PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
Gullvor Elf framtidsverkstäder i högskolemiljö abstract I detta pedagogiska utvecklingsarbete beskrivs hur ett lärarlag under läsåret 2012– 2013 arbetat med att överföra en metod för utvecklingsarbete (Framtidsverkstad) från en arbetsplatsrelaterad situation till en ren utbildningssituation på högskolenivå. Utvecklingsarbetet har haft ett antal ambitioner: Att överföra en metod som används inom organisationsutveckling i såväl privat som offentlig sektor till undervisningssituation i en högskolemiljö. Att metoden skall generera tankar och idéer om framtida scenarion hos studenterna som kan vara en tillgång både i fortsättningen av deras professionsutbildning, men också som en förberedelse för yrkeslivet. Att samtidigt som metoden används vid seminarier introduceras studenterna till en metod som de kan använda i sin blivande profession. Framtidsverkstaden som metod utvecklades av den tyske forskaren Robert Jungk. Sedan 1960-talet har metoden utvecklats och anpassats till att användas i olika sammanhang, inte minst som ett pedagogiskt verktyg. Metoden har en mycket strukturerad arbetsprocess bestående av fem faser: förberedelsefas, kritikfas, visionsfas, förankringsfas och uppföljningsfas. Alla faserna innehåller moment där intuitiv kunskap värderas högt, samt övningar i att prioritera och visualisera tankar och idéer. Jungk beskriver själv framtidsverkstäderna som en metod genom vilken vanliga människor kan bli inblandade i att skapa möjliga framtider. Som en vidareutveckling av en verkstad genomförd på en arbetsplats planeras och genomförs verkstäder i en fortbildningssituation för yrkesverksamma I båda dessa situationer är deltagarna starkt förankrade i profession och yrkesliv. Metoden utvecklas och anpassas därefter ytterligare till en högskolemiljö och genomförs med gott resultat som ett examinerande slutseminarium i en kurs på grundnivå. Utifrån Högskolans mål för grundutbildning kan framtidsverkstadsmetoden användas, särskilt med hänsyn till att utbildningen förväntas utveckla studenters 30 puh-rapport 2013
förmåga att göra självständiga bedömningar, formulera och lösa problem samt ge dem beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Genomförande av verkstäder i högskolemiljö ställer speciella krav, som skiljer sig från verkstäder i andra miljöer. Det gäller exempelvis kraven på att kursens kunskapsmål skall nås, att examinationsmomentet bör anpassas samt lärarens roll som både processledare, undervisare och examinator. Vid en eventuell vidareutveckling av verkstäderna bör särskild hänsyn tas till dessa krav. Varmt tack till mina kollegor vid Bibliotekshögskolan, Monika Johansson och Britt Omstedt. bakgrund I min första essäuppgift i högskolepedagogisk grundkurs beskrev jag hur jag tidigare intresserat mig för hur organisationer lär och kunskapsöverföring inom organisationer, samt hur jag kommit i kontakt med och prövat olika metoder inom detta område, bland annat Framtidsverkstäder. Under höstterminen genomförde jag tillsammans med några kollegor en uppdragsutbildning för ett stort antal personer, yrkesverksamma på svenska skolbibliotek. I samband med lokala träffar på fyra orter i landet genomförde vi framtidsverkstäder, med sammanlagt över hundra deltagare. Verkstäderna föll väl ut och vi ville därför pröva att genomföra dem i en utbildningssituation med studenter på bibliotekarieprogrammet. Detta gjordes under vårterminen 2013 i kursen Bibliotek och användarna, 7,5 p, som går i årskurs 1, andra terminen. Verkstäderna genomfördes som ett examinerande slutseminarium, alltså istället för andra examensformer. I detta arbete kommer jag att beskriva metoden Framtidsverkstad, dess bakgrund och innehåll med anknytning till litteratur och forskning. Jag kommer att beskriva arbetsgången i tre olika verkstäder, samt slutligen analysera resultat och föreslå förbättringar. framtidsverkstädernas historia och utveckling Framtidsverkstaden som metod utvecklades på 1960-talet av den tysk-österrikiske forskaren och vetenskapsjournalisten Robert Jungk. Jungk, som var av judisk släkt, spenderade många år i landsflykt undan nazismens förföljelse. Efter kriget återvände han till Tyskland och engagerade sig i uppbyggnadsarbetet efter andra världskriget (Denvall 2000, s 20f ). Hans studier resulterade också i boken Brighter Than A Thousand Suns (1956), som fortfarande läses och citeras (Calder 1994). 31
- Page 1: PUHB-RAPPORT 01-2013 PUH-RAPPORT -
- Page 4 and 5: Rapportserien Pedagogisk Utveckling
- Page 6 and 7: förord De utvecklingsarbeten som p
- Page 8 and 9: Patrik Lennartsson & Tomas Brandber
- Page 10 and 11: problem & åtgärder Kemi och kemis
- Page 12 and 13: Omvänt kan ren ”sändning” av
- Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
- Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
- Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
- Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
- Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
- Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
- Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
- Page 28 and 29: sätt har läraren också lyckats b
- Page 32 and 33: Boken beskriver atombombens tillkom
- Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
- Page 36 and 37: serna är av stor vikt. Slutmålet
- Page 38 and 39: Tid avsatt: en heldag för fortbild
- Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
- Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
- Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
- Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
- Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
- Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
- Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
- Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
- Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
- Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
- Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
förmåga att göra självständiga bedömningar, formulera och lösa problem samt ge<br />
dem beredskap att möta förändringar i arbetslivet.<br />
Genomförande av verkstäder i högskolemiljö ställer speciella krav, som skiljer<br />
sig från verkstäder i andra miljöer. Det gäller exempelvis kraven på att kursens kunskapsmål<br />
skall nås, att examinationsmomentet bör anpassas samt lärarens roll som<br />
både processledare, undervisare och examinator. Vid en eventuell vidareutveckling<br />
av verkstäderna bör särskild hänsyn tas till dessa krav.<br />
Varmt tack till mina kollegor vid Bibliotekshögskolan, Monika Johansson och<br />
Britt Omstedt.<br />
bakgrund<br />
I min första essäuppgift i högskolepedagogisk grundkurs beskrev jag hur jag tidigare<br />
intresserat mig för hur organisationer lär och kunskapsöverföring inom organisationer,<br />
samt hur jag kommit i kontakt med och prövat olika metoder inom<br />
detta område, bland annat Framtidsverkstäder.<br />
Under höstterminen genomförde jag tillsammans med några kollegor en uppdragsutbildning<br />
för ett stort antal personer, yrkesverksamma på svenska skolbibliotek.<br />
I samband med lokala träffar på fyra orter i landet genomförde vi framtidsverkstäder,<br />
med sammanlagt över hundra deltagare.<br />
Verkstäderna föll väl ut och vi ville därför pröva att genomföra dem i en utbildningssituation<br />
med studenter på bibliotekarieprogrammet. Detta gjordes under<br />
vårterminen 2013 i kursen Bibliotek och användarna, 7,5 p, som går i årskurs 1, andra<br />
terminen. Verkstäderna genomfördes som ett examinerande slutseminarium,<br />
alltså istället för andra examensformer.<br />
I detta arbete kommer jag att beskriva metoden Framtidsverkstad, dess bakgrund<br />
och innehåll med anknytning till litteratur och forskning. Jag kommer att<br />
beskriva arbetsgången i tre olika verkstäder, samt slutligen analysera resultat och<br />
föreslå förbättringar.<br />
framtidsverkstädernas historia och utveckling<br />
Framtidsverkstaden som metod utvecklades på 1960-talet av den tysk-österrikiske<br />
forskaren och vetenskapsjournalisten Robert Jungk. Jungk, som var av judisk släkt,<br />
spenderade många år i landsflykt undan nazismens förföljelse. Efter kriget återvände<br />
han till Tyskland och engagerade sig i uppbyggnadsarbetet efter andra<br />
världskriget (Denvall 2000, s 20f ). Hans studier resulterade också i boken Brighter<br />
Than A Thousand Suns (1956), som fortfarande läses och citeras (Calder 1994).<br />
31
Change language