Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

• medvetet förhållningssätt till pedagogisk diskussion inom det egna ämnet
och till förändringar i samhället som påverkar synen på ämnet – innehålls och
statusproblematik.
• medvetet förhållninssätt till andra ämnen – demarkeringsproblematik.
• medvetet förhållningssätt till den egna gruppens historia – traditionsproblematik.
Denna uppdelning bygger på min egen revidering av Trenters modell för att analysera
kognitiva identiteter. 12 De apologetiska identiteterna tar sig alltså uttryck i
historielärarnas eget försvar av sitt ämne. De ovan angivna argumentationslinjerna
är ett redskap för att fånga in den argumentationen, och göra den undersökningsbar
inom ramen för min forskning. I denna artikel kommer fortsättningsvis de
två förstnämnda argumentationslinjerna prövas, det valda materialet innehöll
nämligen inga avsnitt som passade in under traditionsproblematik.
Vid läsningen av årsberättelserna i HLFÅ mellan 1942 och 1949, och det
fortsatta arbetet med andra årgångar, gör detta begrepp det möjligt att sortera
materialet under tre teman. Begreppet ger en gemensam referenspunkt med vars
hjälp olika historielärargruppers försvar av ämnet kan jämföras.
Historielärare är inte en homogen grupp. Det finns därför goda skäl för att
antaga att olika typer av lärare ägnat sig åt olika försvar av ämnet. De apologetiska
identiteterna skulle till exempel kunna vara olika beroende på vilken nivå i utbildningssystemet
lärarna befinner sig. En läroverks- och gymnasielärare kan betona
andra saker än en folk- och grundskolelärare. Det torde även finnas skillnader
mellan gymnasielärare, som verkar både på gymnasiet och universitetet.
Med hjälp av begreppet apologetiska identiteter skapas alltså möjligheten att
diskutera olika gruppers försvar av historieämnet. Den diskussionen kommer
även behöva ta i beaktande frågor om statusskillnader mellan olika grupper av
historielärare.
Årsberättelserna berättar
HLÅS:s årsberättelserna är alla under 1940-talet på olika sätt berättelser om yttre
och inre hot. Till de yttre hoten hörde det politiska läget under andra världskriget,
och till de inre hoten hörde diskussionen om historieämnets plats i den svenska
skolan. I den här genomgången läggs fokus på den ideologiska diskussionen som
HLFÅs styrelse ansåg viktig nog att engagera sig i och rapportera till sin krets
av läsare. Innehållet i årsberättelserna kommer att sorteras med hjäp av de ovan
angivna argumentationslinjerna.
97