Case_no_B_1479-09

SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 

Avdelning 01 2009-06-11 B 1479-09 

Rotel 0106 

Stockholm 

Sid 1 (23) 

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 

Stockholms tingsrätts dom den 30 januari 2009 i mål nr B 10768-08, se bilaga A 

PARTER (antal tilltalade 5) 

Klagande och motpart (Åklagare) 

Kammaråklagaren Marianne Nordström 

Internationella åklagarkammaren i Stockholm 

Klagande och motpart (Målsägande) 

Pavlo Nikitin 

Adress hos ombudet 

Ombud och målsägandebiträde: Advokaten Caroline Reiner 

Box 19153 

104 32 Stockholm 

Klagande och motpart (Tilltalad) 

Marcel Pancu, 840470-6072 

Medborgare i Moldavien 

Frihetsberövande: Häktad 


Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Charlie Tvärenvigg 

Box 8004 


SAKEN 

Människorov m.m. 

HOVRÄTTENS DOMSLUT 

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten 

a) bedömer människorovsbrottet som brott enligt 4 kap. 1 § första stycket brottsbalken, 

och 

b) bestämmer påföljden till fängelse 5 år 6 månader. 

2. Beslagen ska bestå.

3. Caroline Reiner tillerkänns ersättning av allmänna medel med 173 440 kr, varav 

113 712 kr för arbete, 18 270 kr för tidsspillan, 6 770 kr för utlägg och 34 688 kr för 

mervärdesskatt. 

4. Charlie Tvärenvigg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 259 963 kr, varav 



5. Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen ska stanna på staten. 

6. Marcel Pancu ska stanna kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas mot 

honom.








Pavlo Nikitin 



Box 19153 



Irina Sapescu, 800767-5666 




Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Åke Broné 

Box 22554 


SAKEN 




a) dömer Irina Sapescu även enligt 4 kap. 1 § första stycket brottsbalken för 

människorov, 

b) bestämmer påföljden till fängelse 5 år, och 

c) förbjuder Irina Sapescu att efter utvisning från Sverige återvända hit före den 30 

januari 2024. Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst ett år. 

2. Beslagen ska bestå. 

3. Ersättning till målsägandebiträdet, se sidan 2, punkten 3. 

4. Åke Broné tillerkärms ersättning av allmänna medel med 198 672 kr, varav




6. Irina Sapescu ska stanna kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas mot 

henne.




Klagande (Åklagare) 



Klagande (Målsägande) 

Pavlo Nikitin 



Box 19153 


Motpart (Tilltalad) 

Svitlana Kuchma, 720879-7527 

Medborgare i Ukraina 


Ombud och offentlig försvarare: Advokaten Carl-Henning Möllerström 

Box 3549 


SAKEN 



1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. 

2. Beslagen ska bestå. 


4. Carl-Henning Möllerström tillerkänns ersättning av allmänna medel med 

225 851 kr, varav 143 520 kr för arbete, 27 405 kr för tidsspillan, 9 756 kr för utlägg 

och 45 170 kr för mervärdesskatt. 


6. Hovrätten avslår yrkandet om häktning av Svitlana Kuchma.








Pavlo Nikitin 



Box 19153 



Ziba Fahim Mahbob, 740805-4661 

August Södermans Väg 2 

75649 Uppsala 

Ombud och offentlig försvarare: Advokat Olle Hancock 

Advokaterna Hancock & Rehn HB 

Turebergs torg 1 

191 47 Sollentuna 

SAKEN 

Människohandel m.m. 



a) ogillar åtalet, 

b) upphäver tingsrättens påföljdsbestämning, 

c) ogillar skadeståndsyrkandet mot Ziba Fahim Mahbob, 

d) upphäver vad tingsrätten förordnat om avgift till brottsofferfonden, och 

e) häver beslagen av simkort och Visakort (blg.nr 2008-0201-BG20464 p. 3 och 17- 

18) samt pass (blg.nr 2008-0201-BG21183 p.2). 

2. Beslagen utöver de som angetts under punkten le) ska bestå. 

3. Ersättning till målsägandebiträdet, se sidan 2, punkten 3.

4. Olle Hancock tillerkänns ersättning av allmänna medel med - rätt räknat - 

263 019 kr, varav 154 560 kr för arbete, 48 720 kr för tidsspillan, 7 135 kr för utlägg 

och 52 604 kr för mervärdesskatt. 

5. Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen ska stanna på staten.




Klagande (Åklagare) 



Klagande (Målsägande) 

Pavlo Nikitin 



Box 19153 


Motpart (Tilltalad) 

Fahim Mohammad Mahbob, 710215-6093 


756 49 Uppsala 

Offentlig försvarare: Advokaten Birgitta Mörner 

Brunnsgränd 4 


SAKEN 

Människohandel m.m. 


1. Hovrätten fastställer, med ogillande även av skadeståndsyrkandet, tingsrättens dom. 

2. Hovrätten häver beslagen av simkort och Visakort (blg.nr 2008-0201-BG20464 p. 3 

och 17-18). Beslagen i övrigt ska bestå. 


4. Birgitta Mörner tillerkänns ersättning av allmänna medel med 214 769 kr, varav 

154 560 kr för arbete, 17 255 kr för tidsspillan och 42 954 kr för mervärdesskatt. 

5. Kostnaderna för målsägandebiträdet och försvararen ska stanna på staten.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN 

Åklagaren har yrkat följande. 

1. Att åtalet mot Marcel Pancu enligt åtalspunkten 1 bifalls i dess helhet, att 

gärningarna rubriceras som människohandel och människorov i två fall samt att 

människorovsbrotten inte ska anses vara mindre grova. Vidare att, oavsett hur 

gärningarna bedöms, straffet skärps och att Marcel Pancu utvisas med förbud att 

återvända till Sverige utan tidsbegränsning. 

2. Att åtalet mot Irina Sapescu enligt åtalspunkten 1 bifalls i dess helhet, att 

gärningarna rubriceras som människohandel och människorov i två fall samt att 

människorovsbrotten inte ska anses vara mindre grova. Vidare att, oavsett hur 

gärningarna bedöms, straffet skärps och att Irina Sapescu utvisas med förbud att 


3. Att åtalet mot Svitlana Kuchma enligt åtalspunkten 1 bifalls i dess helhet, att 

gärningarna rubriceras som människohandel och människorov i ett fall samt att 

människorovsbrottet inte ska anses vara mindre grovt. Vidare att, oavsett hur 

gärningarna bedöms, straffet skärps och att Svitlana Kuchma utvisas med förbud att 


4. Att åtalet mot Ziba Fahim Mahbob bifalls i dess helhet och att, oavsett hur 

gärningarna bedöms, straffet skärps. 

5. Att åtalet mot Fahim Mohammad Mahbob bifalls. 

6. Att beslaget av Pavlo Nikitins pass ska bestå till dess att domen vinner laga kraft 

mot de tilltalade i ansvarsdelen. 

Pavlo Nihitin - som har biträtt åtalet även i hovrätten - har yrkat följande.

1. Att åtalet mot Marcel Pancu bifalls i dess helhet och att människorovsbrotten inte 

ska anses som mindre grova. 

2. Att åtalet mot Irina Sapescu bifalls i dess helhet och att människorovsbrotten inte 

ska anses som mindre grova. 

3. Att åtalet mot Svitlana Kuchma bifalls i dess helhet och, för det fall att hon döms för 

människorov, att detta brott inte ska anses vara mindre grovt. 

4. Att åtalet mot Ziba Fahim Mahbob bifalls i dess helhet, dvs. att hon döms för 

människohandel och stämpling därtill. 

5. Att åtalet mot Fahim Mohammad Mahbob bifalls, dvs. att han döms för 

människohandel och stämpling därtill och i andra hand för medhjälp till 

människohandel. 

6. Att hans i tingsrätten framställda skadeståndsyrkande bifalls helt. 

Marcel Pancu har yrkat att åtalet samt att yrkandena om förverkande och om 

skadestånd ogillas. 

Irina Sapescu har yrkat i första hand ogillande av åtalet, skadeståndsyrkandet, 

yrkandena om förverkande och beslag som avses i punkterna 1, 2, 3, 4 och 5 under 

rubriken "Förverkande och beslag" på sidan 5 i tingsrättens dom, yrkandet om kvarstad 

samt utvisningsyrkandet. I andra hand har hon yrkat strafflindring. 

Ziba Fahim Mahbob har yrkat ogillande av åtalet och skadeståndsyrkandet. 

Parterna har bestritt respektive motparts ändringsyrkanden. 

Marcel Pancu och Irina Sapescu har yrkat att häktningsbeslutet beträffande dem ska 

upphävas.

Åklagaren har bestritt Marcel Pancus och Irina Sapescus yrkanden om upphävande av 

häktningsbesluten beträffande dem. 

Åklagaren har, för det fall att hovrätten skärper det Svitlana Kuchma ådömda 

fängelsestraffet eller beslutar att hon ska utvisas, yrkat att hovrätten förklarar henne 

häktad eftersom det finns en risk för att hon avviker. 

Svitlana Kuchma har bestritt häktningsyrkandet. 

Åklagaren har i hovrätten justerat åtalet genom att i åtalspunkten 1, dels i fjärde stycket 

mellan orden "Sapescu har..." och "där mottagit..." lägga till orden "även tillsammans 

och i samförstånd med annan", dels i sjätte stycket, mellan orden ".. .olika kvinnor" 

och "mot eller..." lägga till orden "och män". Åklagaren har vidare förklarat att en 

justering av åtalet i åtalspunkten 1 som gjordes vid tingsrätten inte noterats av 

tingsrätten i dess helhet och att således ska i åtalspunkten 1, sjätte stycket, mellan 

orden ".. .har fråntagit" och "Nikitin dennes..." ska tilläggas orden "eller låtit frånta". 

Åklagaren har vidare till förtydligande av påståendet om människorov i åtalspunkten 1 

angett art det görs gällande i första hand att människorovsbrottet påbörjades i samband 

med att Pavlo Nikitin enligt gärningsbeskrivningen bemäktigats och återförts i 

samband med hans första rymning och att brottet efter det pågått till dess att han rymde 

och vände sig till polisen den 5 augusti 2008, i andra hand att brottet påbörjades då 

Pavlo Nikitin bemäktigats efter den andra rymningen och pågått fram till nyss nämnda 

datum och i tredje hand att bemäktigande skett efter de båda rymningarna i Moskva 

och pågått under den tid om två-tre dagar vardera som han därefter inte tillåtits att 

lämna lägenheten i Moskva. 

HOVRÄTTENS DOMSKÄL 

Utredningen i hovrätten 

Hovrätten har tagit del av förhören vid tingsrätten med målsäganden Pavlo Nikitin, de 

tilltalade Marcel Pancu, Irina Sapescu, Svitlana Kuchma, Ziba Fahim Mahbob och

Fahim Mohammad Mahbob samt vittnena Per Sundman, Magnus Bengtsson, Stefan 

Wikberg, Issa Haddad, Urban Karlsson, Maria Vethe, Hamid Sadeghi Rad, Robert 

Samuelsson, Abdul Haider Abdulwahid, Therese Olausson, Maria Spånberg och Ali 

Qorbanzada genom uppspelning av ljud- och bildfiler från förhören vid tingsrätten. 

Förhöret vid tingsrätten med vittnet Staffan Moberg har redovisats genom uppspelning 

av tingsrättens ljudfil. Omförhör har hållits med Ziba Fahim Mahbob i vissa delar där 

tingsrättens inspelning saknat ljud. Tilläggsfrågor har ställts till Pavlo Nikitin och Irina 

Sapescu. Omfattande skriftlig bevisning och fotografier har åberopats. 

Utredningen är alltså i huvudsak densamma som vid tingsrätten. 

Utgångspunkter för bedömningen 

Hovrätten konstaterar inledningsvis i likhet med tingsrätten och på de av tingsrätten 

anförda skälen att Pavlo Nikitins uppgifter om händelseförloppet är trovärdiga. Hans 

uppgifter får stöd av Svitlana Kuchmas berättelse även om hennes uppgifter får 

bedömas med viss försiktighet. Pavlo Nikitins uppgifter får också stöd av utredningen i 

övrigt. Pavlo Nikitins uppgifter ska därför läggas till grund för den fortsatta 

bedömningen. 

Vad särskilt gäller Pavlo Nikitins uppgifter om när han kom till Moskva delar 

hovrätten också tingsrättens uppfattning att det med hänsyn till vad som uppgetts om 

den första resan till Ukraina som gjordes för att skaffa pass till Pavlo Nikitin, förefaller 

troligare att denne kommit till Moskva redan i oktober 2006. Därtill kommer att 

Marcel Pancu har berättat att Pavlo Nikitin då fick problem vid gränsövergången 

mellan Ryssland och Ukraina, vilken skedde den 5 december 2007, eftersom Pavlo 

Nikitins visum på två månader för vistelse i Ryssland hade gått ut. Så skulle knappast 

ha kunnat vara fallet om Pavlo Nikitin hade kommit till Moskva först under oktober 

2007. 

Marcel Pancu och Irina Sapescu har i hovrätten gjort gällande att eftersom de besökte 

Moldavien under påsken 2007 motsäger detta Pavlo Nikitins uppgift om att han befann 

sig i Moskva under deras kontroll vid denna tid. Pavlo Nikitin har i hovrätten bekräftat

att Marcel Pancu och Irina Sapescu rest till Moldavien i samband med påsken 2007 

men har tillagt att han då stod under bevakning av en annan person, vilken han 

beskrivit som Irina Sapescus far. Hovrätten anser att det visserligen är något oklart om 

det verkligen var Irina Sapescus far eller om det var någon annan som ansvarade för 

kontrollen av Pavlo Nikitin under den aktuella tiden. Det som har förekommit i detta 

avseende ger emellertid inte någon anledning att frångå bedömningen att Pavlo Nikitin 

verkligen befann sig i Moskva vid påsktiden 2007. Såsom tingsrätten också funnit får 

alltså utgångspunkten vara att Pavlo Nikitin kom till Moskva redan i oktober 2006. 

Åtalspunkten 1 

I målet står klart att hovrätten är behörig att pröva åtalen även såvitt avser de gärningar 

som påstås ha inträffat utanför Sverige. 

Hovrätten konstaterar inledningsvis att Pavlo Nikitin utan tvekan har befunnit sig i en 

utsatt situation, dels på grund av sitt handikapp, dels ekonomiskt med tanke på att hans 

enda inkomst bestod av en pension uppgående till en bråkdel av medelinkomsten i 

Ukraina. 

Hovrätten delar tingsrättens bedömning om hur det gått till när Pavlo Nikitin 

rekryterades och fördes till Moskva. Enligt hovrätten har omständigheterna varit 

sådana att både Marcel Pancu och Irina Sapescu måste ha varit införstådda med de 

åtgärder som Marcel Pancus far vidtagit för att rekrytera Pavlo Nikitin. Irina Sapescu 

har dessutom berättat att Pavlo Nikitin hade träffat en överenskommelse med Marcel 

Pancus far innebärande bl.a. att Pavlo Nikitin skulle få sin lön när han återvände till 

Ukraina, vilket förefaller vara ett märkligt uttalande om det inte varit så att Pavlo 

Nikitin hade rekryterats att utföra ett arbete för andra, nämligen att tigga. Vidare kan 

konstateras att Marcel Pancu och Irina Sapescu har inhyst Pavlo Nikitin i sin 

gemensamma tvårumslägenhet i Moskva tillsammans med andra personer som 

sysslade med tiggeri. Pavlo Nikitin har efter ankomsten till Moskva fråntagits sitt 

ukrainska inrikespass. Annat har inte framkommit än att det var Marcel Pancu som tog 

ifrån honom passet. Irina Sapescu måste med hänsyn till omständigheterna ha varit 

införstådd med detta. Av utredningen framgår därutöver bl.a. att både Marcel Pancu

och Irina Sapescu förklarade för Pavlo Nikitin hur han skulle gå till väga när han 

tiggde, att Marcel Pancu regelbundet ringde till Lena och senare till Svitlana Kuchma 

för att kontrollera hur det gick med tiggandet, att Marcel Pancu tog hand om de pengar 

som Pavlo Nikitin fick ihop på tiggeriet, att Marcel Pancu såg till att det alltid fanns 

vodka i kylskåpet i lägenheten, att Lena och ibland Irina Sapescu hjälpte Pavlo Nikitin 

så att han kunde dricka vodkan, att Irina Sapescu under några dagar efter det att Lena 

hade skickats hem till Ukraina skötte Lenas uppgifter med att ta emot de pengar han 

tiggt ihop, att Irina Sapescu förde bok över vad Pavlo Nikitin fick in på tiggeriet och 

över de kostnader hon och Marcel Pancu hade för honom, att både Marcel Pancu och 

Irina Sapescu hotat honom - och att de även hotat Svitlana Kuchma - att de båda 

måste ha varit införstådda med den misshandel som Marcel Pancus far utsatt Pavlo 

Nikitin för efter dennes rymningar i Moskva samt att de hållit både Pavlo Nikitin och 

Svitlana Kuchma inhysta i Moldavien, först i en lägenhet och därefter hos Irina 

Sapescus föräldrar. Det kan vidare konstateras att Marcel Pancu och Irina Sapescu har 

tagit hand om åtminstone större delen av det som Pavlo Nikitin fick in på tiggeriet. 

Hovrätten finner därvid att den uppgift som lämnats om att Pavlo Nikitin var utlovad 

att få de pengar som han tjänat in när han återvände till Ukraina - en utfästelse om vars 

närmare innehåll uppgifter helt saknas — och på de skäl i övrigt som tingsrätten 

redovisat, kan lämnas utan avseende. Mot denna bakgrund finner hovrätten det utrett 

att både Marcel Pancu och Irina Sapescu deltagit i det i åtalet angivna 

händelseförloppet på ett sådant sätt att det är klarlagt att de tillsammans och i 

samförstånd har utnyttjat Pavlo Nikitin. 

Det är därmed, i enlighet med vad också tingsrätten funnit, styrkt att både Marcel 

Pancu och Irina Sapescu gjort sig skyldiga till människohahdel i enlighet med åtalet. 

Vad gäller påståendet om människorov finner hovrätten beträffande återförandet efter 

den första rymningen i Moskva att det visserligen framgår av utredningen att Pavlo 

Nikitin redan före rymningen hade utsatts för hot när han förde på tal att han kunde 

rymma. De närmare omständigheterna kring själva återförandet är dock inte helt 

klarlagda. Det är därför inte visat att situationen vid återförandet var sådan att Pavlo 

Nikitin förmåtts att följa med på grund av vare sig något uttalat hot eller iscensatt våld. 

Pavlo Nikitins förmåga att fysiskt hindra ett återförande, t.ex. genom att slå sig fri eller

genom att springa från platsen, har visserligen varit starkt begränsad. Hovrätten finner 

emellertid inte att utredningen ger stöd för påståendet att Pavlo Nikitin inte haft något 

annat val än att följa med. Det är alltså inte visat att Marcel Pancu och dennes far kan 

anses ha tagit herraväldet över Pavlo Nikitin för att återföra honom. Mot denna 

bakgrund är det alltså inte styrkt att de bemäktigat sig Pavlo Nikitin på det sätt som 

krävs för att gärningen ska bedömas som människorov. I den delen finner hovrätten 

alltså, i likhet med tingsrätten, att åtalet mot Marcel Pancu och Irina Sapescu för 

människorov ska ogillas. 

Hovrätten delar vidare tingsrättens bedömning att Pavlo Nikitin efter den andra 

rymningen i Moskva utsatts för ett bemäktigande av bl.a. Marcel Pancu i samband med 

att han återfördes till lägenheten och sedan hölls inspärrad där. På grund härav och på 

de av tingsrätten i övrigt anförda skälen är åtalet mot Marcel Pancu för människorov 

styrkt i det avseendet. 

Vad gäller åtalet mot Irina Sapescu i denna del konstaterar hovrätten att utredningen 

visserligen inte ger stöd för att hon varit närvarande vid bemäktigandet av Pavlo 

Nikitin. Även hon har emellertid befunnit sig i lägenheten under den tid som Pavlo 

Nikitin hölls inspärrad där efter återförandet. Som hovrätten tidigare funnit har hon 

liksom Marcel Pancu deltagit i människohandelsbrottet beträffande Pavlo Nikitin. 

Även om hon inte fysiskt deltagit i bemäktigandet av Pavlo Nikitin får det anses 

klarlagt att hon var införstådd med att bl.a. Marcel Pancu och dennes far sökte efter 

Pavlo Nikitin i avsikt att återföra honom för att tiggeriet skulle kunna fortsätta. Hon 

har vidare deltagit i det fortsatta frihetsberövandet av Pavlo Nikitin och hon har efter 

återförandet uttalat hot mot Pavlo Nikitin av innebörden att det var lönlöst för honom 

att rymma från henne och Marcel Pancu. Hon får mot denna bakgrund anses vara 

medgärningsman till människorovsbrottet. Åtalet mot Irina Sapescu för människorov i 

denna del ska alltså bifallas. 

Det frihetsberövande som Marcel Pancu och Irina Sapescu utsatt Pavlo Nikitin för har 

pågått under två-tre dagar då Pavlo Nikitin efter återförandet inte fick lämna 

lägenheten i Moskva. När han därefter återupptog tiggeriet i tunnelbanan stod han

visserligen, liksom tidigare under sitt tiggande, under uppsikt av Svitlana Kuchma. 

Hovrätten finner det dock inte visat att denna bevakning var så ingripande och Pavlo 

Nikitins rörelsefrihet därmed så beskuren att det kan anses som att frihetsberövandet 

fortlöpte. Människorovsbrottet får därför anses ha upphört när tiggeriet återupptogs. 

Människorovet har varat under en inte helt obetydlig tid. Det har uppenbarligen haft 

till syfte att återföra Pavlo Nikitin för att det utnyttjande av honom som ingår i 

människohandelsbrottet skulle kunna fortsätta. Det framgår av utredningen att Marcel 

Pancu och hans far letat efter Pavlo Nikitin under den tid han var på flykt och 

bemäktigandet av honom har därför föregåtts av viss planläggning. Vidare har Pavlo 

Nikitin under den tid som frihetsberövandet varat utsatts för våld av Marcel Pancus far 

och hot från Marcel Pancu och Irina Sapescu. Dessa omständigheter, tillsammans med 

Pavlo Nikitins utsatta och hjälplösa situation i övrigt, gör att människorovsbrottet 

enligt hovrättens mening inte kan betraktas som mindre grovt. 

Brottet människohandel är subsidiärt till brottet människorov (se 4 kap. 1 a § första 

meningen brottsbalken). Detta innebär att om en gärning utgör människorov kan inte 

samtidigt ansvar för människohandel komma ifråga. För den tid under vilken 

frihetsberövandet varat ska Marcel Pancu och Irina Sapescu således inte dömas för 

båda brotten utan endast för det grövre brottet människorov. Sedan frihetsberövandet 

upphört får människohandelsbrottet anses ha fortsatt. 

Sammanfattningsvis innebär detta att både Marcel Pancu och Irina Sapescu, i enlighet 

med vad tingsrätten funnit, ska dömas för människohandel. Vidare ska Marcel Pancu 

och Irina Sapescu, med ändring av tingsrättens dom, dömas för människorov som inte 

är att bedöma som mindre grovt. 

Ifråga om Svitlana Kuchma delar hovrätten tingsrättens bedömning att utredningen inte 

ger stöd för att hon tillsammans och i samförstånd med annan har vilselett Pavlo 

Nikitin eller hotat eller misshandlat honom. Hovrätten finner däremot på samma sätt 

som tingsrätten att åtalet mot henne är styrkt när det gäller påståendena om hennes 

medverkan i bevakning och kontroll av Pavlo Nikitin som utgör delar av ett 

människohandelsbrott men inte i fråga påståendet om att hon också är delaktig i det

olaga tvånget och vilseledandet. Hovrätten delar vidare tingsrättens bedömning att hon 

inte är att anse som gärningsman till människohandelsbrottet. Utöver de skäl som 

tingsrätten anfört vill hovrätten framhålla att även hon har blivit rekryterad av Marcel 

Pancus far, uppenbarligen i syfte att ta hand om de praktiska bestyren kring tiggeriet 

som att t.ex. förse Pavlo Nikitin med mat och att för Marcel Pancus och Irina Sapescus 

räkning som mellanhand ta hand om de pengar som Pavlo Nikitin fick in på tiggeriet. 

Hon har vidare levt med Pavlo Nikitin under i stort sett samma förhållanden som 

denne. Inte heller hon har fått något betalt för de uppgifter som hon utförde. Såvitt 

framkommit har hon inte heller tillgodogjort sig något själv av det som Pavlo Nikitin 

fick in på tiggeriet förutom de pengar som gick åt till mat och dryck under den tid som 

tiggeriet pågick. Enligt hovrättens bedömning får också Svitlana Kuchma i viss mån 

ses som ett offer i detta sammanhang. Hennes medverkan ska som också tingsrätten 

funnit bedömas som medhjälp till människohandel. 

Hovrätten delar vidare tingsrättens bedömning att det inte är styrkt att Svitlana 

Kuchma deltagit i något bemäktigande av Pavlo Nikitin i samband med hans andra 

rymning i Moskva. Hon får visserligen anses ha haft insikt i att Marcel Pancu med 

flera letade efter Pavlo Nikitin och insett att han sedan kommit att återföras och att han 

hållits inspärrad. Det är dock inte visat att hon deltagit i eller främjat människorovsbrottet 

eller att hon överhuvudtaget haft något inflytande över att han hållits inspärrad i 

lägenheten efter återförandet. Hon kan därför inte anses som vare sig gärningsman 

eller medverkande till människorovsbrottet. Som tingsrätten funnit ska alltså åtalet mot 

henne för människorov ogillas. 

Allt detta sammantaget gör att tingsrättens dom i skulddelen ska stå fast beträffande 

Svitlana Kuchma. 


Vad gäller Ziba Fahim Mahbob är det visserligen utrett att hon träffat Pavlo Nikitin vid 

sitt besök i Moskva i november 2007. Utredningen ger dock inte stöd för antagandet 

att hon då måste ha insett att Pavlo Nikitin tiggde och utnyttjades i människohandel. 

När sedan Marcel Pancu med sällskap anlände till Sverige i juni 2008 kom det

uppenbarligen överraskande för Ziba Fahim Mahbob och Fahim Mohammad Mahbob. 

Det finns därför inte något som visar att Ziba Fahim Mahbob och hennes man varit 

med att förebereda och planera Pavlo Nikitins tiggeri i Sverige. Genom vad som 

framkommit om besöket i kyrkan hos Livets Ord måste emellertid Ziba Fahim Mahbob 

redan vid detta tillfälle ha förstått att Pavlo Nikitin ägnade sig åt tiggeri, ett förhållande 

som måste ha förstärkts under Pavlo Nikitins fortsatta vistelse i Sverige och besöket i 

Estland, bl.a. genom inväxlingen av flera kilo mynt. Att Ziba Fahim Mahbob i kyrkan 

lämnade oriktiga uppgifter om sin kännedom om Pavlo Nikitin och senare lämnat 

delvis olika uppgifter även i andra avseenden är belastande för henne. Att hon handlat 

som hon gjort, och genom att bl.a. inhysa och transportera sina gäster, verkar dock 

närmast ha varit med avsikten att hjälpa sina gäster såsom gästfriheten i hennes 

ursprungskultur bjuder. Hennes handlande har visserligen inneburit att hon objektivt 

sett medverkat i människohandel. Utredningen ger dock inte vid handen att hon insett 

att Pavlo Nikitin utnyttjades i människohandel. Inte heller kan med säkerhet den 

slutsatsen dras att hon varit medveten om risken att Pavlo Nikitin utnyttjades i sådant 

syfte men att hon inte brydde sig om att ta närmare reda på hur det förhöll sig med 

detta. Åtalet mot Ziba Fahim Mahbob ska därför ogillas. Tingsrättens dom ska alltså 

ändras i denna del. 

I fråga om Fahim Mohammad Mahbob finner hovrätten inte skäl till någon annan 

bedömning än den som tingsrätten har gjort. Som tingsrätten funnit ska alltså åtalet 

mot honom ogillas. Tingsrättens dom ska alltså stå fast i den delen. 


Genom tingsrättens i denna del inte överklagade dom är slutligt avgjort att Svitlana 

Kuchma gjort sig skyldig till brukande av falsk urkund. 


Hovrätten delar tingsrättens bedömning på denna punkt. Det är alltså styrkt att Marcel 

Pancu gjort sig skyldig till olaga hot mot Svitlana Kuchma. Tingsrättens dom ska stå 

fast i den delen.

Påföljd 

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att påföljden för Marcel Pancu, Irina Sapescu, 

respektive Svitlana Kuchma ska bestämmas till fängelse. 

Straffskalan för människorov är fängelse i 4 till 10 år, eller livstid, eller om brottet är 

mindre grovt, fängelse i högst 6 år. För människohandel stadgas fängelse i 2 till 10 år. 

Lagstiftaren har genom dessa vida straffskalor uppenbarligen utgått från att båda 

brotten har ett högt straffvärde men att detta kan variera väsentligt från fall till fall med 

hänsyn till omständigheterna. Marcel Pancu och Irina Sapescu ska dömas för 

människorov som inte är mindre grovt samt för människohandel; Marcel Pancu 

dessutom för olaga hot. Vid bestämmande av fängelsestraffens längd beaktar hovrätten 

bl.a. att människohandeln och människorovet utgör delar i ett och samma händelseförlopp, 

att bemäktigandet skedde utan våldsanvändning och att frihetsberövandet sorn 

omfattas av människorovet varade under en i detta sammanhang förhållandevis 

begränsad tid. Straffet för Marcel Pancus del för den samlade brottsligheten bör därför 

bestämmas till fängelse i 5 år och 6 månader. Av vad som framgår av utredningen har 

Irina Sapescu medverkat i brotten i mindre grad än Marcel Pancu. Fängelsestraffet för 

hennes del bör därför kunna stanna vid 5 år. Tingsrättens dom ska alltså ändras i dessa 

delar. 

Ifråga om Svitlana Kuchma delar hovrätten tingsrättens bedömning i fråga om 

fängelsestraffens längd. Tingsrätten dom ska stå fast i den delen. 

Skadestånd 

Det som förekommit i hovrätten ger inte skäl till annan bedömning än den som 

tingsrätten har gjort ifråga om skadestånd såvitt gäller Marcel Pancu, Irina Sapescu, 

Svitlana Kuchma och Fahim Mohammad Mahbob. Tingsrättens dom ska alltså 

fastställas i dessa delar. Ifråga om Ziba Fahim Mahbob ska skadeståndsyrkandet med

hänsyn till utgången i ansvarsdelen ogillas. Tingsrättens dom ska därför ändras i den 

delen. 

Övriga frågor 

Hovrätten delar tingsrättens bedömning ifråga om utvisning av Marcel Pancu och Irina 

Sapescu liksom i fråga om återreseförbudets längd för Marcel Pancu. Vad gäller Irina 

Sapescu ska med hänsyn till den brottslighet som hovrätten befunnit henne skyldig till, 

återreseförbudet bestämmas till samma tidrymd som för Marcel Pancu. Hovrätten delar 

vidare tingsrättens bedömning att Svitlana Kuchma inte ska utvisas. 

Beträffande Pavlo Nikitins pass, vilket tagits i beslag hos Fahim Mohammad Mahbob, 

har åklagaren i hovrätten yrkat att beslaget ska bestå. Sedan tingsrätten beslutat om 

rättelse av sin dom i detta avseende står det klart att tingsrätten förordnat om att 

beslaget av Pavlo Nikitins pass ska bestå. Hovrätten delar tingsrättens bedömning om 

att detta beslag liksom övriga beslag ska bestå - dock med undantag av hos Ziba 

Fahim Mahbob och Fahim Mohammad Mahbob i beslag tagna Visa-kort, sim-kort och 

pass som med hänsyn till utgången i ansvarsdelen beträffande dem ska hävas. 

Även i fråga om förverkande gör hovrätten samma bedömning som tingsrätten. 

Hovrätten noterar att tiden för tingsrättens förordnande om kvarstad numera har gått ut. 

Häktningsskäl kvarstår beträffande Marcel Pancu och Irina Sapescu. 

Med hänsyn till utgången i skulddelen beträffande Svitlana Kuchma saknas skäl för 

häktning av henne.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B 

Överklagande senast 2009-07-09 

I avgörandet har deltagit f.d. hovrättsrådet Per Olding, hovrättsrådet Per Sundberg, 

referent, skiljaktig, tf. hovrättsassessorn Marcus Isgren, skiljaktig, samt 

nämndemännen Leif Magnusson, skiljaktig, och Ruth Holmkvist-Svensson. 

Avräkningsunderlag bifogas. 

Skiljaktiga meningar, se följande sidor.

Skiljaktig mening 

Nämndemannen Leif Magnusson är skiljaktig i ansvarsdelen och anför: Jag delar 

tingsrättens bedömning såvitt gäller Marcel Pancu och Irina Sapescu både i fråga om 

skuld beträffande åtalspunkten 1 liksom om påföljd och straffmätning. Tingsrättens 

dom bör alltså fastställas beträffande dem. Överröstad i det avseendet är jag i övrigt 

ense med majoriteten.

Skiljaktig mening 

Referenten, hovrättsrådet Per Sundberg och tf. hovrättsassessorn Marcus Isgren är 

skiljaktiga i ansvarsdelen beträffande Ziba Fahim Mahbob och anför följande. 

Vi finner i likhet med tingsrätten att det inte är visat att Ziba Fahim Mahbob under 

någon del av händelseförloppet kommit till insikt om att Pavlo Niktin tvingats att tigga 

men att en samlad bedömning av omständigheterna ger vid handen att hon i vart fall i 

samband med besöket vid kyrkan i Uppsala kommit till insikt om att det fanns en risk 

för att Pavlo Nikitin tvingats till att tigga. På grund härav och på de av tingsrätten i 

övrigt anförda skälen finner vi att hon därefter ska anses ha haft så kallat likgiltighetsuppsåt 

till människohandelsbrottet. Hon ska alltså som tingsrätten funnit dömas för 

medhjälp till människohandel. Överröstade i detta avseende är vi i övrigt ense med 

majoriteten.

SVEA HOVRÄTT AVRÄKNINGSUNDERLAG Aktbilaga *''j 

Avdelning 01 2009-06-11 

Rotel 0106 Stockholm Mål nr B 1479-09 

Underlaget avser 

Person-/samordningsnummer/födelsetid Datum för dom/beslut 

19841064-9175 /19840410- 2009-06-11 

Efternamn 

Förnamn 

Pancu 

Marcel 

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad 

som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om 

beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten 

ungdomsvård under nedan angivna tider. 

Frihetsberövad 

Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet 

Datum 

Datum 

2008-08-08 I 

Särskild anteckning 

I I Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos 

Kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av 

strafftid m.m.). 

Särskild upplysning till Kriminalvården m.fl. myndigheter 

Z} Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § 

strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har 

betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, 

m.m.). 

Per Sundberg /

SVEA HOVRÄTT AVRÄKNINGSUNDERLAG Aktbilaga I /H 

Avdelning 01 2009-06-11 

Rotel 0106 Stockholm Mål nr B 1479-09 



19800767-5666 / 19800707 2009-06-11 

Efternamn 

Förnamn 

Sapescu 

Irina 







Datum 

Datum 

2008-08-08 L_ 


O Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos 




O Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § 



m.m.). 

Per Sundberg /


Person-/samordningsnummer7födelsetid Datum för dom/beslut 

720879-7527 2009-06-11 

Efternamn 

Förnamn 

Kuchma 

Svitlana 







n , 

Datum 

onno no c\a 

2009-02-04 (därefter förvarstagen t.o.m. 

20Q8 - Q8 -° 6 12009-02-20) 


~Z\ Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos 




| I Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § 



m.m.). 

Per Sundberg /



740805-4661 2009-06-11 

Efternamn 

Förnamn 

Fahim Mahbob 

Ziba 







Datum 

Datum 

2008-08-08 12008-12-12 


I | Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos 




[~~| Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § 



m.m.). 

Per Sundberg /



710215-6093 2009-06-11 

Efternamn 

Förnamn 

Mahbob 

| FAHIM Mohammad 







Datum 

Datum 

2008-08-08 12008-08-21 


Q Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos 




| | Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a § 



m.m.). 

Per Sundberg /

HUR MAN ÖVERKLAGAR Bilaga O 

Den som vill överklaga hovrättens avgörande skall göra detta genom 

att skriva till Högsta domstolen. 

Skrivelsen skall dock skickas eller lämnas till hovrätten. Den skall ha 

kommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av det 

överklagade avgörandet. 

Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap 5 a § rättegångsbalken 

eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 

Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen skall pröva ett 

överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd 

endast 

1. om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att 

överklagandet prövas av Högsta domstolen 

2. om det finns synnerliga skäl till en prövning, såsom att det finns 

grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets 

utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller 

grovt misstag. 

Överklagandet skall innehålla uppgifter om 

1. klagandens namn, adress och telefonnummer, 

2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning 

samt dag och nummer för avgörandet), 

3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar, 

4. varför klaganden anser att avgörandet skall ändras, 

5. de omständigheter som klaganden åberopar till stöd för att 

prövningstillstånd skall meddelas, 

6. de bevis som klaganden åberopar och vad han vill styrka med varje 

bevis.

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM I Mål nr B 10768-08 I 

Avdelning 4 2009-01-30 I 1 

Enhet 43 

meddelad i 

Stockholm 

12 

PARTER (Antal tilltalade: 5) 

Åklagare 

Kammaråklagarna Marianne Nordström och Gunnar Merkel 


Målsägande 

Pavlo Nikitin 

Okänd adress 

Målsägandebiträde: 

Advokat Caroline Reiner 

Advokatfirman Caroline Reiner 

Box 19153 


Tilltalad 




Medborgare i Afghanistan 

Offentlig försvarare: 

Advokat Birgitta Mörner 

Advokatfirman Birgitta Mörner AB 



DOMSLUT 

Åtalet ogillas. 

Förverkande och beslag 

1. Beslaget av övervakningsfilm och inbetalningskvitto skall bestå tills domen vunnit 

laga kraft (blg. nr. 2008-0201-BG21646 p. 1-2). 

2. Beslagen av simkort och Visakort skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 

2008-0201-BG20464 p. 3 och 17-18). 

3. Beslaget av Fahim Mahbobs pass hävs. Egendomen skall utges till Fahim Mahbob 

(blg. nr. 2008-0201-BG21183 p. 1). 

Q 

4. Beslaget av faktura, orderbekräftelse, fotografi och handskriven lappjskall bestå 

tills domen vunnit laga kraft (blg. br. 2008-0201-21458 p. 2-3 och 5-6).

1 

STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM I Mål nr B 10768-08 

Avdelning 4 2009-01-30 | 

Enhet 43 

meddelad i 

Stockholm 


Åklagare 



Målsägande 

Pavlo Nikitin 

Okänd adress 




Box 19153 - 


Tilltalad 

MarcelPancu, 841004 


Okänd adress 



Advokat Charlie Tvärenvigg 

Advokat Charlie Tvärenvigg AB 

Box 8004 


DOMSLUT 

Begångna brott 

Lagrum 

1. Människorov 4 kap 1 § 1 och 2 st brottsbalken 

2. Människohandel 4 kap la § 1 st brottsbalken 

3. Olaga hot 4 kap 5 § 1 st brottsbalken 

Påföljd m.m. 

Fängelse 5 år

Utvisning 

Den tilltalade utvisas ur riket och förbjuds att återvända hit före 2024-01-30. 

Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst 1 år. 

Skadestånd 

Marcel Pancu skall utge skadestånd till Pavlo Nikitin med etthundrafemtiofemtusen 

(155 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) åbeloppet 125 000 kr från den 

28 juni 2008 och å beloppet 30 000 kr från den 5 augusti 2008, till dess betalning sker. 

Av beloppet 155 000 kr skall hela beloppet jämte sagda ränta utges solidariskt med Irina 

Sapescu, 15 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen å beloppet 11 500 kr från den 28 

juni 2008 och å beloppet 3 500 kr från den 5 augusti 2008 till dess betalning sker utges 

solidariskt med Svitlana Kuchma och 5 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 

5 augusti 2008 till dess betalning sker utges solidariskt med Ziba Fahim Mahbob. 


1. Såsom utbyte av brott enligt 36 kap. 1 § brottsbalken förkaras 

tvåhundrafyrtiofemtusen (245 000) kr förverkade. Marcel Pancu förpliktas att 

solidariskt med Irina Sapescu till staten betala detta belopp. 

Beslaget av övervakningsfilm och mbetalningskvitto skall bestå tills domen vunnit 


Beslaget av voucher, foton från Tallinn, simkortshållare och väska skall bestå tills 

domen \nirmit laga kraft (blg. nr. 2008-0201-BG20464 n. 5-6, 8 och 12). 

Beslaget av mobiltelefon och simkort skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. 

nr. 2008-0201-BG20481 p. 1-2). 

Beslaget av pass skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 2008-0201- ~ 

BG20724p. 1). 

Beslaget av faktura, orderbekräftelse, fotografi och handskriven lapp skall bestå 

tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 2008-0201-21458 p. 2-3 och 5-6). 

I beslag taget uppehållstillstånd förklaras förverkat. Beslaget skall bestå (blg. nr. 

2008-0201-BG20724p. 5). 

I beslag tagna handlingar förklaras förverkade. Beslagen skall bestå (blg. nr. 2008- 

0201-BG21458 p. 12 och 14). 

Beslaget av mynten hävs. Egendomen skall utges till Pavel Nikitin (blg. nr 2008- 

0201-BG20464p. 13). 

Häktning m.m. 

Marcel Pancu skall stanna kvar i häkte till dess domen i ansvars- och utvisningsdelen 

vinner laga kraft mot honom, dock längst till och med den dag då villkorlig frigivning ,. 

skulle ha skett om verkställigheten påbörjats. 

Brottsofferfond 

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om 

brottsofferfond.

Ersättning 

1. Charlie Tvärenvigg tillerkänns ersättning av allmänna medel med 

fyrahundrasjuttiotvåtuseniyrahundrasextiofyra (472 464) kr. Av beloppet utgör 

94 493 kr mervärdesskatt. Förskott har genom beslut den 16 december 2008 utgått 

med 200 000 kr inklusive mervärdesskatt. 

2. Caroline Reiner tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som 

målsägandebiträde med fyrahundranittiofemtusenfemhundrasextiofem (495 565) kr. 

Av beloppet utgör 99 113 kr mervärdesskatt. Förskott har genom beslut den 16 

december 2008 utgått med 200 000 kr inklusive mervärdesskatt. 

3. Kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet skall stanna på staten. 

Övrigt 

1. Tingsrättens beslut av den 12 december 2008 om kvarstad på Marcel Pancus och 

Irina Sapescus egendom om 400 000 kr skall bestå med ett belopp om 

tvåhundrafyrtiofemrusen (245 000) kr tills verkställighet av domen kunnat ske, 

dock längst till och med den 28 februari 2009. 

2. Tingsrättens beslut om kvarstad av den 12 december 2008 på Marcel Pancus, Irina 

Sapescus och Svitlana Kuchmas egendom om 232 000 kr skall bestå tills 

verkställighet av domen kunnat ske, dock längst till och med den 28 februari 2009, 

såvitt gäller Marcel Pancu och Irina Sapescu med ett belopp om 

etthundrafemtiofemtusen (155 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen å beloppet 

125 000 kr från den 28 juni 2008 till dess betalning sker och å beloppet 30 000 kr 

från den 8 augusti 2008 till dess betalning sker och såvitt gäller Svitlana Kuchma 

med ett belopp om femtontusen (15 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen å 

beloppet 11 500 kr från den 28 juni 2008 till dess betalning sker och å beloppet 

3 500 kr från den 8 augusti 2008 till dess betalning sker.


Avdelning 4 2009-01-30 I 

Enhet 43 

meddelad i 

Stockholm 


Åklagare 



Målsägande 

Pavlo Nikitin 

Okänd adress 




Box 19153 


Tilltalad 

Irina Sapescu, 800707 


Okänd adress 



Advokat Åke Broné 

Advokat Åke Broné AB 

Box 22554 


DOMSLUT 


Människohandel 

Lagrum 

4 kap la § 1 st brottsbalken 


Fängelse 3 år 

Utvisning 

Den tilltalade utvisas ur riket och förbjuds att återvända hit före 2019-01-30. 

Överträdelse av förbudet kan medföra fängelse i högst 1 år.

Skadestånd 

Irina Sapescu skall utge skadestånd till Pavlo Nikitin med etthundrafemtiofemtusen (155 

000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) å beloppet 125 000 kr från den 28 

juni 2008 och å beloppet 30 000 kr från den 5 augusti 2008, till dess betalning sker. Av 

beloppet 155 000 kr skall hela beloppet jämte sagda ränta utges solidariskt med Marcel 

Pancu, 15 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen å beloppet 11 500 kr från den 28 juni 

2008 och å beloppet 3 500 kr från den 5 augusti 2008 till dess betalning sker utges 

solidariskt med Svitlana Kuchma och 5 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 

5 augusti 2008 till dess betalning sker utges solidariskt med Ziba Fahim Mahbob. 


1. Såsom utbyte av brott enligt 36 kap. 1 § brottsbalken förklaras 

tvåhundrafyrtiofemtusen (245 000) kr förverkade. Irina Sapescu förpliktas att 

solidariskt med Marcel Pancu till staten betala detta belopp. 

Beslaget av övervakningsfilm och inbetalningskvitto skall bestå tills domen vunnit 


Beslaget av voucher, foton från Tallinn, simkortshållare och väska skall bestå tills 

domen vunnit laga kraft (blg. nr. 2008-0201-BG20464 p. 5-6, 8 och 12). 

Beslaget av mobiltelefon skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 2008- 

0201-BG20482 p. 2). 

Beslaget av pass skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 2008-0201- 

BG20729p.l). 


tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 2008-0201-21458 p. 2-3 och 5-6). 

I beslag taget uppehållstillstånd förklaras förverkat. Beslaget skall bestå (blg. nr. 

2008-020l-BG20729p. 2). 


0201-BG21458 p. 12 och 14). 


0201-BG20464p. 13). 


Irina Sapescu skall stanna kvar i häkte till dess domen i ansvars- och utvisningsdelen 

vinner laga kraft mot henne, dock längst till och med den dag då villkorlig frigivning 

skulle ha skett om verkställigheten påbörjats. 



brottsofferfond. 

Ersättning 

1. Åke Broné tillerkänns ersättning av allmänna medel med 

fyrahundrasextioniotusensexhundratrettiosju (469 637) kr. Av beloppet utgör 

93 927 ler mervärdesskatt. Förskott har genom beslut den 16 december 2008 utgått 


2. Kostnaden för försvaret skall stanna på staten.

3. För ersättning till målsägandebiträdet, se domslut för Marcel Pancu. 

Övrigt 

1. Tingsrättens beslut av den 12 december 2008 om kvarstad på Marcel Pancus och 

Irina Sapescus egendom om 400 000 kr skall bestå med ett belopp om 

tvåhundrafyrtiofemtusen (245 000) kr tills verkställighet av domen kunnat ske, 

dock längst till och med den 28 februari 2009. 

2. Tingsrättens beslut om kvarstad av den 12 december 2008 på Marcel Pancus, Irina 

Sapescus och Svitlana Kuchmas egendom om 232 000 kr skall bestå tills 

verkställighet av domen kunnat ske, dock längst till och med den 28 februari 2009, 

såvitt gäller Marcel Pancu och Irina Sapescu med ett belopp om 

etthundrafemtiofemrusen (155 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen å beloppet 

125 000 kr från den 28 juni 2008 till dess betalning sker och å beloppet 30 000 kr 

från den 8 augusti 2008 till dess betalning sker och såvitt gäller Svitlana Kuchma 

med ett belopp om femtontusen (15 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen å 

beloppet 11 500 kr från den 28 juni 2008 till dess betalning sker och å beloppet 

3 500 kr från den 8 augusti 2008 till dess betalning sker.

, STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM I Mål nr B 10768-08 I 

Avdelning 4 2009-01-30 I I 

; Enhet 43 meddelad i 

* Stockholm 

7 f 


Åklagare 



Målsägande 

Pavlo Nikitin 

Okänd adress 




Box 19153 


Tilltalad 

Svitlana Kuchma, 720819 


Okänd adress 

Medborgare i Ukraina 


Advokat Carl-Henning Möllerström 

Advokatkompaniet Thorén & Partners AB 

Box 3549 


DOMSLUT 


Lagrum 

1. Medhjälp till människohandel 4 kap la § 2 st samt 23 kap 4 § 

brottsbalken 

2. Brukande av falsk urkund 14 kap 9 § brottsbalken 


Fängelse 9 månader

Utvisning 

Yrkandet om utvisning ogillas. 

Skadestånd 

Svitlana Kuchma skall utge skadestånd till Pavlo Nikitin med femtontusen (15 000) lojämte 

ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) å beloppet 11 500 kr från den 28 juni 2008 

till dess betalning sker och å beloppet 3 500 kr från den 5 augusti 2008 till dess 

betalning sker. Av beloppet 15 000 kr skall hela beloppet jämte sagda ränta utges 

solidariskt med Marcel Pancu och Irina Sapescu och 5 000 kr jämte ränta enligt 6 § 

räntelagen från den 5 augusti 2008 till dess betalning sker utges solidariskt med Ziba 

Mahbob Fahim. 


1. Beslaget av övervakningsfilm och mbetalningskvitto skall bestå tills domen vunnit 


2. Beslaget av mobil, simkort och fjärrkontroll skall bestå tills domen vunnit laga kraft 

(blg. nr. 2008-0201-BG20455 p. 1, 8 och 20). 

3. Beslaget av faktura, orderbekräftelse, fotografi, handskriven lapp och pass skall 

bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 2008-0201-21458 p. 2-3, 5-6 och 11). 

4. Beslaget av fjärrkontroll skall bestå tills domen vunnit laga kraft. Därefter skall 

godset utlämnas till Hotel Casa 400, James Wattstraat 75, NL 1097 DL Amsterdam, 

Nederländerna (blg. nr. 2008-0201-BG20455 p. 20). 

5. I beslag tagna förfalskade identitetskort och handlingar förklaras förverkade. 

Beslagen skall bestå (blg. nr. 2008-0201-BG 20272 p. 1-2 och 0201-BG21458 p. 

12 och 14). 

6. Beslaget av mynten hävs. Egendomen skall utges till Pavel Nikitin (blg. nr 2008- 

0201-BG20464p. 13). 


Svitlana skall stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot 

henne, dock längst till och med den dag då villkorlig frigivning skulle ha skett om 

verkställigheten påbörjats. 




Ersättning 

1. Carl-Henning Möllerström tillerkänns ersättning av allmänna medel med 

femhundratrettontusenåttahundrafemtionio (513 859 ) kr. Av beloppet utgör 



2. Kostnaden för försvaret skall stanna på staten. 

3. För ersättning till målsägandebiträdet, se domslut för Marcel Pancu.

Övrigt 

Tingsrättens beslut om kvarstad av den 12 december 2008 på Marcel Pancus, Irina 

Sapescus och Svitlana Kuchmas egendom om 232 000 kr skall bestå tills verkställighet 

av domen kunnat ske, dock längst till och med den 28 februari 2009, såvitt gäller Marcel 

Pancu och Irina Sapescu med ett belopp om etthundrafemtio femtusen (155 000) ler 

jämte ränta enligt 6 § räntelagen å beloppet 125 000 kr från den 28 juni 2008 till dess 

betalning sker och å beloppet 30 000 kr från den 8 augusti 2008 till dess betalning sker 

och såvitt gäller Svitlana Kuchma med ett belopp om femtontusen (15 000) kr jämte 

ränta enligt 6 § räntelagen å beloppet 11 500 kr från den 28 juni 2008 till dess betalmng 

sker och å beloppet 3 500 kr från den 8 augusti 2008 till dess betalning sker.


Avdelning 4 2009-01-30 I 

Enhet 43 

meddelad i 

Stockholm 


Åklagare 



Målsägande 

Pavlo Nikitin 

Okänd adress 




Box 19153 


Tilltalad 

Ziba Mahbob Fahim, 740805-4661 




Advokat Olle Hancock 

Advokaterna Hancock & Rehn HB 

Box 1917 


DOMSLUT 


Lagrum 

Medhjälp till människohandel 4 kap la § 2 st samt 23 kap 4 § 

brottsbalken 


Fängelse 6 månader

Skadestånd 

Ziba Mahbob Fahim skall solidariskt med Marcel Pancu, Irina Sapescu och Svitlana 

Kuchma utge skadestånd till Pavlo Nikitin med femtusen (5 000) kr jämte ränta på 

beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 5 augusti 2008 till dess betalning 

sker. 




Beslagen av simkort och Visakort skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 

2008-020l-BG20464p. 3 och 17-18). 

Beslaget av Ziba Mahbob Fahims pass skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. 

nr.2008-0201-BG21183p.2) 

Beslaget av telefonlappar, biljetthandlingar och filmrulle skall bestå tills domen 

vunnit laga kraft (blg. nr. 2008-0201-BG20480 p. 2-4). 


tills domen vunnit laga kraft (blg. br. 2008-0201-21458 p. 2-3 och 5-6). 


BG21458 p. 12 och 14). 


0201-BG20464p. 13). 




Ersättning 

1. Olle Hancock tillerkänns ersättning av allmänna medel med 

femhundrasjuttiosjutusenåttaliundranittiofyra (577 894) kr. Av beloppet utgör 





, STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM I Mål nr B 10768-08 I 

Avdelning 4 2009-01-30 I I 

; Enhet 43 meddelad i 

° Stockholm 


Åklagare 



Målsägande 

Pavlo Nikitin 

Okänd adress 




Box 19153 


Tilltalad 




Medborgare i Afghanistan 


Advokat Birgitta Mörner 

Advokatfirman Birgitta Mörner AB 



DOMSLUT 

Åtalet ogillas. 




2. Beslagen av simkort och Visakort skall bestå tills domen vunnit laga kraft (blg. nr. 

2008-0201-BG20464 p. 3 och 17-18). 

3. Beslaget av Fahim Mahbobs pass hävs. Egendomen skall utges till Fahim Mahbob 

(blg. nr. 2008-0201-BG21183 p. 1). 

4. Beslaget av faktura, orderbekräftelse, fotografi och handskriven lapp skall bestå 

tills domen vunnit laga kraft (blg. br. 2008-0201-21458 p. 2-3 och 5-6).

5. I beslag taget uppehållstillstånd och handlingar förklaras förverkade. Beslagen skall 

bestå (blg. nr. 0201-BG21458 p. 12 och 14). 

6. Beslaget av mynten hävs. Egendomen skall utges till Pavel Nikitin (blg. nr 2008- 

0201-BG20464p. 13). 

Ersättning 

1. Birgitta Mörner tillerkänns ersättning av allmänna medel med 

trehundranittiotretusentvåhundraåttiotre (393 283) kr. Av beloppet utgör 78 657 kr 

mervärdesskatt. Förskott har genom beslut den 16 december 2008 utgått med 200 

000 kr inklusive mervärdesskatt. 



YRKANDEN 

o 

Åklagaren har med antecknade justeringar yrkat enligt ansökan om stämning, se 

domsbilaga 1. 

Pavlo Nikitin har yrkat enligt domsbilaga 2. 

INSTÄLLNING 


Marcel Pancu har förnekat alla former av tvång, hot eller våld, vilseledande, 

utnyttjande, vinning och bemäktigande m.m. och hävdat att allt har skett frivilligt. 

Marcel Pancu har således helt förnekat vad åklagaren lagt honom till last, 

Irina Sapescu har förnekat alla former av tvång, hot eller våld, vilseledande, 

utnyttjande, vinning och bemäktigande m.m. och hävdat att allt har skett frivilligt. 

Hon har således helt förnekat vad åklagaren lagt henne till last. 

Svitlana Kuchma har förnekat vad åklagaren lagt henne till last. Hon har hävdat att 

hon inte vilselett Pavlo Niktin eller utövat något våld mot honom. Hon har vidare 

förnekat att hon deltagit i någon form av bemäktigande. Om hon har utfört några 

handlingar som kan anses klandervärda har detta skett under tvång och hon har 

befunnit sig i en nödsituation. 


Ziba Mahbob har bestritt ansvar. Hon har vitsordat de faktiska omständigheterna 

men all Pavlo Nikitins kontakt med henne har varit frivillig. Hon har varken känt 

till eller varit likgiltig inför påstådda brott under åtalspunkten 1. 

Fahim Mahbob har bestritt ansvar. Han har vitsordat att han mottagit Pavlo Nikitin 

och de andra vid Arlanda och haft dem som gäster i sitt hem under den angivna 

tiden, att han köpt biljetter och deltagit i kryssningen till Tallinn, att han varit med

att hämta Pavlo Nikitin vid förvaret i Märsta, att han hjälpt till att växla pengar och 

tolkat vid beställning av biljetter till Amsterdam och att han bett en bekant boka 

rum åt sällskapet på ett vandrarhem. Han har varken känt till eller varit likgiltig 

inför påstådda brott under åtalspunkten 1. 

o 


Svitlana Kuchma har erkänt gärningen. 


Marcel Pancu har förnekat gärningen. 

De särskilda yrkandena 

Marcel Pancu och Irina Sapescu har bestritt yrkandena under punkterna 1 och 2 

samt de yrkanden som riktas mot dem under punkten 3. De har inte haft något att 

invända mot yrkandena under punkterna 4 och 5. 

Svitlana Kuchma har bestritt yrkandet under punkten 1 och det under punkten 3 j 

men i övrigt inte haft något att invända mot de yrkanden som riktats mot henne. 

Ziba Mahbob har bestritt de yrkanden som riktas mot henne. Fahim Mohbob har 

bestritt de yrkanden som riktas mot honom. 

Skadestånd 

Marcel Pancu och Irina Sapescu har bestritt skadeståndsyrkandet och yrkandet om 

kvarstad. De har inte vitsordat några belopp. 

Svitlana Kuchma har bestritt skadeståndsyrkandet. Hon har inte vitsordat något 

belopp. Hon har yrkat att ett eventuellt skadestånd ska jämkas till noll kr på grund 

av de hot som hon utsatts för. Hon har bestritt kvarstadsyrkandet.

Ziba Mahbob och Fahim Mahbob har bestritt skadeståndsyrkandet och inte vitsordat 

något belopp. De har bestritt yrkandet om kvarstad. 

UTREDNINGEN 

Parterna i målet har i den följande texten även andra namn än de officiella. Pavlo 

Nikitin kallas ibland Pavel, Marcel Pancu kallas ibland för Mirage, Irena Sapescu 

kallas också Ira, Svitlana Kuchma även för Sveta och Ziba Mahbob ibland för Loda 

eller Luda. 

Pavlo Nikitin har berättat: Någon gång i oktober 2006 kom Mirages far, Rado, hem 

till honom i Ukraina. Han hade inte träffat honom förut. Han vet inte varför Rado 

kom dit. Rado erbjöd honom arbete på sitt kontor i Moskva. Han skulle tjäna 1.000 

grivna, motsvarande 200 USD, i månaden utan att behöva göra något. Han skulle få 

en fullmakt att visa upp om någon kom och frågade. Att ha en handikappad anställd 

skulle medföra minskad skatt. I Ukraina hade han en pension om 330 grivna per 

månad. Han tackade först nej. Rado kom tillbaka efter en vecka med en flaska 

vodka. Han fick telefonnumret till Rado. Efter några dagar ringde han Rado och 

accepterade. Denne kom och hämtade honom med bil vid åttatiden en morgon. När 

de åkt i kanske fyra timmar sade Rado att arbetet bestod i att han skulle tigga på 

tunnelbanan i Moskva. Lönen skulle vara densamma. Han blev rädd. Rado sade att 

det gick bra att kliva ur bilen om det inte passade, men att han inte behövde vara 

rädd för att tigga. Han insåg att han inte hade något val. Han var långt hemifrån och 

utan pengar. Rado hade tagit hand om hans ukrainska inrikespass. Det var en kille 

till i bilen. Rado körde dem till en järnvägsstation och köpte biljetter och mat till 

dem. Killen följde med på tåget. Rado sade åt Pavlo att när gränsvakterna frågade 

skulle Pavlo svara att han skulle till sin syster i Moskva, vilket han också sade när 

vakterna senare frågade. Han tyckte då att det var lika bra att åka till Moskva för att 

tjäna pengar på att tigga. Det rörde sig ändå bara om tre månader hade Rado sagt 

först men sedan sagt sex månader, vilket han godtog. I Moskva möttes han av 

Mirage och Ira. De for hem till deras lägenhet. Han hade fått tillbaka sitt pass men

det tog Mirage hand om. Hemma hos dem bodde två andra handikappade som också 

tiggde. Han fick en text om hur man skulle tigga. Mirage och Ira förklarade också 

hur han skulle göra. Han skulle åka med tunnelbanan och tigga inne i vagnarna. Han 

skulle gå fram till folk och säga snälla hjälp mig. Han fick bara ha ett linne på 

överkroppen så att det syntes att han inte hade några armar. Han fick inte ha sina 

proteser på sig när han tiggde. Den första tiden i Moskva hade han sina riktiga 

proteser. De hade dock gått sönder längst ned där ett slags fästen finns. När de var 

hela kunde han med dem och de speciella redskap som hörde till, klä på sig och äta 

själv och till och med använda exempelvis en hammare. Redskapen blev kvar i 

Ukraina. Efter en tid i Moskva kom proteserna bort. En tjej som heter Lena slarvade 

bort proteserna, hon skyllde på att sopgubbarna tagit proteserna. Hon var den som 

följde med honom i tunnelbanan och som var den som samlade ihop pengarna han 

tiggt ihop. Efter hans anvisningar gjorde Mirage ett par hemmagjorda proteser av 

trä. Med dem kunde han inte alls klara sig själv längre. Numera har han emellertid 

vants sig vid dem. Han kan nu göra nästan lika mycket med träproteserna som de 

riktiga utan specialverktygen. Träproteserna ger dock skavsår. - Han började tigga 

klockan sju varje morgon och höll på till klockan elva på kvällen. Han var ledig på 

måndagar. På morgonen fick han en kopp kaffe, till lunch några piroger och efter 

hemkomsten ett lagat mål mat och vodka. Han hade fått en axelremsväska av 

Mirage, där folk lade pengar. När han åkt en vända med tunnelbanan, det tog mellan 

40 minuter och en timme, lämnade han väskan till Lena. Hon tog hand om 

pengarna, som hon förvarade inne på toaletten på en tunnelbanestation. Mot lite 

betalning fick hon det för kvinnorna som vaktade toaletterna. Mirage ringde 

regelbundet till Lena för att kontrollera hur mycket pengar som han tiggt ihop. De 

första dagarna gick inte så bra, men redan tredje dagen drog han in mycket pengar. 

Det rörde sig om mellan 8.000 till 18.000 rubel under en dag. Mirage tog hand om 

pengarna. Om det var för lite en dag klagade Mirage och sade att 10.000 inte var 

något att komma med. Mirage sade att det inte var Pavlos sak hur mycket denne 

tjänade utan Mirage sparade Pavlos del varje månad. Enligt Mirage skulle Pavlo få 

sina pengar när han arbetat färdigt. Varken Mirage eller Ira hade något arbete. För

att kunna tigga i tunnelbanan mutade de polisen, annars höll polisen en inlåst ett 

dygn. Han skämdes för att tigga. Han drack vodka på kvällen för att kunna somna 

ifrån allt. I kylskåpet fanns det alltid vodka som Mirage hade köpt. Lena och ibland 

Ira hjälpte honom så att han kunde dricka. På kvällen blev det två till tre glas. På 

måndagar när han var ledig blev det ofta en hel flaska. Han fick inte gå ut för 

Mirage utan han skulle vila upp sig inför arbetet. Han lyssnade på musik på sin 

lediga dag. Han fick överta en bra musikanläggning som Mirage hade köpt åt en 

tiggare som bott där tidigare. Han fick en TV och en video också. Några pengar fick 

han aldrig. När han en gång pratade med sin mor bad hon om pengar. Mirage 

skickade då 100 dollar till henne och sedan ytterligare 200 dollar. När det hade gått 

sex månader ville han åka hem till Ukraina. Vid ett tillfälle när han var full gick han 

med på att stanna sex månader till. När han sedan blev nykter sade han att han ändå 

ville åka hem. Mirage sade att Pavlo gått med på att fortsätta. Han svarade att han 

kunde fly och frågade vad de skulle göra åt saken. Mirage hotade då med att bränna 

ner hans hem i Ukraina. Det var första gången han blev hotad. Mirage och dennes 

far hotade honom flera gånger sedan. De sade att de skulle skada hans ben och att 

han skulle råka illa ut. Om han flydde vem skulle i så fall tjäna pengar åt dem, sade 

de också. Han ville inte tigga längre utan bestämde sig för att fly. Han kom överens 

med några zigenare, som också brukade tigga i tunnelbanan, att de skulle hjälpa 

honom. De tog med en jacka till honom. Tillsammans med dem for han med 

pendeltåget utanför Moskva. Som handikappad åker man gratis på pendeltågen. Han 

tiggde på pendeltågen under tre till fyra timmar om dagen. Han bodde hos zigenarna 

som hyrt en stuga. Han tänkte skaffa sig ett intyg att han tappat sitt pass för att 

kunna åka hem till Ukraina. Han skot upp det hela tiden eftersom han drack för att 

jaga bort oron och rädslan. En dag när han tiggde på pendeltåget dök Mirage upp 

bakom honom. Mirages far fanns på perrongen där de steg av. Mirage sade att 

rymningen inte var Pavlos fel utan de andra zigenarnas och allt skulle ordna sig när 

han kom tillbaka. När de kom tillbaka till Moskva blev han misshandlad av Rado. 

Han satt invid väggen i stora rummet. Rado gapade och skrek om varför han flytt 

och frågade om han inte ville jobba åt dem. Rado slog honom i huvudet, på

tinningen och nacken med knuten näve, som när man slår näven i bordet. Han slog 

hårt. Han fick röda fläckar i ansiktet och arbetade inte på två till tre dagar. Mirage 

stod bredvid och tittade på. Ira var i köket. Det är klart att hon hörde vad som 

hände. Pavlo lovade att han inte skulle fly och att han skulle anstränga sig i 

fortsättningen. Han stannade i lägenheten några dagar. Han fick inte gå ut. Han 

fortsatte att tigga som förut. -1 december 2007 for han, Mirage, Irina, hennes syster 

och Lena till Ukraina för att skaffa utrikespass till honom. Han vet inte varför det 

inte blev något pass den gången. Redan då fanns planer hos Mirage och Ira att åka 

till Sverige. Sedan skickade polisen hem Lena till Ukraina. Han såg inte när det 

hände. Hon var bara inte vid stationen i tunnelbanan längre. Under några dagar var 

det i stället Ira som tog emot väskan med pengar i tunnelbanan. Sedan kom Sveta. 

Det hade blivit kallt ute. Hon tilldelades samma uppgifter som Lena haft, dvs. se till 

att han tiggde ordentligt, ge honom mat och sprit på kvällen och klä på honom. 

Efter en tid rymde han igen. Han hade fått en kedja av Mirage som påstod att den 

var av guld och värd 1.000 dollar. Även denna gång flydde han med några zigenare. 

Han pantsatte kedjan. På pantbanken skrattade de när han sade att den var värd 

1.000 dollar men han fick i alla fall pengar till bussbiljett och mat åt sig och 

zigenarna. De reste i 14 timmar. De första dagarna bodde de vid busstationen. 

Sedan hyrde zigenarna en lägenhet. Han drog in pengar genom att tigga några 

timmar om dagen i centrum i staden där de var. Han vet inte vad den hette. Det var 

inte viktigt. Han ville bara komma ifrån Mirage, Ira och Rado. När det gått 15 dagar 

såg han plötsligt Mirage. Det var på ett torg. Han försökte fly genom att springa 

iväg men en bil hindrade hans väg. I bilen satt Rado och en storväxt man. Mirage 

undrade varför Pavlo försökte springa och sade att Pavlos mor var här och var 

orolig för honom. Han följde med i bilen tillbaka till Moskva. Ingenting hände när 

de kom fram. Dagen därpå blev han misshandlad av Rado. Mirage stod bredvid och 

tittade på. Det gick till ungefär som förra gången. Han satt nära väggen och Rado 

slog honom så att huvudet for in i väggen. Han fick rodnader i ansiktet och stannade 

hemma i tre dagar. Han fick inte lämna lägenheten. När han började tigga igen 

tyckte Mirage att han drog in för lite pengar. Mirage sade att han måste anstränga

sig och inte rymma igen annars skulle Mirage ta av sig sin mask och visa sitt rätta 

jag. Mirage hotade med att de skulle krossa hans ben och att misshandeln hittills 

bara var småpotatis och att Rado skulle komma och misshandla honom igen och 

igen. Ira hotade honom en gång efter han rymt. Hon sade att trodde han inte att de 

skulle hitta honom och att de skulle hitta honom även under jorden. Han tiggde i 

kanske en månad. Svetas arbetsuppgifter ändrades. Hon skulle följa efter honom 

hela tiden. Hon berättade att om hon inte såg till att han tiggde ordentligt skulle de 

bänka skiten ur henne. Sedan åkte han, Sveta, Mirage och Rado till Ukraina. Han 

och Sveta skulle skaffa ukrainska utrikespass. Det kan stämma att det var i april för 

det hade hunnit bli varmt ute. När de var där talade han med sin mor i telefonen. 

Hon ville att han skulle hälsa på henne. Hon sade att hon kände att han var i 

närheten. Trots att han också var det sade han att han var långt borta. De for tillbaka 

till Moskva. De väntade kanske en vecka tills passen kom. Därefter for han, Sveta, 

Mirage och Ira till Moldavien. Där mötte Mirages far dem. Han och Sveta kördes 

till en lägenhet. De två bodde där i en månad. De kunde inte gå ut. Dörren var låst. 

Mirage hade nyckeln. Denne kom varannan eller var tredje dag med mat och vodka. 

Sedan flyttade de till Iras far, som bodde i ett hus med trädgård. De bodde i en 

gäststuga. Han kunde gå ut på tomten men fick inte lämna den. Det var stängsel runt 

om. En gång när han var full tog han sig ut på gatan och sprang fram och tillbaka. 

Mirage uttryckte sitt missnöje och sade att han måste betala dyrt om någon såg en 

handikappad springa ute. De stannade två månader i Moldavien. De hade åkt dit för 

att skaffa falska rumänska ID-kort, för att kunna komma in i Sverige, där Iras syster 

Loda bodde. De for tillbaka till Moskva. Rado körde dem sedan till flygplatsen. 

Därifrån for de till Palma de Mallorca. Det var han, Sveta, Mirage och Ira och deras 

lille son. De sov på flygterminalen och for dagen efter till Sverige. Mirage hade sagt 

att i Sverige skulle han bara behöva tigga halva dagen och dessutom kunna sitta på 

en stol när han tiggde och sedan ligga på stranden med en drink. På flygplatsen här 

möttes de av Fahim och Loda. Sveta, Ira och lilla Mirage åkte i Lodas bil medan 

han själv och Mirage åkte med Fahim i dennes bil. De åkte hem till Fahims och 

Lodas bostad. Han hade träffat Loda i Moskva en gång tidigare. Det var när Lena

fortfarande var kvar. Loda var där i kanske tre dagar. Han pratade inte med henne 

men de hälsade på varandra. Hon såg de två andra handikappade som bodde där 

men han såg inte att hon hälsade på dem. I bilen på vägen till Fahims bostad pratade 

Mirage i telefon med dem som skaffat de falska rumänska passen. Mirage lugnade 

dem och sade att de skulle få sina pengar. Han tror att det rörde sig om åtta tusen 

euro. Dagen därpå åkte han med Loda, Mirage, Ida och Sveta till en kyrka. Loda 

verkade inte ha förstått att han skulle tigga. Hon gick in med honom i kyrkan. 

Mirage sade åt honom att stå utanför dörren och tigga. Han hade lärt sig att säga 

"snälla hjälp mig". Någon hade skrivit det på en lapp med svenska bokstäver och 

sedan på en lapp med ryska bokstäver. Han fick ihop en del pengar. De for hem. 

Sveta tog väskan med pengarna i och gav den till Mirage. Loda körde bilen. På 

kvällen for de tillbaka till kyrkan. Det var inte så mycket folk då. Någon eller några 

dagar därefter tog de tåget till Stockholm för att han skulle tigga i tunnelbanan. Det 

var han, Sveta, Mirage, lilla Mirage, Ira och Loda. Eftersom ingen annan av dem 

kände till staden var det Loda som visade tunnelbanan. Sedan sade Sveta åt honom 

var han skulle stå efter order från Mirage. Han tiggde också i Uppsala vid en väg. 

Polisen kom och sade åt honom att gå därifrån. Mirage såg det. Denne sade sedan åt 

honom att tigga där det fanns mycket folk. Tiggeriet gick till som det brukade. Han 

tiggde och folk lade pengar i hans axelväska. På tåget hem till Loda och Fahim 

räknade Sveta pengarna som hon tog hand om och sedan lämnade till Mirage. Det 

kunde bli mellan ett till sex tusen svenska pengar. De for alla till Tallinn den 2 juli 

och kom tillbaka till Stockholm den 4 juli. Mirage sade åt honom att gå och tigga 

bland hytterna på båten. Han skämdes och ville inte göra det och hittade på att det 

fanns övervakningskameror för att slippa. Fahim och Loda bodde i en annan hytt. I 

Tallinn frågade Mirage och Ira var torget låg. De gick till en marknad där det fanns 

mycket folk. Där tiggde han. Mirage, Ira och Loda gick förbi och såg att han tiggde. 

Loda sade till honom något om vad bra det gått när han pratat ryska. På båten hem 

räknade Mirage pengarna. När de kom tillbaka till Sverige tiggde han varje dag 

mellan den 4 och 10 juli. Det gick till som vanligt. Mirage ringde Sveta som 

vidarebefordrade var han skulle stå. Han vet inget om någon insättning av mynt den

9 juli. Allt han tiggde ihop tog Mirage hand om. Pengarna var inte Pavlos sak utan 

det var Mirage och Ira som bestämde. Den 10 juli togs han av polisen. Han kördes 

till en byggnad i Märsta av polisen. Sveta kom först dit utan handlingar. Sedan kom 

hon tillbaka med hans rumänska ID-kort. Hon frågade om han sagt att de var gifta, 

vilket Mirage sagt till dem att säga om de åkte fast. Han och Sveta sade till polisen 

att de var makar. Han, Sveta, Loda, Fahim och ytterligare en man åkte sedan till 

Uppsala med Fahims bil. Mannen släpptes av vid en kyrka och Loda kördes till sitt 

arbete. När han kom till Fahims lägenhet sade Mirage att han måste ut och tigga 

igen. Fahim förbjöd det. Det var nog första gången Fahim förstod att Pavlo tiggde. 

Några dagar senare for Mirage, Ira, Sveta och han med båt till Tallinn igen. Han 

tiggde på samma marknad som sist. Där stod han till den stängde kl. 16. Sedan 

tiggde han på ett annat ställe till kl. 21. Så höll han på i nästan tre veckor. Sveta var 

alltid med. Den första veckan fick han in mycket pengar därefter gick det sämre. 

Folk började känna igen honom. De åkte tillbaka till Sverige den 27 juli. Fahim och 

Loda hämtade dem vid båten. Loda, Ira, Sveta, Mirage och han åkte med 

tunnelbanan till Skärholmen, där han ställdes att tigga. Sveta kollade honom. De 

andra höll sig en bit därifrån. Några dagar därefter, den 31 juli, for Mirage, Ira, lilla 

Mirage, Sveta och han till Amsterdam. Fahim, Loda och deras barn for till Turkiet. 

Det gick inte så bra att tigga i Amsterdam. Mirage tyckte det var dyrt där. De for 

tillbaka till Stockholm den 3 augusti. De bodde två nätter på en båt i en hytt. Det var 

trångt. Han och Sveta fick sova på golvet. Den 5 augusti tiggde han hela dagen. Det 

regnade och han frös. Sveta var med honom. Han bad henne om mer kläder. Hon 

svarade att Mirage sagt att han skulle tigga, att han fryser är inte intressant. Ingen 

brydde sig om honom. Han tyckte synd om sig själv. Han måste göra något åt sin 

situation. Ingen annan gjorde det åt honom. Han hade också börjat förstå att här var 

polisen inte mutad och elak utan han kunde vända sig till den. Han bestämde sig för 

att rymma. Meningen var att han och Sveta skulle ta tåget till Uppsala och bo hos 

Fahim och Loda. Han sade till Sveta att han skulle på toaletten och behövde sina 

proteser. Han fick dem. När tåget skulle åka hoppade han av, smet iväg och gick till 

polisen.

Svitlana Kuchma har berättat: Hon kontaktades av en för henne okänd man, som 

senare visade sig vara Marcels far, Rado. En kvinnlig bekant till henne som heter 

Tanya hade arbetat för honom. Han erbjöd henne arbete i Moskva. Först skulle hon 

arbeta i tre månader sedan blev det sex månader. Lönen skulle vara 1.000 grivna, 

motsvarande 200 USD, per månad. Hon skulle få pengarna när arbetet var färdigt. 

Det visade sig sedan att hon aldrig fick någon lön. Hon skulle ta hand om en 

handikappad person. De åkte i Rados bil till Moskva. Det var i slutet av december. I 

bilen fick hon veta att hon skulle följa med handikappade till deras arbete, som 

bestod i att tigga i tunnelbanan. Hon skulle ta emot pengar och se till att de inte 

försvann. Rado tog henne till en lägenhet, där hon presenterades för Irina och 

Marcel. Hon skulle arbeta för dem. De handikappade tiggde från kl. 7.00 till kl. 

23.00 alla dagar utom måndagar. Irina följde med henne den första arbetsdagen och 

förklarade vad hennes arbete bestod i. Marcel och Irina sade sedan till henne vilken 

station hon och tiggarna skulle utgå från. Till att börja med gick hon till den polis 

som hade hand om en viss station och betalade honom så att de handikappade fick 

tigga. Hon satt sedan på en bänk nere i tunnelbanestationen och tog emot pengar 

som Pavel och en annan handikappad, som kallades Farfar, hade tiggt ihop. Om 

tiggarna stoppades av någon polis som inte hade mutats tog nämligen polisen 

pengarna. Pengarna som hon tog emot lämnade hon till en kvinna som skötte de 

offentliga toaletterna. Denna kvinna fick lite ersättning, cirka 50 rubel. Hon 

lämnade pengar på detta sätt fem till sex gånger om dagen. Hon förde bok över hur 

mycket pengar som tiggdes ihop och vilka utgifterna var under en dag. Hon 

redovisade detta varje kväll för Irina. Efter arbetsdagen kom Marcel med bil till 

stationen. Hon lämnade pengarna till honom. Hon, Pavel och Farfar tog trådbussen 

hem till lägenheten. De åt kvällsmat och gick till sängs. Lägenheten bestod av två 

rum och kök. Hon sov i ett rum med Pavel, Farfar och ytterligare en handikappad 

som hette Jurik. Det fanns tre sängar. Farfar fick sova på golvet. Mna och Marcel 

räknade pengarna och lade undan dem. Hon har sett när de räknade pengarna. Hon 

vet inte vart pengarna tog vägen. Pavel tjänade i genomsnitt ihop fem till åtta tusen

ubel per dag. När han tiggde skulle han ha en ärmlös tröja så att det syntes att han 

inte hade några armar. När det var kallt hade han en stickad väst på sig också. 

Klädseln hade Irina och Marcel bestämt. Irina och Marcel arbetade inte. Det var de 

handikappade som försörjde dem. - Vid ett tillfälle rymde Pavel. Hon tror att det 

var i slutet av februari 2008. När han kom tillbaka blev han misshandlad. Hon såg 

inte det men Pavel berättade det för henne. Hon såg inga spår i hans ansikte men 

hon hade ingen anledning att ifrågasätta hans uppgifter. Hon hade hört av de andra 

handikappade att de blivit misshandlade. Innan Pavel rymde hade hon visserligen 

blivit hotad av Marcel och Irina men hon trodde att det bara var snack. Efter 

rymningen förstod hon att hoten kunde förverkligas. Hoten bestod i att Marcel och 

Irina sade att om hon inte gjorde som de sade skulle de ringa Marcels far och att 

denne kunde göra vad som helst. - Någon gång i mars 2008 pratade Marcel och 

Irina om att åka till Sverige. I början av april for hon, Pavel, Marcel och dennes far 

till Ukraina. Hon och Pavel behövde ukrainska utrikespass. Innan de for fick hon 

sitt eget och Pavels ukrainska inrikespass av Marcel. Så var det genomgående vid 

resorna. Hon hade hand om sina egna och Pavels dokument under själva resorna 

och när de kom fram tog Irina och Marcel hand om dokumenten. I Ukraina 

ordnades nödvändiga handlingar och fotografier togs. De for tillbaka till Moskva i 

väntan på att passen skulle bli färdiga. Pavel fortsatte tigga i tunnelbanan och hon 

höll kontrollen. Den 24 april 2008 for hon, Pavel, Mna och Marcel med tåg till 

Moldavien. Enligt Marcel behövdes några slags dokument för att kunna åka till 

Sverige. I Moldavien bodde hon och Pavel först i en lägenhet i en månad. De fick 

inte gå ut därifrån, de var inlåsta. Det hade Marcel bestämt. Hon tror att det var för 

att de inte skulle rymma. Hon försökte öppna dörren men det gick inte. Den kunde 

bara öppnas utifrån. Lägenheten låg fem trappor upp. Irina och Marcel kom till 

lägenheten med mat. De hade också med sig vodka till Pavel. De undrade om Pavel 

skötte sig och inte var för högljudd. Hon och Pavel blev inte tillfrågade om de ville 

vara i lägenheten. Det kändes meningslöst att själva fråga varför de var inlåsta. De 

skulle ändå inte få något svar. Efter en månad flyttades de till Irinas föräldrars hus. 

Där fick Pavel bara gå ut på tomten. Hon följde någon gång med Irina till affären

och handlade. En gång gick hon också dit med Irinas lillasyster. En dag kom Marcel 

och sade att de skulle åka till Chisinau. Hon och Pavel fotograferades. Dokumenten 

färdigställdes och alla for tillbaka till Moskva. Innan de kom fram till Moskva fick 

hon se vad det var för handlingar. Det var rumänska ID-kort och italienska 

viseringar. På ID-korten var det hennes och Pavels fotografier men deras namn 

föreställde rumänska medborgare. De italienska viseringarna var dock utställda i 

deras riktiga namn. I Moskva åkte de till Marcels far. Han talade till henne och 

Pavel i uppfostringssyfte. Han sade att om de inte gjorde som Marcel och Mna sade 

skulle de bli straffade. Han förklarade att tidigare uttalade hot då skulle bli 

förverkligade. Det gick inte att bara gå därifrån. Hon hade inga pengar. De hade inte 

släppt henne och Pavel därifrån. De for till Moskvas flygplats. Hon fick sitt och 

Pavels ukrainska utrikespass. Hon visade upp dessa där det krävdes. När planet 

hade lyft tog Irina passen. Det var sista gången hon såg passen. I stället fick hon de 

rumänska ID-korten. Irina och Marcel sade åt henne och Pavel att lära sig namnen 

och de andra personuppgifterna på de rumänska medborgare som de skulle 

föreställa. Inför resan till Sverige hade Irina och Marcel sagt att Pavel bara skulle 

behöva tigga tre, fyra timmar om dagen och sedan få vila. Hon fick veta att de först 

skulle till Palma de Mallorca för att sedan åka till Stockholm. Där skulle Pavel tigga 

och hon som vanligt följa honom. Hon skulle alltså se till att han inte försvann och 

ta hand om pengarna som han tiggde ihop och ge dem till Marcel och Irina. Hon 

hade inte kunna hindra Pavel från att försvinna. Enligt Marcel och Irina var hon 

ansvarig för Pavels rymning i Moskva. På Arlanda möttes de av Loda och Fahim 

som körde i två bilar hem till dem. Dagen därpå for hon, Pavel, Loda, Marcel och 

Irina till en kyrka i Uppsala. Som hon uppfattade det pratade Loda med en präst där 

om att Pavel skulle få tigga utanför kyrkan. Hon var närvarande vid samtalet och 

Loda förklarade för henne efteråt. Pavel ställde sig vid entrén till kyrkan och tiggde 

och hon stod en bit ifrån. De andra väntade i bilen ca 50 m bort. Därifrån kunde 

man se när Pavel tiggde. När Pavel tiggt färdigt satte de sig i bilen och Irina eller 

Marcel tog väskan med pengar. Hon vet inte hur mycket det var. Efter middagen 

sade Marcel eller Irina att det var dags att arbeta igen. Hon, Pavel, Irina och Loda

for tillbaka till kyrkan där man hade kvällsgudstjänst. Det var inte så mycket folk. 

Pavel tiggde bara i kanske en halvtimme. Hon satt på en bänk medan Irina och Loda 

väntade i bilen på samma ställe som förut. Hon gav väskan med pengar till Irina. 

Sedan for de hem igen. Hon tror inte att Loda till en början visste något om Pavels 

tiggeri men att Loda måste ha förstått vid kyrkobesöket. Fahim visste nog inget. 

Nästa dag tog de bussen till Uppsala centrum. Loda skulle till sitt arbete. Marcel 

och Mna sade åt henne att Pavel skulle ställa sig utanför en mataffär och tigga. Efter 

ett tag ringde någon av dem och sade att Pavel skulle tigga på ett annat ställe. Pavel 

ställde sig där. Det var utanför en liten restaurang. Efter några timmar ringde 

Marcel eller Irina och sade åt henne att följa efter dem. De sade åt henne att Pavel 

skulle gå mellan två vägar och tigga när bilarna stannade för rött ljus, vilket han 

gjorde. Polisen kom och ville se Pavels ID-handlingar. Hon visade det rumänska 

ID-kortet. Polisen kontrollerade uppgifterna som fanns på handlingen. Sedan sade 

de åt dem att lämna platsen. De gick tillbaka till mataffären där Pavel tiggde fram 

till klockan åtta på kvällen. Hon tog Pavels väska och stoppade i en påse som hon 

hade. När de kom hem till Loda och Fahim gav hon väskan med pengarna till 

Marcel och Irina. Hon lämnade över den till dem i det rum som Marcel och Irina 

hade hos Loda och Fahim. De gånger hon räknade pengarna, hon räknade bara 

sedlarna, rörde det sig om mellan ett och ett halvt till två tusen kronor per dag. Hon 

tog väskan av Pavel när den blivit full eller för tung av mynt. Hon gick till en 

undanskymd plats och räknade. Några dagar senare sade Irina och Marcel att alla 

skulle åka till Tallinn. Hon och Pavel gick till en marknad. Hon fick instruktioner av 

Irina och Marcel var Pavel skulle stå och tigga. Hon tror inte att Loda och Fahim 

visste att Pavel tiggde i Tallinn. Den andra resan till Tallinn var efter det att Pavel 

gripits av polisen i Sverige. Hon, Pavel, Irina och Marcel och deras son for den 12 

juli. De delade på en hytt. De stannade i 14 dagar. Marcel och Mna ordnade en 

lägenhet. Hon och Pavel lämnade lägenheten vid halv åtta på morgonen. Pavel 

tiggde på marknaden tills den stängde klockan fyra på eftermiddagen. Sedan tiggde 

han utanför en mataffär till klockan nio på kvällen. Resten av dagarna var det 

likadant. Mna och Marcel bestämde att Pavel skulle tigga så länge på dagarna. Det

var ingen mening att diskutera detta. Hon vet inte hur mycket pengar Pavel fick 

ihop. Det gick bättre att tigga den första veckan. Hon fick veta dagen innan de for 

tillbaka att de skulle till Sverige igen. När de kom tillbaka visade Loda dem 

Skärholmen. Där tiggde Pavel. -1 Sverige brukade hon och Pavel lämna Lodas och 

Fahims hem vid 6.30 och komma hem dit vid 23.30. Hon hade en mobiltelefon med 

sig. Marcel och Mna ringde ofta och kollade hur det gick och var hon och Pavel 

befann sig. Några dagar efter hemkomsten från Tallinn for de till Amsterdam. Hon 

vet inte hur länge det var tänkt att de skulle stanna där. De for i alla fall tillbaks till 

Sverige efter tre dagar. Antagligen fick Pavel in för lite pengar där. - Pavel greps 

den 10 juli av polisen. Han stod och tiggde i gången mellan tunnelbanan och 

centralstationen i Stockholm. Hon ringde genast till Marcel som sade att han skulle 

komma. Hon gick till polisstationen och förklarade sitt ärende med hjälp av 

telefontolkning. Hon fick en karta dit hon skulle vända sig för att fråga vart Pavel 

kunde ha tagit vägen. Marcel, Mna och Loda kom till T-centraien där hon mötte 

dem. Marcel skällde ut henne. Loda sade åt dem att sluta skrika och inte väcka 

uppmärksamhet. De gick sedan till polisstationen. Hon gick in där. Hon ringde 

Loda som sedan pratade med polisen. Det var Irina och Marcel som sade åt henne 

att gå in på polisstationen. Hon vet inte varför de inte gick in. Sedan for de till 

Märsta till Migrationsverkets lokaler. Där visade hon Pavels rumänska ID-kort. Hon 

fick beskedet att Pavel skulle släppas nästa dag. Fahim, Loda och en som heter 

Hamid var med när Pavel hämtades. På vägen tillbaka till Uppsala sades inget. 

Hamid läste böner. När de kom hem sade Fahim till Marcel att Pavel inte fick tigga. 

Fahim sade även till henne att han inte gillade tiggeriet. - Dagen när Pavel försvann 

hade hon och han varit i Skärholmen där Pavel tiggt. De skulle ta tåget till Uppsala. 

Pavel ville ha sina proteser för att kunna gå på toaletten på tåget. Han gick före 

henne i tåget och sade åt henne att vänta i vagnen. När hon kom till Uppsala förstod 

hon att Pavel inte var med. Hon ringde Marcel, som började skrika åt henne. Han 

kom till Uppsala station. Han sade att hon skulle vara glad att han lovat Irina och 

sin mor att han inte skulle slå henne. Han ringde till sin far och gav henne telefonen. 

Fadern sade att om Pavel inte kom till rätta skulle han krossa hennes armar och ben.

Han sade också att han visste att hon visste var Pavel var någonstans. Marcel hörde 

nog inte vad fadern sade. I alla fall väntade hon och Marcel tills sista tåget kom in 

men Pavel var inte med det heller. De tog en taxi till T-centralen i Stockholm. Där 

var allt stängt. Marcel skällde ut henne. Han sade att hon måste säga var Pavel 

befann sig. En taxichaufför kom fram till dem och frågade på ryska om de behövde 

en taxi. Marcel pratade med chauffören. Chauffören körde dem till Uppsala. Marcel 

och chauffören växlade telefonnummer. Chauffören lovade att ringa polisen för att 

höra om Pavel hade gripits. På morgonen ringde Marcel chauffören och denne 

körde dem till Stockholm igen. Hon och chauffören gick in på polisstationen. Där 

berättade hon att hon letade efter sin make och angav Pavels namn som han hade på 

det rumänska ED-kortet, vilket hon också visade upp. Marcel och Irina hade sagt 

vad hon skulle säga i en sådan här situation. Hon visade också upp sitt rumänska 

ID-kort. Därefter grep polisen henne. - Mycket av det hon sade i de inledande 

förhören var inte sant. Hon har inte flytt eftersom hon inte vetat till vem hon skulle 

vända sig. Hon har inte litat på polisen. Det är först sedan hon greps i Sverige hon 

insett att det går att göra det. - Hon har aldrig hört Pavel säga att när han var 

omhändertagen i Märsta blev han lovad en bostad i Sverige. 

Irina Sapescu har berättat: Hon och Marcel träffade Pavel för första gången den 28 

oktober 2007. De mötte honom på järnvägsstationen i Moskva. Marcels far hade 

ringt och bett dem hämta Pavel där. De for hem till lägenheten. Pavel frågade om 

han kunde bo hos dem. Han berättade att Marcels far sagt att han skulle få bo hos 

henne och Marcel. Han erbjöd sig att betala halva hyran. Han sade att han skulle 

arbeta i tunnelbanan i Moskva med att tigga. Han tiggde halva dagarna. Han 

berättade om en tjej som hette Lena som hjälpte honom i tunnelbanan. När han kom 

hem åt han och bad om vodka. Hon och Marcel sade att det inte var bra för honom 

att dricka så mycket. Han svarade att han tyckte för mycket om vodka för att kunna 

sluta. De frågade hur han mist sina armar. Enligt Pavel hände det en gång när han 

varit berusad i Ukraina och försökt stjäla en el-kabel. Hon och Marcel stod inte ut 

med att han drack och sade att han måste flytta om han fortsatte. Han lovade att

ara dricka högst 15 cl per dag. De gick med på det. Efter ungefär en och en halv 

månad kom han hem berusad och utan sina proteser. Under de närmaste månaderna 

arbetade han i tunnelbanan. Han klagade över att polisen tog hans pengar. Han 

tyckte det vore bra om han kunde få hjälp av någon tjej som också kunde bo i 

lägenheten. Hon och Marcel bad dennes far att rekrytera någon som kunde hjälpa 

Pavel. I slutet av december 2007 kom Svitlana. De träffade Svitlana hemma hos 

Marcels far. Svitlana hade kommit till Moskva med Marcels far och en bekant till 

denne som heter Artiom. Meningen var att Svitlana skulle arbeta för Artiom men 

det gick inte. Då föreslogs att hon skulle hjälpa Pavel. Med Artiom kom också han 

som kallas Farfar. På Artioms förfrågan lät Marcel och hon Farfar bo hos dem tills 

Farfar hade hittat någon annan stans att bo. Pavel och Svitlana brukade gå till 

tunnelbanan vid halv nio på morgonen. Mna gjorde kaffe och smörgåsar till dem på 

morgonen. Hon och Marcel gick sedan till sitt arbete med att sälja mobiltelefoner. 

Pavel och Svitlana kom hem vid åttatiden på kvällen. De arbetade fyra dagar i 

veckan. Övriga dagar var de hemma och vilade eller gick till marknaden. Hon gav 

dem pengar när de bad om det. Pavel gick flera gånger till tandläkaren. Det kostade 

70 USD per behandling. När Pavel bott i lägenheten i en och en halv månad var han 

borta i två dagar. Han hade supit. Han sade att han hade skämts och därför varit 

borta. Hon och Marcel ville inte ha det så utan föreslog att Pavel skulle söka hjälp 

mot sitt missbruk. Det ville inte Pavel. Han lovade att inte dricka så mycket bara 

han fick stanna hos dem. - De hade kommit överens med Pavel att han skulle betala 

för mat och uppehälle. Meningen var att han skulle betala halva hyreskostnaden. 

Hyran var 10.000 rubel. Det motsvarar 700 euro. Pavel kom att betala mellan 150 

till 200 euro per månad. Han behövde inte betala mer för de tyckte synd om honom. 

Han hade bett henne och Marcel att ta hand om pengarna som han tjänade. Det var 

1.500 till 2.000 rubel per dag, vilket motsvarar 50 till 60 USD. De tog av dessa 

pengar för hans mat och kläder. Pavel sade att det viktigaste var att han fick 

pengarna när han skulle åka hem till Ukraina, såsom han hade kommit överens med 

Marcels far. Det var Pavel som skulle betala Svitlana när hon arbetat färdigt. Under 

tiden fick Svitlana pengar av Mna. Pavel sade åt henne att göra det och skriva ned

Case_no_B_1479-09

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?