PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
har det framförts mycket kritik i olika former mot kursen, men vad som har framgått tydligt är att denna kritik bottnar i att det är svårt att lära sig programmera. Studenterna har också haft svårt att se kursens relevans i utbildningen. Även denna kritik bottnar till stor del i att svårigheten att ta till sig kursens innehåll, men var till viss del befogad då studenterna inte nådde tillräckligt långt i sin utveckling för att kunna tillämpa kunskapen på ett relevant sätt. Flertal studier visar att det är ett ämne som är svårt för studenter att lära sig (Eckerdal 2009) Det pedagogiska problemet är att, för att göra kursen relevant behöver, progressionen i lärandet ökas så att studenterna når till en nivå att de kan tillämpa sina kunskaper på för webbredaktörer relevant sätt, utan att det för den sakens skull gör avkall på de grundläggande kunskaperna. Det är välkänt att programmering på alla nivåer såväl för nybörjare som för proffs är en aktivitet som gynnas av diskussion och samspel. Det finns till exempel en mängd olika metoder för professionell utveckling som bygger på detta och så kallad ”pair-programming” (Cheney 1977; Müller 2005). För att öka interaktionen mellan distansstudenterna påbörjades ett arbete 2012 med att på denna kurs ge föreläsningar live via videokonferenssystem. Studenterna har här möjlighet att avbryta och fråga direkt om det är något de undrar över eller önskar förklarat närmare. Detta gjordes utifrån tanken att studenterna skulle vara deltagare och medskapare i lärandet (McLoughlin & Lee 2008). Intressant var också att en del studenter valde att passivt delta i dessa live föreläsningar och handledningspass. Vi kan dock anta att även dessa studenter fann det värdefullt att närvara. Samtidigt fanns inspelningar av dessa föreläsningar tillgängliga via Ping Pong. På dessa kurser har också grupphandledning via videokonferenssystem ersatt enskild handledning också för att skapa bättre forum för diskussion och utbyte mellan inte bara lärare och student, utan också mellan studenter och därmed skapa förutsättningar för ett kooperativt lärande (Kagan 1989). Denna verksamhet har utökats och studenterna har numera ständig tillgång till ett mötesrum i videokonferens-systemet vilket ger dem möjlighet att diskutera och samarbeta kring olika uppgifter och problemställningar via audio och video samt dela sin dataskärm för de andra deltagarna för att visa konkreta problem och lösningar. Samtidigt som dessa åtgärder har införts för att ge bättre möjligheter till lärande har också progressionen i kursen ökat, vilket innebär att de grundläggande kunskaperna som tidigare var hela kursens innehåll har koncentrerats och ett större moment av praktiskt tillämpning har introducerats. Detta för att adressera den tidigare kritiken avseende kursens relevans. 92 puh-rapport 2013
Trots att det har blivit ett högre tempo har kritiken i det närmaste upphört. Live föreläsningar och handledning har gett goda resultat i kursvärderingen men har den nackdelen att deltagande i föreläsningar och handledning är mer tidsbunden. analys och diskussion En stor del av studenterna som från början ingick i pilotprojektet vid HB valde över tid att antingen göra studieuppehåll eller avbryta sina studier. Samtidigt uppgav studenterna vid en muntlig utvärdering att tillgång till ett socialt forum där de kunnat få stöd ifrån kurskamrater stärkt dem i uppfattning att de kommer att klara kursen. Skälen till att studenter avbryter sina studier är flera och unika för varje individ. Studier har visat att såväl förpliktelser utanför studierna såsom familj och arbete påverkar som att studierna upplevts för krävande (Kirkby 2000; Rovai 2003). Kurser via flexibelt lärande innebär en frihet för studenten att själva planera och lägga upp sina studier då kursmaterial och möjlighet att kommunicera med såväl lärare som kurskamrater finns lättillgängligt hela tiden (Norberg, Dziuban & Moskal 2011; Poon 2012). Samtidigt torde det kräva mer av lärare i kurser med flexibelt lärare än att bara kopiera över campuskurser till en lärplattform vilket även belyses av Toohey (1999) och Entwistle (2009). Kan det vara så att friheten i flexibelt lärande kräver att studenten tar ett större ansvar för studierna och att det är lättare att halka efter än vid campusstudier? Jara och Mellar (2009) påtalar vikten av att det i kurser med flexibelt lärande finns en fast struktur med organiserade avstämningar och gruppaktiviteter i syfte att stödja studenternas aktiva deltagande i interaktionen med såväl lärare som andra studenter. Samverkan på nätet kan upplevas som svårt och tidskrävande. Detta kan bero på bristande vana vid men även bristande kunskaper om hur kommunikationsverktygen kan användas (Poon 2012). Vi som lärare kanske överskattar studenternas vana vid att interagera och kommunicera via nätet och lämnar dem utan behövligt stöd. I pilotens sociala forum uttryckte flera studenter en osäkerhet kring om de skrev på rätt plats, om de laddat upp dokument rätt, i rätt forum men efterfrågade även bekräftelse på att kurskamraterna kunde läsa dem. De frågade också ofta varandra om var de kunde hitta olika dokument eller hur andra uppfattat information, kurslitteraturen med mera. Albors-Garrigos och Ramos Carrasco (2011) lyfter fram Prenskys distinktion mellan digitala invånare och digitala invandrare. En reflektion och något att tänka på som lärare i kurser med flexibelt lärande kan vara så att studenter födda före 93
- Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
- Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
- Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
- Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
- Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
- Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
- Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
- Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
- Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
- Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
- Page 88 and 89: Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
- Page 90 and 91: lärande) och Productivity (medskap
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 118 and 119: 2) Underlätta självärdering Enli
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 124 and 125: En slutsats av undersökningen är
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 128 and 129: tering till utbildningen kan gå ti
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
har det framförts mycket kritik i olika former mot kursen, men vad som har framgått<br />
tydligt är att denna kritik bottnar i att det är svårt att lära sig programmera.<br />
Studenterna har också haft svårt att se kursens relevans i utbildningen. Även denna<br />
kritik bottnar till stor del i att svårigheten att ta till sig kursens innehåll, men var till<br />
viss del befogad då studenterna inte nådde tillräckligt långt i sin utveckling för att<br />
kunna tillämpa kunskapen på ett relevant sätt. Flertal studier visar att det är ett<br />
ämne som är svårt för studenter att lära sig (Eckerdal 2009)<br />
Det pedagogiska problemet är att, för att göra kursen relevant behöver, progressionen<br />
i lärandet ökas så att studenterna når till en nivå att de kan tillämpa sina<br />
kunskaper på för webbredaktörer relevant sätt, utan att det för den sakens skull gör<br />
avkall på de grundläggande kunskaperna.<br />
Det är välkänt att programmering på alla nivåer såväl för nybörjare som för<br />
proffs är en aktivitet som gynnas av diskussion och samspel. Det finns till exempel<br />
en mängd olika metoder för professionell utveckling som bygger på detta och så<br />
kallad ”pair-programming” (Cheney 1977; Müller 2005).<br />
För att öka interaktionen mellan distansstudenterna påbörjades ett arbete 2012<br />
med att på denna kurs ge föreläsningar live via videokonferenssystem. Studenterna<br />
har här möjlighet att avbryta och fråga direkt om det är något de undrar över eller<br />
önskar förklarat närmare. Detta gjordes utifrån tanken att studenterna skulle vara<br />
deltagare och medskapare i lärandet (McLoughlin & Lee 2008). Intressant var<br />
också att en del studenter valde att passivt delta i dessa live föreläsningar och handledningspass.<br />
Vi kan dock anta att även dessa studenter fann det värdefullt att närvara.<br />
Samtidigt fanns inspelningar av dessa föreläsningar tillgängliga via Ping Pong.<br />
På dessa kurser har också grupphandledning via videokonferenssystem ersatt<br />
enskild handledning också för att skapa bättre forum för diskussion och utbyte<br />
mellan inte bara lärare och student, utan också mellan studenter och därmed skapa<br />
förutsättningar för ett kooperativt lärande (Kagan 1989). Denna verksamhet har<br />
utökats och studenterna har numera ständig tillgång till ett mötesrum i videokonferens-systemet<br />
vilket ger dem möjlighet att diskutera och samarbeta kring olika<br />
uppgifter och problemställningar via audio och video samt dela sin dataskärm för<br />
de andra deltagarna för att visa konkreta problem och lösningar.<br />
Samtidigt som dessa åtgärder har införts för att ge bättre möjligheter till lärande<br />
har också progressionen i kursen ökat, vilket innebär att de grundläggande<br />
kunskaperna som tidigare var hela kursens innehåll har koncentrerats och ett större<br />
moment av praktiskt tillämpning har introducerats. Detta för att adressera den<br />
tidigare kritiken avseende kursens relevans.<br />
92 puh-rapport 2013
Change language