à rsredovisning 2012 2.88 MB - Investor AB
à rsredovisning 2012 2.88 MB - Investor AB à rsredovisning 2012 2.88 MB - Investor AB
Not 3, forts Risker FINANSIELLA RISKER De huvudsakliga finansiella riskerna som Investorkoncernen är exponerad för är marknadsrisker, framförallt aktiekursrisk men även ränterisk och valutarisk. I hanteringen av finansiella risker används derivatinstrument. Alla derivattransaktioner utförs inom ramen för de riktlinjer som fastställs i finanspolicyer. De finansiella riskerna hanteras av respektive underkoncerns treasuryenhet. Marknadsrisk Med marknadsrisker avses risken för värdeförändring i ett finansiellt instrument på grund av fluktuationer av aktiekurser, valutakurser eller räntor. Aktiekursrisk Investors största risk är aktiekursrisken. Koncentrationen av aktiekursexponeringen finns framförallt inom kärninvesteringarna. Vid utgången av 2012 utgjorde noterade kärninvesteringar 71 (68) procent av totala tillgångar. För vidare beskrivning av de noterade kärninvesteringarna se Förvaltningsberättelsen sidan 10 samt 12-17. Kärninvesteringarna analyseras och följs löpande av Investors analytiker. Genom det aktiva ägandet, som bland annat utövas via styrelserepresentation, påverkar Investor bolagens strategi och beslut. En stor aktiekursriskexponering i en kärninvestering behöver inte nödvändigtvis leda till någon åtgärd, utan det är det långsiktiga engagemanget som ligger till grund för Investors strategiska agerande. Den långsiktiga ägarfilosofin gör att något mål för aktiekursrisker, som påverkas av kortsiktiga fluktuationer, inte är definierat. Aktiekursrisker för de noterade Kärninvesteringarna säkras inte. Helägda dotterföretag inom Kärninvesteringar utgjorde vid samma tidpunkt 11 (11) procent av totala tillgångar. De helägda dotterföretagens påverkan på Investors substansvärde sker genom bolagens resultat och förändringen i det egna kapitalet. De helägda dotterföretagens finansiella tillgångar består främst av kundfordringar på offentliga sjukhus/vårdinrättningar som följd av leverans av sjukvårds- och omsorgstjänster och produkter, samt likvida medel. Koncernernas finansiella skulder består till största delen av lån från kreditinstitut som upptagits för att bland annat finansiera förvärv. MHC strävar efter att använda säkringsredovisning för att minska den volatilitet i resultaträkningen som kan bli följden av redovisning till verkligt värde. Aleris tillämpar inte säkringsredovisning. De helägda dotterföretagens resultat konsolideras och påverkar direkt Investors tillgångar. Det uppstår inte redovisningsmässigt någon faktisk aktiekursrisk för dessa innehav. Om värdet på noterade Kärninvesteringar skulle falla generellt och samtidigt med 10 procent (givet allt annat lika), skulle resultat- och eget kapitalpåverkan bli –14,1 (–11,8) Mdr kronor. Om värdet på de helägda dotterföretagen i Kärninvesteringar skulle falla generellt och samtidigt med 10 procent (givet allt annat lika), skulle resultat- och eget kapitalpåverkan bli –2,1 (–1,8) Mdr kronor. Finansiella investeringar utgörs av investeringarna i EQT och Investor Growth Capital (IGC) samt partnerägda företag som konsolideras som intresse företag. IGC- och EQT-investeringar är exponerade för aktiekursrisk. Jämfört med Kärninvesteringar har detta område en högre risk. IGC har framförallt exponering mot mindre onoterade bolag, nya teknologier och marknader men också med en högre avkastningspotential. Investeringar i Venture Capitalbolag omfattas av ett hundratal företag verksamma i Asien, Europa och USA och bidrar i hög grad till diversifiering av portföljen. Värdering av IGCinvesteringarna följer branschorganisationen International Private Equity and Venture Capital Associations riktlinjer. Investor tar en aktiv roll även i dessa bolag genom styrelsearbete. Vid utgången av 2012 utgjorde EQT och IGCinvesteringar 11 (14) procent av totala tillgångar. De partnerägda innehaven samt övriga utgjorde vid utgången av året 7 (7) procent av Investors tillgångar. Deras påverkan på Investors substansvärde sker genom bolagens resultat och förändringen i det egna kapitalet. Verksamheternas resultat påverkar därmed direkt Investors tillgångar, och någon faktisk aktiekursrisk uppstår inte. Vid utgången av 2012 utgjorde Finansiella investeringar 18 (21) procent av totala tillgångar. Om värdet på Finansiella investeringar skulle falla generellt och samtidigt med 10 procent (givet allt annat lika), skulle resultat- och eget kapitalpåverkan bli cirka –3,5 (–3,8) Mdr kronor. För att göra transaktioner inom Kärninvesteringar och samla marknadsinformation, fordrar verksamheten en viss tradingfunktion. Inom ramen för tradingen bedrivs handel med aktier med kort placeringshorisont samt aktiederivat (huvudsakligen för att säkra marknadsrisken i tradingportföljen). Marknadsriskerna i denna verksamhet mäts och följs upp i termer av cash delta. Trading följs bland annat upp på limiter för brutto- och nettoportfölj, maximal positionslimit samt likviditetsrisk. Vid utgången av 2012 utgjorde tradingverksamheten mindre än 0,5 (0) procent av de totala tillgångarna. Om värdet på tillgångarna inom tradingverksamheten skulle falla generellt och samtidigt med tio procent (givet allt annat lika), skulle resultat- och eget kapitalpåverkan bli 3 (0) Mkr. Noterade innehav inom samtliga affärsområden Om värdet på de noterade innehaven inom samtliga affärsområden skulle falla generellt och samtidigt med tio procent, (givet allt annat lika), skulle resultatoch eget kapitalpåverkan bli –14 (–12) Mdr kronor, vilket motsvarar 8,2 (7,7) procent av Investors substansvärde. Marknadsrisker kopplade till aktiekurser utgör således den största risken för Investor. Valutarisk Valutaexponering uppstår till följd av omräkning av balansposter i utländsk valuta (balansexponering), vid betalningsflöden i utländsk valuta (transaktionsexponering) och vid omräkning av utländska dotterföretags balans- och resultaträkningar till koncernens redovisningsvaluta (omräkningsexponering). Balansexponering Då majoriteten av de noterade Kärninvesteringarna är noterade i svenska kronor finns det ingen direkt valutakursrisk i dessa som påverkar Investors balansräkning. Däremot förekommer valutaexponering i Kärninvesteringar som är noterade på utländska börser eller har utländsk valuta som prisvaluta. Därtill kommer indirekta valutakursrisker då flertalet av kärninvesteringarna har internationell verksamhet. Denna risk påverkar därmed bolagets balansoch resultaträkning vilket indirekt påverkar aktiens värdering. De rörelsedrivande dotterföretagen, IGC, EQT samt de partnerägda bolagen är exponerade för valutakursrisk genom sina internationella verksamheter och i de investeringar som görs i utländska bolag. Ingen regelbunden valutasäkring görs av investeringar i utländsk valuta då investeringshorisonten är längre än tre år och valutafluktuationer antas ta ut varandra över tiden. Denna valutasäkringspolicy är föremål för kontinuerlig utvärdering och avsteg från policyn kan göras om det bedöms fördelaktigt ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Valutakursrisker avseende investeringar i tradingverksamheten minskas genom valutaderivatkontrakt på portföljnivå. Den totala valutariskexponeringen för Investorkoncernens tillgångar framgår av nedanstående tabell. En förstärkning av kronan med 10 procent mot både USD och EUR (givet allt annat lika), skulle påverka resultat och eget kapital med cirka –5,3 (–5,1) Mdr kronor. Totala tillgångar i utländsk valuta, Mkr 31/12 2012 31/12 2011 USD 12 548 13 245 EUR 40 891 37 810 Övriga Europa 8 070 8 303 Asien 1 261 1 172 Totalt 62 770 60 530 Tillgångar i EUR har ökat främst på grund av investeringen i Wärtsilä. Koncernens skulder i EUR (se nedan) matchar en betydande del av innehavens tillgångsvärde. Minskningen av valutaexponering i USD avser framförallt avyttringar inom IGC samt värdeminskning med anledning av lägre valutakurser. Valutariskexponeringen för Investorkoncernens skulder framgår av nedanstående tabell. Totala bruttoskulder i utländsk valuta, Mkr 31/12 2012 31/12 2011 USD 880 814 EUR 31 581 35 902 Övriga Europa 10 390 10 490 Asien 1 955 2 214 Totalt 44 806 49 420 Valutakursrisk i överskottslikviditeten till följd av placeringar i utländsk valuta säkras genom valutaderivatkontrakt. Valutakursrisken till följd av upplåning i utländsk valuta hanteras bland annat genom att lånen växlas till svenska kronor med hjälp av valutaswapkontrakt. Syftet är att minimera valutakursrisken i överskottslikviditeten och skuldportföljen. Denna strategi tillämpas om nettoexponeringen efter hänsyn tagen för innehaven i utländsk valuta är stor. 58 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA INVESTOR 2012
Not 3, forts Risker Koncernens nettoexponering i utländska valutor efter säkringar framgår av nedanstående tabell. Total nettoexponering i utländsk valuta efter säkringar, Mkr 31/12 2012 31/12 2011 USD 10 600 13 590 EUR –103 –10 571 Övriga Europa –9 141 –7 956 Asien –2 304 –2 934 Totalt –948 –7 871 Transaktionsexponering Investors riktlinje är att framtida kända kassaflöden i utländsk valuta överstigande ett motvärde av 50 Mkr ska valutasäkras genom valutaterminer, valutaoptioner eller valutaswappar. Detta gäller prognostiserade eller kontrakterade flöden avseende Kärninvesteringar och Finansiella investeringar. MHC:s operativa betalningsflöden i utländsk valuta beräknas till 362 (348) MEUR, motvarande 3,1 Mdr kronor för de kommande 12 månaderna. Enbart exponeringar som förväntas generera en kassatransaktion inom 12 månader säkras. Per 31 december 2012 var 66 (66) procent av MHC:s förväntade nettotransaktionsflöden i utländsk valuta för de kommande 12 månaderna säkrade. Med hänsyn tagen till utestående valutasäkring per 31 december, skulle en omedelbar 10-procentig förstärkning av respektive valuta mot EUR ge en effekt av 1,9 (1,2) MEUR i nettoresultatet under den kommande 12-månadersperioden. Effekten i eget kapital vid värdering av de finansiella derivat som är del i säkringsredovisning skulle ge –15,0 (8,3) MEUR. Omräkningsexponering Den valutaexponering som finns i och med att investeringar har gjorts i självständiga utländska dotterföretag betraktas som en omräkningsrisk och inte en ekonomisk risk. Den uppstår i samband med att den utländska nettoinvesteringen räknas om till SEK vid bokslutstillfället i koncernen och redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Valutaeffekter från nettoinvesteringar neutraliseras delvis av upplåning i motsvarande utländsk valuta. Säkring av omräkningsexponering görs vanligtvis ej. Nedanstående tabell visar, för de mest väsentliga valutorna, fördelningen av valutaexponeringen i eget kapital på grund av nettoinvestering i utländska dotterföretag (i investeringsvaluta). 31/12 2012 31/12 2011 MDKK 174 248 MEUR 661 946 MGBP 148 128 MHKD 510 540 MNOK 252 148 MUSD 1 418 39 Exponeringsökningen i USD beror på den omstrukturering som gjorts då IGC blivit en fristående enhet. Merparten av de legala enheterna inom IGC-koncernen redovisar från och med 2012 i USD. En förstärkning av kronan med 10 procent skulle vid omräkning av valutaexponeringen av nettoinvestering i utländska dotterföretag, påverka det egna kapitalet med –1,9 (–1,4) Mdr. Ränterisk Koncernernas ränterisk uppstår i huvudsak genom långfristig upplåning. För att begränsa effekterna av räntefluktuationer finns det limiter och instruktioner avseende bland annat räntebindningstid. Överskottslikviditeten och skuldportföljen Treasuryfunktionen hanterar de ränte-, valuta- samt likviditets- och finansieringsrisker som uppstår i förvaltningen av överskottslikviditeten och i finansieringsverksamheten. För överskottslikviditeten, som är exponerad för ränterisker, är målet att samtidigt som ränterisken begränsas, maximera avkastningen inom ramen för de fastställda riktlinjerna i Riskpolicyn. Dessutom eftersträvas en hög finansiell flexibilitet, för att kunna tillgodose uppkommande behov av likviditet. Placeringar görs därför i räntebärande papper med kort löptid och hög likviditet, se Not 23, Andra finansiella placeringar, kortfristiga placeringar och likvida medel. Vid en parallellförflyttning av räntekurvan uppåt med en procentenhet skulle placeringarna minska i värde och påverka resultatet med cirka –43 (–61) Mkr. På skuldsidan hanteras ränterisken genom att Investor strävar efter en räntebindningstid, inom ramen för uppsatta limiter och instruktioner i Risk policyn, som syftar dels till att ge flexibilitet att förändra låneportföljen i takt med investeringsaktiviteter och dels till att minimera lånekostnaden och volatiliteten i kassa flödet över tiden. Vid en parallellförflyttning av räntekurvan nedåt med 1 procentenhet skulle det redovisade värdet av den säkrade delen av låneportföljen öka med cirka 1,4 (1,8) Mdr kronor. Inklusive säkringsderivat minskar en sådan förändring till netto 139 (20) Mkr. För den ej säkrade delen av låneportföljen blir räntekostnadseffekten –1,0 (–0,9) Mdr kronor, vid en förflyttning av räntekurvan nedåt med 1 procentenhet. För att säkra sig mot ränterisker (avseende både verkligt värde och fluktuationer i kassaflödet) i skuldportföljen använder sig Investor av säkringar genom derivatinstrument. Vissa derivat kvalificerar inte för redovisningsmässig säkring men är ändå grupperade tillsammans med lånen då avsikten med derivaten är att uppnå önskad räntebindning för respektive lån. Tabellen nedan visar fördelningen mellan säkringsredovisade och ej säkringsredovisade lån. Utestående belopp uppdelat per säkringsredovisade lån/ ej säkringsredovisade lån 31/12 2012 31/12 2011 Derivat Redovisat värde räntebärande skulder Derivat Redovisat värde räntebärande skulder Säkringsredovisade lån 29 579 31 433 – tillhörande valuta-/räntederivat med positivt värde –953 –804 – tillhörande valuta-/räntederivat med negativt värde 1 502 1 649 Ej säkringsredovisade lån 14 776 14 531 – tillhörande valuta-/räntederivat med negativt värde 561 482 Totalt 1 110 44 355 1 327 45 964 Effekten av verkligt värdesäkringar redovisas i resultaträkningen. Verkligt värdesäkringarnas återstående löptid varierar mellan 4 till 24 år. För vidare information om förfallostruktur se diagram ”Lånens förfallostruktur” sidan 24. När det gäller kassaflödessäkringar omvärderas säkringsinstrumentet vid varje bokslutstillfälle och värdeförändringen redovisas i övrigt totalresultat. Kassaflödessäkringarnas återstående löptid varierar mellan 1 till 5 år, se graf nedan. Under året har kassaflödessäkringar påverkat övrigt totalresultat med 362 (–44) Mkr, vilket till övervägande del är en effekt av omläggning av säkringar under året. Vid en parallell förflyttning av räntekurvan med 1 procentenhet skulle kassa flödessäkringarna påverka övrigt totalresultat med –287 (–243) Mkr. Framtida kassaflöden från kassaflödessäkrade transaktioner 31/12 2012 Mkr 0 –200 –400 –600 –800 –1 000 –1 200 –1 400 –1 600 –1 800 1 år 2 år 3-5 år > 5 år Med anledning av att dotterföretagen är ring-fenced presenteras även känslighetsanalysen avseende ränterisken separat för respektive dotterföretag. För MHC skulle en ränteuppgång om en procentenhet för samtliga valutor, beräknat på nettoskulden per 31 december 2012 medföra en resultatpåverkan under de följande 12 månaderna med –0,6 (–3,1) MEUR. En räntenedgång om 1 procentenhet för koncernens samtliga räntederivat, vilka är klassificerade som kassaflödessäkring, skulle medföra en påverkan på eget kapital med –26,0 (–28,4) MEUR. För Aleris uppgår den totala ränteriskexponeringen gällande tillgångarna till 522 (201) Mkr. Vid en parallellförflyttning av räntekurvan 1 procentenhet uppåt skulle värdet minska med cirka 4 (2) Mkr. Ränteriskexponeringen rörande skulderna uppgår till 2.360 (2.695) Mkr. En parallell förflyttning av räntekurvan nedåt med 1 procentenhet skulle påverka Aleris resultat och egna kapital med cirka 17 (20) Mkr. INVESTOR 2012 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 59
- Page 9 and 10: V ” Vår totalavkastning har slag
- Page 11 and 12: Aktivt ägande Styrelserna utgör d
- Page 13 and 14: Finansiella investeringar Finansiel
- Page 15 and 16: 12% av totala tillgångar 8% av tot
- Page 17 and 18: 2% av totala tillgångar 2% av tota
- Page 19 and 20: 2% av totala tillgångar En av vär
- Page 21 and 22: 6% av totala tillgångar Onoterat E
- Page 23 and 24: 1% av totala tillgångar Onoterat E
- Page 25 and 26: Påverkan av aviserad avyttring av
- Page 27 and 28: Hållbar verksamhet Att ta samhäll
- Page 29 and 30: aktierelaterad lön under 2012. Fö
- Page 31 and 32: Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrni
- Page 33 and 34: Andel av totalt utestående aktier,
- Page 35 and 36: Styrelseledamöter Styrelsen har fr
- Page 37 and 38: Verkställande direktör, företags
- Page 39 and 40: styrelsen föreslog årsstämman 20
- Page 41 and 42: hemsida med målsättningen att fö
- Page 43 and 44: 8. Grace Reksten Skaugen 1) Född 1
- Page 45 and 46: Förslag till vinstdisposition Styr
- Page 47 and 48: Resultaträkning för koncernen Mkr
- Page 49 and 50: Balansräkning för koncernen Mkr N
- Page 51 and 52: Rapport över förändringar i eget
- Page 53 and 54: Resultaträkning för Moderbolaget
- Page 55 and 56: Balansräkning för Moderbolaget Mk
- Page 57 and 58: Kassaflödesanalys för Moderbolage
- Page 59: Not 2 Kritiska uppskattningar och b
- Page 63 and 64: Not 3, forts Risker Not 4 Rörelsef
- Page 65 and 66: Not 5 Rörelsesegment Ett rörelses
- Page 67 and 68: Not 6 Intäkter Not 7 Värdeförän
- Page 69 and 70: Not 9, forts Anställda och persona
- Page 71 and 72: Not 9, forts Anställda och persona
- Page 73 and 74: Not 9, forts Anställda och persona
- Page 75 and 76: Not 10 Arvode och kostnadsersättni
- Page 77 and 78: Not 13 Finansnetto Redovisningsprin
- Page 79 and 80: Not 14, forts Skatter Uppskjutna sk
- Page 81 and 82: Not 16, forts Immateriella anläggn
- Page 83 and 84: Not 17 Byggnader och mark Redovisni
- Page 85 and 86: Not 19 Aktier och andelar värderad
- Page 87 and 88: Not 24, forts Eget kapital Not 25 R
- Page 89 and 90: Not 26, forts Avsättningar för pe
- Page 91 and 92: Not 27 Övriga avsättningar Redovi
- Page 93 and 94: Not 30, forts Finansiella instrumen
- Page 95 and 96: Not 30, forts Finansiella instrumen
- Page 97 and 98: Not 30, forts Finansiella instrumen
- Page 99 and 100: Not 30, forts Finansiella instrumen
- Page 101 and 102: Not 33 Händelser efter balansdagen
- Page 103 and 104: Not 39 Andelar i intresseföretag R
- Page 105 and 106: Revisionsberättelse Till årsstäm
- Page 107 and 108: Tio år i sammandrag Investorkoncer
- Page 109 and 110: 2000-talet 2000-04 Investor avyttra
Not 3, forts<br />
Risker<br />
FINANSIELLA RISKER<br />
De huvudsakliga finansiella riskerna som <strong>Investor</strong>koncernen är exponerad för<br />
är marknadsrisker, framförallt aktiekursrisk men även ränterisk och valutarisk.<br />
I hanteringen av finansiella risker används derivatinstrument. Alla derivattransaktioner<br />
utförs inom ramen för de riktlinjer som fastställs i finanspolicyer.<br />
De finansiella riskerna hanteras av respektive underkoncerns treasuryenhet.<br />
Marknadsrisk<br />
Med marknadsrisker avses risken för värdeförändring i ett finansiellt instrument<br />
på grund av fluktuationer av aktiekurser, valutakurser eller räntor.<br />
Aktiekursrisk<br />
<strong>Investor</strong>s största risk är aktiekursrisken. Koncentrationen av aktiekursexponeringen<br />
finns framförallt inom kärninvesteringarna. Vid utgången av <strong>2012</strong><br />
utgjorde noterade kärninvesteringar 71 (68) procent av totala tillgångar. För<br />
vidare beskrivning av de noterade kärninvesteringarna se Förvaltningsberättelsen<br />
sidan 10 samt 12-17. Kärninvesteringarna analyseras och följs löpande<br />
av <strong>Investor</strong>s analytiker. Genom det aktiva ägandet, som bland annat utövas via<br />
styrelserepresentation, påverkar <strong>Investor</strong> bolagens strategi och beslut. En stor<br />
aktiekursriskexponering i en kärninvestering behöver inte nödvändigtvis leda<br />
till någon åtgärd, utan det är det långsiktiga engagemanget som ligger till<br />
grund för <strong>Investor</strong>s strategiska agerande. Den långsiktiga ägarfilosofin gör att<br />
något mål för aktiekursrisker, som påverkas av kortsiktiga fluktuationer, inte är<br />
definierat. Aktiekursrisker för de noterade Kärninvesteringarna säkras inte.<br />
Helägda dotterföretag inom Kärninvesteringar utgjorde vid samma tidpunkt<br />
11 (11) procent av totala tillgångar. De helägda dotterföretagens påverkan<br />
på <strong>Investor</strong>s substansvärde sker genom bolagens resultat och förändringen i<br />
det egna kapitalet. De helägda dotterföretagens finansiella tillgångar består<br />
främst av kundfordringar på offentliga sjukhus/vårdinrättningar som följd av<br />
leverans av sjukvårds- och omsorgstjänster och produkter, samt likvida medel.<br />
Koncernernas finansiella skulder består till största delen av lån från kreditinstitut<br />
som upptagits för att bland annat finansiera förvärv. MHC strävar efter<br />
att använda säkringsredovisning för att minska den volatilitet i resultaträkningen<br />
som kan bli följden av redovisning till verkligt värde. Aleris tillämpar<br />
inte säkringsredovisning. De helägda dotterföretagens resultat konsolideras<br />
och påverkar direkt <strong>Investor</strong>s tillgångar. Det uppstår inte redovisningsmässigt<br />
någon faktisk aktiekursrisk för dessa innehav.<br />
Om värdet på noterade Kärninvesteringar skulle falla generellt och samtidigt<br />
med 10 procent (givet allt annat lika), skulle resultat- och eget kapitalpåverkan<br />
bli –14,1 (–11,8) Mdr kronor. Om värdet på de helägda dotterföretagen<br />
i Kärninvesteringar skulle falla generellt och samtidigt med 10 procent (givet<br />
allt annat lika), skulle resultat- och eget kapitalpåverkan bli –2,1 (–1,8) Mdr<br />
kronor.<br />
Finansiella investeringar utgörs av investeringarna i EQT och <strong>Investor</strong><br />
Growth Capital (IGC) samt partnerägda företag som konsolideras som<br />
intresse företag. IGC- och EQT-investeringar är exponerade för aktiekursrisk.<br />
Jämfört med Kärninvesteringar har detta område en högre risk. IGC har framförallt<br />
exponering mot mindre onoterade bolag, nya teknologier och marknader<br />
men också med en högre avkastningspotential. Investeringar i Venture<br />
Capitalbolag omfattas av ett hundratal företag verksamma i Asien, Europa och<br />
USA och bidrar i hög grad till diversifiering av portföljen. Värdering av IGCinvesteringarna<br />
följer branschorganisationen International Private Equity and<br />
Venture Capital Associations riktlinjer. <strong>Investor</strong> tar en aktiv roll även i dessa<br />
bolag genom styrelsearbete. Vid utgången av <strong>2012</strong> utgjorde EQT och IGCinvesteringar<br />
11 (14) procent av totala tillgångar. De partnerägda innehaven<br />
samt övriga utgjorde vid utgången av året 7 (7) procent av <strong>Investor</strong>s tillgångar.<br />
Deras påverkan på <strong>Investor</strong>s substansvärde sker genom bolagens resultat och<br />
förändringen i det egna kapitalet. Verksamheternas resultat påverkar därmed<br />
direkt <strong>Investor</strong>s tillgångar, och någon faktisk aktiekursrisk uppstår inte.<br />
Vid utgången av <strong>2012</strong> utgjorde Finansiella investeringar 18 (21) procent av<br />
totala tillgångar. Om värdet på Finansiella investeringar skulle falla generellt<br />
och samtidigt med 10 procent (givet allt annat lika), skulle resultat- och eget<br />
kapitalpåverkan bli cirka –3,5 (–3,8) Mdr kronor.<br />
För att göra transaktioner inom Kärninvesteringar och samla marknadsinformation,<br />
fordrar verksamheten en viss tradingfunktion. Inom ramen för<br />
tradingen bedrivs handel med aktier med kort placeringshorisont samt aktiederivat<br />
(huvudsakligen för att säkra marknadsrisken i tradingportföljen). Marknadsriskerna<br />
i denna verksamhet mäts och följs upp i termer av cash delta.<br />
Trading följs bland annat upp på limiter för brutto- och nettoportfölj, maximal<br />
positionslimit samt likviditetsrisk. Vid utgången av <strong>2012</strong> utgjorde tradingverksamheten<br />
mindre än 0,5 (0) procent av de totala tillgångarna. Om värdet på<br />
tillgångarna inom tradingverksamheten skulle falla generellt och samtidigt<br />
med tio procent (givet allt annat lika), skulle resultat- och eget kapitalpåverkan<br />
bli 3 (0) Mkr.<br />
Noterade innehav inom samtliga affärsområden<br />
Om värdet på de noterade innehaven inom samtliga affärsområden skulle falla<br />
generellt och samtidigt med tio procent, (givet allt annat lika), skulle resultatoch<br />
eget kapitalpåverkan bli –14 (–12) Mdr kronor, vilket motsvarar 8,2 (7,7)<br />
procent av <strong>Investor</strong>s substansvärde. Marknadsrisker kopplade till aktiekurser<br />
utgör således den största risken för <strong>Investor</strong>.<br />
Valutarisk<br />
Valutaexponering uppstår till följd av omräkning av balansposter i utländsk<br />
valuta (balansexponering), vid betalningsflöden i utländsk valuta (transaktionsexponering)<br />
och vid omräkning av utländska dotterföretags balans- och resultaträkningar<br />
till koncernens redovisningsvaluta (omräkningsexponering).<br />
Balansexponering<br />
Då majoriteten av de noterade Kärninvesteringarna är noterade i svenska<br />
kronor finns det ingen direkt valutakursrisk i dessa som påverkar <strong>Investor</strong>s<br />
balansräkning. Däremot förekommer valutaexponering i Kärninvesteringar<br />
som är noterade på utländska börser eller har utländsk valuta som prisvaluta.<br />
Därtill kommer indirekta valutakursrisker då flertalet av kärninvesteringarna<br />
har internationell verksamhet. Denna risk påverkar därmed bolagets balansoch<br />
resultaträkning vilket indirekt påverkar aktiens värdering.<br />
De rörelsedrivande dotterföretagen, IGC, EQT samt de partnerägda bolagen<br />
är exponerade för valutakursrisk genom sina internationella verksamheter<br />
och i de investeringar som görs i utländska bolag.<br />
Ingen regelbunden valutasäkring görs av investeringar i utländsk valuta då<br />
investeringshorisonten är längre än tre år och valutafluktuationer antas ta ut<br />
varandra över tiden. Denna valutasäkringspolicy är föremål för kontinuerlig<br />
utvärdering och avsteg från policyn kan göras om det bedöms fördelaktigt ur<br />
ett marknadsekonomiskt perspektiv.<br />
Valutakursrisker avseende investeringar i tradingverksamheten minskas<br />
genom valutaderivatkontrakt på portföljnivå.<br />
Den totala valutariskexponeringen för <strong>Investor</strong>koncernens tillgångar framgår<br />
av nedanstående tabell. En förstärkning av kronan med 10 procent mot<br />
både USD och EUR (givet allt annat lika), skulle påverka resultat och eget kapital<br />
med cirka –5,3 (–5,1) Mdr kronor.<br />
Totala tillgångar i utländsk valuta, Mkr<br />
31/12 <strong>2012</strong> 31/12 2011<br />
USD 12 548 13 245<br />
EUR 40 891 37 810<br />
Övriga Europa 8 070 8 303<br />
Asien 1 261 1 172<br />
Totalt 62 770 60 530<br />
Tillgångar i EUR har ökat främst på grund av investeringen i Wärtsilä. Koncernens<br />
skulder i EUR (se nedan) matchar en betydande del av innehavens<br />
tillgångsvärde. Minskningen av valutaexponering i USD avser framförallt avyttringar<br />
inom IGC samt värdeminskning med anledning av lägre valutakurser.<br />
Valutariskexponeringen för <strong>Investor</strong>koncernens skulder framgår av nedanstående<br />
tabell.<br />
Totala bruttoskulder i utländsk valuta, Mkr<br />
31/12 <strong>2012</strong> 31/12 2011<br />
USD 880 814<br />
EUR 31 581 35 902<br />
Övriga Europa 10 390 10 490<br />
Asien 1 955 2 214<br />
Totalt 44 806 49 420<br />
Valutakursrisk i överskottslikviditeten till följd av placeringar i utländsk valuta<br />
säkras genom valutaderivatkontrakt. Valutakursrisken till följd av upplåning i<br />
utländsk valuta hanteras bland annat genom att lånen växlas till svenska kronor<br />
med hjälp av valutaswapkontrakt. Syftet är att minimera valutakursrisken<br />
i överskottslikviditeten och skuldportföljen. Denna strategi tillämpas om nettoexponeringen<br />
efter hänsyn tagen för innehaven i utländsk valuta är stor.<br />
58 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA INVESTOR <strong>2012</strong>
Change language