Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Aktionsforskning som metod
Aktionsforskningens rötter
Kurt Lewin ses som en tidig företrädare inom aktionsforskning i USA på 1940-talet
(Mattsson, 2004). Han arbetade för att utforma forskningsmetoder som skulle
kunna bidra till att förändra människors beteende till att bli mer demokratiskt
och mindre fördomsfullt. Man gick tillväga på ett cykliskt sätt genom att planera,
genomföra aktioner, observera och reflektera kring de förändringar som gjordes.
Aktionsforskning användes för att initiera förändringar med social rättvisa och
demokrati som utgångspunkt och mål (Noffke, 1995). Inom utbildning och
skola fanns också aktionsforskningsprojekt som fokuserade demokrati och social
rättvisa men även andra former av projekt exempelvis för att utveckla läroplaner
med större fokus på disciplin.
På 70-talet initierades aktionsforskning i Storbritannien av bland andra Lawrence
Stenhouse i ett stort arbete kring läroplansutveckling. Han menade att
det inte är läroplansmaterialet som skapar förändring utan processen i hur man
arbetar kring materialet. Därför är det viktigt att utveckla lärares kapacitet att
reflektera (Elliott, 1991).
I Australien fanns under 80-talet en form av kritisk aktionsforskning med
emancipatoriska projekt kring läroplansutveckling och social rättvisa. Nyckelpersoner
här var Kemmis och McTaggart och de menade att aktionsforskning börjar
med att en grupp delar en generell idé om att en förbättring eller förändring är
önskvärd och gruppen bestämmer sig för att tillsammans försöka utveckla området
(Kemmis & McTaggart, 1988).
När det gäller skola och skolutveckling finns det alltså olika former av aktionsforskning
där en inriktning utgår till största delen från att skolan ska utvecklas
till att vara mer demokratisk och aktionsforskning ses som ett sätt att få lärare
i skolan engagerade i utvecklingen. En annan inriktning av aktionsforskning
inom skolan utgår inte lika mycket från politiska eller etiska värderingar utan
går mer ut på att lärare utvecklar sin kunskapsbas och därmed sin personliga
professionalitet.
Svensk aktionsforskning
I Sverige utvecklades aktionsforskning på 70-talet och då främst inom sociologisk
forskning och fackligt politisk forskning inom arbetslivet 1 . Det fanns en samhällskritik
mot den befintliga forskningen som kritiserades för att tjäna redan
etablerade och resursstarka intressen i samhället istället för flertalets intresse för
demokratiseringsprocesser (Sandberg, 1982). Aktionsforskning utvecklades då
som ett alternativ till redan befintlig forskning med syfte att vara ett stöd för
”resurssvaga gruppers egen kunskapsutveckling och handlande”. Harald Swedner
47