andersson,<br />

Fjärde AP-fonden, Peter Fellman, Dagens Industri, Bengt Lejsved,<br />

Heidrick & Struggles, Harald Mix, Riskkapitalbolaget Altor, Mia Odabas,<br />

E24 och SvD, Henry Sténson, Ericsson.<br />

12 september<br />

Ta seden dit man kommer? Att bedriva handel i länder med stor<br />

korruption – ett dilemma för svensk exportindustri. Samarrangemang<br />

med Avd IX. Inledare: Ulf Jakobsson (Avd IX), Carl-Johan Åberg (Avd IX)<br />

och Tobias Dahlström, Internationella Handelshögskolan.<br />

8 november<br />

Datorer finns överallt utom i produktivitetsstatistiken. Samarrangemang<br />

med Avd IX. Inledare: Johan Hallsenius, Computer Sweden, Jon Åsberg,<br />

Affärsvärlden. Deltagare: Peggy Bruzelius (Avd IX), Fredrik Runnquist,<br />

Swedbank, Torsten Cegrell (Avd II), Thomas Kalling, docent Ekonomihögskolan<br />

vid Lunds universitet och Harald Edkvist, forskningsledare<br />

inom ”Ekonomisk politik för tillväxt”, SNS.<br />

Avdelning VII, Teknikens grunder och gränsområden<br />

Ordförande: Direktör Lars Gunnar Larsson (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Docent Andras Gedeon (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Docent Margareta Törnqvist (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Sekreterare: Johan Schuber, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 78 varav 32 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

14 februari<br />

Vad har optioner med värmeledningsekvationen att göra?<br />

Inledare: Lars G Larsson (Avd VII), Tomas Björk, Handelshögskolan,<br />

Håkan Andersson, Swedbank och Filip Lindskog, KTH.<br />

16 april<br />

Så får vi ut maximal funktion från det vi skickar upp i rymden.<br />

Inledare: Lars G Larsson (Avd VII), Sven Grahn, Rymdbolaget,<br />

Sten Berge, Rymdbolaget, Tor-Arne Grönland, NanoSpace.<br />

18 september<br />

Besök vid Lunds universitet/Lunds tekniska högskola. Inledare: Lars G<br />

Larsson (Avd VII), Allan T Malm (Avd VI), Marcus Aldén (Avd VII), Björn<br />

Wittenmark, Lunds universitet, Gunilla Jönson (Avd VIII), Klas Malmqvist,<br />

LTH, Sune Svanberg (Avd VII), Nils Mårtensson, MAX-Laboratoriet,<br />

Mikael Eriksson, MAX-Laboratoriet, Lars Montelius, Colin Carlile och<br />

John B Anderson.<br />

19 november<br />

Joniserande strålning i låga doser – farligt på sikt? Inledare: Lars G<br />

Larsson (Avd VII), Eva Forssell-Aronsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset,<br />

Margareta Törnqvist (Avd VII), Jack Valentin, ICRP, Mats<br />

Harms-Ringdahl, SU, Leif Moberg, Statens strålskyddsinstitut och<br />

Erik Holmberg, Västra sjukvårdsregionen.<br />

Avdelning VIII, Skogsnäringens teknik<br />

Ordförande: Direktör Eva Färnstrand (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Civiljägmästare Lennart Rådström (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Direktör Marie S Arwidson (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Sekreterare: Teresa Jonek, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 48 varav 22 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

6–7 februari<br />

The Future of Forest Bioenergy. Samarrangemang med Avd IV.<br />

Inledare: Michael M. Wood, USAs ambassadör i Sverige, Ola Alterå,<br />

statssekreterare, Petri Vasara, Jaakko Pöyry Consulting, Nippe Hylander<br />

(Avd VIII), Donato Aranda, University of Rio de Janeiro, Sven Kullander,<br />

KVA, Jan Fryk (Avd VIII), Christer Sjölin (Avd IV), Anders Röj, Volvo<br />

Technology, Carl Georgsson, Shell, Leif Brodén, Södra, Sverker Martin-<br />

Löf (Avd VIII), Björn Hägglund (Avd VIII) och Tom Lindström (Avd VIII).<br />

26 april<br />

Tilting Forest Industries from North to South. Seminarium på KSLA.<br />

Inledare: Åke Barklund, KSLA, Björn Lundgren, KLSA, Jan Wintzell, Pöyry,<br />

Björn Hägglund (Avd VIII), Jeff Sayer, WWF, ex DG CIFOR, Mats<br />

Sandgren, Södra.<br />

20 september<br />

Svensk möbelindustri – inte bara IKEA.<br />

Inledare: Anders Grönlund (Avd VIII), Staffan Brege, Linköpings<br />

universitet, Henry Jarlsson, Kinnarps, Lars-Erik Sandström, Swedwood<br />

International och Lars Bülow, Materia.Klaessons.<br />

Moderator: Ingemar Ekdahl, TMF.<br />

21 november<br />

Hur kan vi som forskare, företag och samhällsaktörer samverka för ett<br />

effektivare innovationssystem? Samarrangemang med Avd IV.<br />

Inledare: Eva Färnstrand (Avd VIII), Erik Ottosson, Anelda, Mats Johnson,<br />

SweTree Technologies, Bengt Domeij, KTH, Darko Pervan, Välinge<br />

Innovation, Joakim Carlén, Eka Chemicals, Bengt Järrehult, SCA, Tom<br />

Lindström (Avd VIII), Per Eriksson (Avd XI), Karin Markides (Avd IV),<br />

Jöran Hägglund, Näringsdepartementet och Tord Svedberg (Avd IV).<br />

Avdelning IX, Ekonomi<br />

Ordförande: Professor Ulf Jakobsson (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Vice ordförande: Styrelseordförande Lars Bertmar (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Professor Clas Bergström (2006–2008)<br />

Sekreterare: Hampus Lindh, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 87 varav 42 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

7 februari<br />

Dags för en ny satsning på svensk kärnkraft. Samarrangemang med Avd VI.<br />

Inledare: Lennart Hjalmarsson (Avd IX), Per Kågesson, miljödebattör,<br />

Thomas Lefvert, KTH och SKC.<br />

19 april<br />

Mediebevakningen av näringslivet – mest på gott? Samarrangemang<br />

med Avd VI. Inledare: Caroline Sundewall, styrelseledamot i Electrolux,<br />

Swedbank och TeliaSonera, Hans Erik Andersson, Mats Andersson,<br />

Fjärde AP-fonden, Peter Fellman, Dagens Industri, Bengt Lejsved,<br />

Heidrick & Struggles, Harald Mix, Riskkapitalbolaget Altor, Mia Odabas,<br />

E24 och SvD, Henry Sténson, Ericsson.<br />

12 september<br />

Ta seden dit man kommer? Att bedriva handel i länder med stor<br />

korruption – ett dilemma för svensk exportindustri. Samarrangemang<br />

med Avd VI. Inledare: Ulf Jakobsson (Avd IX), Carl-Johan Åberg (Avd IX)<br />

och Tobias Dahlström, Internationella Handelshögskolan.<br />

44 45

8 november<br />

Datorer finns överallt utom i produktivitetsstatistiken. Samarrangemang<br />

med Avd VI. Inledare: Johan Hallsenius, Computer Sweden, Jon Åsberg,<br />

Affärsvärlden. Deltagare: Peggy Bruzelius (Avd IX), Fredrik Runnquist,<br />

Swedbank, Torsten Cegrell (Avd II), Thomas Kalling, docent Ekonomihögskolan<br />

vid Lunds universitet och Harald Edkvist, forskningsledare<br />

inom ”Ekonomisk politik för tillväxt”, SNS.<br />

Avdelning X, Bioteknik<br />

Ordförande: Professor Gunnar von Heijne (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Tekn dr Svante Svensson (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Professor Staffan Normark (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Sekreterare: Åsa Valadi, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 52 varav 23 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

23 januari<br />

Framgångsrik svensk medicinteknik. Inledare: Ulf Lundqvist (Avd X),<br />

Magnus Lundberg, Phadia, Jan Stålemark, Neoventa Medical, Thomas<br />

Almesjö, Aerocrine och Christer Wallin, SciBase.<br />

24 april<br />

Stamceller – vad kan vi hoppas på? Inledare: Jonas Frisén (Avd X), Outi<br />

Hovatta, KI, Urban Lendahl, KI, Gösta Garthon, KI och Anders Haegerstrand,<br />

NeuroNova.<br />

18 september<br />

Membranproteiner på längden och tvären. Internt möte.<br />

20 november<br />

Kan man vaccinera mot dagens välfärdssjukdomar? Studiebesök till<br />

Lund. Samarrangemang med <strong>IVA</strong> Syd. Inledare: professor Jan Nilsson,<br />

professor Leif G Salford och professor Åke Lernmark.<br />

Avdelning XI, Utbildning och forskning<br />

Ordförande: Universitetsrektor Ingegerd Palmér (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Teknisk direktör Håkan Eriksson (2006–2008)<br />

Vice ordförande: Executive Vice President Jan Nygren (2006–2008)<br />

Sekreterare: Bengt A Mölleryd, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 70 varav 28 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

13 februari<br />

Studentens val – högskolans lockande utbildningar – osäker arbetsmarknad<br />

– Kompetensförsörjning i kunskapsamhället. Inledare: Jean-<br />

Pierre Zune, Högskoleverket, Emma Karlsson, KTH, Pernilla Lönn,<br />

Uppsala universitet, Åsa Valadi, <strong>IVA</strong>, Ulf Wahlberg, Ericsson Research,<br />

Sigbrit Franke (Avd XI) och Thomas Andersson (Avd XI).<br />

17 april<br />

Universitetens finansiering. Inledare: Per Olaf Aamodt, NIFU STEP,<br />

Wilbert van der Meer, Rektorskollegiet i Danmark, och Dan Brändström<br />

(Avd XI).<br />

4 september<br />

Besök på CTH: Fria högskolor – Ett drygt decenniums erfarenheter av<br />

stiftelsehögskolor, hur ser framtiden ut? Inledare: Karin Markides (Avd IV),<br />

Thorsten Nybom, Örebro universitet, Anders Sjöberg (Avd VII),<br />

Thomas Andersson (Avd XI) och Anders Flodström (Avd VII).<br />

6 november<br />

Trender och tendenser inom avdelningsledamöternas verksamhetsområden.<br />

Internt möte.<br />

Avdelning XII, Informationsteknik<br />

Ordförande: Direktör Curt Andersson (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Direktör Ingrid Udén-Mogensen (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Vice ordförande: Professor Sune Hägglund (2006–2008)<br />

Sekreterare: Camilla Koebe, <strong>IVA</strong><br />

Antal ledamöter <strong>2007</strong>-12-31: 52 varav 29 under 65 år.<br />

Sammanträden<br />

1 februari<br />

Avdelningens framtida inriktning. Internt möte.<br />

8 maj<br />

Media i omvandling – vad händer med upphovsrätten, integriteten och<br />

finansieringen? Inledare: Curt Andersson (Avd XII), Thomas Mattsson,<br />

Expressen Nya Medier, Thomas Minnhagen, Microsoft, Stefan Bernhard,<br />

Bird & Bird, Roger Wallis, KTH och Pär Ström, Den Nya Välfärden.<br />

6 september<br />

Ny marknad med ip-TV? Samarrangemang med Avd I och II.<br />

Inledare: Jan Uddenfeldt (Avd II) ordf. Internetframsyn, Erik Ekudden,<br />

Ericsson, Göran Olofsson, TeliaSonera, Johan Bobert, BoxerTV Access,<br />

Martin Kull, ComHem och Lena Glaser, SVTi.<br />

13 november<br />

Modellering och simulering på SAAB i Linköping samt besök på CMIV,<br />

Center for Medical Image Science and Visualization.<br />

Samarrangemang med Avd I och II.<br />

<strong>IVA</strong> Väst<br />

Ordförande: Civilingenjör Ivan Öfverholm (Avd II) 2004–2009<br />

Vice ordförande: Tekn dr h c Anna Nilsson-Ehle (Avd VI) 2005–<strong>2007</strong><br />

Sekreterare: Ulla Svantesson, <strong>IVA</strong><br />

Möten/studiebesök<br />

24 januari<br />

Miljöbilar. Medverkande: Hans Folkesson (Avd I).<br />

1 mars<br />

Vad i Västsveriges historia bör vi förstå för att kunna påverka vår<br />

framtid? Medverkande: Martin Fritz, Göteborgs universitet, Lars Olsson,<br />

ArtMediaResearch, Gunnar Larsson (Avd I), Staffan Truvé (Avd XII),<br />

Jens Laage-Hellman, CTH, Elisabet Sundin, Linköpings universitet.<br />

10 maj<br />

Framsyn Västsverige – utvecklingsförmåga och långsiktiga målsättningar<br />

(slutseminarium). Medverkande: Anna Nilsson-Ehle (Avd VI), Ulf Olsson<br />

(Avd I), Folke Hjalmers (Avd XI), Magnus Jonsson, Volvo Car Corporation,<br />

Ivan Öfverholm (Avd II), Ola Rönn, AstraZeneca.<br />

4 september<br />

Fria högskolor. Ett drygt decenniums erfarenheter av stiftelsehögskolor,<br />

hur ser framtiden ut? Samarrangemang med Avd XI. Medverkande: Karin<br />

Markides (Avd IV), Thorsten Nybom, Örebro universitet, Anders Sjöberg<br />

(Avd XI), Thomas Andersson (Avd XI), Anders Flodström (Avd VII).<br />

8 oktober<br />

Framsyn för krisberedskap. Medverkande: Lars G Larsson (Avd VII).<br />

21 november<br />

<strong>IVA</strong> Västs årsmöte.<br />

21 november<br />

Teknikafton med <strong>IVA</strong> Väst.<br />

Medverkande: Lena Treschow Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd.<br />

8 december<br />

Frukostmöte på Volvo med <strong>IVA</strong>s Näringslivsråd och <strong>IVA</strong> Väst:<br />

Vad driver teknikutvecklingen – oljepriset eller klimatfrågan?<br />

Medverkande: Leif Johansson (Avd VI), Michael G:son Löw, Preem.<br />

<strong>IVA</strong> Syd<br />

Ordförande: Professor Allan T Malm (Avd VI) 2005–<strong>2007</strong><br />

Vice ordförande: Professor Marcus Aldén (Avd VII) 2006–2009<br />

Vice ordförande: Professor Jan-Eric Ståhl (Avd I) 2006–<strong>2007</strong><br />

Sekreterare: Ulla Svantesson, <strong>IVA</strong><br />

Möten/studiebesök<br />

14 februari<br />

Bortom olja och kol – Vilka nya teknologier kan minska vårt beroende<br />

av fossila bränslen? Medverkande: Lars Frithiof, E.ON Sverige, Thomas B<br />

Johansson, Internationella Miljöinstitutet, Lars J Nilsson, LTH, Guido<br />

Zacchi, LTH.<br />

27 mars<br />

New technologies for cars – Alternative fuels, hybrid technologies and<br />

new engine concepts. Medverkande: Gautam Kalghatgi, Shell Global<br />

Solutions, UK, Mats Alaküla, LTH, Bengt Johansson, LTH.<br />

18 september<br />

Besök vid Lunds universitet/Lunds tekniska högskola. Samarrangemang<br />

mellan Avd VII och <strong>IVA</strong> Syd. Medverkande: Björn Wittenmark, Lunds<br />

universitet, Gunilla Jönson (Avd VIII), Klas Malmqvist, LTH, Sune Svanberg<br />

(Avd VII), Nils Mårtensson, Lunds universitet, Mikael Eriksson, Lunds<br />

universitet, Lars Montelius, LTH, Colin Carlile, LTH, John B Anderson, LTH.<br />

4 oktober<br />

Studiebesök på Alfa Laval. Värd: Lars Renström, vd och koncernchef.<br />

8 november<br />

Ny teknik för längre och friskare liv – Hjärtat, hjärnan och handlingen.<br />

Medverkande: Bodil Jönsson, LTH, Leif G Salford, Lunds universitet, Stig<br />

Steen, Universitetssjukhuset i Lund.<br />

20 november<br />

Kan vi vaccinera mot dagens välfärdssjukdomar? Möte på BMC i Lund i<br />

samarrangemang med Avd X. Medverkande: Jan Nilsson, Lunds universitet,<br />

Leif G Salford, Lunds universitet, Åke Lernmark, Lunds universitet.<br />

12 december<br />

<strong>IVA</strong> Syds årsmöte.<br />

12 december<br />

Teknikafton med <strong>IVA</strong> Syd. Medverkande Lena Treschow Torell (Avd V),<br />

<strong>IVA</strong>s vd.<br />

Näringslivsrådets aktiviteter<br />

Näringslivsrådets styrelse<br />

Lars Backsell, Recip (ordf <strong>2007</strong>–2009)<br />

Erik Lautmann, Jetpak Group (vice ordf <strong>2007</strong>–2009)<br />

Lotta Stalin, Kuusakoski (vice ordf 2005–2008)<br />

Charlotte Brogren (Avd XI) (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Anders Brännström (Avd VI) (2005–<strong>2007</strong>)<br />

Magnus Groth, Studsvik (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Lena Gustafsson, VINNOVA (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Hans Karlander, Procuritas Partners KB (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Åke Plyhm, TietoEnator (<strong>2007</strong>–2009)<br />

Antal ledamöter och kontaktpersoner<br />

Näringslivsrådet bestod i slutet av <strong>2007</strong> av omkring 214 företag, statliga<br />

verk och organisationer som bedriver, utnyttjar eller finansierar teknisk<br />

forskning och utveckling. Dessa representerades av 214 ordinarie<br />

ledamöter, 97 ersättare och 215 kontaktpersoner.<br />

NR Årsmöte 20 november <strong>2007</strong><br />

Vad har vi fått ut av vårt EU-medlemskap? Talare: Dan Sten Olsson,<br />

Stenagruppen, Cecilia Malmström, EU-minister och Göran Sandberg,<br />

Umeå universitet. Moderator: Lydia Capolicchio.<br />

NR Frukostmöten <strong>2007</strong><br />

23 januari<br />

Forskning för tillväxt. Föredragshållare: Peter Honeth, statssekreterare,<br />

Utbildnings- och Kulturdepartementet och Lena Treschow Torell (Avd V),<br />

<strong>IVA</strong>s vd.<br />

22 februari<br />

Stålfebern har övergått i yra – vad händer sen?<br />

Föredragshållare: Olof Faxander, koncernchef, SSAB.<br />

29 mars<br />

Samhällsengagemang ett måste för kapitalist.<br />

Föredragshållare: Daniel Sachs, vd, Proventus.<br />

29 maj<br />

Apoteket – från monopol till konkurrens.<br />

Föredragshållare: Stefan Carlsson, vd, Apoteket.<br />

20 september<br />

ÅF – från ångpanna till modernt kunskapsföretag.<br />

Föredragshållare: Jonas Wiström, vd, Ångpanneföreningen.<br />

24 oktober<br />

Oljan i framtiden – risker och alternativ.<br />

Föredragshållare: Michael G:son Löw, vd/koncernchef, Preem<br />

Petroleum.<br />

46 47

6 december<br />

Vad hände med det nätverksbaserade försvaret?<br />

Föredragshållare: Håkan Syrén, överbefälhavare/general, Försvarsmakten.<br />

6 december<br />

Vad styr teknikutvecklingen – oljepriset eller klimatfrågan?<br />

Samarrangemang med <strong>IVA</strong> Väst på Volvo i Göteborg.<br />

Föredragshållare: Leif Johansson (Avd VI) och Michael G:son Löw,<br />

vd/koncernchef, Preem Petroleum.<br />

Industriforskargruppen, IFG<br />

<strong>IVA</strong>s Industriforskargrupp (IFG) bygger upp nätverk mellan yngre<br />

beslutsfattare i näringslivet och forskare inom högskolevärlden. IFG har<br />

femton medlemmar med treåriga mandat. I nätverket IFG Alumni<br />

samlas de cirka 130 tidigare medlemmarna.<br />

Deltagare i gruppens resa till Island 15–19 oktober<br />

Bengt Lindberg (Avd I), professor, dekan, KTH<br />

Lina Bertling, KTH och Svenska Kraftnät<br />

Joakim Carlén, avdelningschef, EKA Chemicals<br />

Carl During, Ass. Professor, Micronic Laser Systems<br />

Jan-Erik Nyström, doktor, Discovery CNSP, AstraZeneca R&D<br />

Åsa Lindholm Dahlstrand, professor, Högskolan i Halmstad<br />

Lotta Ljungqvist, tekn dr, President, IMED<br />

Pär Rönnberg, chefredaktör, <strong>IVA</strong>-aktuellt, <strong>IVA</strong><br />

Raoul Stubbe, tekn dr, affärscoach, Stockholm Innovation & Growth, STING<br />

Per Ödling, professor, Ericsson och Lunds tekniska universitet<br />

Ingrid Jansson, IFGs sekreterare, <strong>IVA</strong><br />

Besökta organisationer<br />

Ministry of Education<br />

Decode Genetics (Human genomics and genomic based pharmaceuticals)<br />

University of Iceland<br />

Marel ehf (Digital vision controlled food processing machinery)<br />

Swedish Embassy<br />

The Icelandic Innovation Centre – Keldnaholt<br />

Orf Genetics (Molecular farming)<br />

Reykjavik Energy (Icelandic Energy Research, ISOR, Glitnir Bank,<br />

Hellisheidi Geothermal Plant)<br />

The University of Reykjavik<br />

The National Culture House (Medieval Icelandic manuscripts)<br />

Thingvellir (The ancient parliament site)<br />

ALCAN aliminium smelter at Straumsvik<br />

Övriga aktiviteter<br />

24 januari<br />

Public-Private Partnerships (PPP) i transportsektorn, med fokus på<br />

järnvägar. Seminarium i samarbete mellan EFI vid Handelshögskolan<br />

Stockholm, stiftelsen MTC och <strong>IVA</strong>. Medverkande: Gunnar Alexandersson<br />

och Staffan Hultén, Handelshögskolan Stockholm och Jan-Eric Nilsson,<br />

VTI. Moderator: Eva Nilsson, MTC.<br />

30 januari<br />

ESS – till nytta för näringslivet. <strong>IVA</strong> och ESS Scandinavia bjöd in till tre<br />

seminarier (Stockholm 30 januari, Göteborg 31 januari och Luleå 1<br />

februari) där näringslivsföreträdare mötte forskare med stor erfarenhet<br />

av industriella forsknings- och utvecklingsprojekt för att besvara frågor<br />

kring ESS och hur industrin kan använda neutroner inom tillämpad<br />

forskning och avancerad produktutveckling. Medverkande: Karin<br />

Markides (Avd IV), Billy Fredriksson (Avd I), Axel Steuver, Burkhard<br />

Schillinger, Trevor Forsyth, Colin Carlile, Karl-Fredrik Berggren samt<br />

projektledare för ESS Scandinavia.<br />

30 januari<br />

Framsyn för krisberedskap, öppet forum. Projektet Framsyn för<br />

krisberedskap är ett samprojekt mellan <strong>IVA</strong> och KBM som med ett<br />

tidsperspektiv på 10–15 år ska identifiera trender i samhällsutvecklingen<br />

i stort inklusive den tekniska utvecklingen samt belysa vilka nya<br />

beroendeförhållanden och hotbilder som denna utveckling kan ge<br />

upphov till. Under ledning av Per Andersson och Magnus Ljung, SLU,<br />

fick de tre panelerna (information, transport och system) samt<br />

styrgruppen arbeta fram ett gemensamt underlag för projektarbetet.<br />

15 februari<br />

International Workshop on Foresight for Security. Rundabordssamtal<br />

med syfte att utbyta idéer och erfarenheter på framsynsorienterat<br />

arbete kopplat till krisberedskap i övriga europeiska länder i samband<br />

med projektet Framsyn för krisberedskap i samverkan mellan <strong>IVA</strong> och<br />

KBM. Medverkande: Anders Eriksson, FOI, Finbar Callanan, The Irish<br />

Academy of Engineering, Ville Lauttamäki och Rauno Koivisto, Finland<br />

Futures Research Centre (FFRC) och Turkku School of Economics<br />

(TSE), Alfred Vogel, Austrian Ministry for Defence and the Austrian<br />

Academy of Sciences, Erik Frinking, The TNO Defence and Security<br />

Research, Clingeldael Center for Strategic Studies, Xavier Pasco,<br />

Fondation pour la Recherche Stratégique FRS, Gwyn Prins, LSE<br />

Mackinder Centre for Study of Long Wave Events, London School of<br />

Economics och Columbia University, New York samt Gunnar Eliasson<br />

(Avd IX). Moderator: Bengt Sundelius, KBM och Staffan Näsström,<br />

Försvarsdepartementet.<br />

24 april<br />

Var går gränsen? Framgångsrika Friska Företag (3F) inbjöd till nationellt<br />

seminarium för att diskutera livsstilsfrågor på arbetsplatsen. Medverkande:<br />

Hans Ahlin, Stockholms Sjukhem, Anders Jeppson, Arbetsmiljöverket,<br />

Anders Nordström, Vattenfall, Sven-Ove Hansson, KTH, Martin<br />

Linder, SIF-klubben, Volvo och Kicki Wallje-Lund, Wellnet. Moderator:<br />

Göran Rosenberg.<br />

26 april<br />

Tilting Forest Industries from North to South. Seminariet avser att<br />

illustrera denna ”tiltning”, vad som driver processen och vad som skulle<br />

kunna göras för att förbättra möjligheterna för fortsatta skogsindustriella<br />

investeringar i vårt land. Seminariet genomfördes i samverkan<br />

mellan KSLA och <strong>IVA</strong>. Medverkande: Åke Barklund, KSLA, Björn<br />

Lundgren, KSLA, Jan Wintzell, Pöyry, Björn Hägglund (Avd VIII), Jeff Sayer,<br />

WWF och CIFOR och Mats Sandgren, Södra.<br />

10 maj<br />

Teknik-SM. Ungas svikande teknikintresse – vad gör vi? Seminarium om<br />

hur antalet ansökande till ingenjörsutbildningarna blir allt färre samtidigt<br />

som behovet av ingenjörer blir allt större. Sponsrat av Saab tillsammans<br />

med Scania, Sandvik, VINNOVA, Teknikföretagen, Erik Johan Ljungbergs<br />

Utbildningsfond, Sveriges Ingenjörer, Ny Teknik och <strong>IVA</strong>. Medverkande:<br />

Lars Leijonborg, utbildningsminister, Åke Svensson, Saab, Helen Dannetun,<br />

Linköpings tekniska högskola, Lars Hjälmered, riksdagens utbildningsutskott,<br />

Caj Malmros, rektorsakademien och Hasse Johansson (Avd I).<br />

14 maj<br />

Erik Dahmén och det industriella företagandet. I antologin Erik<br />

Dahmén och det industriella företagandet belyser forskare från olika<br />

discipliner det dahménska perspektivet på tillväxt och ekonomisk<br />

utveckling ur ett nutida och framtida perspektiv. Medverkande: Nils<br />

Karlsson, Ratio, Per Storm, <strong>IVA</strong>, Kalle Westberg, Nutek och Lennart<br />

Erixon, Stockholms universitet.<br />

25 maj<br />

Extended roles of electricity. Seminarium om elteknik och elkraftteknikens<br />

allt större roll och betydelse i samhället arrangerat av Power Circle.<br />

Medverkande: Harry Frank (Avd II), Rolf Gustavsson, SvD, Paul Bulteel,<br />

Eurelectric, André Melin, RTE, Sten Jakobsson, ABB Sverige, Anders<br />

Aabakken, Bombardier, Peder Falk, Helge Skoog, Roland Winsell,<br />

Svenska Energihuset, Bo Källstrand (Avd II), Irene Kolare, Uppsala<br />

universitet, Mikael Nordström, Provider och Stig Göthe, Power Circle.<br />

Moderator: Christer Asplund.<br />

29 maj<br />

Kommersialisering av forskning. Avslutningskonferens i samverkan<br />

mellan Innovationsbron Stockholm och <strong>IVA</strong> för Mentorsprogrammet.<br />

Medverkande: Lena Treschow Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd, Carl Johan<br />

Sundberg, Karolinska Institutet, Jan Anders Månson, École Polytechnique<br />

Fédérale, Lausanne, Ulf Sandmark, Stanford University på uppdrag av<br />

KTH samt Rolf Skoglund (Avd XII). Moderator: Henrik Frenkel, Chef.<br />

4 juni<br />

Avancerade konvergerade kommunikationssystem inom telekom och<br />

TV. Frukostmöte med Eugene Roman Bell S&T i samverkan mellan <strong>IVA</strong><br />

och Kanadas ambassad.<br />

18 juni<br />

Prognoser, visioner och förhoppningar. Hur kommer framtiden att se ut<br />

om det är experterna som spår rätt? Framtidens Näringsliv, ett<br />

samarbetsprojekt mellan <strong>IVA</strong> och Nutek, har bokrelease av boken<br />

Prognoser, visioner och förhoppningar. Presentation av: Carl Bennet<br />

(Avd XI), ordförande i styrgruppen för Framtidens Näringsliv.<br />

1–2 oktober<br />

Baltic Future arrangerat av <strong>IVA</strong> tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien<br />

(KVA), Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) och<br />

Kungl. Örlogsmannasällskapets (KÖMS). Medverkande: Mårten<br />

Carlsson, <strong>IVA</strong>, KSLA, Marie Jacobsson, Utrikesdepartementet, Ene<br />

Ergma (utl ledamot), Olof Lundén, Högskolan i Kalmar, Bertil Björkman,<br />

KÖMS, Sergey Kapitza, Russian Academy of Sciences, Jostein Breivik,<br />

Statoil, Norge, Harry Frank (Avd II), Erik Bonsdorff, Baltic Sea 2020,<br />

Fredrik Wulff, Baltic Nest Institute, Stockholms universitet, Gunnar<br />

Möller och Roger Edfors, KÖMS. Moderator: Claes Tornberg.<br />

25 oktober<br />

Technology and Innovation Policies in Life Sciences, Royal Technology<br />

Forum. Seminarium som belyste frågor som hur mycket får hälsovården<br />

och dess nya tekniker kosta. Medverkande: Lena Treschow Torell<br />

(Avd V), <strong>IVA</strong>s vd, Ove Granstrand (Avd VI), Irene Norstedt, JETI Innovative<br />

Medicin, Bengt Westerberg, f d socialminister, Nathan Rosenberg<br />

(utl ledamot), Stanford University, Alvin Roth, Harvard University, Stan<br />

Metcalfe, Manchester University, Bengt Winblad, Karolinska Institutet,<br />

Staffan Josephson (Avd X) och Martin Nicklasson, Biovitrum.<br />

31 oktober<br />

Bright ideas on radical energy efficiency. Amory B. Lovins, chefsforskare<br />

vid Rocky Mountain Institute i Colorado besökte <strong>IVA</strong> för att presentera<br />

sin syn på problem och lösningar till aktuella energi- och miljöutmaningar.<br />

Medverkande: Björn Hägglund (Avd VIII), Arne Kaijser, KTH, Jan-<br />

Eric Sundgren (Avd VII), John Rune Nilsen, SP, och Eva Färnstrand (Avd VIII).<br />

Moderator: Henrik Ekman.<br />

13 november<br />

Industrins kulturarv – vem tar ansvaret? Symposium samarrangerat av<br />

<strong>IVA</strong> och Industrihistoriskt forum som berörde frågan om vem som tar<br />

ansvaret för att industrihistorien finns dokumenterad, en viktig del av<br />

det moderna samhällets historia. Medverkande: Fredrik Linder,<br />

Riksantikvarieämbetet, Bo Berggren (Avd VI), Orvar Nyqvist (Avd V)<br />

och Anne Louise Kemdal, Tekniska Museet. Moderator: Svante Lindqvist<br />

(Avd XI).<br />

22 november<br />

Japans omfattande IT-strategi – ett nätverkssamhälle. Symposium<br />

arrangerat av <strong>IVA</strong> och ITPS där representanter för Japans regering<br />

redovisade den nya japanska framtidsvisionen ”New IT Reform<br />

Strategy”. Strategin syftar till ett samhälle genomsyrat av datanätverk.<br />

Nätet ska vara åtkomligt överallt, hela tiden och för alla, i dagligt tal<br />

kallas detta för U-Japan, Ubiquitous Japan. Medverkande: Lena Treschow<br />

Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd, Mr. Atsushi Umino, Deputy Director, International<br />

Economic Affairs Division, Telecommunications Bureau, Ministry of<br />

Internal Affairs and Communications (MIC), Government of Japan,<br />

Professor Ken Sakamura, Director, Yokosuka Research Park (YRP)<br />

Ubiquitous Networking Laboratory, Professor, University of Tokyo,<br />

Professor Ryo Imura, Corporate Officer, Executive Managing Director,<br />

Hitachi, Ltd. Tracing & Tracking System Division, Professor, University of<br />

Tokyo, Dr Walter van de Velde, European Commission, Directorate<br />

Information Society and Media, Future and Emerging Technologies,<br />

Kristina Höök (Avd XII) och Suzanne Håkansson, ITPS. Moderator:<br />

Curt Andersson (Avd XII).<br />

22 november<br />

IFGs symposium – Kommer vi att ha datorer på hjärnan, i hjärnan eller<br />

hjärnan i datorerna? Symposium för att diskutera dagens utveckling och<br />

forskning i ett gränsöverskridande, visionärt perspektiv, Frågor som<br />

behandlas är människa – maskininteraktion, datalogi, neurologi samt<br />

medicinska applikationer. Var nås gränser och när sker möten inom<br />

dessa kompetensområden? Medverkade: Bengt Lindberg (Avd I, ordf<br />

IFG), Anders Lansner, Stockholms universtitet och KTH, Svante Nyberg,<br />

AstraZeneca R&D, Martin Kanje (IFG Alumni), Lunds universitet och<br />

Björn Berg, Animech Technologies. Moderator: Bengt Lindberg.<br />

27 november<br />

Mottagning för riksdagens ledamöter i samarrangemang med Sällskapet<br />

Riksdagsledamöter och Forskare, RIFO. Lena Treschow Torell (Avd V),<br />

<strong>IVA</strong>s vd, presenterade årets tekniknyheter på temat energi tillsammans<br />

med sina medarbetare.<br />

48 49

Styrgrupper i <strong>IVA</strong>s projekt<br />

Aspekter på energi<br />

Professor Bengt Kasemo (Avd VII) (Ordf)<br />

Professor Sven Kullander, Uppsala universitet, KVAs Energiutskott<br />

Programchef Thomas Malmer, <strong>IVA</strong><br />

Informatör Malin Lindgren, KVA<br />

Direktör Christer Sjölin (Avd IV)<br />

Projektledare: Eva Stattin, <strong>IVA</strong><br />

Adjungerad till styrguppen: Professor Harry Frank (Avd II), ABB, KVAs<br />

Energiutskott<br />

Forsknings- och innovationsframsyn<br />

Senior Vice President Jan-Eric Sundgren (Avd VII) (Ordf)<br />

Vice President Charlotte Brogren (Avd XI)<br />

Generaldirektör Per Eriksson (Avd XI)<br />

Verkställande direktör Peter Holmstedt, Ireco<br />

Rektor Harriet Wallberg-Henriksson (Avd X)<br />

Rektor Pia Sandvik Wiklund, Luleå tekniska högskola<br />

Professor Lena Treschow Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd<br />

Huvudprojektledare: Programchef Thomas Malmer, <strong>IVA</strong> och<br />

direktör Göran Marklund, VINNOVA<br />

Framgångsrika Friska Företag<br />

Verkställande direktör Leif Johansson (Avd VI) (Ordf)<br />

Personaldirektör Kjell Svensson, (vice ordf), Volvo<br />

Professor Olle Isaksson, Sahlgrenska Sjukhuset<br />

Enhetschef arbetslivsutveckling Mats Engwall, VINNOVA/Programledare<br />

Ehrling Ribbing, VINNOVA<br />

Verkställande direktör Bjarne Mumm, Åhléns<br />

Verkställande direktör Patrik Tigerschiöld, Skanditek Industriförvaltning<br />

Professor Lena Treschow Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd<br />

Programchef Henrik Blomgren, <strong>IVA</strong><br />

Verkställande direktör Torgny Wännström, AFA<br />

Paul Larsson, chef enheten Hälsa och Välfärd, Alecta<br />

Huvudprojektledare: Professor Gunn Johansson (Avd VI)<br />

Framsyn för krisberedskap<br />

Verkställande direktör Ylva Hambraeus Björling (Avd XII) (Ordf)<br />

Direktör Måns Collin (Avd IV)<br />

Verkställande direktör Agneta Dreber, Livsmedelsföretagen<br />

Överdirektör Lars Hedström, Krisberedskapsmyndigheten (KBM)<br />

Verkställande direktör Bo Källstrand (Avd II)<br />

Verkställande direktör Erik Lautmann, Jetpak Group<br />

Direktör Evert Lindholm, fd vd, Kommunförbundet<br />

CISO Ingrid Udén Mogensen (Avd XII)<br />

Executive Vice President Jan Nygren (Avd XI)<br />

Bankdirektör Peter Nygårds, Swedbank<br />

Professor Kurt Petersen, Lunds universitet<br />

Dr Tomas Ries, Utrikespolitiska Institutet<br />

Generaldirektör Madelene Sandström (Avd XI)<br />

Biskop Claes-Bertil Ytterberg, Svenska Kyrkan<br />

Huvudprojektledare: Tekn lic Lars G Larsson (Avd VII)<br />

Internetframsyn<br />

Tekn dr Jan Uddenfeldt (Avd II) (Ordf)<br />

Generaldirektör Marianne Treschow (Avd XII)<br />

Verkställande direktör Peder Ramel, Tre<br />

Verkställande direktör Lars Stugemo, HiQ<br />

Verkställande direktör Östen Mäkitalo (Avd XII)<br />

Verkställande direktör Staffan Truvé (Avd XII)<br />

Huvudprojektledare: Staffan Eriksson, <strong>IVA</strong><br />

Mentorprogrammet<br />

Direktör Rolf Skoglund (Avd XII) (Ordf)<br />

Direktör Lennart Lübeck (Avd XI)<br />

Dr Eugen Steiner, HealthCap<br />

Verkställande direktör Tomas Thorvaldsson (Avd V)<br />

Projektledare: Anders Gezelius, Strategize<br />

Miljöarbetets nya arena<br />

Björn Hägglund (Avd VIII) (Ordf)<br />

Generaldirektör Lars-Erik Liljelund, Naturvårdsverket<br />

Verkställande direktör Måns Lönnroth, MISTRA<br />

Chef Kvalitetssystem Charlotta Källbeck, Volvo PV<br />

Verkställande direktör Lars Gunnarsson (Avd III)<br />

Verkställande direktör Magnus Grill, Öresundskraft<br />

Direktör Finn Rausing, Tetra Laval<br />

Verkställande direktör Lotta Stalin, Kuusakoski<br />

Direktör Peter Augustsson (Avd I), panelordf Miljödriven<br />

strukturomvandling<br />

Generaldirektör Lena Johansson, Kommerskollegium,<br />

panelordf Miljöarbete i offentlig sektor<br />

Huvudprojektledare: Programchef Thomas Malmer, <strong>IVA</strong><br />

Scorecard.se<br />

Teknisk direktör Håkan Eriksson (Avd XI) (Ordf)<br />

Generaldirektör Per Eriksson (Avd XI)<br />

Universitetskansler Anders Flodström (Avd VII)<br />

Direktör Dan Jangblad, Saab<br />

Infrastrukturminister Åsa Torstensson, Näringsdepartementet<br />

(representerad av Staffan Jonson)<br />

Professor Lena Treschow Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd<br />

Projektledare: Staffan Eriksson, <strong>IVA</strong><br />

Långsiktiga spåret<br />

Direktör Staffan Håkansson (Ordf), VINNOVA<br />

Forskningschef Nils Edström, Banverket<br />

Professor Stefan Östlund, KTH<br />

Departementssekreterare Håkan Jansson, Näringsdepartementet<br />

Projektledare Henrik Tengstrand, Bombardier Transportation Sweden<br />

Generalsekreterare Roger Kristenson, Järnvägsforum<br />

Verkställande direktör Peder Wadman, Tågoperatörerna<br />

Docent Staffan Hultén, Handelshögskolan i Stockholm<br />

Programledare Carl Naumburg, VINNOVA<br />

Doktorand Gunnar Alexandersson, Handelshögskolan i Stockholm<br />

Projektledare: Hampus Lindh, <strong>IVA</strong><br />

Årets Avknoppningsföretag – Jury<br />

Docent Lars Öjefors (Avd VI) (Ordf)<br />

Verkställande direktör Ulf Lundkvist, AProVix Research<br />

Verkställande direktör Yvonne Mårtensson, CellaVision<br />

Koncernchef Peter Holmstedt, Innovationsbron Sverige<br />

Direktör Sven-Christer Nilsson (Avd VI)<br />

Deltagare Royal Technology Mission till Ryssland<br />

11–16 juni <strong>2007</strong><br />

Hans Majestät Konungen<br />

Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister<br />

Johan Molander, Sveriges ambassadör i Ryssland<br />

Hans Dalborg (Avd VI), <strong>IVA</strong>s preses, delegationsledare<br />

Lena Treschow Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd<br />

Thomas Andersson (Avd XI), Rektor, Högskolan i Jönköping<br />

Robert Andreen, Verkställande direktör, Nordic Capital Svenska<br />

Signhild Arnegård Hansen, Vice ordförande, Svenskt Näringsliv<br />

Lars Backsell, Verkställande direktör, Recip<br />

Carl Bennet (Avd XI), Styrelseordförande, Getinge c/o Carl Bennet AB<br />

Claes-Göran Borg, Verkställande direktör, Svenska rymdaktiebolaget<br />

Charlotte Brogren (Avd XI), ABB Automation Technologies<br />

Marianne Dicander Alexandersson, Verkställande direktör, Kronans<br />

Droghandel<br />

Lars Eliasson, Föreståndare, Institutet för Rymdfysik (IRF)<br />

Per Eriksson (Avd XI), Generaldirektör VINNOVA<br />

Anders Flodström (Avd VII), Rektor, KTH<br />

Pam Fredman, Professor, Göteborgs universitet<br />

Anders Hallberg, Professor, Uppsala universitet<br />

Dan Jangblad, Group Senior Vice President, SAAB<br />

Robert af Jochnick, Styrelseordförande, Oriflame Cosmetics<br />

Lena Johansson, Generaldirektör, Kommerskollegium<br />

Louise Julian, Verkställande direktör, EF center Boston<br />

Gunilla Jönson (Avd VIII), Rektor, Lunds Tekniska Högskola<br />

Fredrik Lundberg (Avd III), Verkställande direktör, L E Lundbergföretagen<br />

Michael G:son Löw, Verkställande direktör, Preem Petroleum<br />

Sverker Martin-Löf (Avd VIII), Styrelseordförande, SCA<br />

Judith Melin, Generaldirektör, Statens kärnkraftsinspektion<br />

Peter Nygårds, Bankdirektör, Swedbank<br />

Olof Persson, Verkställande direktör, Volvo Aero Corp.<br />

Lars Pettersson, Verkställande direktör, Sandvik<br />

Agneta Rising, miljöchef, Vattenfall<br />

Irma Rosenberg, Vice riksbankschef, Sveriges Riksbank<br />

Pia Sandvik Wiklund, Rektor, Luleå tekniska universitet<br />

Lisa Sennerby Forsse, Professor, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU<br />

Per Storm, Akademisekreterare, <strong>IVA</strong><br />

Jonas Wikström, Hans Majestät Konungens adjutant<br />

Jonas Wiström, Verkställande direktör, Ångpanneföreningen<br />

Rektorsresan till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten<br />

10–16 november <strong>2007</strong><br />

Lena Treschow Torell (Avd V), <strong>IVA</strong>s vd<br />

Agneta Bladh, Rektor, Högskolan i Kalmar<br />

Kåre Bremer, Rektor, Stockholms universitet<br />

Peggy Bruzelius (Avd IX), Ordförande, Lancelot Asset Management<br />

Romulo Enmark, Rektor, Högskolan i Halmstad<br />

Jan-Erik Gidlund, Rektor, Örebro universitet<br />

Lars Haikola, Rektor, Campus Helsingborg, Lunds universitet<br />

Hans Hentzell, Verkställande direktör, Swedish ICT Research<br />

Leif Larsson, Rektor, Högskolan i Skövde<br />

Henrik Landerholm, Rektor, Försvarshögskolan<br />

Thomas Lindstein, Rektor, Mittuniversitetet<br />

Klas Malmqvist, Prorektor, Lunds Tekniska Högskola<br />

Mille Millnert (Avd XI), Rektor, Linköpings universitet<br />

Margareta Norell Bergendahl (Avd I), Prorektor, KTH<br />

Kerstin Norén, Rektor, Karlstads universitet<br />

Ingegerd Palmér (Avd XI), Rektor, Mälardalens Högskola<br />

Mari-Anne Roslund, Vice verkställande direktör, STINT Stiftelsen för<br />

internationalisering av högre utbildning och forskning<br />

Jörgen Sjöberg, Rådgivare, Chalmers Tekniska Högskola<br />

Tomas Thorvaldsson (Avd V), Verkställande direktör, Swerea<br />

Rolf Wolff, Rektor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet<br />

Caroline Ankarcrona, Projektledare, <strong>IVA</strong><br />

Staffan Eriksson, Projektledare, <strong>IVA</strong><br />

Utmärkelser, stipendier och priser<br />

Stor Guldmedalj<br />

Bengt Kasemo (Avd VII), professor i tillämpad fysik vid Chalmers<br />

tekniska högskola tilldelades <strong>IVA</strong>s Stora Guldmedalj för sina synnerligen<br />

framstående och omfattande insatser som forskare och forskningsledare<br />

vid Chalmers med inriktning mot tekniskt, biologiskt och<br />

medicinskt betydelsefulla fenomen vid fasta ytors kontakt med gaser,<br />

vätskor eller biomaterial, samt för sina entreprenörsinsatser i samverkan<br />

med industriföretag och vid start av groddföretag.<br />

Guldmedalj<br />

Christer Fuglesang, astronaut vid NASA, docent i partikelfysik vid KTH.<br />

Sveriges förste astronaut, erhöll <strong>IVA</strong>s guldmedalj för sina insatser inom<br />

den europeiska och internationella rymdverksamheten och som inspirerande<br />

förebild för att öka intresset för teknik och naturvetenskap i samhället.<br />

Anne-Marie Hermansson (Avd IV), professor i livsmedelsteknologi och<br />

chef för Livsmedelsvetenskap vid SIK – Institutet för livsmedel och<br />

bioteknik erhöll <strong>IVA</strong>s guldmedalj för att ha byggt upp och utvecklat sitt<br />

forskningsområde kring struktur- och materialdesign i biologiska<br />

material till ett internationellt ledande och erkänt kompetenscentrum,<br />

där gränsöverskridande grundforskning/målforskning, i internationellt<br />

och nationellt samarbete, förenas med tillämpning av resultat inom ett<br />

brett industriellt produktområde.<br />

Dan Sten Olsson, koncernchef för Stenagruppen, erhöll <strong>IVA</strong>s guldmedalj<br />

för sin insats som framstående, innovativ industriledare och<br />

entreprenör där hans ledarskap präglats av stark företagstillväxt parat<br />

med initiativ för miljömässigt hållbara lösningar. Dan Sten Olsson har<br />

dessutom genom större donationer, finansiering av professurer och<br />

genom ett personligt engagemang stött forskning och undervisning<br />

inom företagsutveckling, fartygskonstruktion, miljöteknik, off shoreteknik<br />

och bioteknik.<br />

Minnesskrift<br />

Eli Filip Heckscher (1879–1952), svensk nationalekonom<br />

och ekonomisk historiker. Författare: professor Ulf Olsson (Avd IX).<br />

50 51

Hans Werthén-stipendier<br />

För post-doc-studier<br />

Dan Henriksson och Mats Larsson för studier i USA. Erik Lager för<br />

studier i Mexico och Nadia Ljungberg för studier i Frankrike. Dan<br />

Lundberg för studier i Portugal och Marcus Tullberg för studier i Ryssland.<br />

För MBA-studier<br />

Torbjörn Sköld och David Tegg för studier i Frankrike. Louise Bjurström för<br />

studier i USA och Patrik Wallén för studier i USA och Frankrike. Alexander<br />

Mata för studier i Spanien och Peter Molker för studier i England.<br />

För doktorandstudier<br />

Claes Granmar, Jens Nilsson, Karl Wennberg och Mirjam Palosaari-Eladhari<br />

för studier i USA. Lisa Hehenberger för studier i Spanien och Johanna<br />

Nilsson för studier i Indonesien. Gunilla Pettersson för studier i England.<br />

För övriga studier<br />

Julia Hederus, Lisa Lindholm, Jon Rådbrink och Niklas Eklund för studier<br />

i England. Erik Danemar, Andreas Hatzigeoriou och Jerker Edström för<br />

studier i USA. Hans Brandt för studier i Schweiz och David Tingdahl för<br />

studier i Kina.<br />

För arbetspraktik<br />

Maria Nordh och Erik Karlsson för arbetspraktik i USA.<br />

Akzo Nobel Science Award Sweden <strong>2007</strong><br />

Anders Ynnerman (Avd XII), professor vid Linköpings universitet, för<br />

banbrytande insatser inom visualiseringsteknik, en teknik som kan<br />

användas inom en rad områden – från rättsmedicinska obduktioner till<br />

filmproduktion i Hollywood.<br />

Akzo Nobel Science Award Sweden är ett pris, donerat av Akzo<br />

Nobel, och som delas ut för banbrytande vetenskapligt arbete som i<br />

huvudsak utförts i Sverige genom gränsöverskridande forskning och<br />

som vilar på ingenjörsvetenskaplig grund. Pristagaren utses av <strong>IVA</strong> med<br />

hjälp av en jury. Priset har sedan 1999 delats ut i Sverige vartannat år.<br />

Carl Mannerfelt-priset<br />

Till Joakim Byström för att han lyckats kombinera sitt engagemang för<br />

teknik, miljö och hållbarhetsfrågor med förmågan att sprida sina<br />

kunskaper. Joakim Byström har bland annat konstruerat en solfångare<br />

för kombinerad el- och varmvattenproduktion, samt initierat en<br />

utbildning i solenergiteknik i Härnösand.<br />

Carl Mannerfelt-priset delas ut i samarbete mellan <strong>IVA</strong> och Världsnaturfonden,<br />

WWF. Priset bygger på en donation av fil dr Carl M:son<br />

Mannerfelt, som kombinerat arbete i ledande ställning inom näringslivet<br />

med engagemang inom miljövård och naturgeografisk forskning. Priset<br />

är tänkt att stimulera till lösningar som kombinerar ett hållbart bruk av<br />

naturresurser med utveckling inom teknik och ekonomi. Prisets motto<br />

är “Conservation and development”. I juryn finns representanter för<br />

Världsnaturfonden WWF, Svenskt Näringsliv och <strong>IVA</strong>.<br />

Stora Energipriset <strong>2007</strong><br />

Stora Energipriset tilldelas Enno Abel (Avd III), för en livslång gärning<br />

som ingenjör och forskare inom byggnaders installationer, där han<br />

aktivt verkat för energisnåla lösningar.<br />

Besvarade remisser<br />

Yttrande <strong>2007</strong>-09-13; över EU-kommissionens grönbok om ERA,<br />

European Research Area.<br />

Yttrande <strong>2007</strong>-05-14; över ”På väg mot ett oljefritt Sverige” –<br />

Kommissionen mot oljeberoende, juni 2006.<br />

Yttrande <strong>2007</strong>-02-23; över Patientdatautredningens huvudbetänkande<br />

om en ny Patientdatalag (SOU 2006:82).<br />

Yttrande <strong>2007</strong>-01-16; över Mervärdesskog (SOU 2006:81).<br />

Publikationer<br />

<strong>IVA</strong>-aktuellt <strong>2007</strong><br />

Under året kom tidningen ut nio gånger. Totalt distribuerades närmare<br />

55 000 exemplar. <strong>IVA</strong>-aktuellt når läsare i ett drygt trettiotal länder.<br />

Upplagan har vid alla utgivningstillfällen konstant varit över 6 000.<br />

Fler än 260 nya prenumeranter tillkom via webb och e-post.<br />

Fyrtio procent av alla artiklar är direkt genererade av <strong>IVA</strong>s verksamhet.<br />

Drygt 60 möten har refererats. Därutöver har flera ledamöter blivit<br />

intervjuade. Miljö, klimat och energi tillsammans med företagande och<br />

näringsliv har varit de ämnen som fått störst spaltutrymme. Även<br />

forskning och ITK hör till de områden som bevakats flitigt. Totalt har<br />

omkring 70 procent av alla artiklar handlat om dessa områden.<br />

<strong>IVA</strong>-M-serien<br />

<strong>IVA</strong>-M 364 Energi – Möjligheter & Dilemman, bok utgiven av <strong>IVA</strong> och<br />

KVA inom ramen för projektet Aspekter på energi, april <strong>2007</strong>, 117 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 365 Prognoser, förhoppningar och drömmar, Projektrapport<br />

inom ramen för projektet Framtidens Näringsliv, juni <strong>2007</strong>, 118 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 366 Miljöarbetets nya arena – Panelrapport från panelen<br />

Miljödriven strukturomvandling, projektet Miljöarbetets nya arena,<br />

juni <strong>2007</strong>, 40 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 367 Miljöarbetets nya arena – Panelrapport från panelen Miljöarbete<br />

i offentlig sektor, projektet Miljöarbetets nya arena, juni <strong>2007</strong>, 40 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 369 Reduction Potential of Road Traffic Noise, rapport av<br />

Tor Kihlman et al <strong>IVA</strong>s Avd III, oktober <strong>2007</strong>, 40 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 370 <strong>IVA</strong>s Minnesskrift 2006, A tribute to the memory of<br />

Eli F Heckscher, oktober <strong>2007</strong>, 41 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 371 Forskning, innovation och samhälle – ett sammanflätat<br />

system i snabb omvandling, projektrapport inom ramen för <strong>IVA</strong>s<br />

projekt Forsknings- och innovationsframsyn, december <strong>2007</strong>, 36 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 372 Med utsikt over framtidens näringsliv, projektrapport inom<br />

ramen för projektet Framtidens Näringsliv, december <strong>2007</strong>, 90 s.<br />

<strong>IVA</strong>-M 373 Scorecard.se, projektrapport, december <strong>2007</strong>, 24 s.<br />

Ombudsman<br />

Regeringsråd Marianne Eliason<br />

Revisorer<br />

Justitieråd Bo Svensson<br />

Professor Lars-Gunnar Mattsson (Avd VI)<br />

Aukt revisor Jan Larsson<br />

Revisorssuppleanter<br />

Civilekonom Bertil Edlund (Avd VI)<br />

Aukt revisor Jan Palmqvist<br />

Anslag till <strong>IVA</strong>s verksamhet<br />

Akademien mottog externa anslag till specifika projekt som annars inte<br />

kommit till stånd och som vi därför särskilt vill tacka för. Nedan redovisas<br />

givare av anslag överskridande 500 kkr.<br />

ABB<br />

AFA<br />

Alecta<br />

Banverket<br />

Energimyndigheten<br />

Innovationsbron<br />

Krisberedskapsmyndigheten<br />

MISTRA<br />

Naturvårdsverket<br />

NUTEK<br />

Näringsdepartementet<br />

SIDA<br />

Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond<br />

Svenska Institutet<br />

Svenska Kraftnät<br />

Vattenfall<br />

VINNOVA<br />

Stora Energipriset är en tävling för energisparande idéer som<br />

arrangeras av SWECO Theorells och <strong>IVA</strong>. Priset går till tekniska idéer<br />

och innovationer som är beprövade och som har visat resultat.<br />

52 53

Projektledning: Eva Stattin<br />

Text: Nils Lindstrand<br />

Grafisk form: Tcb Stockholm<br />

Original: Pelle Isaksson<br />

Produktionsledning: Sofia Bjöns<br />

Tryck: Brommatryck & Brolins AB<br />

ISSN: 1100-5645<br />

ISBN: 978-91-7082-790-7<br />

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, <strong>IVA</strong><br />

Box 5073, 102 42 Stockholm<br />

Tfn: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23<br />

E-post: info@iva.se<br />

Webbplats: www.iva.se<br />

© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2008<br />

Fotografier/illustrationer: Kristina Salén, Torbjörn Zadig, Airi Iliste, Anders Lövgren, Johan Olsson, Judy Hill, Jan-Olof Ynnerman, Åsa Valadi,<br />

Pawel Flato, Umeå universitet, Nina Rosenkvist, Håkan Lindgren, Andreas Sjödén, Pär Rönnberg, Staffan Eriksson, Anders Kollberg, AB Volvo,<br />

VINNOVA, Christer Ehrling, ESA - S. Corvaja, Jan-Olof Yxell, (CS Jobb <strong>2007</strong>-06-05), Per Kustvik, Anders Nylander, Håkan Flank, Sofia Bjöns.<br />

Kågström Erland Källén Bo Källstrand Katarina Kämpe Pierre Laffitte Magnus Lagerkvist Ywonne Lagerkvist Gösta Lagermalm Boel Lagerwall<br />

Torbjörn Lagerwall Rune Lagneborg Johan Landfors Nils Landqvist Alar Lange Börje Langefors Håkan Lans Hans Jørgen Larsen Allan Larsson<br />

Gunnar Larsson Jörgen Larsson Karl-Erik Larsson Krister Larsson Kåre Larsson Lars A Larsson Lars G Larsson Mats Larsson Stig Larsson Stig-<br />

Göran Larsson Ulf Larsson Yngve Larsson Thomas Laurell Erik Lautmann Ki Jun Lee Yuan Tseh Lee Nils Leffler Bo Lehnert Berthold Leibinger Mats<br />

Leijon Martin Leimdörfer Ove Lein Lars Leine Gösta Lemne Bo Lenerius Staffan Lennström Hans Levander Jacques Levy Christofer Leygraf Mofang Li<br />

Bengt Lidén Finn Lied Klaus Liesen Bert Lilja Jan-Olov Liljenzin Otto Lin Göran Lindahl Lennart Lindau Assar Lindbeck Bengt Lindberg Christer Lindberg<br />

Per Lindberg Lars Lindblom Bo Lindell Karl-Axel Linderoth Georg Lindgren Hans Lindgren Ingvar Lindgren Mats Lindgren Mats Lindgren Rolf<br />

Lindholm Björn Lindman Johan Lindman Leif Lindmark Elisabeth Lindner Anders Lindquist Eva Lindqvist Gunnar Lindqvist Martin Lindqvist Per-<br />

Arne Lindqvist Svante Lindqvist Bo S Lindström Mårten Lindström Tom Lindström Bo Lindvall Björn Linn Endel Lippmaa Ludwik Liszka Lennart<br />

Ljung Lars Ljungdahl Sven-Olof Lodin Adolf Lohmann Erling Lorentzen Amory B. Lovins Qiang Lu Vilhjálmur Ludviksson Fredrik Lundberg Jan M<br />

Lundberg Erik Lundgren Nils Lundgren Göran Lundin Stig Lundquist Gudmar Lundqvist Nils Lundqvist Olof Lundqvist Ulf Lundqvist Åke<br />

Lundqvist Ingemar Lundström Stellan Lundström Göran Lundwall Lennart Lübeck Christer Löfdahl Bengt Löfkvist Sven Löfquist Carl-Gustav<br />

Lönnborg Per Lötstedt Michael G:son Löw Gustaf Löwenhielm TorBjörn Lööf Gero Madelung David Magnusson Jan Magnusson Johan Magnusson<br />

Allan T Malm Lars Malmros Robert Malpas Karin Markides Anders Martin-Löf Rutger Martin-Löf Sverker Martin-Löf Jan Martinsson Bo Mattiasson<br />

Einar Mattsson Lars-Gunnar Mattsson Ove Mattsson Örjan Mattsson John Mayo Kiran Mazumdar-Shaw Sara Mazur Carver A Mead Arne Melander<br />

Judith Melin Karl-Axel Melkersson Alain Mérieux Mirka Mikes-Lindbäck Mille Millnert François Miquel Christina Moberg Camilla Modéer Ingrid<br />

Mogensen Håkan Mogren Per-Erik Mohlin Peter Moldéus Johan Molin Per Molin Helmut Moritz Alan Muir Wood Ingemar Mundebo Emilio Muñoz<br />

Ruiz Earll M Murman Egil Myklebust Arne Mårtensson Kaj Mårtensson Mart Mägi Östen Mäkitalo Erna Möller Lars Nabseth Venkatesh Narayanamurti<br />

Anders Narvinger Julius Natterer Robert M Nerem Ivars Neretnieks Yrjö Neuvo Kerstin Niblaeus Martin Nicklasson Tomas Nicolin Lars Nielsen<br />

Ann-Marie Nilsson Björn O. Nilsson Elisabeth Nilsson Hans Nilsson Jan S Nilsson Jan-Eric Nilsson Jörgen Nilsson Kjell Nilsson Larsgunnar Nilsson<br />

Lars-Olof Nilsson Leif Nilsson Leif Nilsson Mikael Nilsson Nils Nilsson Olle Nilsson Peter Nilsson Sven-Christer Nilsson Tor Nilsson Anna Nilsson-<br />

Ehle Lars A Norberg Leif Norburg Sten Nordberg Bengt Nordén William D Nordhaus Bengt Nordin Jan Nordling Stig Nordqvist Anders<br />

Nordstrand Lars E Nordström Lars-Erik Nordström Ulf Nordzell Thomas Norell Margareta Norell Bergendahl Torbjörn Norin Staffan Normark<br />

Hans Norrström Curt Norstedt Alastair North Kalevi Numminen Lars Nyberg Jan Nygren Jan Nylander Carl-Erik Nyquist Orvar Nyquist Bertil<br />

Näslund Staffan Näsström Brian Oakley Børge Obel Agneta Odén Björn Odlander Ragnar Ohlson Lennart Ohlsson Lennart Olausson Jorma<br />

Ollila Jan Ollner Dan Olofsson Gunnar Olofsson Per Olofsson Bengt Olsson Curt G Olsson Hans-Olov Olsson Joakim Olsson Lennart Olsson<br />

M Ingemar Olsson Morgan Olsson Olle Olsson Ulf Olsson Ulf Olsson Lena Olving Sven Olving Robert Onsander Bengt Oom Lars Orehall Bo<br />

Oscarsson Gösta Oscarsson Matti Otala Lars Ottoson Mats Owe Jan-Ove Palmberg Bengt Palmér Ingegerd Palmér Juni Palmgren Anton Pannenborg<br />

Dattatray Parasnis Boris Paton Olof Paulsson Bertil Pekkari Bertil Persson Göran A Persson Jan-Crister Persson Malin Persson Mats Persson Mats<br />

Persson Nils-Göran Persson Per-Oskar Persson Stefan Persson Torsten Persson Lars Pettersson Lennart Philipson Henri Piatier Giorgio Picci<br />

Marie-Paule Pileni Sergio Pininfarina Byron Pipes Sven O Platzer Panos Plegas Åke Plyhm Jerker Porath Michael Porter William Powers Anne-Marie<br />

Pålsson John M Quigley Marian Radetzki János Rákai Lars Ramqvist Tom Ramstedt Karl-Gustav Ramström Lars Rask Anders Rasmuson Jørgen Rassing<br />

Finn Rausing Hans Rausing Sven-Olov Reftmark Fredrik Rehnström Henric Rhedin Rudolf Rigler Mats G Ringesten Arne Risberg Per Risberg Jon Risfelt<br />

Hans Robertson Arne Rohdin Asbjørn Rolstadås Carl Wilhelm Ros Sune Rosell Björn Rosén Nathan Rosenberg Björn Rosengren Lars-Göran<br />

Rosengren Jens Rostrup-Nielsen David Rowcliffe Rustum Roy Eva Rudberg Nils Rydbeck Jan Rydberg Bengt Rydén Jan-Eric Rydén Bo Rydin Michael<br />

Rydnemalm Håkan Rylander Lennart Rådström Aulis Saarinen Shoichi Saba Paul Saffo Karl-Erik Sahlberg Mauritz Sahlin Sven Sahlin Elisabet Salander<br />

Björklund Avelino Samartin Lars Samuelson Göran Sandberg Hans Sandberg John Sandblom Åke Sander Erik Sandewall Madelene Sandström Rolf<br />

Sandström Björn Savén Brita Saxton Anders Scharp Cecilia Schelin Seidegård David Schindler Roland Schmitt Jan Schnittger Marie Schrewelius<br />

Arwidson Jan-Åke Schweitz Nils-Herman Schöön Sandro Scocco Bal Raj Sehgal Ulrich Seiffert Yasuji Sekine Peter Selley Boris Serning Homi Sethna<br />

Eugene Shchukin Eugeny Shemyakin John J Shepherd Johan Siberg Christian Sievert Hans Sievertsson Dag Sigurd Ozires Silva Christer Simrén Kerstin<br />

Sirvell Rune Sirvell Anders Sjöberg Berndt Sjöberg Lennart Sjöberg Janne Sjödén Sören Sjölander Christer Sjölin Magnus Sjöqvist Lars Sjöstedt<br />

Sven-Erik Sjöstrand Ulf Sjöstrand Wiking Sjöstrand Johan Skoglund Rolf Skoglund Harald Skogman Ingemar Skogö Hans Skoog Rolf Skår<br />

Anders Sköld Per Sköld Gustaf Slettengren Gunnar Sohlenius Michael Sohlman Evelyn Sokolowski Jian Song Mete Sozen Jan-Olof Sperle Erich<br />

Spitz Sten Sporre Björn Sprängare Günter Spur Lothar Späth Yngve Stade Lotta Stalin Nils Starfelt Anitra Steen Jonas Steen Sven Steen Börje Steenberg<br />

Olle Stenberg Stig Stendahl Erik Steneroth Urban Stenhede Per Stenius Bengt Stenlund Johan Sterte Håkan Stille Peter Stoica Marcus Storch Kjell<br />

Strandberg Peter Strandberg Arne Streling Hans Stråberg Peter Strömbäck Dag Strömqvist Ljot Strömseng Lars Stugemo Bengt Stymne Ingemar<br />

Ståhl Jan-Eric Ståhl Johnny Ståhl Carl Eric Stålberg Nam Suh Kajsa Sundberg Ulf Sundberg Lars Sundblad Jan-Eric Sundgren Bo Sundqvist<br />

Wojciech Suwala Carl-Henric Svanberg Sune Svanberg Odd Swarting Björn Svedberg Gunnar Svedberg Per Svedberg Tord Svedberg Birgitta<br />

Swedenborg Erik Svenke Christer Svensson Jonas Svensson Kjell Svensson Svante Svensson Åke Svensson Jan Svärd Lars Sødahl Gunnar Söderberg<br />

Staffan Söderberg Ulf Södergren Hans Tson Söderström Sverker Sörlin Pekka Tarjanne Christoffer Taxell Gunnar Tedestål Tuula Teeri Greg Tegart<br />

Michael Tendler Christina Tenfält Björn Tengroth Jan Tengzelius Carl-Olof Ternryd Pál Tétényi Claes Thegerström Thomas Thiel Dirk Thoenes Hans<br />

Thomann Hans Thorelli Bertil Thorngren Tomas Thorvaldsson Bengt Thulin Lars H Thunell Lars Thylén Patrik Tigerschiöld Anne-Marie Tillman<br />

Azusa Tomiura Akira Tonomura Haldor Topsøe Jan Torin Kennert Torlegård Harald Torninger Krister Torssell Mats Torstendahl Linus Torvalds<br />

Peter Tovman Arnis Treimanis Marianne Treschow Michael Treschow Lena Treschow Torell Sten Trolle James Truchard Staffan Truvé Göran<br />

Tunhammar Kyösti Tuutti Göran Tuvstedt Martin Tveit Bertil Törnell Margareta Törnqvist Vilmos Török Jan Uddenfeldt Mathias Uhlén Per Uhlén<br />

Björn Uhrenius Anders Ulfvarson Anders Ullberg Christina Ullenius Anders Ullman Sven Ullring Jonas Unger Ragnar E Uppman Jaak Urmi Heinrich<br />

Ursprung Gabriel Urwitz James Utterback Ulf Wahlberg Clas Wahlbin Björn Wahlroos Douglas Wahren Raoul Waldenor Anders Wall Johan Wall<br />

Jan Wallander Harriet Wallberg-Henriksson Jacob Wallenberg Marcus Wallenberg Peter Wallenberg Sven Wallgren Amelie Wallin Mary Walshok<br />

Hendrik Van Brussel Cees van Lede Marc Van Montagu Yu-zhu Wang Nils-Gösta Vannerberg Christer Wannheden Melvyn Ward Roy Vardheim Anders<br />

Vedin Bengt-Arne Vedin Thomas Wegdell Urban Wehtje Björn Weichbrodt Pär Weihed Peter Weiss Sven Wejdling Evgeny Velikhov Håkan Wennerström<br />

Dan Werbin Anders Werme Jörgen Vessman Gunnar Wessman Ulf Westberg Margareta Wester Lars Westerberg Barbro Westerholm Per-Håkan Westin<br />

Håkan Westling Carl-Axel Westlund Per Westlund Albert Westwood George H Weyerhaeuser Jr James A Weyhenmeyer Claus Weyrich Anna Widmark<br />

Henrik Widmark Roland Widmark Hans Wigzell Clas Wihlborg Olle Wijk Jan Wikander Sten Wikander Örjan Wikforss Gösta Wiking Martin Wiklund<br />

Solveig Wikström Åke Wikström Jurgis Vilemas Anne Marie Wilhelmsen Claes Wilhelmsson Hans Wilhelmsson Mats Williamson Christel Wiman Roland<br />

Wimmerstedt Gert Wingårdh Gregory Winter Sven Wird Jonas Wiström Sven Witt Arne Wittlöv Henning Wittmeyer Hans Wohlin Lars Wohlin<br />

Svante Wold Michael Wolf Lars Wollung Björn Wolrath Gunnar von Heijne Gustav von Hertzen Erik von Sydow Kristian von Sydow Hans von<br />

Uthmann Eugene Wong Lars Wågberg Peter Wållberg Torgny Wännström Mats Wäppling Karl Wärnberg Guanhua Xu Kuangdi Xu Ronglie Xu<br />

Hajime Yamashina Ivan Yates Peter Yngwe Anders Ynnerman Naoya Yoda Hiroyuki Yoshikawa Sven-Erik Zachrisson German Zagainov Ivo Zander Jens<br />

Zander Richard Neil Zare Niklas Zennström Christer Zetterberg Hans Zetterberg Lars H Zetterberg Carl Johan Åberg Christer Ågren Ingegerd<br />

Ågren John Ågren Sven Ågrup Annika Åhnberg Johnny Åkerholm Bengt Åkesson Christer Åslund Nils Åslund Irma Åstrand Lars Åstrand Hans<br />

Åström Jan Åström Karl Johan Åström Åke Öberg Hallvard Ødegaard Ivan Öfverholm Sven-Olof Öhrvik Lars Öjefors Per Anders Örtendahl Gustaf<br />

Östberg Jerry Öster Leif Östling Lars Östlund Lars Östman<br />

54 55

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!