Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Ett delresultat av min förstudie är två berättelser som jag konstruerat genom
att ordna händelserna temporalt. Dessa berättelser ska ses som tentativa ”svar”
på förstudiens övergripande fråga: Hur framträder lärarutbildning i möten mellan
lärare, högskolelärare och lärarstudenter inom ramen för lärarprogrammet?
Varje berättelse utmärks av en plot. Den markerar vad som är början och slutet
på berättelsen, erbjuder kriterier för vilka händelser som ska ingå i berättelsen,
ordnar händelser temporalt så att berättelsen utmynnar i en slutsats och klargör
relationen mellan händelserna i berättelsen och berättelsen som helhet. (Polkinghorne
1995, s 7)
Den plot jag funnit i lärarstudenternas berättelse har jag benämnt ”Man är med,
men man är bara med på sidan om” (Öberg Tuleus 2004a). Lärarstudenternas
berättelse handlar om frustration. De vill läsa all kurslitteratur och reflektera över
den, men hinner inte. De vill ha kontakt med eleverna i skolan, men vet inte hur,
de vill delta både i verksamheten på skolan och på universitetet, veta hur de ska
göra och göra rätt och de vill göra något ”annat”. Skolvärlden är en värld utanför
den egna livsvärlden, där är man ”utomstående” eller känner sig som elev. I mötet
med skolvärlden framträder den egna livsvärlden genom att det som tidigare var
givet inte längre är det. Att bli lärare i skolvärlden innebär för lärarstudenten att
kunna ”vara med” genom att lära sig ”det här nya”. Lärarutbildning uppfattas som
en möjlighet att få tillträdet till skolvärlden. Det är genom lärarutbildning som
lärarstudenten ska lära sig vad som gäller, dvs. att tolka gällande styrdokument
och att utforma undervisning.
I högskolelärarnas berättelse uttrycker den plot jag funnit att det pågår en kamp
mellan lärare och studerande, i första hand, men även mellan lärare på högskolan
och lärare i skolan. Jag har benämnt den ”Jag känner en kamp, kampen att styra
tillbaks samtalet och återgå till ursprungsfrågan” (Öberg Tuleus 2004b). I berättelsen
framträder en dominerande bild av högskoleläraren som den som strider för
innehållet i utbildningen. Mitt intryck är att den innebörd som högskolelärarna
lägger i utbildningens innehåll ses som självklar och därmed oproblematisk 8 .
Den kan förstås som en del av den egna livsvärlden. Högskolelärarna kämpar
för utveckling och förändring och mot det traditionella och förgivet tagna. Detta
gäller både vad en högskolelärare ska undervisa om och vad lärarstudenter förväntas
lära. I relation till skolan kämpar högskolelärarna för samsyn och mot en
föreställning om högskola och skola som skilda världar. Kampen genomsyras av
möten med människor och det är vad som högskolelärarna menar är grunden
för deras arbete.
340