Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

utsatt för pedagogens påverkan. Det är en felaktig tolkning av begreppet då det
inte i första hand är barnet utan verksamhetens grundläggande motiv, det som
ger en verksamhet mening, som omfattas av begreppet objekt. Engeström menar
att verksamhetssystem kan vara organiserat på flera sätt där själva grundmotivet
till verksamheternas existenser realiseras i specifika praktiker. Det innebär att
ett verksamhetssystem mycket väl kan ha som sitt objekt att arbeta med barns
utveckling på ett sätt som tillåter barnet att själv vara den viktigaste agenten och
ha inflytande över sitt lärande. Hur den pedagogiska praktiken tar form beror på
vilka intressen det är som styr och kontrollerar innehåll och arbetssätt.
Den grundläggande motsättningen inom ett verksamhetssystem utgörs, enligt
Engeström, av konflikten mellan bruks- och bytesvärden. Engeström beskriver
helt kort två olika former av utbildningssystem som han menar är två ytterlighetsvarianter
av den interna motsättningen mellan bruksvärde och bytesvärde, med
andra ord om undervisningen ska utgå från elevens/barnets egna intressen och
behov eller om kunskaper främst ska tjäna som ett sätt att höja individens värde
på arbetsmarknaden. Innebörden blir att utbildning kan gestalta sig på många
olika sätt beroende på vilket motivet är för verksamheten och vilka maktintressen
som styr.
Ett problem med ett systemteoretiskt perspektiv är att analysen ofta begränsas
till systemets interna relationer, vilket medför att det oavsett om det gäller en
verksamhet eller individen som ett lärande system blir problematiskt att relatera
systemet till andra logiska nivåer. Själv är jag intresserad av hur den pedagogiska
praktiken som den gestaltas kan relateras till det omgivande samhället. Det innebär
att jag måste finna sätt att koppla interaktion och vad som sker i medieringen
på förskolor till det omgivande samhället. I min forskning är jag intresserad av
hur den nya läroplanen påverkat förskolans praktik. Jag är också intresserad av
på vad sätt förändringar i samhällsekonomin påverkat förskolans praktik. Dessa
frågeställningar faller delvis utanför den verksamhetsteoretiska modellen.
Inom det kulturhistoriska forskningsfältet har forskning som handlar om barns,
vuxnas och organisationers lärprocesser dominerat. Studier av kulturella skillnader
har också varit vanligt förekommande. Panofsky (2003) menar dock att konflikter
och maktförhållanden på makronivå, och hur de återspeglas på mikronivå,
inte diskuterats så mycket inom det kulturhistoriska forskningsfältet, trots att
medieringen av sociala relationer är av grundläggande betydelse för utbildning
och undervisning. Panofsky använder själv förutom Bourdieus begrepp, fält och
habitus, begrepp utvecklade av Ratner 3 .
Ett alternativ kan vara att som komplement använda begrepp utvecklade av
den brittiske utbildningssociologen Basil Bernstein. Bernstein, som själv var
starkt influerad av Vygotsky 4 , utvecklade en modell som relaterar den specifika
realisationen av en pedagogisk praktik till olika sociala gruppers intressen och
41