PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
Symmetriska Asymmetriska Kooperativa Äkta dialog Falsk dialog Kompetitiva Äkta diskussion Falsk diskussion Figur 3.1. Olika typer av gruppsamtal enligt Wilhelmsson (2004) Äkta dialog: Spontan, relationsinriktad och öppen prägel Falsk dialog: Spontan, ensidig och sluten prägel Äkta diskussion: Problematiserande och öppen prägel Falsk diskussion: Problematiserande, kampinriktad och irriterad prägel Symmetriska dialoger är lärbefrämjande, till skillnad från sina falska dito. Läraren har, genom att skapa rätt förutsättningar, möjlighet att påverka dialogen i denna riktning. Planering, lämplig lokal, samtalsregler och samtalsämne är saker som läraren i förväg noga bör tänka igenom. Inom givna ämnesramar är emellertid innehållet helt och hållet studenternas. Läraren deltar alltså inte aktivt i samtalet men håller i tiden och summerar vid behov. Caseundervisningens utgångspunkt är ett konkret fall där syftet är att motivera studenterna genom att använda verkliga händelser. Enligt Wilhelmsson (2004) kan även så kallade fiktiva case användas. Historien är i dessa fall skapad av läraren men undervisningssituationen är densamma. Syftet avgör vad som är lämpligast men även ”bäst före datum” och kostnadsaspekten påverkar valet. Ett fiktivt case kan ofta skrivas såväl snabbt, billigt som ändamålsenligt. All case-undervisning förutsätter att ett antal viktiga villkor är uppfyllda. Ett case måste således: • ha mer än en möjlig lösning och får inte inbjuda till att gissa svaret • kunna tolkas på olika sätt med olika slutsatser som följd • vara en subjektiv betraktelse utifrån en persons synvinkel • vara situationsbundet, vilket relaterar lärandet till tidigare erfarenheter hos studenten praktik I denna del beskrivs avgränsning av själva laborationen och en beskrivning ges också hur den ska genomföras. Ämnesanknytning Nuförtiden har industriföretag någon form av affärssystem (ERP). Syftet med ett affärssystem är i huvudsak att administrativt stödja företagets ledning och övriga 150 puh-rapport 2013
aktiviteter. Val av systemets storlek och komplexitet beror bl. a. på företagens inriktning, storlek och logistiska krav. Figur 4.1. ERP-system och exempel på ytterligare stödfunktioner. Företag kan enligt Olhager & Rapp (1985) i huvudsak välja mellan tre skilda metoder för att få fram applikationsprogramvaran: • Egenutvecklade system • Standardsystem • Skräddarsydda system Avgränsning Tillverkande och/eller distribuerande företag har således oavsett storlek och inriktning vanligtvis någon form av datorbaserat stöd för sin verksamhet. Detta kallas i sin mest omfattande form för ERP-system (affärssystem) som i sin tur är uppbyggda av ett antal moduler där urval görs beroende på strategi, behov, inriktning etc. Eftersom simuleringen skall vara generell genomförs denna i ett standardsystem utan anpassningar. Dessa är företagsspecifika och den typen av funktionalitet ligger utanför simuleringens ramar. Ett affärssystem kan beskrivas utifrån ett antal moduler och figuren nedan (figur 4.2.) visar ett exempel på uppdelning (fritt efter Jonsson 2008). Eftersom simuleringen i ett inledande skede (riktad mot Log2-kursen) skall 151
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 118 and 119: 2) Underlätta självärdering Enli
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 124 and 125: En slutsats av undersökningen är
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 128 and 129: tering till utbildningen kan gå ti
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
- Page 142 and 143: (1992) beskrivning av olika perspek
- Page 144 and 145: lärande som syftar till förståel
- Page 146 and 147: Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
- Page 148 and 149: tat att en förståelse är svår a
- Page 152 and 153: ehandla frågeställningar inom mat
- Page 154 and 155: Innehåll Ambitionen med laboration
- Page 156 and 157: Förutom de uppenbara möjlighetern
- Page 160: esöksadress: allegatan 1 • posta
Symmetriska<br />
Asymmetriska<br />
Kooperativa Äkta dialog Falsk dialog<br />
Kompetitiva Äkta diskussion Falsk diskussion<br />
Figur 3.1. Olika typer av gruppsamtal enligt Wilhelmsson (2004)<br />
Äkta dialog: Spontan, relationsinriktad och öppen prägel<br />
Falsk dialog: Spontan, ensidig och sluten prägel<br />
Äkta diskussion: Problematiserande och öppen prägel<br />
Falsk diskussion: Problematiserande, kampinriktad och irriterad prägel<br />
Symmetriska dialoger är lärbefrämjande, till skillnad från sina falska dito. Läraren<br />
har, genom att skapa rätt förutsättningar, möjlighet att påverka dialogen i<br />
denna riktning. Planering, lämplig lokal, samtalsregler och samtalsämne är saker<br />
som läraren i förväg noga bör tänka igenom. Inom givna ämnesramar är emellertid<br />
innehållet helt och hållet studenternas. Läraren deltar alltså inte aktivt i samtalet<br />
men håller i tiden och summerar vid behov.<br />
Caseundervisningens utgångspunkt är ett konkret fall där syftet är att motivera<br />
studenterna genom att använda verkliga händelser. Enligt Wilhelmsson (2004)<br />
kan även så kallade fiktiva case användas. Historien är i dessa fall skapad av läraren<br />
men undervisningssituationen är densamma. Syftet avgör vad som är lämpligast<br />
men även ”bäst före datum” och kostnadsaspekten påverkar valet. Ett fiktivt case<br />
kan ofta skrivas såväl snabbt, billigt som ändamålsenligt. All case-undervisning<br />
förutsätter att ett antal viktiga villkor är uppfyllda. Ett case måste således:<br />
• ha mer än en möjlig lösning och får inte inbjuda till att gissa svaret<br />
• kunna tolkas på olika sätt med olika slutsatser som följd<br />
• vara en subjektiv betraktelse utifrån en persons synvinkel<br />
• vara situationsbundet, vilket relaterar lärandet till tidigare erfarenheter hos<br />
studenten<br />
praktik<br />
I denna del beskrivs avgränsning av själva laborationen och en beskrivning ges<br />
också hur den ska genomföras.<br />
Ämnesanknytning<br />
Nuförtiden har industriföretag någon form av affärssystem (ERP). Syftet med ett<br />
affärssystem är i huvudsak att administrativt stödja företagets ledning och övriga<br />
150 puh-rapport 2013
Change language