Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

att utifrån olika intressen tolka begreppet så att det kan komma att betyda allt
och ingenting.
Det finns rapporter som visar att elever med invandrarbakgrund upplever rasism
och diskriminering i den svenska skolan (Parszyk, 1999; Rädda Barnen, 2002).
Frågor om upplevd rasism i skolan och frågor om vilka strategier lärare använder i
den alltmer heterogena skolan har dels med den enskilda kontexten i den enskilda
skolan att göra, dels med samhällspolitiska och sociala frågor att göra.
Sedan efterkrigstiden har frågor om invandring till Sverige framför allt setts som
arbetsmarknadsfrågor. På 60-talet reglerades dessa av en s.k. utlänningspolitik,
som i slutet av årtiondet ersattes av invandrarpolitik. I slutet av 90-talet övergick
invandrarpolitiken till att bli integrationspolitik (Hällgren, Granstedt & Weiner,
manus). Förutom Hemspråksreformen under 70-talet och tal om globalisering
och solidaritet, men då i ett internationellt perspektiv, var det inte förrän 1994
(Lpo 94) som det mångkulturella Sverige uttrycktes klart i skolans styrdokument.
Forskning om elever med invandrarbakgrund i svensk skola har i huvudsak fokuserat
bakgrundsfaktorer som är viktiga när det gäller elevernas resultat, eftersom
många av eleverna haft problem att klara skolan (Hällgren, Granstedt & Weiner,
manus). Dessa faktorer har inkluderat elevens och föräldrarnas språkliga och
sociala bakgrund och elevens kunskaper i svenska som andraspråk, vilket har
setts som den viktigaste faktorn. Först i slutet av 90-talet har andra faktorer som
har med skolan och undervisningen att göra lyfts fram i forskning och setts som
relevanta för hur eleverna klarar skolan, exempelvis hur lärarnas uppfattning om
elevernas invandrarbakgrund påverkar hur läraren beskriver elevens skolsvårigheter
eller vilka omedvetna signaler lärare ger minoritetselever när det gäller elevens
språk och ursprung (Lahdenperä, 1997; Runfors, 2003).
Den svenska skolan upplevs som alltför monokulturell av många elever med
invandrarbakgrund. Eleverna får lägga ner energi på att överleva i en skola som
tycks vara till för andra (Parszyk, 1999, s 239). Dessutom vet lärarna för lite om
eleverna (a a, s 192).Syftet med mitt projekt är att fördjupa kunskapen om vilka
strategier som stödjer lärare i det mångkulturella klassrummet. Utgångspunkten
är följande frågeställningar:
Speglas den heterogenitet som finns i klassrummet/skolan i det som händer
och i de arbetssätt/strategier som används? I så fall hur?
Vilka strategier vill lärare utveckla i den mångkulturella skolan?
Kan aktionsforskning vara ett sätt att föra upp frågor om det heterogena
klassrummet på dagordningen så att de blir viktiga för lärarna i skolan och för
forskning och därmed främja undervisningen i det mångkulturella/heterogena
klassrummet?
46