PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

De olika delarna förklaras kortfattat nedan:
Introduktion till problemet: Denna kan ske på flera olika sätt genom att förklara
för studenterna, demonstrera något exempelvis på video eller låta dem läsa en text
där något nytt blir introducerat.
Lära sig mer om det: Detta steg sker genom att studenterna börjar göra informationen
till sin egen genom att höra, se och känna. Trots att det i steg 2 är mycket
föreläsning för studenter är det viktigt att det inte bara blir en passiv inlärning för
studenterna utan att de får möjlighet att ställa frågor och relatera det till sina övriga
förmågor.
Prövar på: I detta steg ska studenterna träna på de nya kunskaperna genom
övningar eller att svara på frågor. Här testar studenterna sina förmågor och ser sina
luckor i kunskap kontinuerligt.
Får återkoppling: Oftast kommer detta ifrån lärare eller andra studenter och då
oftast i direkta kommentarer på deras prestation. Ibland kan detta uppfattas konfronterande
och då kan en egen jämförelse med en experts arbete vara mycket
bättre.
Reflektera och justera: Här gör studenterna en egen reflektion om vad de lärt och
vad de skulle behöva lära sig mer om. Utkomsten efter detta steg är att du börjar om
på ett steg ovan. Antingen i Lära sig mer om det och får en fördjupning eller breddning
av kunskapen eller att börja om på Prövar på för att träna mer och bli mer
säker på vissa delar som saknats tidigare. Denna iteration är ständigt pågående i
denna typ av process.
Race (2007) beskriver praktiskt arbete som en del att öka möjligheten till inlärningen.
Där beskrivs bland annat fördelar som det innebär att lära sig genom att
göra vilket i många fall är en bra grund för att nå en högre förståelse. Det finns även
nackdelar såsom att det är svårt att simulera eller åstadkomma hela processen utan
oftast är det slutresultatet som bedöms och det kan dessutom vara svårt att bestämma
vilka praktiska kunskaper som ska testas.
Wilhelmsson (2004) beskriver att gruppsamtal kan nå en dialogisk kvalitet.
Om dialog uppnås är det oftast beroende på om samtalet präglas av symmetri eller
asymmetri vilket i sin tur visar på vilken maktaspekt som det är i kommunikationen.
I symmetriskt samtal är makten balanserad medan det i asymmetriskt samtal
uppstår dominans och underordning. En ytterligare aspekt som påverkar samtalet
är könsaspekten, där oftast kvinnor samtalar på kooperativt bekräftande sätt medan
män tenderar att bli mer kompetitivt, tävlingsinriktade. Dessa fyra kan kombineras
enligt nedanstående figur.
149