Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

för utveckling av kunskap och kompetens. … Dagboken är ett gott
hjälpmedel, när de dagliga erfarenheterna skall omvandlas till lärande.
(s. 155–156)
Rönnerman (2000; 2001) beskriver ett aktionsforskningsprojekt i förskolan, där
dagboksskrivande jämte andra verktyg (observation och pedagogisk handledning)
hjälper pedagogerna att synliggöra sin egen praktik. Tanken är att pedagogerna
ska fundera och reflektera kring det egna arbetet och vad som sker där. Dysthe,
Hertzberg och Lokensgard Hoel (2002) utgår från Lev Vygotskij och att tanken
skapas genom språket. Genom skrivande får man klart för sig vad det är man inte
förstår och vad man förstår. Genom att läsa det man skrivit kommer man ofta
fram med nya idéer kring något. En modell för reflektion kring den egna vardagen
kan se ut på olika sätt. Tre steg har utkristalliserats för den här studien:
1) Jag (lärarna eller jag i forskarrollen) tar utgångspunkt i en episod,
situation, händelse eller liknande.
2) Denna beskriver jag i detalj – vad hände, hur hände det, varför
hände det osv. Varför anser jag att denna episod är viktig? Hur
tolkar jag den? Kan jag se andra alternativ, andra lösningar?
3) Jag testar eventuellt nya lösningar.
Lärande dialoger – arbete i grupp
Huvudsyftet med projektverktyget, dvs. lärande dialoger, är att bilda kunskap
kring lärares arbete och pedagogiska arbetsmiljö. Jag önskar utveckla hela gruppens
samlade erfarenheter och kunskap kring valda frågor. Detta möte mellan
lärarna och mig i forskarrollen i form av ”lärande dialoger” kan jämföras med
forskningscirkeln (Holmstrand & Härnsten, 2003), handledning i grupp av
pedagogiskt yrkesverksamma (Lendahls Rosendahl & Rönnerman, 2002) och
lärande samtal (Tiller, 1999).
Vid dialogerna tar deltagande lärare upp frågor kring sina lärararbeten. De
inleds med att var och en kort berättar vad den skulle vilja ta upp. Därefter faller
det sig naturligt att gruppen diskuterar de olika frågorna och väljer vad som ska
behandlas vidare. Om man vill komma på djupet i en vald fråga krävs det tid för
detta. Därför är det viktigt att hålla sig till några få frågor per samtalstillfälle.
Den modell som utvecklats bygger på litteratur som behandlar samtal i grupp,
handledning, handledning av kolleger och vägledning (Gjems, 1997; Hägg & Kuoppa,
1997; Lauvås, Lycke & Handal, 1997; Wedel & Lindström-Myrgård, 1993). Den ska
ses som ett förslag på hur lärarna och jag kan strukturera våra lärande dialoger.
I Isaacs (2000) finns andra ingångar till hur man kan tänka kring dialoger på
en mer övergripande och analyserande nivå. Författaren arbetar med en praktisk
86