PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

denter som insåg detta vidgade sina vyer betydligt. Att studenterna arbetade i
grupp gav dem också möjlighet att se olika angreppssätt med olika styrkor och
svagheter.
Mayer & Wittrock (online) framhåller att problemlösning kräver både kreativitet
och kritiskt tänkande. De anser också att det är effektivt att undervisa i problemlösning
integrerat i naturvetenskaplig undervisning.
Feedback till studenterna, uppföljning
Under kursens gång fick studenterna möjlighet att få individuell feedback på hur
de löste problem vid totalt tre tillfällen. Metoden gav goda resultat, från det första
försöket till det sista förbättrades studenternas allmänna färdigheter betydande.
Framförallt fick det studenterna att ställa upp sina lösningar på ett mer ordnat sätt,
vilket ger en betydligt lättare överblick.
Från studenternas sida var den individuella feedbacken troligen den enskilt
mest tidseffektiva insatsen under kursens gång. Den kräver dock betydande lärarinsatser.
Med tanke på studenternas deltagande i de olika tillfällena, där flertalet
deltog vid det första och sista tillfället, men endast någon enstaka lämnade in vid
det andra tillfället, så kommer endast två tillfällen ges nästa år.
framtida förbättringsarbeten
Det är en stor utmaning att undervisa en teoretisk kurs tidigt i utbildningen. Studenternas
förkunskaper varierar och kan lämna en del övrigt att önska. Och även
om alla formellt är behöriga kan tidigare studier ligga ett par år eller mer tillbaka i
tiden. Ett tillfredsställande resultat utgör inte en anledning att sluta anstränga sig
för att ytterligare förbättra undervisningen. ”Bara” hälften av studenterna fick överbetyg
(4 eller 5), en siffra med potential att förbättras. Tilläggas kan att det krävdes
40 % av full poäng för godkänt betyg och 60 % eller högre för överbetyg (80 % för
högsta betyg), vilken i kombination med resultatet faktiskt påvisar en inte obetydlig
förbättringspotential.
Givet de goda resultaten i utvärderingen ska man inte vara överdrivet kritisk till
det som genomförts utan snarare försöka utveckla koncepten ytterligare. Kan till
exempel studenterna aktiveras ännu mer genom feedback? Bör momentet göras
obligatoriskt? Konceptet med diskussionsfrågor var lyckat, men kan det utvecklas
och bli ännu bättre? Här finns till exempel utrymme för studenterna att reflektera
över sitt val av utbildning.
Medan föreläsningarna och labbarna fick väldigt höga betyg stannar räknestu-
16 puh-rapport 2013