PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

More documents

Recommendations

Info

Boken beskriver atombombens tillkomst, de män och kvinnor som skapade den, samt de etiska och politiska argument som var en del av den vetenskapliga processen vid utvecklingsarbetet och som resulterade i det politiska beslutet att fälla den första atombomben. I vissa sammanhang betraktas Jungk som fadern till ämnet ”futurologi”, numera oftast kallat framtidsstudier. Robert Jungk’s tankar om framtidsstudier som universitetsämne har tagits upp i flera länder. Förutom i Tyskland finns detta ämne bl.a. i de skandinaviska länderna och Japan (Calder 1994). Parallellt med sitt vetenskapliga arbete engagerade sig Jungk i demokratisk samhällsutveckling, något som bland annat resulterade i metoden Framtidsverkstad, på tyska Zukunftwerkstatt. Jungk beskriver själv tillsammans med kollegan Norbert Müllert metoden i boken Futures Workshops. How to Create Desirable futures (Jungk & Müllert 1996). I boken presenteras framtidsverkstäder som en metod genom vilken vanliga människor kan bli inblandade i att skapa möjliga framtider. Inspiration till metoden hämtade Jungk bl.a. från Alex Osbornes och hans forskning kring kreativitet och innovation och kreativ problemlösning (Denvall & Solonen 2000, s. 23). Det var i Osbornes forskning som det nu välbekanta begreppet brainstorming först myntades (Denvall & Solonen 2000, s. 23). Brainstorming används vid olika tillfällen i processen vid genomförandet av en verkstad. Sedan 1950-talet har framtidsverkstäderna utvecklats och dagens framtidsverkstäder skiljer sig avsevärt från de första. Denvall & Solonen (2000, s. 29) beskriver tre olika generationer av framtidsverkstäder. Den första generationens verkstäder var de som genomfördes i samband med olika samhällsbyggnadsprojekt. Det verkliga genombrottet kom under 1980-talet då framtids-verkstäderna utvecklades till pedagogiska hjälpmedel och anammades av bl.a. forskare vid Lunds universitet (Denvall & Solonen 2000, s. 29). En tredje generation framtidsverkstäder utvecklades i sammanhang som kan tyckas vara lång borta från metodens ideologiska ursprung; inom privat sektor, i nyföretagande och i arbetsgivar-sammanhang (Denvall & Solonen 2000, s. 28). framtidsverkstäder, empowerment och hållbar utveckling En fjärde generation av framtidsverkstäder har utvecklats i sammanhang som har med dagsaktuella ambitioner i den offentliga sfären att göra. Syftet med framtidsverkstäderna var och är bl.a. att öppna upp den demokratiska processen för allmänheten och därmed nå gräsrotsnivå. Även om begreppet inte brukades när Jungk utvecklade sin metod så kan man konstatera att ett av 32 puh-rapport 2013
målen med en verkstad är s.k. empowerment. Begreppet empowerment används idag i många olika sammanhang, oftast i resonemang där man eftersträvar att olika användare/brukare, inte bara skall komma till tals i beslutsprocesser som rör deras verklighet utan vara delaktiga i processens olika delar. I Sverige översätts ordet i officiella sammanhang till egenmakt, ett begrepp som går tillbaka till en offentlig utredning från år 1996 med titeln Egenmakt – att återerövra vardagen (SOU 1996:177). I sammanhang där man diskuterar eller eftersträvar empowerment är målgruppens inblandning den absolut viktigaste komponenten. Framtidsverkstäder som en metod för empowerment beskrivs i studien Future Workshop – A Method for Empowerment (Löwis & Neuman 2009). Författarna beskriver hur det, i ambitionen att uppnå deltagarstyrda beslutsprocesser, har prövats ett antal metoder. Det finns i detta arbete inte utrymme att närmare beskriva alternativa metoder men några av de som fått genomslag i västvärlden är Open space-konferenser och Dialogseminarier (Löwis & Neumann s. 99 ff.). För den som är mer intresserad rekommenderas förutom nämnda studie Denvall & Salonens Att bryta vanans makt: framtidsverkstäder och det nya Sverige (2000) där författarna med Arnsteins participationsstege resonerar kring delaktighet i deltagardemokratiska metoder (Denvall & Solonen 2000, s. 31). Sedan begreppet hållbar utveckling erkändes av FN 2002 har de tre dimensionerna av hållbar utveckling – den ekonomiska, sociala och miljömässiga – blivit en del av i stort sett all offentlig verksamhet. Ett brett engagemang av medborgarna krävs och i detta arbete har framtidsverkstäder använts framförallt inom den sociala dimensionen. Med den fjärde generationens verkstäder kan man säga att man återigen närmat sig Jungk’s grundtanke – framtidsverkstad som metod för deltagarstyrda beslutsprocesser och ett arbetsätt att stärka demokratin. litteraturgenomgång Framtidsverkstäderna har tydligt utvecklats i praktisk verklighet men till viss del även inom den akademiska världen. I den akademiska miljön har den mesta forskning som gjorts kring metoden varit inom ämnen som samhällsplanering, organisationsutveckling och framtidsforskning. Litteraturen med högskolepedagogisk koppling finns, förutom ett antal tyska texter, bl.a. i Rene Vidals artikel The Future Workshop: Democratic problem solving (Vidal 2006). Författaren ger en både praktisk och teoretisk inblick i metoden genom att bl.a. ingående beskriva centrala begrepp och moment. Vidal har bl.a. använt metoden vid utvecklandet av en kurs 33
Page 1: PUHB-RAPPORT 01-2013 PUH-RAPPORT -
Page 4 and 5: Rapportserien Pedagogisk Utveckling
Page 6 and 7: förord De utvecklingsarbeten som p
Page 8 and 9: Patrik Lennartsson & Tomas Brandber
Page 10 and 11: problem & åtgärder Kemi och kemis
Page 12 and 13: Omvänt kan ren ”sändning” av
Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
Page 28 and 29: sätt har läraren också lyckats b
Page 30 and 31: Gullvor Elf framtidsverkstäder i h
Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
Page 36 and 37: serna är av stor vikt. Slutmålet
Page 38 and 39: Tid avsatt: en heldag för fortbild
Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
Page 82 and 83:
svårigheter/dyslexi och övriga tv
Page 84 and 85:
när han/hon lyssnar på texten, hj
Page 86 and 87:
texthandledning ökar medvetenheten
Page 88 and 89:
Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
Page 90 and 91:
lärande) och Productivity (medskap
Page 92 and 93:
har det framförts mycket kritik i
Page 94 and 95:
1990-talet, vilka kan jämställas
Page 96 and 97:
känt sig motiverade till att disku
Page 98 and 99:
Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
Page 100 and 101:
Alexis Palma teori och praktik i un
Page 102 and 103:
nästa generation. Sir Francis Galt
Page 104 and 105:
Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
Page 106 and 107:
2012). Det som finns i den gråa bo
Page 108 and 109:
variabler: de som helt säkert komm
Page 110 and 111:
klar idé om vad man kan förvänta
Page 112 and 113:
genomsnittliga lönen för chefer s
Page 114 and 115:
Utifrån den analysen vi har gjort
Page 116 and 117:
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
Page 118 and 119:
2) Underlätta självärdering Enli
Page 120 and 121:
nämndes tidigare, där arbetet bes
Page 122 and 123:
Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
Page 124 and 125:
En slutsats av undersökningen är
Page 126 and 127:
kursmål. De här kunskaperna utgå
Page 128 and 129:
tering till utbildningen kan gå ti
Page 130 and 131:
att utveckla begrepp eller beskrivn
Page 132 and 133:
Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
Page 134 and 135:
Bilaga 2: Utdrag ur validerings
Page 136 and 137:
Marie Rusner teoretiska begrepp i k
Page 138 and 139:
metod och genomförande Utvald data
Page 140 and 141:
Tydlighet • Tydlig målsättning
Page 142 and 143:
(1992) beskrivning av olika perspek
Page 144 and 145:
lärande som syftar till förståel
Page 146 and 147:
Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
Page 148 and 149:
tat att en förståelse är svår a
Page 150 and 151:
Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
Page 152 and 153:
ehandla frågeställningar inom mat
Page 154 and 155:
Innehåll Ambitionen med laboration
Page 156 and 157:
Förutom de uppenbara möjlighetern
Page 160:
esöksadress: allegatan 1 • posta
show all

PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?