PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

More documents

Recommendations

Info

Gullvor Elf framtidsverkstäder i högskolemiljö abstract I detta pedagogiska utvecklingsarbete beskrivs hur ett lärarlag under läsåret 2012– 2013 arbetat med att överföra en metod för utvecklingsarbete (Framtidsverkstad) från en arbetsplatsrelaterad situation till en ren utbildningssituation på högskolenivå. Utvecklingsarbetet har haft ett antal ambitioner: Att överföra en metod som används inom organisationsutveckling i såväl privat som offentlig sektor till undervisningssituation i en högskolemiljö. Att metoden skall generera tankar och idéer om framtida scenarion hos studenterna som kan vara en tillgång både i fortsättningen av deras professionsutbildning, men också som en förberedelse för yrkeslivet. Att samtidigt som metoden används vid seminarier introduceras studenterna till en metod som de kan använda i sin blivande profession. Framtidsverkstaden som metod utvecklades av den tyske forskaren Robert Jungk. Sedan 1960-talet har metoden utvecklats och anpassats till att användas i olika sammanhang, inte minst som ett pedagogiskt verktyg. Metoden har en mycket strukturerad arbetsprocess bestående av fem faser: förberedelsefas, kritikfas, visionsfas, förankringsfas och uppföljningsfas. Alla faserna innehåller moment där intuitiv kunskap värderas högt, samt övningar i att prioritera och visualisera tankar och idéer. Jungk beskriver själv framtidsverkstäderna som en metod genom vilken vanliga människor kan bli inblandade i att skapa möjliga framtider. Som en vidareutveckling av en verkstad genomförd på en arbetsplats planeras och genomförs verkstäder i en fortbildningssituation för yrkesverksamma I båda dessa situationer är deltagarna starkt förankrade i profession och yrkesliv. Metoden utvecklas och anpassas därefter ytterligare till en högskolemiljö och genomförs med gott resultat som ett examinerande slutseminarium i en kurs på grundnivå. Utifrån <strong>Högskolan</strong>s mål för grundutbildning kan framtidsverkstadsmetoden användas, särskilt med hänsyn till att utbildningen förväntas utveckla studenters 30 puh-rapport 2013
förmåga att göra självständiga bedömningar, formulera och lösa problem samt ge dem beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Genomförande av verkstäder i högskolemiljö ställer speciella krav, som skiljer sig från verkstäder i andra miljöer. Det gäller exempelvis kraven på att kursens kunskapsmål skall nås, att examinationsmomentet bör anpassas samt lärarens roll som både processledare, undervisare och examinator. Vid en eventuell vidareutveckling av verkstäderna bör särskild hänsyn tas till dessa krav. Varmt tack till mina kollegor vid Bibliotekshögskolan, Monika Johansson och Britt Omstedt. bakgrund I min första essäuppgift i högskolepedagogisk grundkurs beskrev jag hur jag tidigare intresserat mig för hur organisationer lär och kunskapsöverföring inom organisationer, samt hur jag kommit i kontakt med och prövat olika metoder inom detta område, bland annat Framtidsverkstäder. Under höstterminen genomförde jag tillsammans med några kollegor en uppdragsutbildning för ett stort antal personer, yrkesverksamma på svenska skolbibliotek. I samband med lokala träffar på fyra orter i landet genomförde vi framtidsverkstäder, med sammanlagt över hundra deltagare. Verkstäderna föll väl ut och vi ville därför pröva att genomföra dem i en utbildningssituation med studenter på bibliotekarieprogrammet. Detta gjordes under vårterminen 2013 i kursen Bibliotek och användarna, 7,5 p, som går i årskurs 1, andra terminen. Verkstäderna genomfördes som ett examinerande slutseminarium, alltså istället för andra examensformer. I detta arbete kommer jag att beskriva metoden Framtidsverkstad, dess bakgrund och innehåll med anknytning till litteratur och forskning. Jag kommer att beskriva arbetsgången i tre olika verkstäder, samt slutligen analysera resultat och föreslå förbättringar. framtidsverkstädernas historia och utveckling Framtidsverkstaden som metod utvecklades på 1960-talet av den tysk-österrikiske forskaren och vetenskapsjournalisten Robert Jungk. Jungk, som var av judisk släkt, spenderade många år i landsflykt undan nazismens förföljelse. Efter kriget återvände han till Tyskland och engagerade sig i uppbyggnadsarbetet efter andra världskriget (Denvall 2000, s 20f ). Hans studier resulterade också i boken Brighter Than A Thousand Suns (1956), som fortfarande läses och citeras (Calder 1994). 31
Page 1: PUHB-RAPPORT 01-2013 PUH-RAPPORT -
Page 4 and 5: Rapportserien Pedagogisk Utveckling
Page 6 and 7: förord De utvecklingsarbeten som p
Page 8 and 9: Patrik Lennartsson & Tomas Brandber
Page 10 and 11: problem & åtgärder Kemi och kemis
Page 12 and 13: Omvänt kan ren ”sändning” av
Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
Page 28 and 29: sätt har läraren också lyckats b
Page 32 and 33: Boken beskriver atombombens tillkom
Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
Page 36 and 37: serna är av stor vikt. Slutmålet
Page 38 and 39: Tid avsatt: en heldag för fortbild
Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
Page 80 and 81:
den feedback som kopplas till en up
Page 82 and 83:
svårigheter/dyslexi och övriga tv
Page 84 and 85:
när han/hon lyssnar på texten, hj
Page 86 and 87:
texthandledning ökar medvetenheten
Page 88 and 89:
Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
Page 90 and 91:
lärande) och Productivity (medskap
Page 92 and 93:
har det framförts mycket kritik i
Page 94 and 95:
1990-talet, vilka kan jämställas
Page 96 and 97:
känt sig motiverade till att disku
Page 98 and 99:
Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
Page 100 and 101:
Alexis Palma teori och praktik i un
Page 102 and 103:
nästa generation. Sir Francis Galt
Page 104 and 105:
Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
Page 106 and 107:
2012). Det som finns i den gråa bo
Page 108 and 109:
variabler: de som helt säkert komm
Page 110 and 111:
klar idé om vad man kan förvänta
Page 112 and 113:
genomsnittliga lönen för chefer s
Page 114 and 115:
Utifrån den analysen vi har gjort
Page 116 and 117:
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
Page 118 and 119:
2) Underlätta självärdering Enli
Page 120 and 121:
nämndes tidigare, där arbetet bes
Page 122 and 123:
Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
Page 124 and 125:
En slutsats av undersökningen är
Page 126 and 127:
kursmål. De här kunskaperna utgå
Page 128 and 129:
tering till utbildningen kan gå ti
Page 130 and 131:
att utveckla begrepp eller beskrivn
Page 132 and 133:
Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
Page 134 and 135:
Bilaga 2: Utdrag ur validerings
Page 136 and 137:
Marie Rusner teoretiska begrepp i k
Page 138 and 139:
metod och genomförande Utvald data
Page 140 and 141:
Tydlighet • Tydlig målsättning
Page 142 and 143:
(1992) beskrivning av olika perspek
Page 144 and 145:
lärande som syftar till förståel
Page 146 and 147:
Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
Page 148 and 149:
tat att en förståelse är svår a
Page 150 and 151:
Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
Page 152 and 153:
ehandla frågeställningar inom mat
Page 154 and 155:
Innehåll Ambitionen med laboration
Page 156 and 157:
Förutom de uppenbara möjlighetern
Page 160:
esöksadress: allegatan 1 • posta
show all

PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?