Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Historien om
historieämnets försvar
Mikael Hallenius, Högskolan Dalarna
Våra tankar rinna ju alltid fram över decenniernas lagrade doktrinfossil,
vare sig vi veta det eller inte– och mest så när vi inte veta det. Dessa
döda tankar grumla som ett bottenslam alla våra föreställningar och
åsikter. Genom en tillbakablick kan man göra en rationell utfällning
och frånsilning. Däri ligger egentligen värdet av en historisk orientering.
Den skall frigöra oss från de dödas makt över vårt eget liv. 1
Året är 1934. Många av de krafter som senare skall samverka till det svenska
folkhemsbygget är redan i rörelse. Ännu har de dock inte nått sin fulla styrka.
Citatet ovan är hämtat ur Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan
(1934) som når bokhandelsdiskarna detta år. Intressant att lägga märke till är
att de i detta avsnitt säger något om den moderna synen på värdet av historisk
orientering.
I boken driver makarna Myrdal krav på en genomgripande social reformering
av det svenska samhället. Argumentationen som förs bygger delvis på en särskild
syn på historia. Historia kan, rätt studerad, frigöra oss från de dödas makt över
våra liv. Däri ligger dess nytta. Några år senare kommer även Alva Myrdal att
vända sig mot skolans “minnesplugg” av historiska detaljer. 2
Hur reagerade då de som på olika sätta var engagerade i historieundervisning
på denna och andra synpunkter på historieundervisningen? Hur har samspelet
mellan förändringar i det svenska samhället och historielärarnas eget försvar av
ämnets sett ut över tid? Det är den typen av frågor som min forskning är tänkt
att besvara.
Bakgrund och fråga
I Sverige har historieämnets utrymme stegvis reducerats. 3 Med 1940-års skolutredning
angavs en ny kurs för den svenska skolan, vilket bland annat skulle
innebära förändringar för ämnet historia. Både första och andra världskriget kom
att ställa historieundervisningen i tveksamhetens bleka sken. Undervisningen i
historia måste enligt allt fler röster befrias från alla nationalistiska och ideologiska
93