PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Boken beskriver atombombens tillkomst, de män och kvinnor som skapade den,
samt de etiska och politiska argument som var en del av den vetenskapliga processen
vid utvecklingsarbetet och som resulterade i det politiska beslutet att fälla den
första atombomben. I vissa sammanhang betraktas Jungk som fadern till ämnet
”futurologi”, numera oftast kallat framtidsstudier. Robert Jungk’s tankar om framtidsstudier
som universitetsämne har tagits upp i flera länder. Förutom i Tyskland
finns detta ämne bl.a. i de skandinaviska länderna och Japan (Calder 1994).
Parallellt med sitt vetenskapliga arbete engagerade sig Jungk i demokratisk
samhällsutveckling, något som bland annat resulterade i metoden Framtidsverkstad,
på tyska Zukunftwerkstatt. Jungk beskriver själv tillsammans med kollegan
Norbert Müllert metoden i boken Futures Workshops. How to Create Desirable futures
(Jungk & Müllert 1996). I boken presenteras framtidsverkstäder som en metod
genom vilken vanliga människor kan bli inblandade i att skapa möjliga framtider.
Inspiration till metoden hämtade Jungk bl.a. från Alex Osbornes och hans
forskning kring kreativitet och innovation och kreativ problemlösning (Denvall
& Solonen 2000, s. 23). Det var i Osbornes forskning som det nu välbekanta
begreppet brainstorming först myntades (Denvall & Solonen 2000, s. 23). Brainstorming
används vid olika tillfällen i processen vid genomförandet av en verkstad.
Sedan 1950-talet har framtidsverkstäderna utvecklats och dagens framtidsverkstäder
skiljer sig avsevärt från de första. Denvall & Solonen (2000, s. 29) beskriver
tre olika generationer av framtidsverkstäder. Den första generationens verkstäder
var de som genomfördes i samband med olika samhällsbyggnadsprojekt. Det verkliga
genombrottet kom under 1980-talet då framtids-verkstäderna utvecklades till
pedagogiska hjälpmedel och anammades av bl.a. forskare vid Lunds universitet
(Denvall & Solonen 2000, s. 29). En tredje generation framtidsverkstäder utvecklades
i sammanhang som kan tyckas vara lång borta från metodens ideologiska
ursprung; inom privat sektor, i nyföretagande och i arbetsgivar-sammanhang
(Denvall & Solonen 2000, s. 28).
framtidsverkstäder, empowerment och hållbar utveckling
En fjärde generation av framtidsverkstäder har utvecklats i sammanhang som har
med dagsaktuella ambitioner i den offentliga sfären att göra.
Syftet med framtidsverkstäderna var och är bl.a. att öppna upp den demokratiska
processen för allmänheten och därmed nå gräsrotsnivå. Även om begreppet
inte brukades när Jungk utvecklade sin metod så kan man konstatera att ett av
32 puh-rapport 2013