Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

olika egenskaper att framträda. I livsvärlden finns inga universella svar, inget som
är rätt-i-sig eller fel-i-sig. Varje situation är sammanflätad med sitt sammanhang
och sina aktörer. Den framträder som något för någon. Det jag studerar, fenomenet
utbildning av lärare, är alltid sett ur någons perspektiv. Vi är unika, vi ser
världen på skilda sätt, för att vi har skilda erfarenheter.
Och om vi till slut tar oss an något tillsammans, är inte detta gemensamma
projekt ett enda projekt, och det framträder inte på samma sätt
för mig som för Paul, vi bryr oss inte lika mycket om det, inte heller
på samma sätt, bara för att Paul är Paul och jag är jag 4 . (Merleau-
Ponty 1945, s 409, min översättning)
En livsvärldsfenomenologisk ansats utgår från en pluralistisk ontologi. Verkligheten
är komplex i bemärkelsen att den innefattar alltid fler än två egenskaper,
dvs. egenskaper utöver materia (res exstensias) och idéer (res cogitas). Normer,
värden och bruksegenskaper kan ses som exempel på detta. En konsekvens för
empirisk forskning blir att forskaren söker visa på den komplexa helhet som utgörs
av subjektet och den levda världen. Ett centralt begrepp är sammanflätningar 5 .
Livsvärlden är vad den är för något som lever.
Man måste förstå på alla sätt på samma gång, allt har en mening,
samma varas underliggande struktur finns alltid där. Allt vi skådar
är sant under förutsättning att man inte isolerar det, att man går
tillbaka till historien och att man återknyter till kärnan i den unika
existensens betydelse som uttrycks i varje perspektiv […] Eller snarare
vi behöver varken uppmärksamma [historiens] ”huvud” eller ”fötter”
utan istället hela dennes kropp 6 . (Merleau-Ponty 1945, s xiv, min
översättning)
Liv och värld är sammanflätade. Det finns inget som existerar-i-sig. Detta innefattar
även forskare, forskningsproblem och forskningsmetoder. En livsvärldsforskare
är en del av den verklighet han eller hon studerar. Forskningsproblemet avgör
vilka avgränsningar forskaren gör. Forskningsstrategi väljs utifrån forskningsfrågan
och de ontologiska antaganden som gjorts. För att beskriva den komplexa
verkligheten krävs ”differentierade och sensitiva metoder som kan fånga den
kvalitativa komplexiteten” (Bengtsson 1999, s 32). För mig innebär det, att jag
lämnar tanken om att studera lärarutbildning med utgångspunkt i de bilder av
delar, tradition och uppdrag som jag tidigare berättat om. Istället prövar jag
berättelsen som forskningsstrategi.
336