PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
verkade ha lättare att behålla fokus än vid föreläsningen. Det är positivt att få bekräftelse på att upplägget bidrar till att göra undervisningen mer intressant. Framgångsrik undervisning beror naturligtvis inte enbart på vilket lektionsupplägg man väljer men det kan underlätta genom att göra innehållet mer lättillgängligt och tilltalande. Att övningarna var uppskattade även om de inte var kopplade till ett autentiskt informationsbehov var intressant eftersom många anser att det är lättast att motivera studenterna i anslutning till uppsatser eller liknande. Vi har ofta workshops där studenterna söker för egna uppgifter men det är inte alltid det går att få till och ibland gör vi uppgifter för att aktivera dem. Även om övningarna mottogs bra i denna studentgrupp tror jag att olika studentgrupper uppskattar olika arbetssätt så det gäller att vara lyhörd. Studenterna verkade däremot inte ha några särskilda preferenser angående att arbeta enskilt eller gruppvis. Kanske berodde detta på att de var precis i början av sin utbildning och inte kände varandra så bra. Slutsatsen man kan dra är att studenterna uppskattar att vara aktiva och deltagande, något som också uttrycks i litteraturen (t.ex. Detlor et al. 2012; Jacobsen & Xu 2002). Att undervisningen upplevdes som användbar och tydligt kopplad till utbildningen är glädjande och tyder på att jag lyckats relatera till deras kontext och pekat på praktiska användningsområden. Denna kommentar tycker jag visar att studenten upplevt innehållet som meningsfullt: ”Väldigt bra att lägga ner extra tid på något som vi annars hade varit tvungna att lära oss på egen hand. Förenklar det för oss.” Eftersom motivationen ökar när studenten ser värdet med att lära sig och även känner en positiv förväntan om att kunna lära sig (Biggs & Tang 2007) är detta en bra utgångspunkt. Att många studenter tyckte att det var svårt är problematiskt, men värt att komma ihåg är att jag träffar dem vid flera tillfällen då de får möjlighet att utveckla sin förståelse. Det är viktigt att studenterna vet att de kommer träffa mig vid flera tillfällen eftersom det finns en progression i undervisningen i informationssökning och för att undvika att de uteblir eftersom de tror att de ”hört det förut”. Att självständigt kunna söka och hantera information är en viktig förutsättning för lärande i högre utbildning och yrkesliv och min förhoppning är att vi undervisande bibliotekarier tillsammans med lärare och utbildningsansvariga kommer att fortsätta att utveckla undervisningen i informationssökning i grundutbildningen. När bibliotekets undervisningsmoment är integrerade och meningsfulla finns goda möjligheter för studenterna att utveckla sin informationskompetens. 64 puh-rapport 2013
eferenser Bell, S. J. (2007). Stop IAKT syndrome with student live search demos. Reference Services Review, 35(1), ss. 98-108. Biggs, J. & Tang, C. (2007). Teaching for Quality Learning at University : What the Student Does. 3:e uppl. Buckingham, GBR: Open University Press. Bytoft, E. & Süld, K. (2008). FIKSA Framtidens InformationsKompetenta Studenter blir Anställningsbara: Ett samarbetsprojekt mellan BHS och BLR. Mötesplats inför framtiden, 15-16 oktober 2008. Borås: Högskolan i Borås. Detlor, B., Booker, L., Serenko, A., & Julien, H. (2012). Student perceptions of information literacy instruction: The importance of active learning. Education for Information, 29(2), ss. 147-161. Elmgren, M. & Henriksson, A-S. (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts. Jacobson, T. & Xu, L. (2002). Motivating Students in Credit-based Information Literacy Courses: Theories and Practice. Portal - Libraries and the Academy, 2(3), ss. 423–441. Limberg, L., Sundin, O., Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. I Hedman, J. & Lundh, A. (red.), Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson, ss. 36-65. Marton, F., & Trigwell, K. (2000). Variatio est mater studiorum. Higher Education Research and Development, 19(3), ss. 381-395. Perselli, A. & Gustafsson Åman, K. (2006). Studenters informationskompetens – universitetslärares syn i ny studie. InfoTrend, 61(4), ss. 96-101. Ross, A., & Furno, C. (2011). Active learning in the library instruction environment: An exploratory study. Portal - Libraries and the Academy, 11(4), ss. 953-970. Shenton, A. K., & Fitzgibbons, M. (2010). Making information literacy relevant. Library Review, 59(3), ss. 165-174. Weiler, A. (2005). Information-seeking behavior in Generation Y students: Motivation, critical thinking, and learning theory. The Journal of Academic Librarianship, 31(1), ss. 46-53. 65
- Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
- Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
- Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
- Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
- Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
- Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
- Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
- Page 28 and 29: sätt har läraren också lyckats b
- Page 30 and 31: Gullvor Elf framtidsverkstäder i h
- Page 32 and 33: Boken beskriver atombombens tillkom
- Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
- Page 36 and 37: serna är av stor vikt. Slutmålet
- Page 38 and 39: Tid avsatt: en heldag för fortbild
- Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
- Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
- Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
- Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
- Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
- Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
- Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
- Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
- Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
- Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
- Page 88 and 89: Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
- Page 90 and 91: lärande) och Productivity (medskap
- Page 92 and 93: har det framförts mycket kritik i
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
eferenser<br />
Bell, S. J. (2007). Stop IAKT syndrome with student live search demos. Reference Services Review,<br />
35(1), ss. 98-108.<br />
Biggs, J. & Tang, C. (2007). Teaching for Quality Learning at University : What the Student Does. 3:e<br />
uppl. Buckingham, GBR: Open University Press.<br />
Bytoft, E. & Süld, K. (2008). FIKSA Framtidens InformationsKompetenta Studenter blir<br />
Anställningsbara: Ett samarbetsprojekt mellan BHS och BLR. Mötesplats inför framtiden,<br />
15-16 oktober 2008. <strong>Borås</strong>: <strong>Högskolan</strong> i <strong>Borås</strong>.<br />
Detlor, B., Booker, L., Serenko, A., & Julien, H. (2012). Student perceptions of information literacy<br />
instruction: The importance of active learning. Education for Information, 29(2), ss. 147-161.<br />
Elmgren, M. & Henriksson, A-S. (2010). Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts.<br />
Jacobson, T. & Xu, L. (2002). Motivating Students in Credit-based Information Literacy Courses:<br />
Theories and Practice. Portal - Libraries and the Academy, 2(3), ss. 423–441.<br />
Limberg, L., Sundin, O., Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. I<br />
Hedman, J. & Lundh, A. (red.), Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och<br />
informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson, ss. 36-65.<br />
Marton, F., & Trigwell, K. (2000). Variatio est mater studiorum. Higher Education Research and<br />
Development, 19(3), ss. 381-395.<br />
Perselli, A. & Gustafsson Åman, K. (2006). Studenters informationskompetens – universitetslärares<br />
syn i ny studie. InfoTrend, 61(4), ss. 96-101.<br />
Ross, A., & Furno, C. (2011). Active learning in the library instruction environment: An exploratory<br />
study. Portal - Libraries and the Academy, 11(4), ss. 953-970.<br />
Shenton, A. K., & Fitzgibbons, M. (2010). Making information literacy relevant. Library Review,<br />
59(3), ss. 165-174.<br />
Weiler, A. (2005). Information-seeking behavior in Generation Y students: Motivation, critical<br />
thinking, and learning theory. The Journal of Academic Librarianship, 31(1), ss. 46-53.<br />
65