Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

som de annars inte hade valt. Diskussionsuppgiften kunde möjligen också ses
som provokationer där lärarna antingen faller in i uppgiftens diskurs eller tar
avstånd från den. Åsikter och uppfattningar har brutits mot varandra i diskussionerna.
Deltagarna förefaller ha utnyttjat möjligheten att argumentera för en
åsikt och också ibland, efter att ha lyssnat på andras åsikter, ändrat sin tidigare
uppfattning.
Resultatet
Elevers olikheter kan leda till konflikter i skolan av olika slag. När lärarna i
vardagen skall hantera konfliktfyllda mångfaldsmöten, kan de uppleva, som jag
har kunnat se, spänningsfyllda omständigheter eller förhållanden. Dessa spänningsförhållanden
måste lärarna förhålla sig till. Det tycks som om lärare har en
”yrkestypisk” strävan efter att balansera mellan yrkesuppdragets ytterligheter i
problemlösningsprocessen. Resultatet visar att lärarna försöker förena radikalt
olika synsätt i sin strävan att uppfylla läroplanens mål om en skola för alla, där
undervisningen förväntas anpassas till varje elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå.
Kategoriskt och relationellt synsätt samt deltagarorienterat och kompenserande
synsätt diskuteras först i den följande texten. Sedan relateras synsätten till
yrkesspecifika problem och yrkesetiska svårigheter samt till den normativa principen
om en inkluderande skola för alla.
Kategoriskt och relationellt synsätt på konfliktfyllda mångfaldsmöten
När lärarna diskuterade orsakerna och hanteringen av den aktuella konflikten,
relaterade de till både ett kategoriskt och ett relationellt synsätt (Persson, 1997; 1998).
Eleverna sågs som bärare av problemet å ena sidan och i behov av att ”botas” eller
korrigeras. Å andra sidan ansågs det kunna vara omständigheter i skolsituationen,
som orsakade problemen. Skolan behövde då anpassas efter elevernas behov. Persson
har utvecklat en modell för förståelse av skolsvårigheter och beskriver dessa
två radikalt olika synsätt. Det kategoriska perspektivet beskriver Persson som ett
kortsiktigt perspektiv med synen att det är eleven som är bärare av svårigheter
och att det är eleven som behöver ”botas”. Skolans betydelse för problem och
svårigheter reflekteras det inte över. Det relationella perspektivet är långsiktigt och
fokuserar samspelet mellan olika företeelser i elevernas miljöer för lärande, dvs.
relationen mellan företeelser på individnivå, institutionell och samhällelig nivå. För
min studie innebär detta att lärarna i diskussionerna urskiljde flera aspekter av den
aktuella konflikten. I lärarnas resonemang kring konfliktfyllda mångfaldsmöten
finns inslag av både ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv.
311