PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
En slutsats av undersökningen är att det finns stora förbättringsmöjligheter vad gäller arbetsprocessen vid bedömning av reell och formell kompetens vid validering. 1. inledning Högskolan i Borås erbjuder Förskollärarutbildning för pedagogiskt verksamma. Utbildningen vänder sig till de som arbetar pedagogiskt i förskolan utan att ha en förskollärarexamen. Förkunskapskraven är, förutom grundläggande behörighet, minst fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1 juli 1998 på minst halvtid. Studenterna ska också ha en anställning i förskolan och fortsätta att arbeta där under utbildningstiden. Utbildningen bygger på att de kontinuerligt kan grunda studierna i praktisk erfarenhet i den egna förskoleverksamheten. Under första terminen i denna utbildning sker en valideringsprocess där varje students reella och formella kompetens ska synliggöras och bedömas i förhållande till förskollärarutbildningens 96 mål. Detta görs i samarbete med lärare på Högskolan i Borås genom lärarens roll som handledare för ett antal studenter. Valideringsprocessen inleds med att varje student får fylla i en självskattningsmall (bilaga 1) där de ska skatta sin egen kunskap i förhållande till utbildningens 96 mål. Därefter genomför varje handledare individuella intervjuer med varje student i respektive grupp. För att underlätta hantering och bedömning av dessa studenters reella och formella kompetens har lärare efterfrågat en strukturerande intervjuguide (bilaga 3). Denna skulle kunna verka stödjande i arbetet med att ”hitta” studenters kompetenser inom olika kunskaps-/ämnesområden. Denna rapport kommer att ge en fördjupad beskrivning av valideringsprocessen, samt beskriva ett framtaget och testat förslag på en intervjuguide. 2. bakgrund Det är en vanlig tisdag i början av september. Jag och en student sitter på mitt arbetsrum. Förutom att vi setts som hastigast vid en informationsträff så är det här vårt första möte. Vårt första möte som två vuxna människor men också i roller av student och lärare. För studenten är det också ett första möte med akademin, med högskolan. Studenten är inte bara student utan även yrkesverksam barnskötare. Hon är trygg och nöjd med sig själv i den barnskötarroll som hon haft i fem år, men vill nu utvecklas i sitt yrke genom att studera till förskollärare. Innan vårt möte har studenten fått ett omfattande bedömningsmaterial som hon först ska bearbeta hemma och sedan presentera vid vårt möte, som liknar en intervjusituation. 124 puh-rapport 2013
Bedömningsmaterialet ska fungera som underlag för självskattning av hennes egna kunskaper. Hon ska bedöma sina kunskaper utifrån 96 av högskolan uppställda kursmål. Hon ska dessutom ha skrivit kommentarer till sina bedömningar. Jag börjar intervjun, studenten gråter. Hon talar om hur svårt hon tycker att det här är. Jag försöker lätta upp stämningen och studenten lugnar sig något. Vi fortsätter med intervjun och gråten kommer och går under en och en halv timma. Studenten säger att hon inte kan någonting och att hon har svårt för att förstå begreppen i de akademiskt formulerade målen för utbildningen. Jag upplever ett stort obehag och en känsla av att vara delaktig i något som inte är värdigt. När jag efter ett par månader är ute på studentens arbetsplatsbyte kommer studentens chef och tar mig avsides. Hon inleder med att säga att alla människor kanske inte är så duktiga på att uttrycka sig verbalt om sina kunskaper men jag vill, säger hon, tala om för dig att just den här personen vill jag lyfta fram och synliggöra. Hon är den, av de barnskötare som jag har, som jag finner skickligast i sitt yrke. En lärare i utbildningen för pedagogiskt verksamma Vi som genomfört det här arbetet delar alla upplevelsen att intervjusituationen inte alltid blir så positiv och givande som vi hade önskat. Det behöver inte vara så dramatiskt som i exemplet ovan men det finns ofta en känsla av oro hos studenterna, liksom svårigheter att precisera sina kunskaper och framför allt svårigheter att förstå alla 96 kursmål. Intervjun utgör en del av studentens första möte med högskolan och är starten på hans/hennes treåriga utbildning. Utbildningen riktar sig till yrkesverksamma barnskötare som vill bli förskollärare, och det är ofta studieovana personer som söker sig till den. Studenten genomgår en valideringsprocess inför utbildningen som kan upplevas både frustrerande, kränkande och skadlig för självkänslan. När vi skulle göra ett utvecklingsarbete utgick vi ifrån studenternas och vår egen frustration över det självskattningsmaterial som används vid bedömning av studenternas formella och reella kompetens. Vi ville förbättra det första mötet med högskolan för dessa studenter genom att förtydliga självskattningsmaterialet. Vi såg stora möjligheter att förbättra materialet och göra det mer användarvänligt och samtidigt mer människovärdigt. 2.1 Vad är validering? Andersson och Fejes (2005) talar om begreppet validering. Det har sitt ursprung i det latinska ”validus” som betyder stark. Det ger en positiv och fin klang till det faktum att validering handlar om att hitta styrkor. Det handlar om att erkänna kunskapers värde och att i viss mån kunna ge kunskaper värde. I vårt fall handlar det om förskollärarutbildningens mål och att lärare och student tillsammans ska kunna identifiera de kunskaper som studenten besitter, som kan motsvara enskilda 125
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
- Page 88 and 89: Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
- Page 90 and 91: lärande) och Productivity (medskap
- Page 92 and 93: har det framförts mycket kritik i
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 118 and 119: 2) Underlätta självärdering Enli
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 128 and 129: tering till utbildningen kan gå ti
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
- Page 142 and 143: (1992) beskrivning av olika perspek
- Page 144 and 145: lärande som syftar till förståel
- Page 146 and 147: Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
- Page 148 and 149: tat att en förståelse är svår a
- Page 150 and 151: Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
- Page 152 and 153: ehandla frågeställningar inom mat
- Page 154 and 155: Innehåll Ambitionen med laboration
- Page 156 and 157: Förutom de uppenbara möjlighetern
- Page 160: esöksadress: allegatan 1 • posta
Bedömningsmaterialet ska fungera som underlag för självskattning av hennes egna<br />
kunskaper. Hon ska bedöma sina kunskaper utifrån 96 av högskolan uppställda kursmål.<br />
Hon ska dessutom ha skrivit kommentarer till sina bedömningar. Jag börjar intervjun,<br />
studenten gråter. Hon talar om hur svårt hon tycker att det här är. Jag försöker lätta upp<br />
stämningen och studenten lugnar sig något. Vi fortsätter med intervjun och gråten kommer<br />
och går under en och en halv timma. Studenten säger att hon inte kan någonting och att<br />
hon har svårt för att förstå begreppen i de akademiskt formulerade målen för utbildningen.<br />
Jag upplever ett stort obehag och en känsla av att vara delaktig i något som inte är värdigt.<br />
När jag efter ett par månader är ute på studentens arbetsplatsbyte kommer studentens chef<br />
och tar mig avsides. Hon inleder med att säga att alla människor kanske inte är så duktiga på<br />
att uttrycka sig verbalt om sina kunskaper men jag vill, säger hon, tala om för dig att just den<br />
här personen vill jag lyfta fram och synliggöra. Hon är den, av de barnskötare som jag har,<br />
som jag finner skickligast i sitt yrke.<br />
En lärare i utbildningen för pedagogiskt verksamma<br />
Vi som genomfört det här arbetet delar alla upplevelsen att intervjusituationen<br />
inte alltid blir så positiv och givande som vi hade önskat. Det behöver inte vara så<br />
dramatiskt som i exemplet ovan men det finns ofta en känsla av oro hos studenterna,<br />
liksom svårigheter att precisera sina kunskaper och framför allt svårigheter<br />
att förstå alla 96 kursmål. Intervjun utgör en del av studentens första möte med<br />
högskolan och är starten på hans/hennes treåriga utbildning. Utbildningen riktar<br />
sig till yrkesverksamma barnskötare som vill bli förskollärare, och det är ofta studieovana<br />
personer som söker sig till den. Studenten genomgår en valideringsprocess<br />
inför utbildningen som kan upplevas både frustrerande, kränkande och skadlig<br />
för självkänslan.<br />
När vi skulle göra ett utvecklingsarbete utgick vi ifrån studenternas och vår<br />
egen frustration över det självskattningsmaterial som används vid bedömning av<br />
studenternas formella och reella kompetens. Vi ville förbättra det första mötet med<br />
högskolan för dessa studenter genom att förtydliga självskattningsmaterialet. Vi<br />
såg stora möjligheter att förbättra materialet och göra det mer användarvänligt och<br />
samtidigt mer människovärdigt.<br />
2.1 Vad är validering?<br />
Andersson och Fejes (2005) talar om begreppet validering. Det har sitt ursprung i<br />
det latinska ”validus” som betyder stark. Det ger en positiv och fin klang till det<br />
faktum att validering handlar om att hitta styrkor. Det handlar om att erkänna<br />
kunskapers värde och att i viss mån kunna ge kunskaper värde. I vårt fall handlar<br />
det om förskollärarutbildningens mål och att lärare och student tillsammans ska<br />
kunna identifiera de kunskaper som studenten besitter, som kan motsvara enskilda<br />
125
Change language