PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
(1992) beskrivning av olika perspektiv på synen på sjukdom. Hon beskriver skillnaden mellan ”att ligga i sängen och att stå bredvid sängen”. Först efter att på olika sätt ha förmedlat innebörden av begreppet presenterade jag den vetenskapsteoretiska benämningen. Begreppet vårdlidande bidrog enligt enkätsvaren till en fördjupad förståelse av den maktposition som vårdare inom psykiatrisk vård har och det ansvar som följer på det. Hade aldrig tänkt på att det finns vårdlidande – nu har jag med mig detta varje dag i mitt arbete. Begreppen om lidande fick mig att helt ifrågasätta mitt sätt att bemöta och mig själv. Jag har förstått hur mycket vårdlidande vi åsamkar patienten. Det är kanske värre än deras sjukdomslidande. Dessa begrepp har gett mig ord som gör att jag är bättre på att förklara när jag pratar med andra. Har gjort att jag lyssnar mer på patienten och utgår ifrån patientens syn på vad som är ett lidande. Parallellt med min erfarenhet av att undervisa om teoretiska begrepp i klinisk verksamhet har min syn på kunskap, undervisning och lärande tydliggjorts. Kunskap och lärande kan innebära olika saker beroende på vilken slags kunskap som är i fokus och vad som är syftet med undervisningen. Det som framstår tydligast i analysen av de förändringar (mot ökad tydlighet utifrån deltagarnas förutsättningar) jag har gjort är en mer eller mindre medveten strävan att undervisa så att deltagarna ska få en fördjupad förståelse. Det har format min pedagogiska grundsyn så att syftet med undervisning är att lära ut för att studenten ska förstå, oavsett typ av kunskap och sammanhang. Det innebär att även faktakunskaper som behöver läras in behöver förpackas i en ram som ökar förståelse och motivation till att lära. Föreläsaren måste tala ett begripligt språk så att man kan förstå innebörden av begreppen. Toombs (1992) beskrivning av olika perspektiv på synen på sjukdom som en skillnad mellan ”att ligga i sängen och att stå bredvid sängen” skulle, som jag ser det, även kunna appliceras på lärande. Ett lärande som tar sin utgångspunkt i studentens/medarbetarens perspektiv (att ligga i sängen), istället för lärarens perspektiv (att stå bredvid sängen), främjar en fördjupad förståelse. Bowden & Marton (1998) företräder en syn på lärande som handlar om att lära sig urskilja aspekter, att förstå hur något varierar, att förstå skillnad på fokus och bakgrund, att förstå utifrån vilket perspektiv något betraktas, att fokusera på objektet för lärande istället för själva lärandeakten samt att förstå relationen mellan helar och delar i det 142 puh-rapport 2013
som ska läras. Dessa aspekter fokuserar på förståelse. De ligger nära den fenomenologiska kunskapsteori som utgör grunden i min forskning (Rusner 2012) och är lätta att integrera i min pedagogiska grundsyn. Analysen visar även att undervisningen måste vara anpassad efter deltagarna. Den behöver utgå ifrån deras situation och erfarenhet. Det tar tid att förstå nya teoretiska begrepp som upplevs som svåra. Därför behövs utrymme för reflektion och diskussioner på ett sätt som uppmuntrar till fördjupad förståelse och som förmedlar känslan av att det är möjligt att lära sig. Detta är även något som framkom i analysen av hur jag har förändrat undervisningen över tid. Inför varje ny undervisningsomgång anpassade jag den mer och mer till målgruppen. Jag reflekterade över deltagarnas bakgrund och erfarenhet, vad som var deras primära behov, vad jag ville uppnå med föreläsningen och vad jag kunde göra för att uppnå syftet. En sådan undervisning ställer krav på den som undervisar. En deltagare säger: Man kan använda teoretiska begrepp både på ett sådant sätt att man förstår bättre och på ett sätt som gör att man inte begriper något överhuvudtaget – det beror på om föreläsaren kan göra dem begripliga eller inte. Analysen pekar på att det är lättare att ta till sig undervisningen om föreläsaren är lugn och tydlig, vilket kanske skulle kunna kopplas till deltagares upplevelser av obehag av att inte förstå. Även egenskaper som ödmjukhet och lyhördhet nämns. Entwistle (2009) betonar att det är nödvändigt fånga studenternas uppmärksamhet (attention). Det framkommer också tydligt i utvärderingar och enkätsvar att undervisningen måste vara intressant och att föreläsaren behöver vara engagerande och förmedla att ämnet är viktigt. En annan viktig faktor som verkar påverka deltagarnas motivation och förmåga att ta till sig undervisningen är om föreläsaren upplevs som kompetent och erfaren inom sitt område. Analysen visar även på vikten av att beakta att människor är olika och därför lär sig på olika sätt. Det ställer också krav på att variation i undervisningsformer och en pedagogisk bredd i sättet att lära ut. Bron & Wilhelmsson (2005) lyfter fram möjligheter med ett problembaserat lärande och ett lärande utifrån livsberättelser. De menar att reflektion i relation till ämneskunskaper och egna erfarenheter innebär en frigörande kraft till förändring som också gör det möjligt att upptäcka och överskrida egna referensramar. Race (2001) är mer praktisk och talar om att varje lärare behöver ha en verktygslåda med olika sätt att förmedla kunskap. Analysen i detta utvecklingsarbete pekar mot att det handlar om att variera sig med syftet att möta studenters individuella behov kopplat till deras lärande. Analysen visar även på ett lärande genom olika sinnen, genom kroppen och genom interaktivitet. Ett 143
- Page 92 and 93: har det framförts mycket kritik i
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 118 and 119: 2) Underlätta självärdering Enli
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 124 and 125: En slutsats av undersökningen är
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 128 and 129: tering till utbildningen kan gå ti
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
- Page 144 and 145: lärande som syftar till förståel
- Page 146 and 147: Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
- Page 148 and 149: tat att en förståelse är svår a
- Page 150 and 151: Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
- Page 152 and 153: ehandla frågeställningar inom mat
- Page 154 and 155: Innehåll Ambitionen med laboration
- Page 156 and 157: Förutom de uppenbara möjlighetern
- Page 160: esöksadress: allegatan 1 • posta
som ska läras. Dessa aspekter fokuserar på förståelse. De ligger nära den fenomenologiska<br />
kunskapsteori som utgör grunden i min forskning (Rusner 2012) och är<br />
lätta att integrera i min pedagogiska grundsyn.<br />
Analysen visar även att undervisningen måste vara anpassad efter deltagarna.<br />
Den behöver utgå ifrån deras situation och erfarenhet. Det tar tid att förstå nya<br />
teoretiska begrepp som upplevs som svåra. Därför behövs utrymme för reflektion<br />
och diskussioner på ett sätt som uppmuntrar till fördjupad förståelse och som förmedlar<br />
känslan av att det är möjligt att lära sig. Detta är även något som framkom<br />
i analysen av hur jag har förändrat undervisningen över tid. Inför varje ny undervisningsomgång<br />
anpassade jag den mer och mer till målgruppen. Jag reflekterade<br />
över deltagarnas bakgrund och erfarenhet, vad som var deras primära behov, vad<br />
jag ville uppnå med föreläsningen och vad jag kunde göra för att uppnå syftet. En<br />
sådan undervisning ställer krav på den som undervisar. En deltagare säger: Man<br />
kan använda teoretiska begrepp både på ett sådant sätt att man förstår bättre och på<br />
ett sätt som gör att man inte begriper något överhuvudtaget – det beror på om föreläsaren<br />
kan göra dem begripliga eller inte. Analysen pekar på att det är lättare att ta till<br />
sig undervisningen om föreläsaren är lugn och tydlig, vilket kanske skulle kunna<br />
kopplas till deltagares upplevelser av obehag av att inte förstå. Även egenskaper<br />
som ödmjukhet och lyhördhet nämns. Entwistle (2009) betonar att det är nödvändigt<br />
fånga studenternas uppmärksamhet (attention). Det framkommer också tydligt<br />
i utvärderingar och enkätsvar att undervisningen måste vara intressant och att<br />
föreläsaren behöver vara engagerande och förmedla att ämnet är viktigt. En annan<br />
viktig faktor som verkar påverka deltagarnas motivation och förmåga att ta till sig<br />
undervisningen är om föreläsaren upplevs som kompetent och erfaren inom sitt<br />
område.<br />
Analysen visar även på vikten av att beakta att människor är olika och därför lär<br />
sig på olika sätt. Det ställer också krav på att variation i undervisningsformer och<br />
en pedagogisk bredd i sättet att lära ut. Bron & Wilhelmsson (2005) lyfter fram<br />
möjligheter med ett problembaserat lärande och ett lärande utifrån livsberättelser.<br />
De menar att reflektion i relation till ämneskunskaper och egna erfarenheter innebär<br />
en frigörande kraft till förändring som också gör det möjligt att upptäcka och<br />
överskrida egna referensramar. Race (2001) är mer praktisk och talar om att varje<br />
lärare behöver ha en verktygslåda med olika sätt att förmedla kunskap. Analysen i<br />
detta utvecklingsarbete pekar mot att det handlar om att variera sig med syftet att<br />
möta studenters individuella behov kopplat till deras lärande. Analysen visar även<br />
på ett lärande genom olika sinnen, genom kroppen och genom interaktivitet. Ett<br />
143
Change language