Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Yrkesspecifika problem och yrkesetiska svårigheter i relation till
konfliktfyllda mångfaldsmöten
Colnerud (1995) ville i sin studie bl a få en bild av hur lärare ser på etiska frågeställningar
och etiska konflikter i sitt arbete. Hon undersökte variationen i
lärares förslag till etiska konfliktlösningar. Lärarna i hennes studie gav ibland helt
motstridiga förslag till lösningar. Lösningarna byggde på oförenliga argument.
Hennes övergripande teoretiska begrepp var yrkesetiska konflikter, där värden
och normer kan kollidera. Vanligast förkommande, i hennes studie, var normkonflikter
som på något sätt gäller att skydda eleven mot skada av något slag.
Denna norm kan stå i konflikt med andra etiska normer, yrkesinterna normer,
ämnesinterna normer, systemnormer, sociala normer och ego-skyddande normer.
Colnerud visar också med sin studie att det inom läraryrket förekommer vissa
specifika villkor som ger upphov till konflikter och medför särskilda problem.
Elever och lärare möts i grupp. Läraryrket kännetecknas av en institutionaliserad
närhet och av oklara ansvarsgränser. Andra kännetecken är social konformism,
sociala normer om kollegial lojalitet att ta hänsyn till samt det faktum att lärare
är ansvariga för eleverna både i nusituationen och för elevernas utveckling i ett
framtidsperspektiv. Till komplexiteten skall också läggas lärarens uppdrag att
sortera, värdera och socialisera.
Relaterat till Colneruds studie har lärarna i diskussionerna beskrivit läraryrkets
komplexitet och yrkesspecifika problemområden, vilket också inkluderar frågor
om lärares kompetens och ansvar i förhållande till annan expertkompetens och
föräldrars kompetens. Skolans strukturella villkor, t ex en liten undervisningsgrupp
vid sidan om ordinarie verksamhet, kan försätta lärarna i etiska konfliktsituationer,
när de skall arbeta för att uppfylla värden i läroplanerna. Skolpolitiska förutsättningar
med oförenliga handlingsnormer, så som resursfördelningsprinciperna,
kan hindra lärarna att uppfylla målen. Det kan betyda att en elevs behov måste
sättas mot en annan elevs behov eller gruppens behov mot individens behov. Det
kortsiktiga, kategoriska perspektivet och det kompenserande synsättet kan förstås
utifrån lärarnas ansvar för eleverna i nuet. Långsiktigt, relationellt perspektiv och
deltagarorienterat synsätt skulle kunna relateras till lärarnas ansvar för elevernas
utveckling ur ett framtidsperspektiv.
En inkluderande skola för alla i relation till den spänningsfyllda
praktiken
Haug (1998) har, som nämnts tidigare i texten, en normativ innebörd i sin
tolkning av en skola för alla. Han beskriver bl a en skola för alla med begreppet
inkluderande integrering, med vilket avses en individuellt tillrättalagd undervisning
inom ramen för den klass och skola där barnet är inskriven som elev. Skolverkets
rapport (1998) stödjer det inkluderande arbetssättet i skolan. Etiska argument
313