PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
Tid avsatt: en heldag för fortbildning inom projektet som en del i ett större fortbildningsprojekt. Kritikfas – Gruppens arbetssituation och problembilder har redan utretts och diskuterats inom projektets förberedelsefas, varför vi valt att inte genomföra denna fas. Visionsfas/prioriteringsfas – Arbetsdagen består av tre diskussionspass i mindre grupper, med givna frågor. Målen för diskussionspassen är att man vid varje gruppdiskussion skall prioritera 2-3 punkter som man i gruppen kommer överens om att man vill arbeta vidare med. Redovisningen sker i form av snabba presentationer i storgrupp. Konkretiseringsfas – Brainstorm i plenum utifrån vad deltagarna tagit med sig av föreläsningar, erfarenhetsbanken, litteratur och, inte minst, dagens diskussioner. Här ges alla chans att identifiera sina egna idéer, få input från andras idéer och sätta egnas och andras idéer i relation till varandra. Prioritering görs genom att varje deltagare får tre markörer (klisterlappar) för att prioritera vad man som individ tycker är viktigast. Agendor upprättas utifrån prioriteringskluster. Uppföljningsfas – Grupperna uppmanas att fortsätta arbetet på hemmaplan, samtliga faser, diskussioner, prioriteringar samt agendor dokumenteras för fortsatt arbete. Den digitala erfarenhetsbanken blir en fortsatt aktiv källa till inspiration. Slutseminarium med Framtidsverkstad/seminarieverkstad Anpassning till kunskapsmål och kursmål Utifrån Högskolans mål för grundutbildning är det rimligt att framtidsverkstadsmetoden kan användas då utbildningen förväntas utveckla studenternas • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem • beredskap att möta förändringar i arbetslivet (Högskolelag, SFS: 1992:1434, 8§) Även utifrån bibliotekarieprogrammets mål kan framtidsverkstäder som metod vara lämplig för att bidra till att nå följande mål: ”Efter genomgånget program ska studenten ha tillägnat sig grundläggande kunskaper och färdigheter för professionell verksamhet inom bibliotekssektorns olika delar. Detta innebär att studenten ska kunna omsätta en bred överblick över centrala biblioteks- och informationsvetenskapliga begrepp, principer, verktyg och metoder i självständig professionsutövning”. (Utbildningsplan bibliotekarieprogrammet, 2013.) Den aktuella kursen Bibliotek och användare, 7,5 p ges på bibliotekarieprogrammet andra termin. Det innebär att studenterna tidigare fått introduktionskur- 38 puh-rapport 2013
ser både vad gäller bibliotekarieyrket och bibliotekens roll i samhället. I kursmålen för Bibliotek och användare 7,5 p anges bl.a. att efter genomgången kurs ska studenten kunna: • Förklara hur samspelet mellan användare och bibliotek varierar mellan olika målgrupper, kontexter och verksamheter. • Redogöra för verksamhetsnära aktiviteter för tillgängliggörande i bibliotekssammanhang. • Redogöra för och problematisera användares medievanor och informationsvanor. Förberedelsefas: – En av ambitionerna är att seminarieverkstaden skall generera tankar och idéer om framtida scenarion hos studenterna som kan vara en tillgång både i fortsättningen av deras professionsutbildning, men också som en förberedelse för yrkeslivet. En annan ambition är att, samtidigt som metoden används som slutseminarium, introduceras studenterna till en metod som de kan använda i en blivande profession. I båda ambitionerna knyter vi an till de mål som anges såväl i programplan samt aktuell kursplan(se ovan). Verkstaden genomförs som ett examinerande seminarium, vilket ställer vissa givna krav. Genom att precis som i fortbildningsverkstaden, erbjuda förberedande föreläsningar med tillhörande diskussionsfrågor från föreläsarna, slår vi fast temat för verkstaden. Vid slutseminariet knyter vi ihop kursen med hjälp av dessa frågor och övrigt innehåll i kursen. Studenterna uppmanas att i förväg förbereda sig inför seminariet, genom att reflektera över frågorna, något som alltid är nödvändigt för att ett seminarium ska bli meningsfullt. Studenterna fick vidare följande information via kurshemsidan: Ni kommer att bli indelade i mindre grupper vid seminarietillfället. Därefter arbetar vi med metoden Framtidsverkstad som beskrivs på följande sätt i NE.se: ”Framtidsverkstad, pedagogiskt inriktad verksamhet som har till syfte att åstadkomma kreativa och konstruktiva möten mellan människor. Ofta används framtidsverkstäder för att vitalisera och utveckla organisationer. Arbetet bygger på erfarenheter från demokratiskt förändringsarbete och på teorier kring kommunikation, organisationsutveckling och ledarskap.”(NE.se) Målet med seminariet/Framtidsverkstan är att ni ska diskutera och bli medvetna om problem och möjligheter som användare har i mötet med biblioteksverksamheter och som har belysts i föreläsningar och i kurslitteratur samt i de artiklar ni läst till Tidskriftsklubben. Vilka spänningar, föreställning och förutsättningar finns i olika situationer och mellan användargrupper och metoder? Vad anser ni är 39
- Page 1: PUHB-RAPPORT 01-2013 PUH-RAPPORT -
- Page 4 and 5: Rapportserien Pedagogisk Utveckling
- Page 6 and 7: förord De utvecklingsarbeten som p
- Page 8 and 9: Patrik Lennartsson & Tomas Brandber
- Page 10 and 11: problem & åtgärder Kemi och kemis
- Page 12 and 13: Omvänt kan ren ”sändning” av
- Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
- Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
- Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
- Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
- Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
- Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
- Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
- Page 28 and 29: sätt har läraren också lyckats b
- Page 30 and 31: Gullvor Elf framtidsverkstäder i h
- Page 32 and 33: Boken beskriver atombombens tillkom
- Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
- Page 36 and 37: serna är av stor vikt. Slutmålet
- Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
- Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
- Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
- Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
- Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
- Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
- Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
- Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
- Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
- Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
- Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
Tid avsatt: en heldag för fortbildning inom projektet som en del i ett större<br />
fortbildningsprojekt.<br />
Kritikfas – Gruppens arbetssituation och problembilder har redan utretts och<br />
diskuterats inom projektets förberedelsefas, varför vi valt att inte genomföra denna fas.<br />
Visionsfas/prioriteringsfas – Arbetsdagen består av tre diskussionspass i mindre<br />
grupper, med givna frågor. Målen för diskussionspassen är att man vid varje<br />
gruppdiskussion skall prioritera 2-3 punkter som man i gruppen kommer överens<br />
om att man vill arbeta vidare med. Redovisningen sker i form av snabba presentationer<br />
i storgrupp.<br />
Konkretiseringsfas – Brainstorm i plenum utifrån vad deltagarna tagit med<br />
sig av föreläsningar, erfarenhetsbanken, litteratur och, inte minst, dagens diskussioner.<br />
Här ges alla chans att identifiera sina egna idéer, få input från andras idéer<br />
och sätta egnas och andras idéer i relation till varandra. Prioritering görs genom att<br />
varje deltagare får tre markörer (klisterlappar) för att prioritera vad man som individ<br />
tycker är viktigast. Agendor upprättas utifrån prioriteringskluster.<br />
Uppföljningsfas – Grupperna uppmanas att fortsätta arbetet på hemmaplan,<br />
samtliga faser, diskussioner, prioriteringar samt agendor dokumenteras för fortsatt<br />
arbete. Den digitala erfarenhetsbanken blir en fortsatt aktiv källa till inspiration.<br />
Slutseminarium med Framtidsverkstad/seminarieverkstad<br />
Anpassning till kunskapsmål och kursmål<br />
Utifrån <strong>Högskolan</strong>s mål för grundutbildning är det rimligt att framtidsverkstadsmetoden<br />
kan användas då utbildningen förväntas utveckla studenternas<br />
• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar<br />
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem<br />
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet<br />
(Högskolelag, SFS: 1992:1434, 8§)<br />
Även utifrån bibliotekarieprogrammets mål kan framtidsverkstäder som metod<br />
vara lämplig för att bidra till att nå följande mål:<br />
”Efter genomgånget program ska studenten ha tillägnat sig grundläggande kunskaper och<br />
färdigheter för professionell verksamhet inom bibliotekssektorns olika delar. Detta innebär<br />
att studenten ska kunna omsätta en bred överblick över centrala biblioteks- och informationsvetenskapliga<br />
begrepp, principer, verktyg och metoder i självständig professionsutövning”.<br />
(Utbildningsplan bibliotekarieprogrammet, 2013.)<br />
Den aktuella kursen Bibliotek och användare, 7,5 p ges på bibliotekarieprogrammet<br />
andra termin. Det innebär att studenterna tidigare fått introduktionskur-<br />
38 puh-rapport 2013
Change language