Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Deltagarorienterat och kompenserande synsätt på konfliktfyllda
mångfaldsmöten
Lärarna företrädde både ett inkluderande och exkluderande synsätt vid organisationen
av konfliktsituationen. Att låta elever finnas kvar och delta i den ordinarie
gruppgemenskapen eller att låta särskilja elever från gruppen av olika skäl för
längre eller kortare period, styrs utifrån oförenliga handlingsnormer (Haug, 1998).
Relaterat till Haugs resonemang om social rättvisa har lärarna i min studie att ta
ställning till vilka värden de vill skall känneteckna organisationen av mångfaldskonflikter.
Haug nämner två olika ideologiska perspektiv på social rättvisa som
han menar kännetecknar organisationen av specialundervisningen: det kompensatoriska
perspektivet (kompenserande) och det demokratiska deltagarperspektivet
(deltagarorienterat). Det första perspektivet innebär att elever i behov av särskilt
stöd skall erbjudas den hjälp de behöver för att kompensera elevens brister. Enskilda
elever anses ofta ha behov av andra arrangemang. De förutsättningar som
råder i skolans verksamhet är utgångspunkten. Eleven skall anpassas till skolan
och inte tvärt om. Alla elever skall ha rätt till utbildning, men det behöver inte
vara samma utbildning. Det andra perspektivet betonar social rättvisa som rättigheten
för eleven att delta i den sociala gemenskapen på sina egna villkor och
kräver inkludering. Författaren diskuterar också begreppet integrering och menar
att begreppet kan ha en rad olika betydelser men uppfattas ofta som mycket lika.
Två riktningar lyfts fram: segregerande respektive inkluderande tolkning av begreppet.
Riktningarna uttrycker enligt Haug olika ideologier, värdegrund, kunskapsgrund,
kunskapssyn och målsättningar. Värdegrunden i den förra (segregerande
integrering) är kompensation utifrån individuella behov och effekter. Den senare
(inkluderande integrering) bygger på en värdegrund där undervisningen skall ske
inom ramen för den klass, där barnet är inskriven som elev och det handlar om
social rättvisa och lika rätt till deltagande utifrån kollektiva demokratiska värden.
Ett nära samband finns, då det gäller definitionen av social rättvisa, mellan den
segregerande integreringen och det kompenserande perspektivet samt mellan
den inkluderande integreringen och det deltagarorienterade perspektivet. För
min studie innebär detta att lärarna i diskussionerna organiserade konfliktsituationen
genom att beakta fler värden än de som enbart ryms inom ett perspektiv.
I lärarnas resonemang kring konfliktfyllda mångfaldsmöten finns inslag av både
ett deltagarorienterat (inkluderande) perspektiv och ett kompenserande (exkluderande)
perspektiv.
312