PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

kursmål. De här kunskaperna utgår från ett lärande som studenten gjort, oftast i
annat sammanhang än inom akademin, så kallad reell kompetens. Validering handlar
också om synen på kunskap. Värdet av kunskapen ligger inte i var och hur kunskapen
har införskaffats utan kvaliteten på den i förhållande till förskollärarutbildningens
kursmål. Joosten-Ten Brinke, Sluijsmans och Jochems (2009) talar utifrån
det livslånga lärandet om att det inte borde ha någon betydelse hur något har lärts
utan fokus borde ligga på vad det är som lärts. Författarna talar om icke formellt och
informellt lärande som alternativa möjligheter till att uppnå kunskap. Det icke formella
lärandet kan bestå av en kurs i till exempel datakunskap som man gått men
inte fått något betyg ifrån. Informellt lärande beskriver Joosten-Ten Brinke et al
(2009) som hjärtat i vuxenlärandet, det lärande som sker utan att från början varit
menat som ett lärande. Här kan det handla om den kunskap man fått genom att
till exempel vara ordförande i en sportklubb. Detta lärande kan i efterhand, genom
reflektion synliggöras av den som själv äger kunskapen genom metareflektion (Dimenäs
2001).
Att tänka sig att man under år av yrkesverksamhet inte bara har arbetat utan
också har skaffat sig kunskaper som man inte tidigare hade kan väl sägas vara vedertaget.
Det här tankesättet tycker vi också ligger i linje med Högskolan i Borås
devis ”Vetenskap för profession”. Det handlar om att utifrån den professionskunskap
som finns kunna sätta detta i förhållande till vetenskap. Dimenäs (red.) (2012)
talar om ”beprövad erfarenhet”. Denna, menar författarna, är en sorts ”praktisk
klokhet” som är signifikativ för yrkesrelaterad kunskap. Denna erfarenhet innehåller
också delar av så kallad ”tyst kunskap”, där skickliga handlingar i yrket är svåra
att sätta ord på. Den tysta kunskapen är en del av det som ska komma fram i intervjun
som vi gör utifrån studenternas självskattning.
2.2 Att skatta sig själv
West (2009) beskriver hur självskattning är en viktig del i processen. Genom att
studenten reflekterar kring sin egen kunskap blir kunskapen mer synlig för studenten.
Däremot ska inte skattningen ses som ett fullvärdigt bedömningsunderlag,
utan istället som en utgångspunkt för diskussion/samtal om studentens kunskap.
Danielsson (2010) har i en undersökning tittat på en valideringsutbildning. Där
beskriver han hur viktigt det är att kursmålen formuleras på ett, för deltagarna,
begripligt sätt för att en realistisk skattning ska kunna göras. Detta borde även
underlätta vid reflektioner kring det egna lärande som skett i studentens yrkesutövande.
Det finns en fara i att studenten lägger allt fokus på att försöka förstå be-
126 puh-rapport 2013