Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Innehålls- och statusproblematik
Timreduktion och läromedel
På styrelsens förslag beslöt årsmötet 1943 att med anledning av 1940 års skolutredning
upprätta en skrivelse, i vilken lärarnas farhågor och rekommendationer
samlats, som riktades till pågående skolutredning. 13 Tankarna som uttryckts i utredningens
arbete, att reducera timantalet för ämnet historia i realskolan, bekymrar
föreningens medlemmar. Förlusten vid en sådan timreduktion är allvarlig:
En fördjupad kunskap om vår nationella utveckling, dess särart och
värde, är en kraftkälla för vårt folk, icke minst under en tid av stora
risker för de små nationernas fria existens. Begränsas tillströmningen
till gymnasiet, därigenom att strängare fordringar för fl yttning till och
inom detta uppställas, synes undervisningen i historia med samhällslära
å realskolestadiet bli ännu mera maktpåliggande, än fallet är nu. Såväl
med svensk författning som med ekonomiska och socialpolitiska frågor
måste ungdomen göras förtrogen för att rätt kunna fylla sin plats i det
moderna samhället. Grundliga kunskaper i samhällslära måste därför
under alla omständigheter i realskolan meddelas den ungdom, vilken
icke kommer att fortsätta sina studier i gymnasiet. 14
Här argumenteras i två riktningar. Dels förs tanken fram att historien ger fördjupad
kunskap om den egna nationens utveckling, särart och värde. Denna fördjupade
kunskap ses som en kraftkälla för folket under orostider. En elev kan bara rätt
fylla sin plats i det moderna samhället om han eller hon får goda kunskaper om
den svenska författningen, ekonomi och socialpolitiska frågor. Historieämnet
beskrivs som en dubbel garant för fostran av dugliga samhällsmedborgare. Det
ger både kraft och orientering. På så vis är det ett skydd mot det yttre hotet
(kriget) och det inre hotet (samhällelig upplösning). Vidare hävdas det att den
tilltänkta nyorganisationen av den svenska skolan, där folkskolan knyts närmare
realskolan, också kräver att historieämnets innehåll tydligare fixeras på folkskolans
kurser, för att på så sätt underlätta kontinuiteten i undervisningen. Till årsmötet
hade beståndet av historiska kartböcker utretts. I utredningen konstaterades att
behovet av en samnordisk kartbok var stort, men att rådande omständigheter
gjorde det omöjligt att ta fram en ny. Årsmötet gav dock arbetsutskottet i uppgift
att ”följa frågans utveckling.”
I 1944 års årsberättelse refereras ett föredrag som hållits av Gustav Iverus,
rektor och ledarmot i 1940-års skolutredning. Han hävdade att den förmodade
timreduktionen rörande historieämnet främst skulle drabba den femåriga realskolan.
Iverus argumentation går ut på att, inom ramen för de tilltänkta timantalen,
stärka realskolelevernas förkunskaper om antiken. Och dessa kunskaper skulle,
98