Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Den Nationella Forskarskolan
i Pedagogiskt Arbete [NaPA]
Per-Olof Erixon och Daniel Kallós, Umeå universitet
När riksdagen mot slutet av år 2000 fattade beslut om en ny lärarutbildning stod
frå gan om forsk ning och forskarutbildning högt på dagordningen. Lärar utbildnings
kom mit tén hade i sitt be tänkande Att lära och leda. En lärarutbildning för
samverkan och ut veckling (SOU 1999:63) föreslagit att ett nytt utbildningsvetenskapligt
veten skaps om råde skulle inrättas. För sla get hade sin utgångspunkt i
insikten om att forskning och forskarutbildning i anslutning till lä rarutbildning
och pedagogisk yrkesverksamhet måste breddas, fördjupas och på olika sätt
för stärkas. Lärarutbildningskommitténs för slag om ett nytt vetenskapsområde
kom av främst tak tiska skäl att också inrymma frågor om lärande i arbetslivet i
vid mening.
De flesta remissinstanserna avvisade förslaget om ett nytt vetenskapsområde och
även rege ringen var kallsinnig. Lärarutbildningskommitténs stolta och framsynta
för slag, som också stöd des av de lärarfackliga organisationerna, kunde alltså inte
för verk ligas fullt ut.
Hur skulle en breddning, fördjupning och förstärkning av forskning och
forskar ut bild ning kunna förverkligas när det föreslagna vetenskapsområdet ej
inrättades? Riks dags beslutet bekräftade visserligen Lärarutbildningskommitténs
slutsatser om beho vet av en förnyelse och förstärkning av forskning och
forskarutbildning med en direkt anknytning till lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet. Men det breda be grepp utbildningsvetenskap som kommittén
introducerat är i riks dags beslu tet mer el ler mindre utmönstrat. När förslaget om
ett nytt vetenskapsområ de fallit gällde frågan nu exklusivt lärarutbildningen och
den yrkesverksamhet som är knuten till denna.
Det är enligt vår mening viktigt att påpeka just detta. Det kom nämligen att
visa sig att även de begränsade resurser som riksdagen anvisade till forskning och
forskar ut bild ning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet
i viss mån kom att användas för andra ändamål. Det inte längre aktuella
begreppet utbild nings ve ten skap kom bland annat att användas för att legitimera
försöken att tunna ut och förvränga en riktad sats ning på lärarutbildningen och
den pedagogiska yrkes verk sam heten.
6