PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås

Jämfört med tidigare år utfördes vissa förändringar i kursplaneringen. Fokus
lades på momenten där studenterna haft problem: stökiometri och jämviktslära.
Kursen omarbetades även för att ge en tydligare röd tråd. En viss omfördelning
mellan Allmän kemi och fortsättningskursen Allmän kemi II utfördes också. En
grundlig genomgång av laborationerna utfördes; tre av fem laborationer byttes ut.
För att bättre passa in med övriga kursmoment omplacerades även laborationer
tidsmässigt i kursen.
Föreläsningsform
En av de större förändringarna i kursen var förändringar i själva föreläsningarna.
Istället för datorbaserade presentationer användes whiteboard i syfte att öka flexibiliteten,
minska tempot och öka studenternas aktivitet. Valet var delvis baserat på
personliga erfarenheter, men även på forskning. Som exempel på detta kan nämnas
Gaskin (2012), som ifrågasätter överdrivet användande av ”digitala hjälpmedel”
som pedagogiskt hjälpmedel. Digitala hjälpmedel leder lätt till envägskommunikation
och kan lätt driva upp tempot i undervisningen och överbelasta studenten
med information. Denna åtgärd kan förefalla mindre betydelsefull, men sannolikt
bör digitala hjälpmedel och deras optimala användande studeras närmare.
Mer tid lades åt de större momenten där studenterna haft problem, och detaljer
lämnades till självstudier. Föreläsarens förberedelser var givetvis en viktig komponent
i arbetet, men behandlas inte mer utförligt här.
Diskussionsfrågor och gruppbaserad problemlösning
När nya avsnitt introducerades, vid fem tillfällen, påbörjades föreläsningen med en
eller två diskussionsfrågor med anknytning till stycket, som studenterna fick diskutera
i mindre grupper (3-4 personer). Vad de olika grupperna kommit fram till lyftes
sedan till diskussion i hela klassen.
En stor andel av föreläsningstiden, uppskattningsvis 25-30 %, ägnades åt att låta
studenterna lösa uppgifter/problem kopplade till vad som precis förelästs om. Studenterna
fick samarbeta fritt, och nästan samtliga arbetade i grupper om 2-4. Uppgifterna
hade stark anknytning till ämnet och utgjorde samtidigt en länk till en
förnimbar verklighet.
Fördelarna med detta är flera. Till att börja med aktiveras studenterna, det blir
svårare att ”sova” eller tänka på annat. Vidare utnyttjas den förståelse och de pedagogiska
förmågor som finns hos individer i gruppen, som per automatik kommer
att förklara för sina studiekamrater det som de själva (i bästa fall) just förstått.
11