PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
Om villkoren 1–3 är uppfyllda kan vi använda den informationen som ges av SPSS för att utveckla en bra regressionsmodell. En del av den informationen som ges av SPSS sammanfattas i följande tabell: Information F-test t-test Adj R 2 Användning Används för att testa om hela regressionen är signifikant. Nollhypotesen är att det inte finns någon modell. Används för att testa om en enskild variabel har en signifikant effekt på den beroende variabeln. Nollhypotesen är att variabeln inte har någon modell. Används som ett betyg på hela regressionen. Lägsta möjliga värde är 0. Högsta möjliga värde är 1. Slutsats Förkasta nollhypotesen om p- värdet (sig.) är mindre än 0,05. Förkasta nollhypotesen om p- värdet (sig.) är mindre än 0,05. Värdet anger hur många procent av variationen i den beroende variabeln som vi kan förklara med modellen. Erfarenhet från tidigare kurser visar att regressionsanalys upplevs som svår pga de många moment som analysen kräver och pga. den kunskap, både om statistik och om ekonomi, som studenten behöver behärska för att kunna genomföra en korrekt analys. Regressionsanalys är det första mer avancerat statistiska verktyg studenterna möter i sin utbildning. Metoden kräver bearbetning av datamaterial, hur man jobbar med statistiskt program som SPSS och hur man mäter samband mellan variabler. Metoden kräver också kunskap om hur man genomför, tolkar och drar slutsatser från tester. Även om hypotesprövning gås igenom i en tidigare kurs i statistik på Civilekonomprogrammet, upplevs studenterna som osäkra och drar ofta felaktiga slutsatser från den output de får från SPSS. Bristande teoretisk kunskap är ett problem som är svårare att lösa inom en statistikkurs och drabbar även erfarna användare av regressionsanalys eftersom varje specifik regressionsanalys kräver en fördjupning i den teoretiska litteraturen om frågan man arbetar med. 3. teorin om feedback I den svenska akademins ordlista definieras ordet feedback som återkoppling eller respons. I den pedagogiska litteraturen hittar man flera olika definitioner av feedback. Carless (2006) skriver att feedback är en social process som kan tolkas på olika sätt och vad som är feedback kan uppfattas olika av olika individer. Hattie 104 puh-rapport 2013
och Timperley (2007) definierar feedback som en konsekvens av en prestation. Nicol och Macfarlane-Dick (2006) kopplar feedback till information om studentens nuvarande status i förhållande till målen. Hattie (1999) skriver att ge feedback är att ge information om hur och varför studenten förstår och missförstår och i vilken riktning studenten skall röra sig för att uppnå förbättringar. Syftet med feedback är att underlätta studenternas reflektion och kritiska analys av sitt lärande för att göra framsteg (O’Connell 2010). Det finns ett stort antal studier som visar att feedback är ett kraftfullt verktyg i undervisningen. I en genomgång av olika studier visar flera forskare att feedback är en av de faktorer som har störst effekt på lärandet och dess effekt har visat sig vara starkare än effekten av t.ex. kognitiv förmåga, socioekonomiska faktorer och mindre klasser (Hattie 1999; Hattie & Timperlay 2007). Det är inte bara den empiriska forskningen som visar att feedback kan ha en positiv effekt på lärandet. Studier som undersöker upplevelsen av feedback visar att studenter upplever att feedback hjälper dem att utvecklas i sina studier (Drew 2001). I en liknande studie visade Deeprose och Armitage (2004) att även enkla former av feedback ökade studenternas motivation, deltagande och belöning. Men litteraturen poängterar också att studenter ofta är missnöjda med den feedback de får. Den är svår att tolka och ofta saknar den förslag för förbättring (Carless 2006). Andra studier föreslår att studenterna upplever feedback som omotiverande och att den ofta ges i fel tidpunkt i en kurs (O’Connell 2010). Det finns också bevis för att studenter som får feedback och lärarna som ger feedback upplever feedbacken på helt olika sätt. Carless t.ex. kom fram till i sin studie att 38,4% av lärarna som deltog i undersökningen upplevde att studenterna ofta fick detaljerad feedback som hjälpte dem att klara nästa uppgift. Bland studenterna som deltog i undersökningen tyckte endast 10,6% på samma sätt. För att kunna ge en högkvalitativ feedback är det nödvändigt att utgå från en modell för lärande. Nicol och Macfarlane-Dick (2006) presenterar en modell för självreglerat lärandet där feedback är en viktig komponent. Självreglerat lärande beskrivs av författarna på följande sätt: ”Self-regulated learning is an active constructive process whereby learners set goals for their learning and monitor, regulate, and control their cognition, motivation, and behaviour, guided and constrained by their goals and the contextual features of the environment”. Självreglerat lärande och dess användning i akademiska studier har fått ökad uppmärksamhet på senare tid och ses som en viktig förutsättning för framgångsrika akademiska studier men även i en allt mer komplex arbetsmarknad (Cassidy 105
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
- Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
- Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
- Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
- Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
- Page 88 and 89: Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
- Page 90 and 91: lärande) och Productivity (medskap
- Page 92 and 93: har det framförts mycket kritik i
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 100 and 101: Alexis Palma teori och praktik i un
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 118 and 119: 2) Underlätta självärdering Enli
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 124 and 125: En slutsats av undersökningen är
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 128 and 129: tering till utbildningen kan gå ti
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
- Page 142 and 143: (1992) beskrivning av olika perspek
- Page 144 and 145: lärande som syftar till förståel
- Page 146 and 147: Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
- Page 148 and 149: tat att en förståelse är svår a
- Page 150 and 151: Symmetriska Asymmetriska Kooperativ
- Page 152 and 153: ehandla frågeställningar inom mat
Om villkoren 1–3 är uppfyllda kan vi använda den informationen som ges av<br />
SPSS för att utveckla en bra regressionsmodell. En del av den informationen som<br />
ges av SPSS sammanfattas i följande tabell:<br />
Information<br />
F-test<br />
t-test<br />
Adj R 2<br />
Användning<br />
Används för att testa om hela regressionen är<br />
signifikant. Nollhypotesen är att det inte finns<br />
någon modell.<br />
Används för att testa om en enskild variabel har<br />
en signifikant effekt på den beroende variabeln.<br />
Nollhypotesen är att variabeln inte har någon<br />
modell.<br />
Används som ett betyg på hela regressionen.<br />
Lägsta möjliga värde är 0. Högsta möjliga värde<br />
är 1.<br />
Slutsats<br />
Förkasta nollhypotesen om p-<br />
värdet (sig.) är mindre än 0,05.<br />
Förkasta nollhypotesen om p-<br />
värdet (sig.) är mindre än 0,05.<br />
Värdet anger hur många procent<br />
av variationen i den beroende<br />
variabeln som vi kan förklara<br />
med modellen.<br />
Erfarenhet från tidigare kurser visar att regressionsanalys upplevs som svår pga<br />
de många moment som analysen kräver och pga. den kunskap, både om statistik<br />
och om ekonomi, som studenten behöver behärska för att kunna genomföra en<br />
korrekt analys. Regressionsanalys är det första mer avancerat statistiska verktyg<br />
studenterna möter i sin utbildning. Metoden kräver bearbetning av datamaterial,<br />
hur man jobbar med statistiskt program som SPSS och hur man mäter samband<br />
mellan variabler. Metoden kräver också kunskap om hur man genomför, tolkar och<br />
drar slutsatser från tester. Även om hypotesprövning gås igenom i en tidigare kurs<br />
i statistik på Civilekonomprogrammet, upplevs studenterna som osäkra och drar<br />
ofta felaktiga slutsatser från den output de får från SPSS. Bristande teoretisk kunskap<br />
är ett problem som är svårare att lösa inom en statistikkurs och drabbar även<br />
erfarna användare av regressionsanalys eftersom varje specifik regressionsanalys<br />
kräver en fördjupning i den teoretiska litteraturen om frågan man arbetar med.<br />
3. teorin om feedback<br />
I den svenska akademins ordlista definieras ordet feedback som återkoppling eller<br />
respons. I den pedagogiska litteraturen hittar man flera olika definitioner av feedback.<br />
Carless (2006) skriver att feedback är en social process som kan tolkas på<br />
olika sätt och vad som är feedback kan uppfattas olika av olika individer. Hattie<br />
104 puh-rapport 2013
Change language