PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
serna är av stor vikt. Slutmålet för en verkstad är alltid att en agenda för fortsatt arbete skall ha upprättats. I detta avsnitt beskriver jag de fem faserna i en klassisk framtidsverkstad enligt Jungk. Jag kompletterar också med begrepp och beskrivningar från Denvall och Salonen, Vidal och Apel. De fem olika faserna benämns i litteratur och handböcker olika, men innehåller i stora drag samma moment. • Förberedelsefasen: Här sätts ramverket för en verkstad. Vem skall delta? Vilken är deras bakgrund och motivation? En detaljerad tidplan uppförs eftersom ett visst antal faser skall avverkas under en viss utsatt tid. Lokalens utformning och miljö är viktig: så informellt som möjligt och gärna i en kreativ omgivning. Eftersom metoden innehåller en del praktiska övningar bör material vara förberett. Den viktigaste förberedelsen är dock att formulera temat för verkstaden på ett tydligt sätt. En enkel uppvärmningsövning bör också förberedas. Förberedelser bör också göras för att processen skall hållas i demokratisk anda. Detta innebär att resonemang bör föras med eventuella uppdragsgivare eller beställare och kursledare/lärare. • Kritikfasen: Denvall och Salonen beskriver denna fas som “drainstorm” även om den ofta genomförs med en brainstorming där deltagarna spontant beskriver det som de uppfattar som problematisk och är kritiska till (Denvall 2000, s. 65). Denna fas är utmaning för kursledarna eftersom det som kommer upp i denna fas så småningom måste vändas till något positivt. • Fantasifasen/visionsfasen: Deltagarna föreslår lösningar utan att reflektera för mycket över hinder, restriktioner, traditioner. Vad vill vi om det inte finns några hinder? I denna fas genereras idéer. • Implementeringsfasen/förankringsfas/konkretiseringsfas: Här görs idéer och tankar som kommit fram under tidigare process mer realiserbara och prioriteringar görs. Denna fas avslutas med att en agenda upprättas. • Uppföljningsfasen: Det finns inget givet facit på vad uppföljningen kan innebära. I praktiken är det här själva förändringsarbetet kan börja. Man har tagit sig igenom alla faserna och någon form av konsensus har uppnåtts i demokratisk anda. En agenda har upprättats. Det viktiga är dokumentationen av alla faserna, där även det som kommit fram i kritikerfas och visionsfas som sedan prioriterats bort sparas i en bank av idéer och erfarenheter. I denna fas bör också en utvärdering av hela processen genomföras. 36 puh-rapport 2013
tre verkstäder I detta avsnitt kommer jag att beskriva tre verkstäder i tre olika sammanhang. Den första genomförs på en arbetsplats (kallad arbetsplatsverkstad). Den andra genomförs i samband med en uppdragsutbildning (kallad fortbildningsverkstad) och den tredje genomförs som ett examinerande slutseminarium (kallad seminarieverkstad). Jag kommer att beskriva verkstäderna utifrån de olika faserna och ge mest utrymme åt seminarieverkstaden. De två övriga verkstäderna beskrivs mer kortfattat, mer för att skapa en resonansbotten. Arbetsplatsverkstad Förberedelsefas – Mål för verkstaden: att medarbetarna i nybyggda lokaler, i ett nyligen invigt kulturhus, har en gemensam plan för det som återstår att genomföras och skapa nya förutsättningar för den verksamhet som skall bedrivas och utvecklas i de nya lokalerna. Tid avsatt: halv planeringsdag för en personalgrupp. Kritikfas – Gruppen använder sig av brainwriting istället för brainstorming. Medarbetarna beger sig ut i lokalerna och skriver spontant ner allt som de ser återstår att åtgärdas. Alla synpunkter presenteras på stora ark. Förankringsfas/Implementeringsfas – Varje medarbetare får fem klisterlappar för att prioritera utifrån alla synpunkter som finns på arken. Resultatet analyseras och ytterligare en prioriteringsfas genomförs. I stora drag framträder en samlad och relativt entydig bild av vad gruppen anser vara viktigast att prioritera och i vilken ordning det bör genomföras. En agenda upprättas. Uppföljningsfas: Uppföljning sker några veckor senare: arbetsuppgifter delas ut, arbetsgrupper bildas och i dryga två år är prioriteringslistan en återkommande punkt på arbetsplatsmöten. Fortbildningsverkstad Förberedelsefas – Gruppdeltagarna är yrkesverksamma inom skolbibliotek och deltar i ett EU-finansierat projekt. Verkstäderna genomförs på fyra orter i södra Sverige. Mål för verkstaden: Varje deltagargrupp skall ha en agenda för fortsatt arbete inom projektet men också i det strategiska arbetet gentemot chefer och politiker. Gruppdeltagarna hade förberett sig genom att lyssna på digitala föreläsningar inom olika teman. De har också fått ett antal uppdrag, där den i detta sammanhang mest intressanta att bidra med praktiska idéer och tankar i en gemensam erfarenhetsbank. 37
- Page 1: PUHB-RAPPORT 01-2013 PUH-RAPPORT -
- Page 4 and 5: Rapportserien Pedagogisk Utveckling
- Page 6 and 7: förord De utvecklingsarbeten som p
- Page 8 and 9: Patrik Lennartsson & Tomas Brandber
- Page 10 and 11: problem & åtgärder Kemi och kemis
- Page 12 and 13: Omvänt kan ren ”sändning” av
- Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
- Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
- Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
- Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
- Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
- Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
- Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
- Page 28 and 29: sätt har läraren också lyckats b
- Page 30 and 31: Gullvor Elf framtidsverkstäder i h
- Page 32 and 33: Boken beskriver atombombens tillkom
- Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
- Page 38 and 39: Tid avsatt: en heldag för fortbild
- Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
- Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
- Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
- Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
- Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
- Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
- Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
- Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
- Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
- Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
- Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
serna är av stor vikt. Slutmålet för en verkstad är alltid att en agenda för fortsatt<br />
arbete skall ha upprättats.<br />
I detta avsnitt beskriver jag de fem faserna i en klassisk framtidsverkstad enligt<br />
Jungk. Jag kompletterar också med begrepp och beskrivningar från Denvall och<br />
Salonen, Vidal och Apel. De fem olika faserna benämns i litteratur och handböcker<br />
olika, men innehåller i stora drag samma moment.<br />
• Förberedelsefasen: Här sätts ramverket för en verkstad. Vem skall delta?<br />
Vilken är deras bakgrund och motivation? En detaljerad tidplan uppförs<br />
eftersom ett visst antal faser skall avverkas under en viss utsatt tid. Lokalens<br />
utformning och miljö är viktig: så informellt som möjligt och gärna i en<br />
kreativ omgivning. Eftersom metoden innehåller en del praktiska övningar<br />
bör material vara förberett. Den viktigaste förberedelsen är dock att formulera<br />
temat för verkstaden på ett tydligt sätt. En enkel uppvärmningsövning bör<br />
också förberedas. Förberedelser bör också göras för att processen skall hållas i<br />
demokratisk anda. Detta innebär att resonemang bör föras med eventuella<br />
uppdragsgivare eller beställare och kursledare/lärare.<br />
• Kritikfasen: Denvall och Salonen beskriver denna fas som “drainstorm”<br />
även om den ofta genomförs med en brainstorming där deltagarna spontant<br />
beskriver det som de uppfattar som problematisk och är kritiska till<br />
(Denvall 2000, s. 65). Denna fas är utmaning för kursledarna eftersom det<br />
som kommer upp i denna fas så småningom måste vändas till något positivt.<br />
• Fantasifasen/visionsfasen: Deltagarna föreslår lösningar utan att reflektera<br />
för mycket över hinder, restriktioner, traditioner. Vad vill vi om det<br />
inte finns några hinder? I denna fas genereras idéer.<br />
• Implementeringsfasen/förankringsfas/konkretiseringsfas: Här görs<br />
idéer och tankar som kommit fram under tidigare process mer realiserbara<br />
och prioriteringar görs. Denna fas avslutas med att en agenda upprättas.<br />
• Uppföljningsfasen: Det finns inget givet facit på vad uppföljningen kan<br />
innebära. I praktiken är det här själva förändringsarbetet kan börja. Man<br />
har tagit sig igenom alla faserna och någon form av konsensus har uppnåtts<br />
i demokratisk anda. En agenda har upprättats. Det viktiga är dokumentationen<br />
av alla faserna, där även det som kommit fram i kritikerfas och visionsfas<br />
som sedan prioriterats bort sparas i en bank av idéer och erfarenheter.<br />
I denna fas bör också en utvärdering av hela processen genomföras.<br />
36 puh-rapport 2013
Change language