Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

plats i den svenska skolan? För att söka svaret på den frågan behöver olika typer
av källmaterial undersökas. Här kommer fortsättningsvis en mindre studie av
Historielärarnas förenings årsskrift (fortsättningsvis HLFÅ) att presenteras.
Om Historielärarnas förenings årsskrift
Den 12 april 1942 höll riksorganisationen Historielärarnas förening sitt konstituerande
möte på Norrmalms högre allmänna läroverk för gossar. Vid den tiden företräddes
nästan samtliga skolämnen på de högre stadierna av en riksorganisation.
Eftersom historielärare sett vad dessa organisationer betytt ”både för höjandet av
ett ämnes halt och för dess representation utåt.” ansågs det vara skäl nog för att
få till stånd en egen nationell sammanslutning. 6 Lokala föreningar hade funnits
sedan 1933 i Stockholm, Malmö och Göteborg. I de stadgar som antogs vid det
konstituerande mötet står det att läsa:
Riksorganisationen har till uppgift att i samarbete med lokala föreningar
verka för främjandet av de högre skolornas undervisning i ämnet
historia med samhällslära och stärka samhörighetskänslan mellan dessa
skolors historielärare. 7
Precis som de första lokala föreningarna, hade riksorganisationen till främsta syfte
att tillvarata historieundervisningens intresse på de högre stadierna. I linje med
den ambitionen påbörjades även utgivningen av HLFÅ, en utgivning som fortsätter
till dags datum. I avhandlingen Granskningens retorik och historisk vetenskap
(1999) säger Cecilia Trenter om tidsskriften som källa:
I egenskap av språkrör för en vetenskapsdisciplin eller en underavdelning
uppbyggd kring en institutions verksamhet eller kring ett tema eller vetenskaplig
skola, utgör tidskrifterna en viktig del av ämnets organisatoriska
uppbyggnad och av den kognitiva disciplinbildningen. Dess funktion
för den vetenskaps teoretiska utveckling är både kunskapsförmedlande,
idéspridande och värderande. 8
Den årsskrift som här är aktuell, HLFÅ, kommer i anslutning till detta resonemang
främst att betraktas som en röst i debatten om historieämnets organisatoriska
uppbyggnad. HLFÅ har sedan bildandet 1942 varit remissinstans, uppvaktat
statsråd och försökt skapa opinion kring frågor om historieämnets roll och
status. Det är i den egenskapen som årskriften blir av intresse för denna studie.
HLFÅ kan dock inte sägas representera hela historielärarkåren. Däri ligger en
begränsning i materialet.
95