PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

gorna på någonstans mellan godkänt och väl godkänt (3,77 på en femgradig skala).
Enstaka studenter förefaller ha velat ha föreläsaren som räkneövningsledare, men
en majoritet förefaller ändå ha varit nöjda med att en annan person höll i räknestugorna.
Därmed återstår möjligen att stärka kommunikationen mellan föreläsare
och räkneövningsledare samt att på något sätt göra räknetillfällena mer lärorika
och intressanta. Det kan tilläggas att räkneövningarna redan från första tillfället
inte var särskilt välbesökta (statistik saknas, men det kan ha varit cirka halva klassen),
varför åtminstone vissa studenter måste ha haft svårt att egentligen bedöma
räkneövningarnas kvalitet.
En reflektion i denna kontext var att räkneövningarna helt i enlighet med planeringen
var ganska ”ordinära” i sitt upplägg med demonstration av uppgifter på
whiteboarden. Att aktivera studenterna i den här situationen är inte helt enkelt,
eftersom de förväntar sig att få lösta tal serverade för sig. Det noterades också att
studenterna föreföll ”ligga efter” i kursen och skulle därför ha haft svårt att till exempel
lösa uppgifter på egen hand.
Kanske bör man ändå arbeta på olika sätt för att skapa en ny inställning hos
studenterna som skulle innebära att de ”kom igång” med räkningen tidigare i kursen
för att därmed bättre kunna utnyttja tiden genom aktivt deltagande.
slutsats
De kompetenshöjande aktiviteterna föll mycket väl ut och ökade mängden studenter
med minst godkänt betyg från ca 50 % under föregående år till 73 %, detta efter
endast ett examinationstillfälle. Eftersom flera olika metoder applicerades är det
dock i princip omöjligt att härleda förbättringen till enskilda faktorer. Mest troligt
är ändå att det var den samlade insatsen som resulterade i förbättringen.
17