PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
på olika behandlingar. Det finns avancerade program för debriefing och utvärdering<br />
där alla åtgärder och händelser loggas och kan utvärderas med både ljud och bild<br />
(Yuan et al. 2012). I ambulanssjuksköterskeutbildning har simulering i de två första<br />
kategorierna använts i många år. Exempel är HLR träning och träning av vissa moment<br />
som t.ex. luftvägstekniker, reponering av frakturer och andra procedurer.<br />
Ambulanssjukvård kännetecknas av informationsbrist, en stor variation av olika<br />
medicinska problem, vård i en ogynnsam miljö och patienter med en hög grad av<br />
akuta problem (Franklin et al., 2011). Dessa faktorer bidrar till att ambulanssjukvård<br />
är en högriskverksamhet när det gäller patientsäkerhet. Studier har visat att kognitiva<br />
misstag och fel begångna i patientbedömning och beslutsfattande är de största<br />
hoten mot patientsäkerheten i ambulanssjukvården (Atack and Maher 2010; Fairbanks<br />
et al., 2008; Wang et al. 2008b). Många forskare lyfter simuleringen som en<br />
metod att förebygga fel begångna i patientbedömning och beslutsfattande och därmed<br />
också en metod för att öka patientsäkerheten (Gaba 2004; Bigham et al. 2012;<br />
McFetrich, 2006; Studnek et al. 2011; Wyatt et al, 2004). I utbildning av ambulanspersonal<br />
världen över är simulering en användbar pedagogik. Simulering har varit<br />
en effektiv metod till att lära ”paramedics” avancerade luftvägstekniker (Hall et al.<br />
2005), öva omhändertagande av patienter med akut stroke (Gordon et al. 2005) och<br />
som moment i kurser för prehospitalt omhändertagande vid trauma (Kim et al.<br />
2012). Simulering har också varit en använd modell för ackreditering av ambulanspersonal<br />
(McLaughlin et al. 2002; Tavares et al. 2012).<br />
Den traditionella pedagogiken i sjuksköterskeutbildningar har varit delad i två<br />
där den teoretiska biten har lärts ut i klassrum och de praktiska och kliniska<br />
momenten har övats ute i kliniken (Hyland & Hawkins 2009). Mycket ansvar har<br />
då lagts på de sjuksköterskor som handlett studenter ute i kliniken. I sjuksköterskeutbildning<br />
världen över har simulering ökat som pedagogisk metod de senaste fem<br />
åren (Brewer 2011)