PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
2) Underlätta självärdering Enligt Nicol och Macfarlane-Dick (2006) har intresset för självvärdering ökat på senare tid och det finns många studier som visar på dess positiva effekt på lärandet. I deras studier föreslås flera olika metoder för att underlätta självvärdering men två är relevanta för min kurs. Den första handlar om att studenterna läser varandras arbeten och ger feedback på dem. Den andra handlar om att identifiera styrkor och svagheter i det egna arbetet innan det lämnas in. Självvärdering kan användas med lätthet i undervisningen av regressionsanalys men det finns några svårigheter. Erfarenhet från tidigare kurser visar att studenterna blir klara med sitt arbete strax innan det lämnas in och har därför för lite tid för att läsa varandras arbeten. Detta kan lösas genom att spara några arbeten från året innan som studenterna får ge feedback på i skriftlig form, även om denna feedback aldrig når författaren. Alternativt kan detta göras med lättlästa artiklar som använder regressionsanalys. För att den här övningen skall ha effekt på arbetet bör detta genomföras innan studenterna börjar jobba med sin regressionsanalys. Den andra metoden är något enklare och kan genomföras genom att kräva att arbetet som lämnas in måste innehålla en del där studenten identifierar svagheterna i sitt arbete och hur dessa svagheter kunde ha undvikits samt vilka som är styrkorna i arbetet. 3) Ge högkvalitativ feedbackinformation Nicol och Macfarlane-Dick (2006) argumenterar för att lärarens feedback är viktig i studenternas lärande eftersom läraren har en bättre förmåga att identifiera felaktigheter och missuppfattningar som studenter har. Även om mängden forskning i området växer hela tiden så finns det lite konsensus om vad feedback av hög kvalitet är. Enligt författarna: “Good quality external feedback is information that helps students troubleshoot their own performance and self-correct: that is, it helps students take action to reduce the discrepancy between their intentions and the resulting effects”. Utifrån den här definitionen finns det flera förslag på hur en högkvalitativ feedback bör se ut men här presenteras endast de som är mest relevanta för en regressionsanalys: a) det är viktig att ge feedback i relation till målen, b) läraren bör inte ge för mycket feedback, c) litteraturen föreslår att tre välformulerade kommentarer per essä är bäst, d) feedback skall ge information om hur arbetet upplevs under tiden läraren läser den, e) feedback bör ges regelbundet och inte bara i slutet av ett arbete, f ) feedback bör också identifiera i vilka områden förbättringar bör göras. De förslag som ges här kan tillämpas i en kurs genom att införa inlämning i 118 puh-rapport 2013
flera steg. För att inte göra arbetsbördan alldeles för stor borde det räcka med tre olika steg. I det första genomför studenterna en databearbetning. Studenterna bör redovisa om datamaterialet är relevant för uppgiften, om variabler behöver transformeras till nya variabler eller om vissa variabler behöver omkodifieras. I nästa steg kan studenterna genomföra ett antal regressionsanalyser där förklaringsgrad och tester skall redovisas. I det sista steget kan studenterna tolka sina resultat och validera resultaten mot den teoretiska litteraturen eller tidigare forskning. Det är viktigt att studenterna får feedback innan de går vidare till nästa moment så att de får möjligheten att använda den feedback de har fått för att förbättra sin inlämning innan den slutliga inlämningen sker mot slutet av kursen. Dessutom visar forskningen att studenterna föredrar att få feedback så snabbt som möjligt efter en inlämning och inte flera veckor efter att arbetet har lämnats in (O’Connell 2010). 4) Uppmuntra lärare-studentdialogen Eftersom litteraturen visar att många studenter är missnöjda med den feedback de får är det nödvändigt att involvera studenterna så att de kan ge förslag på hur feedback skall utformas. Bland de metoder som Nicol och Macfarlane-Dick (2006) beskriver, som är relevanta här, är att studenterna diskuterar med sina klasskamrater om feedback de har fått tidigare. Ytterligare en metod är att studenterna själva ger exempel på feedback de har fått som de har uppfattat som lärorika och användbara. I en klass med över 100 studenter är det svårt att genomföra den här typen av uppgifter men ett förslag är att dela klassen i två grupper där den ena gruppen använder den ena metoden och den andra använder den andra metoden. Resultaten diskuteras och presenteras sedan för hela klassen. Ett annat förslag är att använda referensgrupper. 5) Öka studenternas motivation Enligt Nicol och Macfarlane-Dick (2006) bör feedback vara sådan att studenten förstår att den är en återkoppling om prestationen i en arbetsuppgift och har inte som syfte att bedöma individen som genomförde uppgiften. Enligt författarna föreslår litteraturen att motivationen och självkänslan tenderar att öka om en arbetsuppgift har flera mindre delar och om feedback fokuserar på arbetets framsteg och prestation jämfört med en större arbetsuppgift som endast bedöms med godkänd eller underkänd. Författarna nämner också att möjligheten att förbättra arbetet med hjälp av den givna feedback tenderar att öka motivationen och självkänslan. I min kurs kan detta implementeras med hjälp av det förslag som 119
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
- Page 88 and 89: Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
- Page 90 and 91: lärande) och Productivity (medskap
- Page 92 and 93: har det framförts mycket kritik i
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 124 and 125: En slutsats av undersökningen är
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 128 and 129: tering till utbildningen kan gå ti
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
- Page 142 and 143: (1992) beskrivning av olika perspek
- Page 144 and 145: lärande som syftar till förståel
- Page 146 and 147: Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
- Page 148 and 149: tat att en förståelse är svår a
- Page 150 and 151: Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
- Page 152 and 153: ehandla frågeställningar inom mat
- Page 154 and 155: Innehåll Ambitionen med laboration
- Page 156 and 157: Förutom de uppenbara möjlighetern
- Page 160: esöksadress: allegatan 1 • posta
flera steg. För att inte göra arbetsbördan alldeles för stor borde det räcka med tre<br />
olika steg. I det första genomför studenterna en databearbetning. Studenterna bör<br />
redovisa om datamaterialet är relevant för uppgiften, om variabler behöver transformeras<br />
till nya variabler eller om vissa variabler behöver omkodifieras. I nästa steg<br />
kan studenterna genomföra ett antal regressionsanalyser där förklaringsgrad och<br />
tester skall redovisas. I det sista steget kan studenterna tolka sina resultat och validera<br />
resultaten mot den teoretiska litteraturen eller tidigare forskning. Det är viktigt<br />
att studenterna får feedback innan de går vidare till nästa moment så att de får<br />
möjligheten att använda den feedback de har fått för att förbättra sin inlämning<br />
innan den slutliga inlämningen sker mot slutet av kursen. Dessutom visar forskningen<br />
att studenterna föredrar att få feedback så snabbt som möjligt efter en inlämning<br />
och inte flera veckor efter att arbetet har lämnats in (O’Connell 2010).<br />
4) Uppmuntra lärare-studentdialogen<br />
Eftersom litteraturen visar att många studenter är missnöjda med den feedback de<br />
får är det nödvändigt att involvera studenterna så att de kan ge förslag på hur feedback<br />
skall utformas. Bland de metoder som Nicol och Macfarlane-Dick (2006)<br />
beskriver, som är relevanta här, är att studenterna diskuterar med sina klasskamrater<br />
om feedback de har fått tidigare. Ytterligare en metod är att studenterna själva<br />
ger exempel på feedback de har fått som de har uppfattat som lärorika och användbara.<br />
I en klass med över 100 studenter är det svårt att genomföra den här typen av<br />
uppgifter men ett förslag är att dela klassen i två grupper där den ena gruppen använder<br />
den ena metoden och den andra använder den andra metoden. Resultaten<br />
diskuteras och presenteras sedan för hela klassen. Ett annat förslag är att använda<br />
referensgrupper.<br />
5) Öka studenternas motivation<br />
Enligt Nicol och Macfarlane-Dick (2006) bör feedback vara sådan att studenten<br />
förstår att den är en återkoppling om prestationen i en arbetsuppgift och har inte<br />
som syfte att bedöma individen som genomförde uppgiften. Enligt författarna föreslår<br />
litteraturen att motivationen och självkänslan tenderar att öka om en<br />
arbetsuppgift har flera mindre delar och om feedback fokuserar på arbetets<br />
framsteg och prestation jämfört med en större arbetsuppgift som endast bedöms<br />
med godkänd eller underkänd. Författarna nämner också att möjligheten att förbättra<br />
arbetet med hjälp av den givna feedback tenderar att öka motivationen och<br />
självkänslan. I min kurs kan detta implementeras med hjälp av det förslag som<br />
119
Change language