PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

uttryck för att det dagliga vårdarbetet är så påfrestande att det inte finns utrymme
för fördjupad reflektion. Intresset för att få möjlighet till en fördjupad kunskap
talar emellertid för det första alternativet. Svaren i enkäten ger uttryck för att de
teoretiska begreppen har bidragit till en bättre förståelse av människan bakom diagnosen
och för patientens situation. Entwistle (2009) betonar att kunskapen som
förmedlas upplevs som meningsfull kunskap (meaningsfulness) för att lärandeprocessen
ska ta fart. Motivation av detta slag kan enligt Entwistle (2009) påverka
minnet och dess olika funktioner positivt.
I utvärderingar och enkätsvar lyfts framförallt två teoretiska begrepp fram som
goda exempel: livsvärldsperspektiv 2 och vårdlidande 3 . Kunskap om innebörden i
dessa begrepp har enligt utsagor från deltagare förändrat både deras syn på sig
själva, på vård och på patienten. Här följer fyra utsagor om betydelsen av begreppet
livsvärldsperspektiv:
Jag tänker mer på patientens egen upplevelse och verklighet och att den kan vara helt annan
än min upplevelse som vårdare.
Har förstått att patienten har tolkningsföreträde och inte vårdaren.
Det har påverkat mitt sätt att förstå och möta personer med psykisk ohälsa. Jag känner mig
lugnare och tryggare i samtal och gör att jag tänker ett steg längre. Jag har också blivit
mjukare och en bättre lyssnare.
För att underlätta för deltagarna i utbildningen att ta till sig det filosofiskt komplicerade
begreppet livsvärld tog jag ett avstamp i deltagarnas livsvärld. Det innebar
att jag kopplade det till betydelsefulla upplevelser i deras liv, använde begrepp
som används kliniskt samt utgick ifrån kliniska erfarenheter. Jag inledde med övningar
då de fick berätta för varandra om en betydelsefull situation i sina egna liv.
De fick genom denna övning träna sig i att lyssna efter vad som var betydelsefullt
för den som berättade och att ställa öppna frågor för att kunna förstå den berättande
personens perspektiv bättre. De fick också läsa en berättelse som utan att
använda begreppet livsvärldsperspektiv visade på hur det är att bli bemött både av
vårdare som har ett livsvärldsperspektiv och vårdare som inte har det 4 . I mina försök
att göra begreppet livsvärldsperspektiv begripligt hänvisade jag till Toombs
2
Begreppet livsvärld har sin huvudsakliga grund i Edmund Husserls (1859-1938) filosofi. Livsvärlden är människors mångfacetterade
levda tillvaro (Bengtsson 1998). Den innefattar människors subjektiva erfarande i en tillvaro som delas med andra människor.
Livsvärlden är inte endast begränsad till nutid utan inrymmer även människors tidigare erfarenheter och den historia som delas
med andra människor. Att ha ett livsvärldsperspektiv handlar därför om att utgå ifrån människor levda erfarenheter.
3
Begreppet vårdlidande ingår tillsammans med begreppen livslidande och sjukdomslidande i Erikssons teori om lidande (Eriksson
1994). Livslidande är det lidande som är relaterat till vad det innebär att vara människa. Sjukdomslidande är det lidande som
upplevs i relation till sjukdom och behandling. Vårdlidande är det lidande som åsamkas patienten på grund av vårdande eller brist
på vårdande. Det uppstår ofta på grund av bristande kunskap och reflektion hos vårdare.
4
Sjödin, T. (2005). Med hjärtat i handen. Omvårdnadsmagasinet, 3, 33.
141