PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
tering till utbildningen kan gå till på olika sätt. Vid Högskolan i Borås har detta tidigare skett genom att kommunen valt ut det antal barnskötare som man haft för avsikt att utbilda, vilket har gjort det till en uppdragsutbildning. Vid det senaste tillfället arrangerades utbildningen som programutbildning av Högskolan i Borås. Detta innebar att vem som helst, som uppfyllde behörighetskraven, hade möjlighet att söka. De flesta kommuner som erbjuder utbildning med möjlighet att validera har krav på minimilängd när det gäller erfarenhet av det aktuella yrket. Anledning till detta är att bristande erfarenheter inom yrket kan leda till negativa upplevelser i kartläggningen av kunskaper, där man som student kan uppleva att man räcker till (Andersson & Fejes 2011). 2.3.2 Valideringsprocessen för student, handledare och lärarutbildare. Studenten har i uppdrag att inleda utbildningen med att synliggöra och precisera sina reella och formella kunskaper. Detta görs med hjälp av det självskattningsmaterial som tidigare presenterats. Studenten ska lämna kopior på intyg/betyg på sina formella kunskaper (tidigare studier vid högskola och/eller universitet). Utifrån självskattningen genomförs en öppen intervju under cirka 90 minuter där lärarutbildaren på högskolan och studenten samtalar och diskuterar kring studentens skattning av sina egna kunskaper i förhållande till utbildningens kursmål. Syftet med intervjun är att hitta studentens kunskapsområden. Jönsson (2010) menar att det är viktigt att redan från början planera för det centrala i innehållet samt att klargöra uppställda kunskapskrav (kursmål) för att planera och bedöma moment. Studenten bör också inledningsvis göras medveten om vilka bedömningsmoment som ska ingå ( Jönsson 2010). Studenten ska ”bevisa” sina reella kunskaper vid ett så kallat arbetsplatsbyte, där studenterna byter arbetsplats med varandra under åtta veckor för att bedömas av en objektiv handledare. Handledaren arbetar på den förskola där studenten gör sitt arbetsplatsbyte under åtta veckor. Handledaren har i uppgift att ”kontrollera” om studenten verkligen innehar de praktiska, så kallade reella, kunskaper som han/hon påstår i sin självskattning. Reell kompetens är en generell beteckning för vad en student kan (Andersson & Fejes 2011). Handledarens ”kontroll” utgår ifrån en så kallad valideringsplan (bilaga 2), som är ett förtydligat material skapat utifrån studentens självskattning. Valideringsplanen är individuellt framtagen för varje student och kan fungera som ett stöd i handledarens och studentens arbete med att precisera och ”bevisa” vilka kunskaper studenten har. All ”kontroll” och ”bevisning” tar sin utgångspunkt i förskollärarutbildningens kursmål. 128 puh-rapport 2013
Lärarutbildaren är anställd av högskolan och bedömer studentens samlade kompetens, såväl reell som formell, samt vilka möjligheter det finns att få tillgodoräkna sig dessa i förhållande till utbildningens kursmål. Bedömningen görs utifrån självskattning, intervjuer, handledarens bedömning/kommentarer från arbetsplatsbytet samt inlämnade betyg/intyg från tidigare studier och arbete. Lärarutbildaren gör också två besök hos varje student vid arbetsplatsbytet för att samtala och stödja såväl student som handledare i valideringsprocessen. Det är viktigt att studenten blir medveten om sina kunskapsområden samt kvalitén på sin kunskap (Björklund Boistrup 2010). I lärarutbildarens roll ligger att utveckla studenters kunskaper samt att hjälpa dem att bli medvetna om vad de bör fokusera på i sitt kommande lärande. Lönnheden och Olstedt (2010) menar att relationen mellan tidigare kunskaper och lärande skapar begreppet erfarenhet, vilket är just vad reell kompetens handlar om. 3. metod För att hitta ett hanterbart sätt att strukturera de aktuella studenternas kunskapsområden har olika förslag diskuterats i arbetsgruppen. Utifrån dessa förslag och diskussioner skapades en intervjuguide med syfte att förenkla det detektivarbete som valideringsprocessen innebär såväl för student som för handledare och lärarutbildare. 3.1 Tillvägagångssätt I våra samtal om självskattningsmaterialet ställde vi oss frågan om det var möjligt att kategorisera en hel utbildnings kursmål i olika kunskapsområden. Detta skulle innebära att vi frångick självskattningsmaterialets struktur, som utgår från kursernas ordningsföljd i utbildningen, och att vi istället skulle fokusera på utbildningens kunskapsområden. Kunskapsområden skulle bl.a. kunna vara naturvetenskap, matematik eller språk. Värdet med att finna utbildningens kunskapsområden skulle vara att vi skulle kunna utforma en intervjuguide utifrån dem. Genom en sådan intervjuguide skulle läraren lättare kunna ringa in studentens kunskaper vid intervjun och fördjupa samtalet inom dessa områden. Studenten skulle därmed inte behöva redogöra för de områden som han/hon inte har kunskaper inom. Första steget i vår process var att analysera textinnehållet i kursmålen. Vi valde att använda oss av kvalitativ innehållsanalys. Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wägnerud (2005) beskriver innehållsanalys som ett användbart redskap när man vill undersöka texters faktiska innehåll. Innehållsanalys kan också vara till stöd för 129
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
- Page 88 and 89: Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
- Page 90 and 91: lärande) och Productivity (medskap
- Page 92 and 93: har det framförts mycket kritik i
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 118 and 119: 2) Underlätta självärdering Enli
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 124 and 125: En slutsats av undersökningen är
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
- Page 142 and 143: (1992) beskrivning av olika perspek
- Page 144 and 145: lärande som syftar till förståel
- Page 146 and 147: Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
- Page 148 and 149: tat att en förståelse är svår a
- Page 150 and 151: Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
- Page 152 and 153: ehandla frågeställningar inom mat
- Page 154 and 155: Innehåll Ambitionen med laboration
- Page 156 and 157: Förutom de uppenbara möjlighetern
- Page 160: esöksadress: allegatan 1 • posta
Lärarutbildaren är anställd av högskolan och bedömer studentens samlade<br />
kompetens, såväl reell som formell, samt vilka möjligheter det finns att få tillgodoräkna<br />
sig dessa i förhållande till utbildningens kursmål. Bedömningen görs utifrån<br />
självskattning, intervjuer, handledarens bedömning/kommentarer från arbetsplatsbytet<br />
samt inlämnade betyg/intyg från tidigare studier och arbete. Lärarutbildaren<br />
gör också två besök hos varje student vid arbetsplatsbytet för att samtala och<br />
stödja såväl student som handledare i valideringsprocessen. Det är viktigt att studenten<br />
blir medveten om sina kunskapsområden samt kvalitén på sin kunskap<br />
(Björklund Boistrup 2010). I lärarutbildarens roll ligger att utveckla studenters<br />
kunskaper samt att hjälpa dem att bli medvetna om vad de bör fokusera på i sitt<br />
kommande lärande. Lönnheden och Olstedt (2010) menar att relationen mellan<br />
tidigare kunskaper och lärande skapar begreppet erfarenhet, vilket är just vad reell<br />
kompetens handlar om.<br />
3. metod<br />
För att hitta ett hanterbart sätt att strukturera de aktuella studenternas kunskapsområden<br />
har olika förslag diskuterats i arbetsgruppen. Utifrån dessa förslag och<br />
diskussioner skapades en intervjuguide med syfte att förenkla det detektivarbete<br />
som valideringsprocessen innebär såväl för student som för handledare och lärarutbildare.<br />
3.1 Tillvägagångssätt<br />
I våra samtal om självskattningsmaterialet ställde vi oss frågan om det var möjligt<br />
att kategorisera en hel utbildnings kursmål i olika kunskapsområden. Detta skulle<br />
innebära att vi frångick självskattningsmaterialets struktur, som utgår från kursernas<br />
ordningsföljd i utbildningen, och att vi istället skulle fokusera på utbildningens<br />
kunskapsområden. Kunskapsområden skulle bl.a. kunna vara naturvetenskap, matematik<br />
eller språk. Värdet med att finna utbildningens kunskapsområden skulle<br />
vara att vi skulle kunna utforma en intervjuguide utifrån dem. Genom en sådan<br />
intervjuguide skulle läraren lättare kunna ringa in studentens kunskaper vid intervjun<br />
och fördjupa samtalet inom dessa områden. Studenten skulle därmed inte<br />
behöva redogöra för de områden som han/hon inte har kunskaper inom.<br />
Första steget i vår process var att analysera textinnehållet i kursmålen. Vi valde<br />
att använda oss av kvalitativ innehållsanalys. Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och<br />
Wägnerud (2005) beskriver innehållsanalys som ett användbart redskap när man<br />
vill undersöka texters faktiska innehåll. Innehållsanalys kan också vara till stöd för<br />
129
Change language