PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
Alexis Palma teori och praktik i undervisningen av regressionsanalys abstract Regressionsanalys är en statistisk metod som använder relationen mellan flera variabler så att man kan göra en prediktion av den ena variabeln med hjälp av de andra. Bristen på goda exempel på hur en väl genomförd regressionsanalys bör se ut samt att metoden kräver både kunskap i statistik och kunskap i det specifika området man undersöker gör undervisningen i regressionsanalys till en utmanande uppgift. Syftet med det här arbetet är att presentera en modell för hur en regressionsanalys bör genomföras, visa hur en bra regressionsanalys bör se ut samt implementera kunskapen om feedback för att förbättra ett kursavsnitt i regressionsanalys. 1. introduktion Regressionsanalys är en statistisk metod som använder relationen mellan flera variabler så att man kan göra en prediktion av den ena variabeln med hjälp av de andra (Neter et all 1996). Metoden används i många olika områden, till exempel medicin, sociologi och ekonomi. Regressionsanalys kräver många olika beräkningar men med moderna och relativt billiga datorer är det möjligt att genomföra analyser med tusentals observationer och ett tiotal variabler på några få sekunder. När snabbheten hos moderna datorer har ökat, har även informationen som spottas ut av statistiska program blivit alltmer omfattande. I undervisningen av regressionsanalys har detta inneburit att fokus har förskjutits från att genomföra ett stort antal beräkningar till att analysera en stor mängd output från ett statistiskt program. Detta ställer höga krav på att studenter förstår och tolkar all information som de får. Ett kursavsnitt som har som mål att lära ut användningen av regressionsanalys kräver därför noggrann planering av undervisning av den teoretiska delen men även av den praktiska delen av regressionsanalys. Detta gör att kurser med fokus på regressionsanalys tenderar att vara mer utmanande än många andra kurser. 100 puh-rapport 2013
Ett annat problem som gör undervisningen i regressionsanalys utmanande är att studenterna sällan har goda riktlinjer för hur de skall gå till väga för att genomföra en regressionsanalys. Studenterna saknar även insikten om hur en väl genomförd regressionsanalys ser ut eftersom läroböckerna ofta fokuserar på några få steg i analysen och många artiklar som använder metoden är för avancerade för att kunna användas tidigt i en utbildning. Bristen på exempel på hur en bra prestation ser ut är problematisk eftersom litteraturen visar på nödvändigheten att förtydliga hur en bra prestation ser ut för att studenterna skall ta till sig den återkopplingen de får på sina prestationer. Ett kraftfullt verktyg som kan användas för att förbättra undervisningen, särkilt när ett grupparbete är en viktig del i den, är en förbättrad användning av feedback. Även om det finns en stor mängd litteratur som undersöker feedbackens effekter, hur feedback upplevs, både av studenter och av lärare, och hur högkvalitativ feedback bör se ut, visar forskningen att studenter upplever att den feedback de får idag inte är tillfredställande eftersom den är svårtolkad och ofta saknar förslag på hur arbetet kan förbättras. Det här arbetet har tre syften. Det första är att presentera en modell för hur en regressionsanalys bör genomföras som studenterna kan använda när de skriver ett grupparbete där regressionsanalys tillämpas. Det andra syftet är att visa, med hjälp av ett exempel, hur en väl genomförd regressionsanalys bör se ut. Det tredje syftet är att presentera hur man kan implementera kunskapen om feedback för att förbättra ett kursavsnitt i regressionsanalys. Arbetets disposition ser ut på följande sätt: Nästa avsnitt presenterar en fördjupad förklaring av vad regressionsanalys är för att kunna belysa svårigheten med att undervisa den metoden. Avsnitt 3 handlar om hur feedback definieras i litteraturen och vilken roll den spelar i lärandeprocessen. Även riktlinjer för hur god feedback bör se ut presenteras i denna del av arbetet. I avsnitt 4 presenteras en modell som studenterna kan använda som guide för hur man bör genomföra en regressionsanalys. I avsnitt 5 ges ett förenklat exempel på hur en väl genomförd regressionsanalys bör se ut. I avsnitt 6 ges förslag på hur man kan använda modellen presenterad av Nicol och Macfarlane-Dick (2006) för att förbättra undervisningen av regressionsanalys. I avsnitt 7 presenteras arbetets slutsatser. 2. bakgrund Idén bakom regressionsanalys utvecklades av Sir Francis Galton i slutet av 1800-talet för att undersöka hur vissa egenskaper överförs från en generation av en levande organism till en annan. Genom en grafisk undersökning fann Galton att extrema värden av en egenskap i en generation tenderar att generera mer normala värden i 101
- Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
- Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
- Page 60 and 61: metod och genomförande Studenterna
- Page 62 and 63: trots att flera tyckte att det gick
- Page 64 and 65: verkade ha lättare att behålla fo
- Page 66 and 67: Marianne Johansson från vårdveten
- Page 68 and 69: dessa båda inriktningar inom de sk
- Page 70 and 71: Begreppen Kunskap och förståelse,
- Page 72 and 73: menstruationscykel, antikonception,
- Page 74 and 75: att fokusera på delarna eller segm
- Page 76 and 77: eferenser Högskoleförordningen 19
- Page 78 and 79: stöd ges av mig, som är anställd
- Page 80 and 81: den feedback som kopplas till en up
- Page 82 and 83: svårigheter/dyslexi och övriga tv
- Page 84 and 85: när han/hon lyssnar på texten, hj
- Page 86 and 87: texthandledning ökar medvetenheten
- Page 88 and 89: Agneta Kullén Engström & Tuve Nor
- Page 90 and 91: lärande) och Productivity (medskap
- Page 92 and 93: har det framförts mycket kritik i
- Page 94 and 95: 1990-talet, vilka kan jämställas
- Page 96 and 97: känt sig motiverade till att disku
- Page 98 and 99: Gao, Q., Rau, P. L_P ( 2011) Unders
- Page 102 and 103: nästa generation. Sir Francis Galt
- Page 104 and 105: Om villkoren 1-3 är uppfyllda kan
- Page 106 and 107: 2012). Det som finns i den gråa bo
- Page 108 and 109: variabler: de som helt säkert komm
- Page 110 and 111: klar idé om vad man kan förvänta
- Page 112 and 113: genomsnittliga lönen för chefer s
- Page 114 and 115: Utifrån den analysen vi har gjort
- Page 116 and 117: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4
- Page 118 and 119: 2) Underlätta självärdering Enli
- Page 120 and 121: nämndes tidigare, där arbetet bes
- Page 122 and 123: Hattie, J., & Timperley, H. (2007).
- Page 124 and 125: En slutsats av undersökningen är
- Page 126 and 127: kursmål. De här kunskaperna utgå
- Page 128 and 129: tering till utbildningen kan gå ti
- Page 130 and 131: att utveckla begrepp eller beskrivn
- Page 132 and 133: Dimenäs, Jörgen,(red.) (2001). Re
- Page 134 and 135: Bilaga 2: Utdrag ur validerings
- Page 136 and 137: Marie Rusner teoretiska begrepp i k
- Page 138 and 139: metod och genomförande Utvald data
- Page 140 and 141: Tydlighet • Tydlig målsättning
- Page 142 and 143: (1992) beskrivning av olika perspek
- Page 144 and 145: lärande som syftar till förståel
- Page 146 and 147: Håkan Svensson & Mats Nilhag teori
- Page 148 and 149: tat att en förståelse är svår a
Ett annat problem som gör undervisningen i regressionsanalys utmanande är att<br />
studenterna sällan har goda riktlinjer för hur de skall gå till väga för att genomföra en<br />
regressionsanalys. Studenterna saknar även insikten om hur en väl genomförd regressionsanalys<br />
ser ut eftersom läroböckerna ofta fokuserar på några få steg i analysen och<br />
många artiklar som använder metoden är för avancerade för att kunna användas tidigt<br />
i en utbildning. Bristen på exempel på hur en bra prestation ser ut är problematisk<br />
eftersom litteraturen visar på nödvändigheten att förtydliga hur en bra prestation<br />
ser ut för att studenterna skall ta till sig den återkopplingen de får på sina prestationer.<br />
Ett kraftfullt verktyg som kan användas för att förbättra undervisningen, särkilt<br />
när ett grupparbete är en viktig del i den, är en förbättrad användning av feedback.<br />
Även om det finns en stor mängd litteratur som undersöker feedbackens effekter,<br />
hur feedback upplevs, både av studenter och av lärare, och hur högkvalitativ feedback<br />
bör se ut, visar forskningen att studenter upplever att den feedback de får idag<br />
inte är tillfredställande eftersom den är svårtolkad och ofta saknar förslag på hur<br />
arbetet kan förbättras.<br />
Det här arbetet har tre syften. Det första är att presentera en modell för hur en<br />
regressionsanalys bör genomföras som studenterna kan använda när de skriver ett<br />
grupparbete där regressionsanalys tillämpas. Det andra syftet är att visa, med hjälp<br />
av ett exempel, hur en väl genomförd regressionsanalys bör se ut. Det tredje syftet<br />
är att presentera hur man kan implementera kunskapen om feedback för att förbättra<br />
ett kursavsnitt i regressionsanalys. Arbetets disposition ser ut på följande sätt:<br />
Nästa avsnitt presenterar en fördjupad förklaring av vad regressionsanalys är för att<br />
kunna belysa svårigheten med att undervisa den metoden. Avsnitt 3 handlar om hur<br />
feedback definieras i litteraturen och vilken roll den spelar i lärandeprocessen. Även<br />
riktlinjer för hur god feedback bör se ut presenteras i denna del av arbetet. I avsnitt<br />
4 presenteras en modell som studenterna kan använda som guide för hur man bör<br />
genomföra en regressionsanalys. I avsnitt 5 ges ett förenklat exempel på hur en väl<br />
genomförd regressionsanalys bör se ut. I avsnitt 6 ges förslag på hur man kan använda<br />
modellen presenterad av Nicol och Macfarlane-Dick (2006) för att förbättra<br />
undervisningen av regressionsanalys. I avsnitt 7 presenteras arbetets slutsatser.<br />
2. bakgrund<br />
Idén bakom regressionsanalys utvecklades av Sir Francis Galton i slutet av 1800-talet<br />
för att undersöka hur vissa egenskaper överförs från en generation av en levande<br />
organism till en annan. Genom en grafisk undersökning fann Galton att extrema<br />
värden av en egenskap i en generation tenderar att generera mer normala värden i<br />
101
Change language