PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

More documents

Recommendations

Info

sätt har läraren också lyckats berömma stycke y och bygga upp självförtroendet hos studenten. Fråga – fråga i stället för att deklarera. Frågor bidrar till öppenhet och till att studenten svarar i stället för att stänga ned all mottaglighet. En lärare som skriver: ”Här kan du vara mer tydlig med vad du menar.” får sannolikt reaktionen ”Det är ju tydligt, vad vill han/ hon?” I stället kan läraren skriva: ”Menar du att x påverkar y?” En trolig reaktion blir då att studenten instinktivt reagerar med ett svar ”Nej, oj, så menade jag inte.” och börjar göra om eller ”Ja, just det, ok, det kan jag väl förtydliga kanske.” Föreslå – föreslå i stället för att värdera/avsluta oavsett om arbetet kan godkännas som det är och inte behöver bearbetas mer i den aspekten. För framtida arbeten behöver studenten få lära sig vad som kan förbättras. Läraren kan kommentera t ex: ”För att förbättra skulle du kunna fokusera mer på x genom att lyfta fram det tidigare i texten och korta ned informationen kring y. Titta på hur du gjort i avsnitt z så förstår du vad jag menar.” avslutande kommentar Det finns tyvärr väldigt lite tid avsatt till att vara så pedagogisk i återkoppling som man önskar som lärare. Fokus ligger generellt mer på att studenten ska få föreläsningar och läsa kurslitteratur än att ge utrymme åt lärare för att kunna tillhandahålla kvalitativ återkoppling (Toohey 1999). Det finns dock utbildning där praktik med återkoppling ingår som ett led i utbildningen, t ex inom vårdutbildningar. Utbildningskvalitet i högre utbildning är viktig (t ex Högskoleverket 2012; Regeringskansliet 2011), men har med ett inadekvat och ackordsliknande timsystem ofta gjorts till enskilda lärares personliga ansvar. Tendensen till färre undervisningstimmar går inte ihop med den tid som krävs för att kunna reflektera (t ex Ohlstedt 2010 samt också egen observation och samtal med akademiker inom olika fält). Viss utbildning i återkoppling får lärare genom högskolepedagogisk utbildning, men i praktiken finns för lite tid för eftertanke och utveckling. I detta sammanhang är det mycket viktigt att det finns någon sorts utgångspunkt för att man som lärare ska kunna vara så bra som möjligt på att ge återkoppling till sina studenter. Därför har jag utgått från teorier kring lärande, pedagogik och egna erfarenheter, för att utveckla en modell som kan fungera som guide för att återkoppla på ett positivt sätt. Den betonar vikten av att kommunicera och interagera med studenten i stället för att bedöma och deklarera. Dessa tre ledord med utgångspunkt i positivt förstärkande för lärande kan förhoppningsvis hjälpa lärare och studenter i att ge och ta emot återkoppling. 28 puh-rapport 2013
eferenser Beesley, L. G. A., & Cooper, C. (2008). Defining knowledge management (KM) activities: towards consensus. Journal of Knowledge Management, 12(3), 48-62. Bron, A., & Lönnheden, C. (2010). Lärande utifrån symbolisk interaktionism. I A. Bron & L. Wilhelmsson (Red.), Lärprocesser i högre utbildning (36-50): Liber. Döös, M. (2010). Lärande som handling och relation. I A. Bron & L. Wilhelmsson (Red.), Lärprocesser i högre utbildning (72-90): Liber. Entwistle, N. (2009). Teaching for Understanding at University: Deep Approaches and Distinctive Ways of Thinking: Palgrave Macmillan. Eraut, M. (2004). Informal Learning in the workplace. Studies in Continuing Education, 26(2), 247-273. Hounsell, D., & Hounsell, J. (2010). Enhancing Feedback. Hämtad 2013-02-14, från http://www. enhancingfeedback.ed.ac.uk/staff/resources/feedback.html Högskoleverket. (2012). Kvalitet i högskolan. Hämtad 2013-02-15, från http://www.hsv.se/ kvalitet.4.539a949110f3d5914ec800056452.html Kolb, D. A. (1984). Experiental Learning Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs: Prentice-Hall. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge University Press. Nationalencyklopedin. (2013). Hämtad 2013-02-14, från http://www.ne.se/kritik/231934 Ohlstedt, E. (2010). Kritiskt tänkande i högre utbildning. I A. Bron & L. Wilhelmsson (Red.), Lärprocesser i högre utbildning (131-139): Liber. Race, P. (2007). The Lecturer’s Toolkit: A Practical Guide to Assessment, Learning and Teaching. New York: Routledge. Regeringskansliet. (2011). Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid. Hämtad 2013-02-15, från http://www.government.se/sb/d/11824 Säljö, R. (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I S. Selander (Red.), Kobran, nallen och majjen: Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning (71-89): Myndigheten för skolutveckling. Toohey, S. (1999). Designing Courses for Higher Education. Buckingham: SRHE and Open University Press. Wenger, E. (1998). Communities of Practice: Learning, Meaning, and Identity. Cambridge: Cambridge University Press. 29
Page 1: PUHB-RAPPORT 01-2013 PUH-RAPPORT -
Page 4 and 5: Rapportserien Pedagogisk Utveckling
Page 6 and 7: förord De utvecklingsarbeten som p
Page 8 and 9: Patrik Lennartsson & Tomas Brandber
Page 10 and 11: problem & åtgärder Kemi och kemis
Page 12 and 13: Omvänt kan ren ”sändning” av
Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
Page 30 and 31: Gullvor Elf framtidsverkstäder i h
Page 32 and 33: Boken beskriver atombombens tillkom
Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
Page 36 and 37: serna är av stor vikt. Slutmålet
Page 38 and 39: Tid avsatt: en heldag för fortbild
Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
Page 78 and 79:
stöd ges av mig, som är anställd
Page 80 and 81:
den feedback som kopplas till en up
Page 82 and 83:
svårigheter/dyslexi och övriga tv
Page 84 and 85:
när han/hon lyssnar på texten, hj
Page 86 and 87:
texthandledning ökar medvetenheten
Page 88 and 89:
Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
Page 90 and 91:
lärande) och Productivity (medskap
Page 92 and 93:
har det framförts mycket kritik i
Page 94 and 95:
1990-talet, vilka kan jämställas
Page 96 and 97:
känt sig motiverade till att disku
Page 98 and 99:
Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
Page 100 and 101:
Alexis Palma teori och praktik i un
Page 102 and 103:
nästa generation. Sir Francis Galt
Page 104 and 105:
Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
Page 106 and 107:
2012). Det som finns i den gråa bo
Page 108 and 109:
variabler: de som helt säkert komm
Page 110 and 111:
klar idé om vad man kan förvänta
Page 112 and 113:
genomsnittliga lönen för chefer s
Page 114 and 115:
Utifrån den analysen vi har gjort
Page 116 and 117:
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
Page 118 and 119:
2) Underlätta självärdering Enli
Page 120 and 121:
nämndes tidigare, där arbetet bes
Page 122 and 123:
Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
Page 124 and 125:
En slutsats av undersökningen är
Page 126 and 127:
kursmål. De här kunskaperna utgå
Page 128 and 129:
tering till utbildningen kan gå ti
Page 130 and 131:
att utveckla begrepp eller beskrivn
Page 132 and 133:
Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
Page 134 and 135:
Bilaga 2: Utdrag ur validerings
Page 136 and 137:
Marie Rusner teoretiska begrepp i k
Page 138 and 139:
metod och genomförande Utvald data
Page 140 and 141:
Tydlighet • Tydlig målsättning
Page 142 and 143:
(1992) beskrivning av olika perspek
Page 144 and 145:
lärande som syftar till förståel
Page 146 and 147:
Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
Page 148 and 149:
tat att en förståelse är svår a
Page 150 and 151:
Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
Page 152 and 153:
ehandla frågeställningar inom mat
Page 154 and 155:
Innehåll Ambitionen med laboration
Page 156 and 157:
Förutom de uppenbara möjlighetern
Page 160:
esöksadress: allegatan 1 • posta
show all

PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?