PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås PUH-RAPPORT - BADA - Högskolan i Borås
problem & åtgärder Kemi och kemiska modeller, i grunden en beskrivning av materia som molekyler, atomer och atomens beståndsdelar är ett exempel på komplex kunskap som kräver en relativt lång mognad och lärprocess. Studenterna har normalt haft kontakt med kemi under grundskolan och gymnasiet/vuxenutbildning och det bör framhållas att innehållet i Allmän kemi ska haka i och repetera en del av detta material och förförståelse. En problematik är givetvis studenternas förkunskaper, något som inte behandlas vidare här. Hur man förmedlar kunskap och insikt i en så komplex vetenskap som kemi är inte helt lätt att sammanfatta. Att förstå och kunna använda det kemiska språket och nomenklaturen är en förutsättning för förståelse för ämnet (Bucat 2004), vilket kan ses som en grundläggande del av Allmän kemi. För kemiingenjörsstudenterna som påbörjade sin utbildning 2012 har en mängd konkreta åtgärder utförts. Dessa åtgärder spänner från ledningsnivå till enskilda moment, redovisas nedan och diskuteras i Resultat & Diskussion. Insatser från Ledningen Främst två insatser har gjorts från ledningens sida. För det första har mer resurser allokerats till kursen, i form av mer lärartid. I rena siffror motsvarar detta totalt 15 föreläsningstillfällen på tre h vardera, fyra rena räkneövningstillfällen på tre h vardera, och fem obligatoriska laborationstillfällen på fyra h vardera. Extra tid allokerades också för att planera kursen. För det andra har (disputerad) personal med forskningsanknytning allokerats till kursen; av de tre personerna som är direkt inblandade i kursen är samtliga aktiva och disputerade forskare. Situationen i övriga kemikurser är liknande, fem av sex kursansvariga (som har huvuddelen av studentinteraktionerna) är aktiva och disputerade forskare, varav två är professorer. Att med precision avgöra lärarnas roll i det här fallet är inte lätt mot bakgrund av att man naturligt nog utgår från en ny grupp studenter, alltså delvis nya förutsättningar. Kursplanering Entwistle (2009) understryker vikten av student-centrerad undervisning och lägger tonvikt vid begrepp som tydlighet, (rätt) nivå, (rätt) inlärningstakt och god struktur. Detta har definitivt varit ledstjärnor i planeringen av kursen, å andra sidan går det inte att säga att företrädaren varit omedveten om dessa aspekter. 10 puh-rapport 2013
Jämfört med tidigare år utfördes vissa förändringar i kursplaneringen. Fokus lades på momenten där studenterna haft problem: stökiometri och jämviktslära. Kursen omarbetades även för att ge en tydligare röd tråd. En viss omfördelning mellan Allmän kemi och fortsättningskursen Allmän kemi II utfördes också. En grundlig genomgång av laborationerna utfördes; tre av fem laborationer byttes ut. För att bättre passa in med övriga kursmoment omplacerades även laborationer tidsmässigt i kursen. Föreläsningsform En av de större förändringarna i kursen var förändringar i själva föreläsningarna. Istället för datorbaserade presentationer användes whiteboard i syfte att öka flexibiliteten, minska tempot och öka studenternas aktivitet. Valet var delvis baserat på personliga erfarenheter, men även på forskning. Som exempel på detta kan nämnas Gaskin (2012), som ifrågasätter överdrivet användande av ”digitala hjälpmedel” som pedagogiskt hjälpmedel. Digitala hjälpmedel leder lätt till envägskommunikation och kan lätt driva upp tempot i undervisningen och överbelasta studenten med information. Denna åtgärd kan förefalla mindre betydelsefull, men sannolikt bör digitala hjälpmedel och deras optimala användande studeras närmare. Mer tid lades åt de större momenten där studenterna haft problem, och detaljer lämnades till självstudier. Föreläsarens förberedelser var givetvis en viktig komponent i arbetet, men behandlas inte mer utförligt här. Diskussionsfrågor och gruppbaserad problemlösning När nya avsnitt introducerades, vid fem tillfällen, påbörjades föreläsningen med en eller två diskussionsfrågor med anknytning till stycket, som studenterna fick diskutera i mindre grupper (3-4 personer). Vad de olika grupperna kommit fram till lyftes sedan till diskussion i hela klassen. En stor andel av föreläsningstiden, uppskattningsvis 25-30 %, ägnades åt att låta studenterna lösa uppgifter/problem kopplade till vad som precis förelästs om. Studenterna fick samarbeta fritt, och nästan samtliga arbetade i grupper om 2-4. Uppgifterna hade stark anknytning till ämnet och utgjorde samtidigt en länk till en förnimbar verklighet. Fördelarna med detta är flera. Till att börja med aktiveras studenterna, det blir svårare att ”sova” eller tänka på annat. Vidare utnyttjas den förståelse och de pedagogiska förmågor som finns hos individer i gruppen, som per automatik kommer att förklara för sina studiekamrater det som de själva (i bästa fall) just förstått. 11
- Page 1: PUHB-RAPPORT 01-2013 PUH-RAPPORT -
- Page 4 and 5: Rapportserien Pedagogisk Utveckling
- Page 6 and 7: förord De utvecklingsarbeten som p
- Page 8 and 9: Patrik Lennartsson & Tomas Brandber
- Page 12 and 13: Omvänt kan ren ”sändning” av
- Page 14 and 15: med tidigare tentamina av en sakkun
- Page 16 and 17: denter som insåg detta vidgade sin
- Page 18 and 19: eferenser Bucat, R. B. (2004). Peda
- Page 20 and 21: Tora Dahl lärobok i skrivande för
- Page 22 and 23: ska fylla sitt syfte. Återkoppling
- Page 24 and 25: 2010). Bron och Lönnheden poängte
- Page 26 and 27: mycket viktigt att hitta sätt att
- Page 28 and 29: sätt har läraren också lyckats b
- Page 30 and 31: Gullvor Elf framtidsverkstäder i h
- Page 32 and 33: Boken beskriver atombombens tillkom
- Page 34 and 35: i kreativ problemlösning, givetvis
- Page 36 and 37: serna är av stor vikt. Slutmålet
- Page 38 and 39: Tid avsatt: en heldag för fortbild
- Page 40 and 41: viktigt att arbeta vidare med under
- Page 42 and 43: En annan fråga är hur mycket tid
- Page 44 and 45: Magnus Hagiwara & Anna Kängström
- Page 46 and 47: Ett problem med den verksamhetsför
- Page 48 and 49: erättelse. Sedan är det studenter
- Page 50 and 51: Område Poängdifferens före-efter
- Page 52 and 53: slutsats Resultatet talar för att
- Page 54 and 55: Sara Hellberg att göra undervisnin
- Page 56 and 57: Vad är det då för typ av undervi
- Page 58 and 59: Enligt fenomenografin är upprepnin
problem & åtgärder<br />
Kemi och kemiska modeller, i grunden en beskrivning av materia som molekyler,<br />
atomer och atomens beståndsdelar är ett exempel på komplex kunskap som kräver<br />
en relativt lång mognad och lärprocess. Studenterna har normalt haft kontakt med<br />
kemi under grundskolan och gymnasiet/vuxenutbildning och det bör framhållas<br />
att innehållet i Allmän kemi ska haka i och repetera en del av detta material och<br />
förförståelse. En problematik är givetvis studenternas förkunskaper, något som inte<br />
behandlas vidare här.<br />
Hur man förmedlar kunskap och insikt i en så komplex vetenskap som kemi är<br />
inte helt lätt att sammanfatta. Att förstå och kunna använda det kemiska språket<br />
och nomenklaturen är en förutsättning för förståelse för ämnet (Bucat 2004), vilket<br />
kan ses som en grundläggande del av Allmän kemi.<br />
För kemiingenjörsstudenterna som påbörjade sin utbildning 2012 har en<br />
mängd konkreta åtgärder utförts. Dessa åtgärder spänner från ledningsnivå till enskilda<br />
moment, redovisas nedan och diskuteras i Resultat & Diskussion.<br />
Insatser från Ledningen<br />
Främst två insatser har gjorts från ledningens sida. För det första har mer resurser<br />
allokerats till kursen, i form av mer lärartid. I rena siffror motsvarar detta totalt 15<br />
föreläsningstillfällen på tre h vardera, fyra rena räkneövningstillfällen på tre h vardera,<br />
och fem obligatoriska laborationstillfällen på fyra h vardera. Extra tid allokerades<br />
också för att planera kursen.<br />
För det andra har (disputerad) personal med forskningsanknytning allokerats<br />
till kursen; av de tre personerna som är direkt inblandade i kursen är samtliga aktiva<br />
och disputerade forskare. Situationen i övriga kemikurser är liknande, fem av<br />
sex kursansvariga (som har huvuddelen av studentinteraktionerna) är aktiva och<br />
disputerade forskare, varav två är professorer.<br />
Att med precision avgöra lärarnas roll i det här fallet är inte lätt mot bakgrund<br />
av att man naturligt nog utgår från en ny grupp studenter, alltså delvis nya förutsättningar.<br />
Kursplanering<br />
Entwistle (2009) understryker vikten av student-centrerad undervisning och lägger<br />
tonvikt vid begrepp som tydlighet, (rätt) nivå, (rätt) inlärningstakt och god<br />
struktur. Detta har definitivt varit ledstjärnor i planeringen av kursen, å andra sidan<br />
går det inte att säga att företrädaren varit omedveten om dessa aspekter.<br />
10 puh-rapport 2013
Change language