Sexatlas för skolan - RFSU
Sexatlas för skolan - RFSU
Sexatlas för skolan - RFSU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>RFSU</strong> • Vägvisare<br />
3. Utgångspunkter för sex- och samlevnadsundervisningen<br />
a) Kort om forskning kring sexualupplysning<br />
Frågor om sexualitet och samlevnad handlar i<br />
grunden om identitet. Genom att betrakta undervisningen<br />
som en fråga om identitet och identitetsutveckling<br />
får den en innebörd som går utöver en<br />
sorts objektiva faktakunskaper. Fakta om sexualitet<br />
och kunskaper om kroppen är nödvändiga och<br />
har en självklar och grundläggande plats i undervisningen.<br />
Däremot är faktakunskaper inte nog.<br />
Därom är forskningen kring hälsoupplysning samstämmig.<br />
Det räcker inte med information för att<br />
förändra eller vidmakthålla beteenden, till exempel<br />
att använda preventivmedel vid samlag. Vad som<br />
därtill behövs är att barn och ungdomar får reflektera<br />
och bearbeta sina föreställningar, tankar och<br />
värderingar om sexualitet. Syftet med att arbeta<br />
med värderingar är att hjälpa barn och ungdomar<br />
att finna sin ”inre kompass” som kan vägleda dem<br />
i livet, som underlättar för dem att träffa de val de<br />
önskar, att skilja på det som är bra eller dåligt för<br />
dem och att tolka och förstå sina känslor.<br />
Den forskning som har bedrivits kring sexualupplysning<br />
visar att undervisningen har störst<br />
möjlighet att lyckas om den förmedlar en positiv<br />
syn på sexualitet samt har ett hälsofrämjande<br />
perspektiv på undervisningen. Med ett hälsofrämjande<br />
perspektiv menas att man utgår från det<br />
som är positivt och tar fasta på och stärker det<br />
som är bra i den unges liv. Att främja det positiva<br />
är en viktig skyddsfaktor. De vuxna i <strong>skolan</strong> och<br />
på fritidsgården är därför viktiga för att skapa<br />
sammanhang och göra tillvaron begriplig för de<br />
unga. Undervisning eller upplysningsprogram som<br />
har olika typer av allmänna ”lära sig säga nej”-<br />
eller ”vänta”-budskap som mål har enligt forskning,<br />
bland annat av Världshälsoorganisationen<br />
(WHO), visat sig vara utan effekt.<br />
Av betydelse är också att undervisningen sker återkommande.<br />
Punktvisa insatser har generellt mindre<br />
verkan än de som återkommer över tid. I takt<br />
med stigande ålder behöver barn och ungdomar<br />
få tillfälle att pröva sina erfarenheter, värderingar<br />
och kunskaper på nytt och i olika sammanhang.<br />
Men också därför att samma frågor leder till nya<br />
funderingar och perspektiv med ökad erfarenhet<br />
och större kunskap.<br />
Undervisningen måste även sättas in i ett socialt<br />
och samhällsperspektiv. Våra föreställningar och<br />
värderingar är präglade av den tid och plats vi lever<br />
och växer upp i. Men också av de mer specifika<br />
livsvillkoren och den enskilda livssituationen, det<br />
vill säga sociala faktorer spelar in för människors<br />
sexuella socialisation. Detta måste få påverka hur<br />
vi utformar sexualundervisningen i olika grupper.<br />
6